UNDERLAG TILL VÄGPLAN E18 Arninge, Bytespunkt/Resecentrum Täby och Österåkers kommun, Stockholms län PM-Trafik. 2015-11-23 Projektnummer: 107 337
2 Titel: Underlag till vägplan, E18 Arninge, Bytespunkt/Resecentrum, PM-Trafik Projektnummer: 107 337 Version: 1.0 Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Fredrik Emmot Författare: Jan Englund/Andreas Asp Layout: VAP VA-projekt AB Distributör: Trafikverket Region Stockholm, 172 90 Sundbyberg Telefon 0771-921 921, telefax 08-627 09 23, e-post: stockholm@trafikverket.se
Innehållsförteckning Om uppdraget...4 Sammanfattning...5 1 Bakgrund...6 1.1 Allmänt...6 1.2 Fordonstrafik...6 1.3 Kollektivtrafik...6 2 Analys av trafikströmmar...8 2.1 Allmänt...8 2.2 Framtida bebyggelseutveckling...8 2.3 Framtida infrastruktur...8 2.4 Tillkommande trafikalstring...8 3 Vägplanens förslag till åtgärder...15 3.1 Utformningsprinciper...15 4 Simulering Aimsun...20 4.1 Scenario 2030 med ny utformning...20 4.2 Effekter och konsekvenser...20 4.3 Känslighetsanalys...21 3
Om uppdraget VAP VA-projekt AB har fått i uppdrag av Trafikverket Region Stockholm att ta fram en vägplan för objektet väg E18 Arninge resecentrum. Vägplanen ska drivas parallellt och i samarbete med både järnvägsplan för ny sträckning av Roslagsbanan samt detaljplan för den delen av Arninge som kommer att omfattas av åtgärder i samband med utbyggnad av resecentrumet. Arbetet med vägplanen ska inledas med en utredningsfas tillsammans med SLL Trafikförvaltningen och Täby kommun för att fastställa vissa utformningsprinciper och detaljerad utformning. Organisation Arbetet med trafikstudier har skett i samarbete mellan Trafikverket, Täby kommun, SLL Trafikförvaltningen och VAP VA-Projekt AB. Trafikverket Fredrik Emmot Peter Aalto Täby kommun Johanna Frodestedt Emma Dehlin-Söderström SLL Trafikförvaltningen Sebastian Arnehed VAP VA-Projekt AB Jonas Skyllberg Jonas Skyllberg Jan Englund Andreas Asp Projektledare Vägutformning/Trafik Projektledare Trafikingenjör Planerare Uppdragsansvarig Vägutformning Trafik Trafik 4
Sammanfattning Bakgrund - brister och problem En tidigare utförd förstudie har belyst möjligheten att anlägga ett nytt resecentrum i Arningeområdet. Området har i nuläget en otillfredsställande kollektivtrafikförsörjning, trots att flera av SL:s stomlinjer för buss samt Roslagsbanan passerar. Området är utpekat som en regional kärna i den senaste regionplanen för Stockholms län. Omfattande exploatering av nya bostäder och handel planeras för området, vilket kräver förbättringar i befintlig infrastruktur för att ökat transportbehov skall kunna tillfredsställas. Analys av trafikströmmar Hela nordostsektorn i Stockholm kommer att expandera och lokalt i Arninge/Ullna planeras för stora utbyggnader av bostäder/handel. Detta kommer att öka transportbehovet både för resor med personbilar och kollektivt resande. För stora kommande exploateringar i Stockholms närhet kommer det vara svårt att klara all efterfrågan i vägnätet och en större del av transportbehovet måste klaras med andra transportslag. Vägplanens förslag till åtgärder Föreslagen utformning av nytt resecentrum bygger till största del på förstudiens södra lokaliseringsalternativ. Förutsättningarna vid utformningen har varit att möjliggöra smidiga byten mellan transportsätt samt prioritera busstrafikens framkomlighet. Detta innebär att busstrafik har direkta in- och utfarter från motorvägen, delvis går i egna körfält samt medges prioritering i föreslagen signalreglerad korsning öster om trafikplats Arninge. Effekter och konsekvenser Trafiksituationen har studerats under eftermiddagens maxtimme år 2030. Även om viss köbildning uppstår lokalt bedöms kapaciteten klaras inom trafiksystemet som helhet. Inga störningar på E18 bedöms uppstå. En känslighetsanalys visar att trafiken kan öka med ytterligare cirka 15% innan kapacitetsbrist uppstår. Mest belastat blir korsningen öster om E18 med köbildning på Vaxholmsvägen österut samt även på avfartsramp från E18 söderifrån. Figur 1 Fordonstrafikens medelhastighet under eftermiddagens maxtimme år 2030 (km/h). 5
1 Bakgrund 1.1 Allmänt I den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen RUFS 2010 samt i flertalet andra utredningar är Täby centrum/arninge utpekat som en av de kommande regionala kärnorna. Täby centrum/arninge är en framtida viktig knutpunkt för nordostkommunerna i Stockholms län. Mot bakgrund av detta har SL, Täby kommun och Trafikverket kommit överens att om att tillsammans studera förutsättningarna för att säkerställa tillgången till hållbara kollektiva färdmedel och snabba, säkra och enkla byten för resenärerna genom byggande av ett resecentrum i Arninge. En förstudie utfördes 2010. Förstudien utgick från två olika huvudalternativ för lokaliseringen av resecentrumet Norra och Södra läget. Trafikverket föreslår i sitt ställningstagande att en arbetsplan upprättas för resecentrumet i det södra läget då det alternativet bäst uppfyller både uppsatta projektmål och övergripande nationella transportpolitiska mål. Detta överensstämmer också med inkomna remissynpunkter från berörda parter. 1.2 Fordonstrafik Arninge avgränsas i öster av E18 som passerar i nordöstlig - sydvästlig riktning. Vägen är idag utformad som en fyrfältig motorväg och hastighetsbegränsningen är satt till 80 och 100 km/h. Trafikplatsen vid Ullna är nyligen byggd och finansierad av Täby kommun. Trafikverket är väghållare för E18 och dess trafikplatser. Under högtrafiktimmarna och i samband med helgtrafiken till och från fritidsområden runt om i Roslagen förekommer framkomlighets- och kapacitetsproblemen på E18. Trafikverkets utredning från 2002 om sträckan Danderyds kyrka - Arninge pekar på att körfältsförstärkningar blir nödvändiga i framtiden. Vägplan är påbörjad under 2015 för nya kollektivtrafikfält på E18, sträckan från Arninge och söderut. Vägplan för resecentrumet kommer att omfatta kollektivtrafikfält från trafikplats Arninge fram till resecentrumet. I södra delen av Arninge går väg 264 Arningevägen fram till trafikplats Arninge och fortsätter sen mot Vaxholm som väg 274 Arningevägen. Trafikverket är väghållare för väg 264 och väg 274. I norra delen av Arninge går Ullnavägen genom trafikplatsen vid Ullna och under E18 mot Rydbo. Ullnavägen är kommunalt ägd. Gatunätet inom Arninge har med åren uppgraderats för att klara det ökade trycket från i huvudsak kundtrafiken till butikerna. Gatumarken i Arninge ägs av Täby kommun. Uppmätta trafikmängder (ÅDT - årsdygntrafik) framgår av figur på nästa sida. 1.3 Kollektivtrafik En stor brist i nuvarande kollektivtrafikförsörjning för Arninge, är att en stor del av buss- och tåglinjer tangerar Arninge utan att stanna. Roslagsbanan har idag inget hållplatsläge med acceptablet avstånd som kan nås från Arninge. Detsamma gäller de båda viktiga stomlinjerna för busstrafiken från Norrtälje och Vaxholm. Även direktlinjerna 624A Åkersberga-Danderyds sjukhus, 624C Åkersberga-Humlegården, 628A Margretelund-Danderyds sjukhus, 628B Margretelund -Humlegården samt kommunlinjer, 639 Hallstavik/Rimbo-Stockholm passerar utan att stanna. De linjer som trafikerar Arninge är kommunlinjerna 615 Arninge-Täby C, 629 Åkersberga/Arninge-Danderyds sjukhus (via Svinninge) och 524 Arninge- Upplands Väsby, 621 Norrtälje-Danderyds sjukhus, 625 Söderhall- Danderyds sjukhus, 626 Ljusterö- Danderyds sjukhus samt direktlinjer, 608 Vallentuna-Humlegården via Arningerondellen. Ovanstående förhållande är otillfredsställande och har självklart legat till grund för planerna om ett resecentrum i Arninge som bättre knyter ihop kollektivtrafikförsörjningen i Nordostsektorn. 6
5 700-11 5 700-11 14 200-09 14 200-09 1 900-07 1 900-07 Befintliga trafikmängder Befintliga trafikmängder ÅDT - mätår 27 700-10 27 700-10 14 500-09 14 500-09 5 600-07 5 600-07 4 600-07 4 600-07 5 700-07 5 700-07 16 000-07 16 000-07 25 300-10 25 300-10 19 900-09 19 900-09 12 45 900-10 11 120-10 11 120-10 Figur 2 Befintliga trafikmängder 7
2 Analys av trafikströmmar 2.1 Allmänt En bedömning av framtida trafikökning har tagits fram inom ramen för vägplanen. Någon detaljerad prognos av bebyggelseutveckling och trafikefterfrågan har inte tagits fram men underlaget bedöms ändå vara tillräckligt för dimensionering av trafikplatsen och dess anslutningar. Bedömningen bygger på tre delar: - För trafikutvecklingen på E 18 har underlag från pågående åtgärdsplanering i det nationella vägnätet nyttjats och extrapolerats till sträckan vid Arninge. - Trafikutveckling på övriga vägsystemet bygger på en uppräkning av trafiken i enlighet med Trafikverkets samhällsekonomiska kalkylvärden. - Trafikalstring från de stora utbyggnadsplaner som finns för Arninge/Ullna-området gällande bostäder och handel har inkluderats. Prognoser och kapacitetsberäkningar sammanfattas, analyseras och beskrivs i detta PM Trafik, som bifogas som underlag till vägplanen. Utöver trafikprognoser och kapacitetsberäkningar redovisas även simuleringar av trafiken i syfte att klargöra om valda utformningslösningar kan klara framtida trafikbelastning. 2.2 Framtida bebyggelseutveckling I den regionala utvecklingsplanen redovisas Täby centrum-arninge som en av åtta yttre regionala stadskärnor. Hela nordostsektorn är expansiv och en omfattande bostadsbebyggelse planeras mot 2030. För Arningeområdet planeras 3 500 nya bostäder samt utbyggnad av handel- och verksamhetsområden. 2.3 Framtida infrastruktur De regionala stadskärnorna föreslås bli knutpunkter för kollektiva tvärförbindelser och stombussar. Spårförbindelser är en viktig del i stadskärnorna och på medellång sikt blir kopplingar med andra spårförbindelser mycket viktiga. Större exploateringsområden i regionala kärnor blir i framtiden beroende av starka kollektivtrafikkopplingar. Det kommer inte finnas tillräcklig kapacitet i vägsystemet för att kunna ta om hand om all efterfrågan för transporter. Det pågår diskussioner om starka spårkopplingar till Arningeområdet men för trafikutredningen har antagits att dessa ej är utbyggda 2030. Alstringstalen för bostadsbebyggelse får därför antsas med förutsättningarna om ett relativt högt bilinnehav på grund av de boendes förväntat höga inkomster, tät bebyggelse men perifer lokalisering och relativt svaga kollektivtrafikkopplingar. I vägsystemet kommer förstärkningar att utföras. Från Arninge och söderut ska trimning av E18 till ske till sex körfält för att prioritera kollektivtrafiken. 2.4 Tillkommande trafikalstring Allmän trafikökning 2012-2030 med ca 2% per år ger totalt ca 40% ökning vid nollalternativet (se även figur 7). Utbyggnaden av resecentrumet förväntas bidra till viss minskning av den allmänna trafikökningen (antaget 38% ökning) för utbyggnadsalternativet med bättre kollektivtrafik fram till 2030. Till detta tillkommer områdesspecifik ökning från 3 500 bostäder och utbyggd handel till 120 000 kvm BTA (se figur 8). Bostäder - Trafikalstringen är tydligt kopplad till bebyggelsestruktur och tillgänglighet till attraktiv kollektivtrafik. Bebyggelsens struktur är relativt tät men ligger i ett något perifiert läge. I ett nollalternativ, dvs utan resecentrum antas trafikalstringen till fem st resor per lägenhet och dygn. Vid full utbyggnad av resecentrum förväntas alstringen minska mot ca fyra resor och vid en framtida snabb spårkoppling ner mot tre resor per lägenhet och dygn. Totalt 3 500 lägenheter ger 17 500 fordonsrörelser per dygn vid nollalternativet (figur 3) och 14 000 fordonsrörelser vid alternativet med utbyggt resecentrum (figur 4). Tillkommande trafik från nya bostäder antas fördelas i fem punkter enligt figur 5. Handel - 70 000 kvm BTA tillkommer. Ett antagande är att behovet om 40 P-platser per 1000 kvm BTA kvarstår men kedjehandel antas ge 30% reducering på ny yta. En galleria inriktad mot handel ger längre uppehåll per p-plats (1.5h). Utbyggt handelsområde förväntas ge en dubblering - från 2 000 till ca 4 000 fordonsrörelser under maxtimmen. Tillkommande trafik från handelsområdet fördelas på fem punkter enligt figur 6. 8
Cpl Löttingelundsv. 300 fordonsrörelser 300 fordonsrörelser X 700 lägenheter 315 rörelser 200 fordonsrörelser 150 fordonsrörelser 700 lägenheter 315 rörelser 1 000 st lägenheter 500 rörelser 75 fordonsrörelser 500 fordonsrörelser 350 företag - 170 000 m2 2 000 personer (-12) Tpl Ullna 250 st lägenheter 110 rörelser 800 st lägenheter 360 rörelser Trafik alstrad från tillkommande bostäder Trafik alstrad från tillkommande handel Cpl Kundvägen 120 000 m2 handel (50 000 m2-12) 800 fordonsrörelser Tpl Arninge 900 fordonsrörelser, varav 450 till Ullna Tpl 75 fordonsrörelser 200 fordonsrörelser Figur 3 Områdesspecifik trafikalstring under maxtimme 2030 - nollalternativ (ej utbyggt resecentrum) 9
Cpl Löttingelundsv. 250 fordonsrörelser 300 fordonsrörelser X 700 lägenheter 280 rörelser 200 fordonsrörelser 140 fordonsrörelser 700 lägenheter 280 rörelser 1 000 st lägenheter 400 rörelser 65 fordonsrörelser 500 fordonsrörelser 350 företag - 170 000 m2 2 000 personer (-12) Tpl Ullna 250 st lägenheter 100 rörelser 800 st lägenheter 320 rörelser Trafik alstrad från tillkommande bostäder Trafik alstrad från tillkommande handel Cpl Kundvägen 120 000 m2 handel (50 000 m2-12) 10 800 fordonsrörelser Tpl Arninge 750 fordonsrörelser, varav 375 till Ullna Tpl 65 fordonsrörelser 200 fordonsrörelser Figur 4 Områdesspecifik trafikalstring under maxtimme 2030 - utförandealternativ med utbyggt resecentrum
Bilpendlingsriktning NV Vallentuna, Täby kyrkby, Norrortsleden, Förbifarten 20% Bilpendlingsriktning NO Roslagen/Norrtälje, Åkersberga 10% 5% Bilpendlingsriktning V Täby C, Enebyberg Nya bostäder 5% Bilpendlingsriktning Ö Vaxholm, Bogesundslandet, Svinningeområdet Bilpendlingsriktning S Stockholm, Solna Danderyd m fl samt södra Täby, Viggbyholm m fl 60% Figur 5 Fördelning av trafik - bostäder 11
Upptagningsområde NV Vallentuna, Täby kyrkby, Norrortsleden västerut 10% 15% 25% Upptagningsområde NO Roslagen/Norrtälje, Åkersberga Upptagningsområde V Norra Täby, Enebyberg Målpunkt för handel och verksamheter 10% Upptagningsområde Ö Vaxholm, Bogesundslandet, Svinningeområdet Upptagningsområde S Stockholm, Solna Danderyd m fl samt södra Täby, Viggbyholm m fl 40% Figur 6 Fördelning av trafik - handel 12
23 500-30 Prognos trafik 2030 ÅDT - prognosår 7 500-30 9 100-30 44 000-30 26 000-30 6 500-30 15 500-30 7 000-30 8 500-30 8 000-30 39 000-30 16 000-30 20 000-30 69 000-30 16 000-30 Figur 7 Trafikmängder 2030 ÅDT - nollalternativ (ej utbyggt resecentrum) 13
22 200-30 Prognos trafik 2030 ÅDT - prognosår 7 000-30 8 500-30 43 100-30 25 000-30 6 400-30 14 400-30 6 800-30 7 800-30 7 800-30 37 200-30 15 200-30 19 100-30 14 65 700-30 15 700-30 Figur 8 Trafikmängder 2030 ÅDT - utförandealternativ med utbyggt resecentrum
3 Vägplanens förslag till åtgärder 3.1 Utformningsprinciper Vid utformning av väganläggningar har stor vikt lagts vid att prioritera stombusslinjenätets körrelationer. Följande sidor redovisar tidiga principer för utformning: Resecentrumet 1. Motorvägshållplatser med in- och utfarter ut på motorvägen. 1. 2. 3. 1. 4. 2. Vaxholmstrafiken angör på egen väg på östra sidan. 3. Lokaltrafik samt Vallentunabussar anlöper perrong/ perrong med Norrtäljetrafiken. Delvis vänstertrafik minskar behov av vändrörelser. 5. 4. Tpl Ullna förväntas att ta mycket av trafiken till/från nya bostäder norr om Ullnavägen samt handelstrafik. Viktigt med tydlig vägvisning (exv Arninge N). 5. Cpl på västra sidan i Arningen Tpl samt korsningspunkt på östra sidan blir hårt belastade, kapaciteten prövas i simulering. 5. Figur 9 Vägplanens utformningsförslag 15
Resecentumet - bussangöring Stomlinjebussar från Vaxholm går i blandtrafik fram till lokalgatan in mot handelscentrumet för att sedan gå i eget körfält sista delen in mot mot bytespunkten. Trafik mot Vaxholm går i eget körfält fram till korsningen med väg 274 öster om trafikplatsen. Korsningen med 274 är signalprioriterad för bussen. Stomlinjebussar till/från Norrtälje har på- och avfart mot E18 enligt nedanstående figur. Korsningen med norrgående påfartsramp från Arninge tpl är signalprioriterad för bussen. Bussen har även separata kollektivtrafikfält i båda riktningarna söder om motorvägshållplatserna. Linjebuss från Vallentuna har direktpåfart mot E18 i enlighet med stomlinjebussar från Norrtälje. Linjebussar mot Vallentuna trafikerar vägsystemet via cirkulationsplats väster om trafikplats Arninge. Figur 10 Stomlinjebussar till/från Vaxholm Figur 11 Stomlinjebussar till/från Norrtälje Figur 12 Linjebussar till/från Vallentuna 16
Tpl Arninge tpl - östra sidan Dagens korsning är utformad som en droppe. Denna utformning kan inte klara belastningen från prognosticerad trafik. Vägplanens förslag innebär därför att korsningen byggs om till en signalreglerad korsning med dubbla genomgående körfält från E18-rampen söderifrån samt från väg 274 österifrån. Trafik från E18 mot Vaxholm föreslås få ett eget, frigående körfält som ej är signalreglerat. E18 N Föreslagen korsning föreslås regleras via tre signalfaser där relationen E18 söderifrån Arninge ges hög prioritet. Stomlinjebussar mot Vaxholm ansluter i eget kollektivtrafikkörfält norrifrån och ges signalprioritet framför övrig trafik. Stomlinjebussar från Vaxholm går i blandtrafik genom korsningen men kan med fördel signalprioriteras under morgonens maxtimme för att förbättra framkomligheten. BUSS Förslaget innebär viss försämrad framkomlighet för trafiken på väg 274 från Arninge jämfört med dagsläget. Däremot förbättras framkomligheten för ramptrafik från E18. Figur 13 Dagens droppe föreslås byggas om till signalreglerad korsning med bussprioritering 17
Tpl Arninge - västra sidan Dagens korsning utformas som cirkulationsplats med dubbla körfält som kommer utgöra in- och utfart mot handelsområdet. Nordost om föreslagen cirkulationsplats föreslås korsningar till kommande verksamhetsområden enligt vidstående figur. Korsningarna väjningsregleras och på huvudvägen förses anslutningar med separata körfält för vänster- och högersvängande trafik. BUSS På bron över E18 har väg 274 två körfält i västlig riktning (mot Arninge). Även österut (mot Vaxholm) har vägen inledningsvis två körfält som sedan delas upp i separata körfält för trafik mot Vaxholm respektive E18/Vallentuna. BUSS BUSS BUSS BUSS Figur 14. Infart mot Arninge handelområde. 18
Kollektivtrafik på E18 genom trafikplatsen Busstrafik från motorvägshållplatsen i södergående riktning kör ut på E18 i eget körfält och har sedan en gemensam vävningssträcka med trafiken som ska nyttja avfartsrampen. Efter avfartsrampen har busstrafiken separat kollektivtrafikfält genom trafikplatsen och söderut. SS BU SS BU SS BU BU SS För norrgående trafik har busstrafiken eget eget körfält genom trafikplatsen. Infarten till resecentrumet korsar påfartrampen för övrig trafik i norrgående riktning. Korsningspunkten blir signalreglerad med prioritet för busstrafiken. Figur 15. Bussprio på ramp Figur 16. Arninge Tpl E18 19
4 Simulering Aimsun 4.1 Scenario 2030 med ny utformmning De planerade väganläggningar som tillkommer i anslutning till ny bytespunkt/resecentrum har prövats utifrån ett framtida scenario 2030 med utbyggd handel och bostäder (motsvarande figur 8), för att säkerställa att trafiksystemet i området kan få en framtida robusthet och ge trafikanter och resenärer den tillgänglighet i systemet som kan begäras. 4.2 Effekter och konsekvenser Planerade väganläggningar bedöms klara kapaciteten under dimensionerande eftermiddagstimme år 2030. Mest kritisk bedöms östra korsningen med trafikplatsen vara. Genom att prioritera signalfasen för trafik från E18 mot Arninge når kölängderna från korsningen aldrig ner till motorvägen. Mest belastat bedöms inkommande ben på väg 274 från Vaxholm bli men inte heller där bedöms köerna medföra något problem. Signalprioriteringen i den östra korsningen medför att stomlinjebussar från Stockholm mot Vaxholm på eftermiddagen ges prioritet framför stomlinjebussar från Vaxholm. På motsvarande sätt föreslås prioriteringen styras så att bussar från Vaxholm ges överordnad prioritet framför bussar mot Vaxholm under morgonrusningen. På vidstående figur framgår fordonstrafikens medelhastighet under maxtimmen. Siffror i figuren avser medelhastighet (km/h) för respektive länk. Figur 17 Fordonstrafikens medelhastighet under eftermiddagens maxtimme år 2030 (km/h). 20
/ / / / / 4.3 Känslighetsanalys En känslighetsanalys har tagits fram för att studera kapacitetstaket för föreslagen trafiklösning. Trafiksystemet bedöms klara en trafikökning med cirka 15% jämfört med prognosen för 2030. Vid en trafikökning med cirka 20% jämfört med 2030-prognosen blir den östra korsningen överbelastad. Framförallt drabbas trafik på Vaxholmsvägen där köerna blir långa och medelhastigheten sjunker till cirka 5 km/h under maxtimmen. Även störningar på rampen från E18 uppstår under eftermiddagens maxtimme. Det förväntas inte uppstå stillastående köer på E18 men medelhastigheten sjunker till cirka 60 km/h på motorvägens norrgående parallellavfart med risk för upphinnandeolyckor som följd. Längst till höger redovisas hastigheter för scenariot där kapacitetstaket nås (prognos 2030 + 20% trafik). Intill redovisas trafikflöden för scenariot med cirka 15% trafikökning jämfört med prognosen 2030. Detta kan sägas motsvara den trafik som föreslagen utformning tål rent kapacitetsmässigt. Utöver detta finns möjligheter att ytterligare trimma och förstärka trafiksystemet. 18 000 15 500 21 700 22 500 / / / / / / 42 000 18 500 75 000 Figur 18 Trafiksystemets kapacitet (uttryckt som årsmedeldygnstrafik - ådt). Figur 19 Medelhastigheten under eftermiddagens maxtimme när kapacitetstaket överskrids. Överbelastning sker i östra korsningen med långa köer på Vaxholmsvägen österut samt även på rampen från E18 söderifrån. 21
Trafikverket Region Stockholm, 172 90 Sundbyberg. Besöksadress: Sundbybergsv. 1, Solna Telefon : 0771-921 921, Texttelefon: 0243-795 90 www.trafikverket.se