Att mäta och bedöma miljöpåverkan som användning av pesticider i jordbruket orsakar

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Att mäta och bedöma miljöpåverkan som användning av pesticider i jordbruket orsakar"

Linda Gunnarsson
för 6 år sedan
Visningar:

1 Att mäta och bedöma miljöpåverkan som användning av pesticider i jordbruket orsakar CHRISTEL CEDERBERG, LIVSMEDELSFORUM MALMÖ, 19 OKT 2017 SEMINARIUM 1A

2 Syfte med detta föredrag Att visa på några utmaningar i bedömningar av pesticidernas miljöeffekter Ge resultat från en fallstudie där toxisk påverkan på färskvatten pga pestidicidanvändning utvärderades med metodik för livscykelanalys (LCA)

Att beräkna och bedöma klimatpåverkan Ex mjölk, ett produktionssystem släpper ut CO2, CH4 och N2O från olika delar av systemet Emission av växthusgaser Kg CO2 Kg CH4 Kg N2O Styrkan av de olika

3 Att beräkna och bedöma klimatpåverkan Ex mjölk, ett produktionssystem släpper ut CO2, CH4 och N2O från olika delar av systemet Emission av växthusgaser Kg CO2 Kg CH4 Kg N2O Styrkan av de olika utsläppen beräknas med påverkansindikatorer (karakteriseringsfaktor er i LCA) enligt någon metrik, ex GWP-100 där CH4 viktas med 28 och N2O med 280 (relativt CO2=1) för att få fram koldioxidekvivalenter totalt Metriken GWP100- grundas på ett estimat av hur mycket energi som tillförs atmosfären pga utsläppen av växthusgaser

. Extremt många situationer och scenarios Påverkansindikator (karakteriseringsfaktor i LCA) beror på ämnet extremt många kemikalier.

4 Att räkna och bedöma ekotoxisk påverkan på färskvatten Emissioner av bekämpningsmedel till vatten luft beror på typ av substans, metod för applikation, jordar, väder etc.. Extremt många situationer och scenarios Påverkansindikator (karakteriseringsfaktor i LCA) beror på ämnet extremt många kemikalier.( en indikator för varje substans). Påverkansmetoden USETOX i LCA ger dessa påverkansindikatorer Metriken CTUe(Comparative Toxic Units) grundas på ett estimat av Potentiallt Affected Fractions (PAF) av arter över tid och vattenvolym som utsläppet av kemikalier ger upphov till

5 Olika matprodukter innebär olika pesticidanvändning vilken ekotoxisk effekt? fallstudie från Västra Götalandsregionen Food product Bröd Ärtsoppa Köttfärs, gris Mjölk Köttfärs, nöt Kycklingfilé The crop(s) required to produce the food product Vete Ärter Vete, havre, korn, sojaböna, raps Gräs/klöver-vall, havre, korn, sojaböna Gräs/klöver-vall, havre, korn, sojaböna Vete, sojaböna, raps Crop Raps Vete Korn Havre Gräs/klöver Ärter Sojabönor Production region Sweden Sweden Sweden Sweden Sweden Sweden Brazil Nordborg, M, Davis J, Cederberg C, Woodhouse A Freshwater ecotoxicity impacts from pesticide use in animal and vegetable foods produced in Sweden. Science of Total Environment ( ), pp

6 Metod 1. Inventera vilka och hur mycket pesticider som används Pesticide application data were obtained from agricultural experts. Represent current, typical and realistic use of pesticides in the studied crops and region. 26 different pesticide active substances are included.

7 Exempel på pesticidanvändning: ärter, Sverige Type Product Active substance Dose of product (l ha -1 or kg ha -1 ) AS content (g AS l -1 or g AS kg -1 ) Application frequency (yr -1 ) Calculated dose per application (kg AS ha -1 ) Calculated yearly average (g AS ha -1 yr -1 ) Crop type and development stage Application method a Tillage type Application month H Basagran SG I Fastac 50 H Roundup Bio Bentazone Peas I Alpha cypermethrin Peas III Glyphosate Bare soil b Conv. boom cereals Conv. boom cereals Conv. boom bare soil Conv. Conv. Conv. April Aug. Sept.

8 Exempel på pesticidanvändning: sojabönor, Brasilien Type Product Active substance Dose of product (l ha -1 or kg ha -1 ) AS content (g AS l -1 or g AS kg -1 ) Application frequency (yr -1 ) Calculated dose per application (kg AS ha -1 ) Calculated yearly average (g AS ha -1 yr -1 ) Crop type and development stage Application method a Tillage type H Gromoxone Paraquat Bare soil Conv. boom bare soil No till Sept. H Drible Lactofen Soybean I Conv. boom potato No till Oct. I Fastac Alpha cypermethrin Soybean I Conv. boom potato No till Oct. I Lannate Methomyl Soybean I Conv. boom potato No till Oct. H Basagran Bentazone Soybean I Conv. boom potato No till Oct. H Naja Lactofen Soybean I Conv. boom potato No till Oct. H Classic Chlorimuron ethyl Soybean I Conv. boom potato No till Oct. I Premio Chlorantraniliprole Soybean I Conv. boom potato No till Oct. H Select Clethodim Soybean I Conv. boom potato No till Nov. F Comet Pyraclostrobin Soybean I Conv. boom potato No till Nov. I Premio Chlorantraniliprole Soybean I Conv. boom potato No till Nov. Application month F Opera Pyraclostrobin Soybean II Conv. boom potato No till Nov. Epoxiconazole Soybean II Conv. boom potato No till Nov. I Premio Chlorantraniliprole Soybean II Conv. boom potato No till Nov. F Opera Pyraclostrobin Soybean II Conv. boom potato No till Dec. Epoxiconazole Soybean II Conv. boom potato No till Dec. I Nomolt Teflubenzuron Soybean II Conv. boom potato No till Dec. I Platinum Neo Thiamethoxam Soybean III Conv. boom potato No till Jan. Lambda cyhalothrin Soybean III Conv. boom potato No till Jan. H Gromoxone Paraquat Soybean III Conv. boom potato No till Feb.

9 Metod 1. Inventera vilka och hur mycket pesticider som används Pesticide application data were obtained from agricultural experts. Represent current, typical and realistic use of pesticides in the studied crops and region. 26 different pesticide active substances are included. 2. Beräkna hur mycket pesticider som släpps ut Pesticide emissions from agricultural fields to air and surface water were calculated using an extended, updated and site-specific version of the model PestLCI v (Dijkman et al. 2012). PestLCI takes into account the physico-chemical properties of pesticides (e.g., degradation rates), local field conditions (e.g., slope), soil and climatic conditions at the time and place of application and agronomic practices (e.g., tillage type).

10 3.Bedömning av toxisk påverkan av färskvatten för olika grödor We used USEtox v 2.01 (Rosenbaum et al., 2008), released in February USEtox characterization factors are based on the modeling of fate, exposure and effect of chemicals in a generic environment. We calculated new characterization factors for 9 active substances. 4. Bedömning av toxisk påverkan av färskvatten för 6 olika produkter Calculated using a model of Swedish food production systems that calculates the mass of crops required per kg food consumed in the household. 5. Räknade toxisk påverkan med olika beräkningsbaser (per kg mat, per Mcal, per proteinenhet (3 alternativ)

11 1,2 Chicken fillet CTUe per functional unit in relation to chicken fillet 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 Mcal kg food kg protein kg digestible protein kg PQI-adjusted food (AD) Minced pork Minced beef Milk Pea soup Wheat bread Påverkan ekotox i färskvatten för produkter som CTUe (Comparative Toxic Units ecotoxicity) per funktionell enhet, i förhållande kycklingfilé. PQI = protein quality index, AD = average Swedish diet.

12 Varför blir gris och kyckling sämre än nötkött och mjölk? This result is explained by the feed rations of pigs, cattle and chickens and the associated use of pesticides in the feed crops. CTUe per kg crop 1,E-02 8,E-03 6,E-03 4,E-03 2,E-03 0,E+00 Insecticides Fungicides Herbicides Beef cattle feed on large amounts of grass/clover, with low impact potentials per kg harvested crop, while chickens and pigs feed on large amounts of soybeans, with high impact potentials per kg harvested crop. CTUe per kg food product 0,012 0,008 0,004 0,000 Bread Chicken fillet Minced pork Minced beef Grass/clover Peas Oats Barley Soybean Rapeseed Wheat Milk Pea soup

Avslutande kommentar I LCA-studier av mat har mer kompletta analyser av pesticidernas miljö-och hälsoeffekter gjorts först under senare år (tack vare metodutveckling) Bristen på data om vilka

13 Avslutande kommentar I LCA-studier av mat har mer kompletta analyser av pesticidernas miljö-och hälsoeffekter gjorts först under senare år (tack vare metodutveckling) Bristen på data om vilka pesticider som används och hur de används i odlingen av den importerade maten är ett (första) hinder för att göra mer fullödiga analyser Bekämpning i sojabönor,delstaten Goias, Brasilien, nov 2011 Möjlighet och intresse hos relevanta aktörer för att förändra den nuvarande situationen (mkt kem i den utrikes matproduktionen) behöver undersökas TACK FÖR UPPMÄRKSAMHETEN!

Relevanta dokument

Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018

Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018 Elin Röös, biträdande lektor i miljösystemanalys för livsmedel, Institutionen för energi och teknik, SLU Uppsala Sommaren 2018 gav en försmak