Systematisk förbättringsarbete

Relevanta dokument
Systematisk förbättringsarbete

Systematisk förbättringsarbete

Folkhälsomyndigheten + Senior alert = Svenska HALT 2015

Senior alert och palliativ vård

Mäta med Senior alert. Kicki Malmsten

Förbättringskunskap. 3 frågor som visar vägen. - Vad vill vi? - Hur vet vi om förändringen är en förbättring? - Vilka idéer vill vi testa?

Välkomna! Bild från Trollhättan???

Utvecklingsarbete som grund för vidare forskning

Vad är Svenska HALT. En årlig mätning av vårdrelaterade infektioner, antibiotikaanvändning och riskfaktorer hos personer som bor på särskilt boende

Mångfunktionella utomhusmiljöer. som främjar hälsa, inlärning och hållbarhet.

Kulturförändring med Senior alert

Vad är kliniska mikrosystem?

Bättre liv för sjuka äldre - team Stockholms län -

Senior alert. nuläge. Kicki Malmsten, Qulturum, Landstinget i Jönköping. senioralert@lj.se

Förbättringskunskap. med Skaraborg Norrqvarn 25 februari 2013

Barn som anhöriga 5,6,7 november

Svenska palliativregistret Ett verktyg för att förbättra vård i livets slutskede. Monika Eriksson Koordinator och omvårdnadsansvarig

Vårdprevention och utfall

Har ni koll på era. resultat?

Registret ger stöd till ett standardiserat och evidensbaserat arbetssätt som kan

som förbättrar vård och kvalitet

Senior alert - ett nationellt kvalitetsregister men också ett sätt att tänka och agera

Från mätning till åtgärd

Att mäta förbättringsarbete

- Patientsäkerhetslag - SFS 2010: Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision

Förbättringskunskap. 16 september

Vad är mikrosystem? Berit Axelsson, utvecklingsledare, biomedicinsk analytiker Qulturum, Landstinget i Jönköpings län

Vårdprevention - en introduktion för medarbetare på sjukhus

Att coacha förbättringsarbete

Patientsäkerhet september Enheten för strategisk kvalitetsutveckling Region Skåne

Senior alert Ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg om äldre

LUST till förbättring

På gång: Kvalitetsregister något för arbetsterapeuter? Susanne Lundblad Qulturum, Landstinget i Jönköpings län

De ger mig vad jag behöver, när jag behöver det och på det sätt jag behöver det...

Genomgång av metod och inmatning av data

Inga onödiga sjukhusvistelser Ejja Häman Aktell 13 mars 2013

Vanlig ide om förbättringsarbete. Vanligt misstag. Vanliga svårigheter. Förbättringskunskap INTRODUKTION. det blir en. Åtgärd förbättring.

Välkomna till Värdecafé 3 Viktoria Loo & Maria Trygg Famna

Senior alerts journalintegrationer Framtagande av dokumentation

Svenska HALT. Fanny Bergman, utredare, hygiensjuksköterska. Tomas Söderblom, utredare, epidemiolog. Avdelning för epidemiologi och utvärdering

U t v e c k l i n g s c e n t r u m. Förbättringskunskap

Mått och mätning. Varför behöver vi mäta?

Alice i underlandet och katten

Systematiskt förbättringsarbete Primärvårdsforum 6 november 2014

Tänk på något som du lyckats med som du är stolt över

Leva livet hela livet. Ängelholm 30 november 2016 Maj Rom

Senior alert - plan för att arbeta med vårdprevention

Välkommen till Värdecafé mars 2013

Senior alert. En beskrivning av våra rapporter. Vårdprevention och utfall Enhetens koll på läget.

Vad ska en coach kunna?

Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg. Joakim Edvinsson och Magnus Rahm Qulturum, Landstinget i Jönköpings län

Att omsätta idéer i handling - metoder för förbättringsarbete 14 januari 2013

Trycksår - handlingsplan

Vårdprevention - en introduktion för medarbetare på sjukhus

Välkommen. Optimal Habilitering. 17 mars 2016 Stockholm

Riktlinje vårdprevention Fall, trycksår, undernäring, ohälsa i munnen. Slutenvård, Landstinget i Jönköpings län

PLAN för att komma igång med Senior alert inom hemvården

UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos?

Energi att leva livet

Hälsofrämjande insatser för personer med psykisk sjukdom -jämlika förutsättningar till somatisk hälsa. Hanna Ljungman Freij, Nadia Melkstam

Hälsofrämjande insatser för personer med psykisk sjukdom

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Tillsammans för världens säkraste vård

Att mäta för att lära - syfte, mål och mått

Sår - Rena rutiner. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Bättre liv för sjuka äldre. Härnösand 5 februari 2015 Maj Rom

PLAN Förebyggande arbetssätt att arbeta systematiskt och strukturerat för att förebygga undernäring, trycksår och fall

Välkommen till workshop om HALT-mätningen!

Verksamhetsplan för Strama Jönköping 2017

Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt?

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Registrering av blåsdysfunktion i Senior alert

Presentation av rapport inom patientsäkerhetsområdet 2017

Förbättringsmodell efter T Nolan, E Deming m fl

Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet

Varje dag lite bättre

Förbättringskunskap. Berit Axelsson Utvecklingsledare, Qulturum Landstinget i Jönköpings län

Handlings- och projektplan Bättre liv för sjuka äldre i Västernorrland

Bättre liv för sjuka äldre

Bättre liv för sjuka äldre. Maj Rom

Bättre liv. Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen. FÖr SJUKA Äldre 2014

Att arbeta i förändring. Hässleholm april 2017

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Kvalitetssäkring, rapporter och avvikelser 2011

Årsrapport. Det goda livet för mest sjuka äldre i Skaraborg 2018

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

Studentmedverkan i förbättringsarbete

Hur kommer SeniorAlertregistreringen

Hur kan arbeta tillsammans?

Mångfunktionella utomhusmiljöer. som främjar hälsa, inlärning och hållbarhet.

Projekt Pinocchio. Genombrottsprojekt. För att förbättra arbetet kring barn upp till 12 år som riskerar utveckla ett varaktigt normbrytande beteende

Nationell satsning för. Ökad patientsäkerhet

RAPPORT SÅRVÅRDSPROGRAM

Lärande som förutsättning för förnyelse men vilket slag av lärande?

Workshop Jämlik Hälsa

HISTORIK. MOA skapades av Landstinget i Jönköpings län och användes fram till och med mars 2008

Det ska inte handla om tur Förbättringsarbete utifrån kvalitetsregistret BipoläR på Affektiv Mottagning 3 i Uppsala

MÄTTAVLA BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS. Qulturum Marina Sumanosova

Förbättringskunskap i Landstinget Kronoberg

Självdeklaration avseende verksamhetens patientsäkerhetsarbete för ökad följsamhet till behandlingsriktlinjer för vanliga infektioner i öppen vård.

Transkript:

Systematisk förbättringsarbete Kicki Malmsten, utvecklingsledare Senior alert Qulturum, Region Jönköpings län

En introduktion till förbättringskunskap

Mikro-Meso-Makro System Person - vårdtagare Macrosystem Kommun Landsting Strama Folkhälsomyndighet Mikrosystem Registrerande enhet Mesosystem Särskilt boende, sjukhus, Vc Senior alert, Jönköping 2016

Systemförståelse Varje system är perfekt designat för att skapa precis det resultat det ger. Om vi håller fast vid den övertygelse som vi alltid haft och insisterar på att göra precis som vi alltid gjort, kan vi förvänta oss att få precis de resultat som vi alltid fått. Berwick, IHI

Alla har två jobb Professionell kunskap Ämneskunskap Personliga färdigheter Värderingar och etik Förbättringskunskap System Variation Förändringspsykologi Lärandestyrt förändringsarbete Förbättring av diagnos, behandling, omvårdnad och omsorg Förbättring av processer och system i vården och omsorgen Ökat värde för dem vården/omsorgen finns till för Efter Socialstyrelsen, Batalden

Hur åstadkommer vi en kulturförändring? Förändra organisationskulturen Förändra individers attityd Förändra beteenden Nya arbetssätt metoder och verktyg Vi agerar oss in i ett nytt sätt att tänka!

Beskriv nuläget, hitta gapen, bena ut orsakerna och gör små tester för att nå resultatet 1 2 3 4 NULÄGE Nuläget VRI och antibiotikabehandling Riskfaktorer ex svårläkta sår/trycksår Sök mätningar på nuläget Vad är det önskade läget/målet? Påverkansanalys Synliggöra ett mål/målområde Identifiera bakomliggande faktorer som skapar förutsättningar för att uppnå ett gott resultat Fastställa mått som påverkar målet/målområdets resultat FISKBENSDIAGRAM Definiera problemet- Var finns de största gapen mellan nuläget och bästa möjliga arbetssätt? Ställ frågan varför, varför, varför Brainstorming om tänkbara orsaker Sortera och gruppera i kategorier. Rösta PGSA Vad vill vi åstadkomma? Hur vet vi att en förändring är en förbättring? Vilka förändringar kan leda till en förbättring? Testa med hjälp av PGSA

Fördelning av de 296 vårdrelaterade infektionerna per infektionstyp Sid 8. 2017-10-16 Bild 5 från HALT-rapport 2016

Diagnoser som angetts vid förskrivning av antibiotika för 152 hud- och mjukdelsinfektioner Sid. Bild 7 från HALT-rapport 2016

Ankeborg Kommun med 11 särskilda boenden föredelade på enhetstyp vård och omsorg, demens och korttids 250 personer deltog i mätningen Antal vårdtagare med bekräftade infektioner förvärvade på SÄBO 16 st Antal vårdtagare med terapeutisk antibiotikabehandling (exkl. metenamin) 9 st

Bekräftade infektioner

Antibiotika behandling per infektionstyp

Riskfaktorer

Vårdtyngd

Riskfaktorer Trycksår

Riskfaktorer Andra sår

Den bästa infektionen är den som aldrig blir av!

Målsättning Vad är det övergripande målet? Ett bra mål (i sig) leder i sig självt till förbättringar Utforma målet positivt! Sätt ribban, se vad andra har lyckats med Hur involverar vi dem vi finns till för? Gör målet så SMART som möjligt

Påverkansanalys Vad vi mäter Mål/ målområde Vad vill vi uppnå? Primära påverkansfaktorer (2-4) Vad? Hur vet vi att en förändring är en förbättring? Hur vet vi att en förändring är en förbättring? Sekundära påverkansfaktorer Hur? Ideér nya eller tidigare beprövade Ideér nya eller tidigare beprövade Ideér nya eller tidigare beprövade Ideér nya eller tidigare beprövade Ideér nya eller tidigare beprövade Ideér nya eller tidigare beprövade Hur vet vi att en förändring är en förbättring? Ideér nya eller tidigare beprövade Ideér nya eller tidigare beprövade Ideér nya eller tidigare beprövade

Arbetsgång för påverkansanalys 1. Utgå från mål/målområde. 2. Identifiera alla de faktorer som kan påverka att målet/målområdet nås. 3. Gruppera identifierade faktorer och fånga de två-fyra viktigaste områdena - dessa utgör de primära faktorerna. 4. Utgå från var och en av de primära påverkansfaktorerna och beskriv vilka arbetssätt som kan bidra till att nå de primära påverkansfaktorerna - dessa utgör de sekundära faktorerna. 5. Definiera mått kopplat till de primära påverkansfaktorerna.

Kartläggning av påverkansfaktorer Resultat Vad vill vi uppnå? Påverkansanalys Processer Primär påverkan (2-4) Vad? När? Vem? Vad? Hur? Sekundär påverkan Mål målområde Minska Antibiotikabehandling med 50 % inom 2 år

Minska Antibiotikabehandling med 50 % inom 2 år Vad är det för områden/faktorer som skulle kunna påverka att vi når målet? Vad och hur ska vi mäta?

Kartläggning av påverkansfaktorer Resultat Vad vill vi uppnå? Basala hygienrutiner Påverkansanalys Processer Primär påverkan (2-4) Vad? När? Vem? Vad? Hur? Sekundär påverkan Utbildning Basala hygienrutiner Riktlinjer/rutiner Följsamhet till rutiner Mål målområde Minska Antibiotikabehandling med 50 % inom 2 år VRI Diagnos Läkarkontinuitet Rätt indikation Rätt preparat och behandlingstid Ansvarig läkare/boende Riskfaktorer Svårläkta sår diagnos o såransvarig ssk Trycksår riskbedömning Urinkatetrar indikationer och beh.tid

Resultat Vad vill vi uppnå? Påverkansanalys Processer Primär påverkan (2-4) Vad? När? Vem? Vad? Hur? Sekundär påverkan Mål målområde Minska antalet andra sår inklusive trycksår med 50 % på ett år

Minska antalet Andra sår inklusive trycksår med 50 % på ett år Vad är det för områden/faktorer som skulle kunna påverka att vi når målet? Vad och hur ska vi mäta?

Resultat Vad vill vi uppnå? Mål målområde Minska antalet andra sår inklusive trycksår med 50 % på ett år Omläggningsrutiner Diagnos på varje sår Påverkansanalys Processer Primär påverkan (2-4) Vad? Skapa en sårgrupp Diagnos på alla sår Gå med i Rikssår När? Vem? Vad? Hur? Sekundär påverkan Varje person ska ha en såransvarig ssk Sårodling på ordination Ideér nya eller tidigare beprövade Utbildning sår/trycksår Utbildning för 2 undersköt/boende Vårdprevention till alla Kompressionsbehandling- förebyggande Vårdprevention Ideér nya eller tidigare beprövade

Beskriv nuläget, hitta gapen, bena ut orsakerna och gör små tester för att nå resultatet 1 2 3 4 NULÄGE Nuläget VRI och antibiotikabehandling Riskfaktorer ex svårläkta sår/trycksår Sök mätningar på nuläget Vad är det önskade läget/målet? Påverkansanalys Synliggöra ett mål/målområde Identifiera bakomliggande faktorer som skapar förutsättningar för att uppnå ett gott resultat Fastställa mått som påverkar målet/målområdets resultat FISKBENSDIAGRAM Definiera problemet- Var finns de största gapen mellan nuläget och bästa möjliga arbetssätt? Ställ frågan varför, varför, varför Brainstorming om tänkbara orsaker Sortera och gruppera i kategorier. Rösta PGSA Vad vill vi åstadkomma? Hur vet vi att en förändring är en förbättring? Vilka förändringar kan leda till en förbättring? Testa med hjälp av PGSA

Fiskbensdiagram Varför? Fiskbensdiagram ger stöd i att finna orsakerna till ett problem och bena upp vad ett problem beror på. Hjälper också till att identifiera, sortera, illustrera och skapa gemensam bild av problemet. Hur? Alla som är berörda av problemet bör ingå i gruppen som tar fram tänkbara orsaker till problemets uppkomst. Diagrammet består av en "ryggrad" som i ena änden har ett "huvud" där problemet skrivs in. Från ryggraden utgår ett antal "ben" där tänkbara huvudorsaker till problemet kan skrivas in. Mindre delben ger allt mer detaljerad information om orsakerna till problemet.

Orsak-verkan diagram Metoder/Rutiner Material Varför har vi så många sår Personal/Människor Ledning

Att göra ett fiskben 1. Välj och definiera problemet. Skriv det som en fråga "Varför har vi problem med..." och skriv i fiskens huvud. 2. Brainstorma kring orsaker till problemet: - Vilka är de möjliga orsakerna till att...? - Vilka orsaker finns bakom...? - Varför kan vi inte...? - Varför har vi problem med...? Använd gärna post-it lappar och skriv en orsak/lapp.

Många med risk för undernäring Orsak-verkan diagram Inga omläggningsrutiner Ingen hygiensjuksköterska Många fall Ingen läkarkontinitet Dom läker inte Osäkerhet hur en sårodling tas Många olika som lägger om såren Material byts ofta Olika besked om hur såren ska läggas om Många med svullna ben och fötter Ingen såransvarig sjuksköterska Vårdplan saknas Antibiotika sätts in på symtom Många olika material Varför har vi så många sår Inga rutiner för kompressionsbehandling Låg kompetens för såromläggning Låg bemanning Saknar diagnos Många får ingen kompressionsbehandling

Att göra ett fiskben Sortera och gruppera i kategorier. Multi-rösta

Utbildning/Material Människor Material byts ofta Osäkerhet hur en sårodling tas Många får ingen kompressionsbehandling Ingen såransvarig sjuksköterska Låg bemanning Många med svullna ben och fötter Låg kompetens för såromläggning Olika besked om hur såren ska läggas om Varför har vi så många sår Antibiotika sätts in på symtom Antibiotika sätts in som förebyggande Många olika material Många fall Ingen läkarkontinitet Ingen kontakt med hygiensjuksköterska Saknar diagnos Många med risk för undernäring Inga omläggningsrutiner Vårdplan saknas Inga rutiner för kompressionsbehandling Många olika som lägger om såren Ledning/Samverkan Metoder/Rutiner Sårodling tas utan ordination

Fiskben Qulturum Region Jönköping http://plus.rjl.se/infopage.jsf?nodeid=31716&childid=20538 Region Skåne http://stream.skane.se/larkan/fiskben/player.html

Förbättringsmodell - PGSA Vad vill vi åstadkomma? Hur vet vi att en förändring är en förbättring? Vilka förändringar kan leda till en förbättring? Mål Mått Idéer Agera Studera Planera Göra Testa Ref: T Nolan, E Deming

Vad ska ni ta tag i (PGSA)? - Välj (minst) två förändringar som ni ska testa på er enhet. - Vilket mål har ni med förändringen (testet) som ni testar? - Förändringen ska bidra till att nå det önskade läget/det övergripande målet.

Agera Behövs fler tester? Ska vi prova en annan förändring? Kan vi standardisera? Hur sprider vi resultat? Planera Varför? Vad? Hur? Vem? Var? När? Studera Analysera och tolka data. Jämför resultat med det övergripande målet Var förändringen en förbättring? Göra Testa en förändring i liten skala. Mät det som testas under tiden. Dokumentera hur testet går

Agera Erbjuda ett extra tillfälle samt ny test av lindning v 10 Rutin för utbildning till alla nyanställda undersköterskor Studera 10 av 12 gick utbildningen 8 av 10 lindade för löst. Planera Kompressionsutbildning till alla undersköterskor (12st) under v 48-49 av Nina 6 tillfällen a 2 tim Göra 4 personal vid varje tillfälle, testar att linda på varandra med hjälp av mätsensorer

Verksamhet, process (t ex klinik, avd, vårdcentral): Förbättringsområde: Sårbehandling Förändring att testa: Nuläge/baslinje: Ansvarig: Övergripande mål: Minska våra sår med 50% på ett år Startdatum: Mål för testet: Utbilda alla undersköterskor i kopmressionslindning Agera: Erbjuda ett extra tillfälle samt ny test av lindning v 10 Rutin för utbildning till alla nyanställda undersköterskor Planera: Kompressionsutbildning till alla undersköterskor (12st) under v 48-49 av Nina 6 tillfällen a 2 tim Studera: 10 av 12 gick utbildningen 8 av 10 lindade för löst. Gör: 4 personal vid varje tillfälle, testar att linda på varandra med hjälp av mätsensorer

www.skl.se/publikationer (sök på patientsäkerhet) Senior alert, Jönköping 2016

Att välja förbättringsområde "Kan du tala om för mig vilken väg jag skall ta härifrån?" frågade Alice. "Det beror på vart Du vill gå", svarade katten. "Det spelar ingen roll vart jag går, sa Alice vart på katten svarade: "Då spelar det ingen roll vilken väg du tar"

Optimism Ljuset i tunneln Här ska jobbas! Det ska nog gå? Mål! Det funkar Värre än väntat Nä!!! Det tar tid Entusiasm Pessimism Tveksamhet Blir vi någonsin klara? Tid Senior alert, Jönköping 2016

Alla kan knyta en rosett, eller? Det går inte att tänka eller prata sig in i ett nytt agerande man måste agera sig in i ett nytt tänkande

Introduktion Vårdprevention Förbättringsarbete Grundkurs i tre delar Korta texter och videofilmer Frågor att reflektera kring Gå igenom ensam eller i grupp 45 minuter plus tid för reflektionsfrågor Hjälp att ta fram PLAN för nästa steg I din dator, surfplatta eller mobiltelefon Diplom Kostnadsfri Inga förkunskaper behövs Senior alert, Jönköping 2016 Bild från filmade inslag. Mer info: www.senioralert.se

Tack för att ni har lyssnat! www.senioralert.se Facebook.se/senioralert @senior_alert Senior alert, Jönköping 2016