Systematisk verksamhetsplanering Verksamhetsplan för Skutans förskola 2017/2018
Tillämpning Verksamhetsplanen ger ett uttryck för hur enheten planerar sin verksamhet för läsåret. Rektor/ förskolechef omprövar verksamhetsplanen utifrån uppkomna resultat i t ex, egentillsyn, enkätresultat och likabehandlingsplan. Uppföljning, utvärdering och tillika analys görs kontinuerligt av förskolechef tillsammans med personalen i verksamheten. Resultatet av analysen förs in i verksamhetsplanen. Kvalitetsbegreppet Skolverket definierar begreppet kvalitet inom förskola och skola utifrån hur väl en verksamhet svarar mot nationella mål, krav och riktlinjer och andra mål förenliga med de nationella, samt i vilken utsträckning verksamheten strävar efter att förbättras. Vid bedömningen av kvalitet väger Skolverket samman verksamhetens strukturella förutsättningar, arbetet i förskolan och resultatet dvs. måluppfyllelsen. Kvalitetsarbete i förskolan ska kännetecknas av systematik, där arbetet tar sin utgångspunkt i en beskrivning av nuläge, mål för verksamheten, uppföljning och utvärdering, analys och bedömning av resultat, utvecklingsåtgärder och nya mål. Systematik och dokumentation i skollagen - 4 kap. Enhetsnivå 4 Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första och andra styckena. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet 5 Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Dokumentation 6 Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska dokumenteras. Åtgärder 7 Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas.
Grundläggande information om förskolan Antal barn, grupper, barn/grupp På Skutans förskola går 78 barn fördelat på 4 avdelningar. Förskolan har två avdelningar för barn 1-3 år med totalt 30 platser. Därutöver finns en avdelning för barn 3-4 år och en avdelning för barn 4-5 år. Dessa två avdelningar har totalt 48 platser. Varje avdelning delar i sin tur upp barnen i mindre grupper under stora delar av dagen t ex i olika projektgrupper. Andelen barn med annat modersmål än svenska På förskolan finns runt 18 barn som är flerspråkiga. Här finns barn som förutom svenska även pratar engelska, persiska, arabiska, swahili, polska, tigrinja och somaliska. Vi arbetar språkutvecklande med alla barn och försöker se olikheter som en tillgång och något som berikar. Vi vill lyfta det mångkulturella och i vardagen kan det innebära att vi t ex: Lånar böcker på biblioteket samt läser och pratar om böcker med barnen. Vi sjunger sånger både på svenska och på andra språk. Vi har hälsningsfraser på många språk i vår hall. Vi uppmuntrar alltid barnen att berätta om olikheter i språk, kultur och tittar på kartor och flaggor. Vi använder även tecken som stöd, bildstöd och pratkartor i vårt språkutvecklande arbete. Förskolans miljö, inne och ute Under kommande läsår kommer vi ta nya tag med våra lärmiljöer inne. Vi vill utveckla vårt arbetssätt och tänk runt miljön som den tredje pedagogen. Vi vill ha en innemiljö som är inbjudande till lek och utforskning. Där man kan utvecklas i möten, både med miljön och med andra barn och vuxna. Redan i våras gjordes därför en inventering och en plan för hur vi kan vidareutveckla våra miljöer, främst inne. Vi har därför valt att göra vissa satsningar på att köpa nya möbler och nytt material under detta läsår. Vi har även tillsatt en forumgrupp som har just lärmiljöer ute och inne som sitt speciella utvecklingsområde. I arbetet med våra lärmiljöers utformning så kommer även barnen få vara delaktiga. Vi vill att följande stationer/verkstäder ska finnas i en eller annan form på alla förskolans avdelningar: Bygg och konstruktion Rollek Ateljé för skapande Läsning/Böcker Ljus ateljé Mediestation/IKT Pussel och spel
Musik och ljud Vi kommer även fortsättningsvis ha reflektions och dokumentationsväggar på alla avdelningar Vi är mycket nöjda och stolta över vår utemiljö. Vi kommer dock även se över även denna och tillföra mer laborativt material för utforskande med t ex vatten, bygg och konstruktionsmaterial, skapande och ljud. Personal På förskolan arbetar man i arbetslag bestående av barnskötare och förskollärare samt ev resurser. Utöver det har vi även städpersonal och kökspersonal samt skoladministratör och förskolechef som arbetar här. I lilla huset finns totalt 6 pedagoger och i stora huset totalt 8 pedagoger plus resurser. Utav dessa är 6 av pedagogerna utbildade och legitimerade förskollärare och resterande barnskötare enligt vår grundbemanning. I perioder kan vi ha fler eller färre förskollärare och barnskötare beroende på rekryteringar, föräldraledigheter, antalet barn och öppna avdelningar på förskolan osv. Våra fortbildningsinsatser består till stor del av: Handledning och kompetensutveckling för hela personalgruppen via Previa. Processhandledning via Reggio Emilia institutet för delar av personalgruppen Utbildning hos SPSM för en pedagog i tillgängliga lärmiljöer Utbildning i TAKK bland annat med hjälp av Habiliteringens webbkurs samt stöd från Elevhälsan i Knivsta för de pedagoger som ännu inte tagit del av TAKK utbildningen. Därutöver tillkommer under läsåret våra kommungemensamma fortbildningsinsatser samt ev vissa riktade insatser mot en eller flera pedagoger inom olika områden.
Förskolechefens ledningsdeklaration Med utgångspunkt utifrån 2.7 Lpfö 98 rev. 2010 I ett förtroendefullt samarbete tillsammans med pedagoger, barn och föräldrar ska jag fortsätta utveckla verksamheten enligt styrdokument, lagar och verksamhetens valda utvecklingsområden och mål såväl lokala som centrala. Jag ska utgå från barnen och barnens perspektiv. Alla barn ska bli sedda, lyssnade på och känna sig trygga i förskolan. Alla föräldrar ska känna sig vissa om att deras barn har det bra och i förskolan får möjlighet att utvecklas optimalt utifrån sina unika förutsättningar, intressen och egenskaper. Jag ska tillvarata pedagogernas kompetenser och intressen, och arbeta för ett tillåtande klimat där vi tillsammans skapar en arbetsplats som vi är stolta över och där vi känner arbetsglädje och gemenskap. Förskolan är vår arbetsplats där även vi vuxna ska ges utrymme för utveckling och lärande. Som ledare vill jag vara lyhörd, tydlig, målinriktad, ansvarsfull, kommunikativ och inspirera. I egenskap av förskolechef och pedagogisk ledare för verksamheten ska jag genomföra verksamhetsbesök och leda pedagogiska samtal och diskussioner. Jag kommer kontinuerligt arbeta med det systematiska kvalitetsarbetet och fortsätta driva den pedagogiska utvecklingen i förskolorna tillsammans med alla anställda. Jag kommer att arbeta för att alla i förskolan ska känna sig trygga, såväl vuxna som barn. Jag kommer ständigt arbeta för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling. Enhetens prioriterade utvecklingsområden Beskriv förskolans övergripande mål för 2017/2018 Våra övergripande mål denna termin fokuserar främst på: språkutvecklande arbetssätt Utveckla lärmiljöerna såväl ute som inne samt fördjupa oss i hur den kan bidra till barnens utveckling Pedagogisk dokumentation God arbetsmiljö Nämndens mål
Beskriv hur förskolan arbetar för att uppfylla nämndens mål för 2017 samt det resultat som uppnåtts. Antalet barn i barngrupperna har minskat med 0,5 barn per grupp Andel föräldrar som är nöjda med vad deras barn lär sig på förskolan har ökat Personaltätheten har minst bibehållits Vi ska minska antalet barn vid förskolan. Vi ska bibehålla personaltätheten och kompetensen hos personalen. Vi vill att föräldrarna ska känna sig nöjda med vår verksamhet. När ska det följas upp: enkäter, föräldraråd och föräldramöten samt utvecklingssamtal. Även APT och planeringsdagar med personalen. 1. Förskolans värdegrund och uppdrag Alla barn ska känna att de blir sedda och lyssnade till varje dag. De ska känna och veta att de är viktiga och värdefulla. Våra olikheter är något vi tar tillvara och ser som en tillgång. Vi tänker på barn som kompetenta unika individer som alla ska ges goda förutsättningar för att utvecklas optimalt utifrån sina egna unika förutsättningar och behov. Vi arbetar för att alla barn ska utveckla respekt för sig själva, varandra och sin miljö, att de ska utveckla en ansvarskänsla och empati. Vi uppmuntrar dem att hjälpa varandra och vi tänker på möten som tillfällen att utvecklas och lära. Vi är i möten hela tiden, möten med andra barn och vuxna men också med vår omgivning och våra lärmiljöer. I dessa finns många tillfällen att utveckla förståelse, nyfikenhet, respekt, ansvar, empati och demokrati. Vi vill belysa saker från olika håll, se att man kan se på saker från olika sätt. Vi kan tycka lika och vi kan tycka olika. Vi vill att barnen ska få utveckla självständighet och att de ska utveckla sin förmåga till kritiskt och hållbart tänkande. Vi vill att barnen ska få utvecklas här och nu, utifrån sina förutsättningar och att de också ska få utvecklas för att möta framtidens alla utmaningar och möjligheter.
Vårt uppdrag är komplext, vi tänker att omsorg och lärande verkligen ska få bli en helhet och att barnen ska få tillgång till utbildning och bildning. Vi ser vårt uppdrag som viktigt både här och nu, och med sikte på framtiden. Vi arbetar med dessa mål på många olika sätt och tar tillvara alla de stunder som uppstår under hela dagen. Vi tänker på oss själva som viktiga förebilder och föregår med gott exempel. Vi uppmuntrar lyhördhet både hos oss själva och hos barnen, vi uppmuntrar barnen att berätta och dela med sig och bjuda in andra i lek och aktivitet. Vi använder oss av barnkonventionen och vi använder oss också av bl a figuren "Liten". När ska det följas upp: Reflektion sker ständigt både i vardagen och vid planerade tillfällen såsom pedagogisk utvecklingstid, olika mötes konstellationer men även tillsammans med barnen då vi tillsammans reflekterar över vårt eget lärande. Hur ska det utvärderas: Utvärdering av målen sker med hjälp av uppföljning och analys av vårt arbete för att se om det verksamheten erbjudit barnen har haft effekt på barnen både som grupp och som individ. Det utvärderas även med hjälp av föräldraenkäter, frågeställningar till pedagogerna vid t ex utvärderingsdagarna i januari och juni och vår ständiga pedagogiska dokumentation som följs upp kontinuerligt. "Trygghetsvandringar" och diskussioner med barnen används också som en del av utvärderingen. 2.1 Normer och värden Vår förskola ska präglas av: En gemensam barnsyn där vi har stor tilltro till det kompetenta barnet. Barnen ska ha inflytande över sin verksamhet och de projekt som drivs här. Vi jobbar utifrån demokratiska former. Vi värnar om mötet. Mötet både mellan barnen, barn-vuxna, barn-samhälle och mötet med vår miljö så väl inne som ute. Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar är för oss ett särskilt viktigt mål i vår läroplan. Handlingsplan: Vi använder oss av demokratiska former i vårt arbete. Vi uppmuntrar alla att uttrycka sina tankar och funderingar. Vi delar upp barnen i mindre grupper och vi bjuder in barnen till att vara delaktiga i vår verksamhet. Vi använder oss av olika forum för detta såsom barnråd, samlingar/barnmöten,
mötet med varje enskild individ, möten med gruppen och andra stunder vid dagen som bjuder in till samtal och reflektion tex vid frukost/lunch/mellanmål. Vi har ett medvetet bruk av våra lärmiljöer för att tillgodose att lärmiljöerna är fyllda med utmaningar på rätt nivå och som bjuder in till möten. Vi är närvarande och "härvarande" vuxna. När ska det följas upp: Avdelningsreflektionerna Planeringsdagar och utvärderingsdagar Reflektioner och återkast i grupp och enskilt Dokumentationer Trygghetsveckor, trygghetsobservationer och samtal. Hur ska det utvärderas: 2.2 Utveckling och lärande Under barnens alla år på förskolan ska vi ha erbjudit dem allt det som läroplanen pratar om och lyfter fram. Genom att vara närvarande och härvarande pedagoger som följer upp vår pedagogiska dokumentation kan vi säkerställa att alla barn erbjuds en bra verksamhet utifrån läroplanens mål och intentioner. Genom att ständigt rikta ljuset mot oss själva kan vi se om vår verksamhet behöver förändras och utvecklas ytterligare så att barnen får tillgång till allt det som förskolan ska erbjuda dem. Några områden kommer vi vara särskilt uppmärksamma på. Ett sådant område är: Vårt språkutvecklande arbete. Barnen ska få möjlighet att utveckla ett nyanserat och rikt talspråk, ett stort ordförråd och tillägna sig flera begrepp. Att arbeta språkutvecklande gagnar all verksamhet på förskolan då språket finns precis överallt och i alla de olika "ämnen" vi ibland vill dela upp vår verklighet i. Handlingsplan: Arbeta med pedagogisk dokumentation både tillsammans med våra kollegor och tillsammans med barnen. Ta tid för samtal och fördjupade frågor tillsammans med barnen både enskilt och i grupp. Vi utvecklar vårt arbete med TAKK.
Vi använder oss av bildstöd. Ett medvetet bruk av böcker, sånger, rim och ramsor, munmotoriska övningar. När ska det följas upp: Avdelningsreflektioner Reflektioner kring pedagogisk dokumentation och återkast Planerings- och utvärderingsdagar Hur ska det utvärderas: Pedagogisk dokumentation och UNIKUM både för grupp och individ. 2.3 Barns inflytande Barnen ska utveckla sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och på så sätt stärka sin förmåga att påverka sin egen och andras situation. Barnen ska göras delaktiga i förskolans verksamhet, deras intressen och nyfikenhet ska tas tillvara. Barnen ska ges möjlighet till att delta och utvecklas i demokratiska processer. Handlingsplan: Vi ska ta tillvara: Deras tankar och åsikter och intressen vad gäller utformandet av och innehållet i t ex projekt, lärmiljöer, regler och förhållningssätt. Genom observationer, dokumentationer och våra reflektioner möta barnens behov och önskemål. Uppmuntra barnen att diskutera och samtala med varandra. Barnens egna önskemål om aktiviteter, vi kommer ha "fritt val". Utforska och utmana tillsammans. När ska det följas upp: Avdelningsreflektioner
Planerings och utvärderingsdagar Reflektionstillfällen både enskilt och tillsammans med andra och även tillsammans med barnen. Hur ska det utvärderas: Pedagogisk dokumentation och diskussioner, samtal och dialoger mellan såväl personal som barn. 2.4 Förskola och hem Föräldrarna ska känna sig delaktiga och informerade om förskolans verksamhet, om verksamhetsplaner, läroplan och likabehandlingsplaner. Vi vill bjuda in föräldrarna till att delta utifrån sina förutsättningar i förskolans verksamhet och vara delaktiga i projekten. Vi vill samarbeta med föräldrarna och ha en nära och förtroendefull relation där vi tillsammans jobbar för att barnets tid ska bli så optimal som möjligt och där barnet ska ges möjligheter att utvecklas utifrån sina unika förutsättningar. Alla barn ska ges en god introduktion i förskolan. Handlingsplan: Vi använder forum såsom föräldraråd, föräldramöten, utvecklingssamtal Vi bjuder in föräldrar till traditionstillfällen såsom julspel/lucia, sommarfest osv Vi informerar om vår verksamhet både i det dagliga mötet, över telefon och på UNIKUM. Vi dokumenterar vår verksamhet i hallen i dagböcker och väggdokumentationer på avdelningen. Vi bjuder in och gör föräldrarna delaktiga i förskolans projekt. Vi bjuder in till samtal inför introduktion, möjlighet att hälsa på ges, vi följer upp vår introduktion tillsammans med föräldrarna och utvärderar hur den fungerat. När ska det följas upp: utvärderingsdagar, avdelningsreflektioner samt föräldraråd. Hur ska det utvärderas: förskolans pedagogiska dokumentation samt föräldraenkäter, och diskussioner vid föräldramöten och föräldraråd.
2.5 Samverkan med förskoleklass, skolan och fritidshemmet Vi jobbar utifrån kommunens gemensamma riktlinjer. Handlingsplan: Överlämningssamtal med nya skolan. Besöker flera av kommunens skolor. Tar emot besök från barnets nya lärare och pedagoger från skolan där barnet ska börja. Barnen som börjat i förskoleklass kommer till förskolan vid ett tillfälle för ett traditionellt "återbesök". När ska det följas upp: ht 2017 samt vt 2018 Hur ska det utvärderas: egen utvärdering samt möten med skolornas och förskolornas pedagoger. Vid särskild överlämning deltar förutom pedagoger även förskolechef, elevhälsa, föräldrar och mottagande skola i planeringen för barnets övergång till skolan. 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras och följas upp. Detta för att vi ska kunna bli ännu bättre. Vi ska hela tiden göra ett återkast av verksamheten till oss själva för att säkerställa att den verksamhet vi bedriver ger bra förutsättningar för varje barn att utveckas optimalt utifrån sina unika förutsättningar och förmågor. Handlingsplan: Vi använder pedagogisk dokumentation och reflekterar ofta över vår egna praktik i många olika sammanhang såsom forumgrupper, avdelningsreflektioner, förskollärarträffar, APT, utvärderingsdagar osv. När ska det följas upp: regelbundet under året. Hur ska det utvärderas: pedagogisk dokumentation, reflektionsprotokoll, utifrån
dokumentationen i UNIKUM, i samtal och möten. Jämställdhet mellan flickor och pojkar På vår förskola ska alla barn ges samma möjligheter oavsett kön och genus. Alla barn är olika och lika unika. Vi uppmuntrar detta och lyfter fram det som något positivt. Alla barn ska därför bli bemötta utifrån den unika individ denne är och inte utifrån kön eller genus. Handlingsplan: Vi fördelar talutrymmet Vi jobbar kompensatoriskt när och om det behövs, ibland är rättvist inte att det är exakt lika för alla utan att alla får det de behöver. Vi jobbar normkritiskt och normöverskridande i vår vardag och försöker få fatt på våra egna förutfattade meningar så att vi kan utveckla vårt eget bemötande och förhållningssätt gentemot andra. Vi är medvetna när vi väljer litteratur. Våra lärmiljöer är könsneutrala. När ska det följas upp: vid avdelningsreflektioner, APT, planerings och utvärderingsdagar. Hur ska det utvärderas: genom enkäter, observationer och pedagogisk dokumentation. Förebyggande arbete kring barns hälsa Vi jobbar för god hälsa i ett brett perspektiv som innefattar såväl den egna mentala hälsan som den fysiska. Hos oss ska alla få må bra, vi ska lyfta varandra, ge feedback och uppmuntran och vi jobbar för att alla ska utveckla en god självkänsla. Vi ska erbjuda utevistelse och fysisk aktivitet. Vi ska erbjuda bra och näringsriktig kost.
Handlingsplan: Vi uppmuntrar självständighet. Vi är ute varje dag, dels för att utemiljön ger goda möjligheter till fysisk aktivitet och motorisk träning, dels för att smittorisken är mindre ute än inne. Barnen som sover middag gör det utomhus i sina vagnar (förutsatt att vädret tillåter). Vi lär barnen god hygien såsom handtvätt före maten. Vi uppmuntrar barnen att äta allsidigt och våga prova ny mat. Vi jobbar aktivt för att stärka barnets egen självkänsla och självförtroendet. Vi vill motverka prestationsbaserad självkänsla varför vi aktivt undviker att ensidigt berömma utseende och prestationer. Vi följer våra hygienrutiner och vår sjukpolicy. Vi jobbar utifrån "Sockerbiten". När ska det följas upp: avdelningsreflektioner, APT, planerings och utvärderingsdagar. Hur ska det utvärderas: UNIKUM, pedagogiska dokumentationer samt andra dokumentationer och samtal. IKT IKT ska vara en naturlig del av förskolans arbete. IKT ska komplettera den befintliga verksamheten, det är alltså ett tillägg och en fördjupning av verksamheten inte istället för. IKT ska användas som pedagogiskt hjälpmedel t ex digitala mikroskop för att kunna utforska sin närmiljö ännu mer och på nya sätt. Handlingsplan: Vi jobbar för att ta fram en ny IKT plan, vi har även en IKT pedagog som stöttar övriga pedagoger i användandet och utvecklandet av IKT i vardagen. När ska det följas upp: avdelningsreflektioner, APT och planerings och utvärderingsdagar. Hur ska det utvärderas: Vi använder såväl våra egna reflektionstillfällen som verktyget Lika.
Synpunkter och klagomål Synpunkts- och klagomålshantering Knivsta kommuns riktlinjer, antagen av kommunledningen december 2007. Vi jobbar utifrån kommunens blankett för synpunkter och klagomålshantering. Vi tar även emot synpunkter muntligt från föräldrarna och möts i dialoger för att utbyta tankar och erfarenheter. Vår målsättning är att föräldrar och barn ska vara nöjda med vår verksamhet.