Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Björke förskola

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Björke förskola Alla barn skall känna sig trygga och bemötas med respekt för sin egenart. Förskolan skall vara en miljö som är fri från förekomsten av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. En likabehandlingsplan ska tas fram årligen enligt diskrimineringslagen (3 kap. 16 2008:800/ändrad SFS 2017:282) samt en plan mot kränkande behandling enligt skollagen (6 kap:2010:800). Båda lagar syftar till att värna och främja allas värde och allas lika rätt att bli behandlade som individer på lika villkor och omfattas i denna plan. Kränkande behandling: Kränkande behandling är det begrepp som används i 6 kapitlet i skollagen. Med en kränkande behandling avses ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (trakasserier eller sexuella trakasserier) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Lagen innehåller sju diskrimineringspunkter: Kön Könsöverskridande identitet eller uttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder

Enligt lpfö-98 skall alla som arbetar i förskolan: * Medverka till att utveckla barnens känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor även utanför den närmaste gruppen. * Verka i demokratiska arbetsformer där barn, personal och vårdnadshavare har inflytande och är delaktiga. * Förankra grundläggande demokratiska värden i syfte att utveckla demokratiska samhällsmedborgare. * Aktivt motverka alla former av trakasserier och annan kränkande behandling av individer eller grupper. * Visa respekt för den enskilda individen. * I det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt. Vidare skall förskolan sträva efter att barnen utvecklar: * Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. * Empati, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situationer samt vilja hjälpa andra. * Förmåga att upptäcka, reflektera över och att ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen. * Förståelse för människors lika värde oberoende av kön, social eller etnisk bakgrund. * Respektera allt levande och omsorg om sin närmiljö. På Björkes förskola utgår vi ifrån alla människors lika värde oavsett; kön, könöverskridande identitet eller uttryck,, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.

Begrepp Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas i förhållande till andra om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttrtyck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Indirekt diskriminering Med indirekt diskriminering menas att ett barn missgynnas genom att huvudmannen för verksamheten, rektor eller någon med motsvarande ledningsfunktion eller annan personal tillämpar en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken särskilt missgynnar ett barn med visst kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Trakasserier Ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning ålder eller som är av sexuell natur. Trakasserier är alltså diskriminering och kan utföras av vuxna gentemot barn eller mellan barn. Kön Begreppet kön innebär att någon är kvinna eller man. Förbudet mot könsdiskriminering omfattar också personer som planerar att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet. Könsöverskriderskridande identitet eller uttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses att någon inte definierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel (eller på annat) sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Begreppet omfattar dels en persons mentala eller självupplevda könsbild, dels hur någon uttrycker det som kan kallas personens sociala kön, till exempel genom kläder, kroppsspråk, smink eller frisyr.

Diskrimineringsgrunden avser vad som ofta brukar kallas transpersoner. Det är ett paraplybegrepp för människor som bryter mot samhällets normer för könsidentitet och könsuttryck. Även en person som identifierar sig som transsexuell men inte tänker ändra sin könstillhörighet omfattas av denna grund och därmed av skyddet mot diskriminering. Diskrimineringslagens förbud mot diskriminering gäller för personer med könsöverskridande identitet eller uttryck. Ofta använder DO istället begreppen könsidentitet eller könsuttryck. Det beror på att DO anser att lagens begrepp ("könsöverskridande") riskerar att befästa en bild av vissa personer som avvikare i ett samhälle där det finns starka normer och föreställningar om kön. Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas en individs nationella och etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Nationellt ursprung betyder att personer har samma nationstillhörighet, som till exempel finländare, polacker eller svenskar. Etniskt ursprung innebär att personer har ett relativt enhetligt kulturmönster. Som exempel kan nämnas att en person tillhör någon av de nationella minoriteterna såsom samer och romer. Alla människor har en eller flera etniska tillhörigheter. Alla kan därför bli utsatta för etnisk diskriminering. Religion eller annan trosuppfattning Med religion avses religiösa åskådningar som exempelvis hinduism, judendom, kristendom och islam. Annan trosuppfattning innefattar sådana övertygelser som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism och agnosticism. Politiska åskådningar och etiska eller filosofiska värderingar som inte har samband med religion omfattas inte av diskrimineringslagens skydd.

Funktionsnedsättning Med funktionsnedsättning menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Tillfälliga begränsningar av en persons funktionsförmåga är inte en funktionsnedsättning i diskrimineringslagens mening. Funktionsnedsättning innebär en nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Det är alltså något som en person har, inte något som en person är. En funktionsnedsättning kan märkas mer eller mindre i olika situationer som till exempel allergier, dyslexi, hörsel och synskador med mera. Sexuell läggning Lagen definierar sexuell läggning som homosexuell, heterosexuell och bisexuell läggning. Ålder Ålder innebär uppnådd levnadslängd. Alla människor, oavsett ålder omfattas av lagens skydd mot diskriminering. Annan kränkande behandling Ett uppträdande som, utan att vara trakasserier, kränker ett barns värdighet. Exempel på kränkande behandlingar: Fysisk eller kroppslig kränkning: sparka, slå, ta saker ifrån någon och/eller förstöra någons ägodelar. Verbal kränkning: retas, kalla någon vid öknamn, förolämpningar. Indirekta kränkningar: ryktesspridning, uteslutning och utstötning.

Handlingsplan Kränkande behandling och diskriminering förebygger vi genom att: - de vuxna är bra förebilder. - personalen är närvarande. - de vuxna samtalar med barnen om vad man får göra. - skapa vikänsla i gruppen. - allt arbetet genomsyras av trygghet, glädje, respekt och hänsyn. - skapa bra självkänsla och kamratskap. våga vara vuxna och förespråka barns rättigheter. - Driva ett systematiskt arbete året runt. Så här går vi till väga om en kränkande behandling eller diskriminering uppstår: - Viktigt att alltid ingripa - Samtal med berörda barn - Samtal i arbetslaget - Daglig kontakt med föräldrar - Kontakta rektor - Rektor kontaktar föräldrar och bestämmer möte där även personalen är med. - Dokumentation sker och uppföljningssamtal bokas, ev. åtgärdsprogram där elevhälsan inkopplas. - All dokumentation skall förvaras inlåst. Tydlig ansvarsfördelning: - Förskolechef ser till att all personal får kontinuerlig uppdatering om likabehandlingsplanens mål och innehåll. - Personalen ansvarar för att föräldrar och barn har kännedom om likabehandlingsplanens innehåll och verkar för att den efterlevs. - Föräldrar får var sin likabehandlingsplan med följebrev där de uppmanas att tycka till om dess innehåll. - Vid föräldramöten och barnomsorgsråd informeras föräldrarna om likabehandlingsplanen. - Barnen hjälper till att upprätta regler om vad man får får göra. - Alla förväntas följa de gemensamt upprättade reglerna.

Björke förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017-2018 Verksamhetsform: Förskola Vår vision: Vi vill att alla känner trygghet och vågar vara sig själva, och får chansen att utvecklas i lek och lärande i sin egen takt och utifrån sin egen förmåga. Bakgrund Förskolan har en likabehandlingsplan där arbetet mot kränkande och diskriminering beskrivs. Enligt skollagen 14 kap 8 ska förskolan också upprätta en årlig plan för att förebygga och förhindra kränkande och diskriminerande behandling av barn. Planen gäller; Från 1/11-17 till 31/10-18 Ansvariga för planen: Gertrud och Keta har ansvarat för arbetet med likabehandlingsplanen. Barnens delaktighet: Barnen får på ett konkret sätt påverka värdegrundsfrågor, genom att gemensamt upprätta förhållningsregler. Genom samtal och upplevelser tränas respekt för sina medmänniskor. Barnen deltar inte direkt i planens utformande, men indirekt formar vi planen utifrån barnens önskningar och behov. Vårdnadshavarnas delaktighet: Genom föräldramöten, utvecklingssamtal, det dagliga mötet vid lämning och hämtning och dokumentation görs föräldrarna delaktiga. Den årliga planen sätts i pärmen för kvalitetsredovisning som står i hallen. Personalens delaktighet: Personalen görs delaktiga på APT träffar och i utvecklingsgrupper. Förankring av planen: Planen förankras i arbetet med barnen, genom olika metoder och material. Föräldrarna involveras bl.a. på föräldramöten, där de uppmanas att läsa planen och komma med synpunkter. Personalen är alltid närvarande för att leda, visa hänsyn/respekt och föregå med gott exempel. På personalmöten diskuteras värdegrundsarbetet, material och metoder.

Utvärdering Beskrivning av fjolårets arbete. Viking har jobbat mycket med gemenskap, att alla får vara med, tränat på att hålla varandra i handen och att våga vara med i lekarna. Vi har skapat rutiner runt samlingssituationen så barnen känner igen sig. Stopp jag vill inte, det arbetet pågår ständigt. Alla barn har fått möjlighet att välja vilken aktivitet som de vill delta i. Vendel har jobbat mycket med sagor, sånger, gemenskapslekar och med känslor och att vara en bra kompis. Upprepat lekarna dagligen så barnen känner sig trygga i det. Vi låter barnen vara delaktiga i att få bestämma regler för olika situationer genom demokratiska val. Årets plan ska utvärderas senast: Oktober 2018 Beskriv hur årets plan skall utvärderas: Planen utvärderas genom föräldraenkät. Resultaten presenteras i den årliga kvalitetsredovisningen. Ansvariga för att årets plan utvärderas är: En personal per avdelning är ansvarig. Främja Främjande insats: Vi arbetar med olika värdegrundsmaterial såsom Tilda is och sol, kompisböckerna, Bamse och Nallen Quintus och samspelslekar. Vi samtalar och är närvarande pedagoger och lotsar barnen så att de utvecklar sin empatiska förmåga. Områden som berörs av insatsen: Det handlar om alla områden, dvs. kön, könsidentitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion/trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Mål och uppföljning: Målet är att barnen skall utvecklas till empatiska och ödmjuka individer som förstår alla människors lika värde. Insats: Se ovanstående arbete med värdegrundsmaterialen. Ansvarig: Alla pedagoger på förskolan har ansvar för det främjande arbetet. Datum när det skall vara klart: Arbetet är ständigt pågående.

Kartläggning Kartläggningsmetoder: Genom observationer av vardagssituationer, och kartläggning av otrygga platser, personalens förhållningssätt, barns lek. Områden som berörs i kartläggningen: Det handlar om alla områden, dvs. kön, könsidentitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion/trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Hur har barnen involverats i kartläggningen: Genom att personalen lyssnar och ser barnen och lyfter fram deras frågor och funderingar och samtalar om dessa. Hur har personalen involverats i kartläggningen: All personal involveras och görs delaktiga i arbetet på varje avdelning och genom att förhållningssätt och övriga värdegrunds frågor diskuteras under ledning av förskolechef. Resultat och analys: Vi ser att det är viktigt att pedagogerna är närvarande i den sociala leken. Ofta behöver barnen delas i mindre grupper. Miljön ute och inne ska ge utrymme och inbjuda till många olika aktiviteter då det motverkar konflikter. Personalen måste hela tiden föra en dialog med barnen om hänsyn och respekt för varandra. Förebyggande åtgärd: Kränkande behandling förebygger vi genom att: de vuxna är bra förebilder pedagogerna är närvarande samtalar med barnen om vad man får göra/inte göra. skapa vi- känsla i gruppen allt arbete genomsyras av trygghet, glädje respekt och hänsyn skapa bra självkänsla och kamratskap kartlägger otrygga platser ute på gården arbeta med värdegrunds material förespråka barnens rättigheter Områden som berörs av åtgärden: Det handlar om alla områden, dvs. kön, könsidentitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion/trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Mål och uppföljning: Målet är att barnen förstår allas lika värde. Man får se ut och vara olika, känner trygghet i sin identitet och lära sig känna empati.

Åtgärd: Vi pratar om olikheter och likheter. Vi sjunger och leker, diskuterar och använder olika sorters empatimaterial. Vi är närvarande pedagoger. Motivera åtgärd: Vi vill att barnen ska ha mer förståelse och att barnen utvecklas till empatiska och ödmjuka individer som förstår alla människors lika värde. Vi ser att barnen behöver närvarande pedagoger. Det märks tydlig skillnad i barnens beteende när vi inte finns närvarande eller vid förändringar som t.ex. när vi har vikarier. Därför är det bra med fasta vikarier som barnen känner igen. En viktig grund är att vi alla pedagoger är medvetna om att vår närvaro gör skillnad. Ansvarig: Alla pedagoger är ansvariga och involverade i arbetet. Datum när det ska vara klart: Arbetet pågår hela tiden. Rutiner för akuta situationer Policy På Björke förskola utgår vi ifrån alla människors lika värde oavsett; kön, ålder, etnisk tillhörighet, religion/trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling: Genom att vara lyhörd för barnens berättelser och genom att vara närvarande, kan vi upptäcka trakasserier och kränkande behandling. På vårt vecko- pinfoblad har vi en stående punkt om kränkande behandling. Personalen kartlägger otrygga platser där kränkande behandling kan ske, och förebygger dessa genom att vara närvarande pedagoger. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till: Barn och föräldrar skall kunna vända sig till alla vuxna på förskolan. I kommunen finns stödpersoner, elevhälsan och psykolog. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever: Viktigt att alltid ingripa Samtal med berörda barn Samtal i arbetslaget Daglig kontakt med föräldrar Kontakta förskolechef Förskolechef kontaktar föräldrar och bestämmer möte där även personalen är med. Dokumentation sker och uppföljningssamtal bokas, ev. åtgärdsprogram där resurscentrum inkopplas.

Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal: Viktigt att alltid ingripa Kontakta förskolechef Förskolechef samtalar med berörd personal Dokumentation sker och uppföljningssamtal bokas Beroende av kränkningens art ges varning och/eller vid uppsägning kontaktas personalteamet. Rutiner för uppföljning: Uppföljningssamtal bokas alltid och ev. görs ett åtgärdsprogram, där även resurscentrum/personalteam kan inkopplas. Rutiner för dokumentation: All dokumentation skall förvaras inlåst. Ansvarsförhållande: - Förskolechef ser till att all personal får kontinuerlig uppdatering om likabehandlingsplanens mål och innehåll. - Personalen ansvarar för att föräldrar och barn har kännedom om likabehandlingsplanens innehåll och verkar för att den efterlevs. - Föräldrarna får ta del av den reviderade årliga likabehandlingsplanen. - Barnen hjälper till att upprätta regler om vad man får/inte får göra. - Alla förväntas följa de gemensamt upprättade reglerna.