Systematisk verksamhetsplanering. Verksamhetsplan för Västra Ängby förskola 2017/2018

Transkript

1 Systematisk verksamhetsplanering Verksamhetsplan för Västra Ängby förskola 2017/2018

2 Tillämpning Verksamhetsplanen ger ett uttryck för hur enheten planerar sin verksamhet för läsåret. Rektor/ förskolechef omprövar verksamhetsplanen utifrån uppkomna resultat i t ex, egentillsyn, enkätresultat och likabehandlingsplan. Uppföljning, utvärdering och tillika analys görs kontinuerligt av förskolechef tillsammans med personalen i verksamheten. Resultatet av analysen förs in i verksamhetsplanen. Kvalitetsbegreppet Skolverket definierar begreppet kvalitet inom förskola och skola utifrån hur väl en verksamhet svarar mot nationella mål, krav och riktlinjer och andra mål förenliga med de nationella, samt i vilken utsträckning verksamheten strävar efter att förbättras. Vid bedömningen av kvalitet väger Skolverket samman verksamhetens strukturella förutsättningar, arbetet i förskolan och resultatet dvs. måluppfyllelsen. Kvalitetsarbete i förskolan ska kännetecknas av systematik, där arbetet tar sin utgångspunkt i en beskrivning av nuläge, mål för verksamheten, uppföljning och utvärdering, analys och bedömning av resultat, utvecklingsåtgärder och nya mål. Systematik och dokumentation i skollagen - 4 kap. Enhetsnivå 4 Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första och andra styckena. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet 5 Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Dokumentation 6 Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska dokumenteras. Åtgärder 7 Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas.

3 Grundläggande information om förskolan Antal barn, grupper, barn/grupp Förskolan är en treavdelningsförskola. Det finns en avdelning för småbarn 1-2 år och två avdelningar för barn ålder ca 2,5-5 år. Småbarnsavdelningen har plats för 13 barn och de andra två har platser vardera. Andelen barn med annat modersmål än svenska På förskolan finns flera flerspråkiga barn. De barnen talar förutom svenska även engelska, grekiska, italienska och spanska I vissa fall har man en förälder med annat modersmål men där svenska är det språk som talas i hemmet. På Västra Ängby förskola arbetar vi på flera olika sätt med flerspråkighet. Det kan t ex handla om att uppmuntra föräldrar att använda sitt modersmål med barnen hemma, lära sig själv och barngruppen enstaka ord, fraser, sånger och ramsor på olika språk, synliggöra det interkulturella arbetet genom att arbeta med kartor, flaggor, böcker, alfabet, traditioner osv. Att erbjuda barnen boksamtal är också framgångsrikt liksom medvetet bruk av språkutvecklande miljöer och arbetssätt. Arbetet är förankrat i vardagliga situationer och baseras på barnens intressen och nyfikenhet. Vi ser det som en självklarhet att olikheter är fullt normala och berikande. Vi ser också flerspråkig personal som en tillgång och de ger ytterligare tillfällen att berika barnens erfarenhetsvärld och tillfällen att arbeta interkulturellt. Förskolans miljö, inne och ute Förskolan har ljusa och rymliga lokaler inne och en traditionellt utformad gård. Pedagogerna planerar medvetet in utevistelse utanför den egna gården som ibland upplevs för liten för att tillgodose framförallt de äldre barnens behov av stimulans och utmaningar. Man har under senaste året utökat gården med en mindre gård med gungor samt staket runt om. Förskolans geografiska läge medger att man har nära till natur. Förskolan jobbar medvetet och fokuserat på att utveckla bra lärmiljöer till barnen såväl ute som inne. Rummen ska vara tilltalande, involvera, utmana och välkomnande. Lärmiljöerna utvärderas ständigt och barnen tas med i processen av utvecklandet av lärmiljöerna. Materialet inne är öppet och formbart och stimulerar fantasi och kreativitet. Laborativa material används medvetet. I enlighet med Reggio Emilias filosofi utgår pedagogerna från tanken om miljön som den tredje pedagogen. Avdelningarna är anpassade utifrån barnens åldrar både vad gäller rutiner och material och aktiviteter. Förskolan jobbar också utifrån tankar kring giftminimerad förskola när de utformar miljöerna och gör inköp.

4 Personal Organisation: på förskolan finns tre avdelningar varav en avdelning är för de yngsta barnen 1-2 år. Personalen består av barnskötare och förskollärare; fem barnskötare och fyra förskollärare samt två resurser. Vi har också en lokalvårdare och en kokerska. Personalen är fördelad på avdelningarna utifrån tjänstgöringsgrad, kompetens och antal barn. På förskolan går 63 barn och det är en minskning med ett barn jämfört med i våras som en del av en medveten satsning på mindre barngrupper. Antal barn per årsarbetare ht-17: 7 Antal årsarbetare ht-17:9 Förskolechefens ledningsdeklaration Med utgångspunkt utifrån 2.7 Lpfö 98 rev I ett förtroendefullt samarbete tillsammans med pedagoger, barn och föräldrar ska jag fortsätta utveckla verksamheten enligt styrdokument, lagar och verksamhetens valda utvecklingsområden och mål såväl lokala som centrala. Jag ska utgå från barnen och barnens perspektiv. Alla barn ska bli sedda, lyssnade på och känna sig trygga i förskolan. Alla föräldrar ska känna sig vissa om att deras barn har det bra och i förskolan får möjlighet att utvecklas optimalt utifrån sina unika förutsättningar, intressen och egenskaper. Jag ska tillvarata pedagogernas kompetenser och intressen, och arbeta för ett tillåtande klimat där vi tillsammans skapar en arbetsplats som vi är stolta över och där vi känner arbetsglädje och gemenskap. Förskolan är vår arbetsplats där även vi vuxna ska ges utrymme för utveckling och lärande. Som ledare vill jag vara lyhörd, tydlig, målinriktad, ansvarsfull, kommunikativ och inspirera. I egenskap av förskolechef och pedagogisk ledare för verksamheten ska jag genomföra verksamhetsbesök och leda pedagogiska samtal och diskussioner. Jag kommer kontinuerligt arbeta med det systematiska kvalitetsarbetet och fortsätta driva den pedagogiska utvecklingen i förskolorna tillsammans med alla anställda. Jag kommer att arbeta för att alla i förskolan ska känna sig trygga, såväl vuxna som barn. Jag kommer ständigt arbeta för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling. Enhetens prioriterade utvecklingsområden

5 Som prioriterade mål har vi valt att lyfta tre områden under detta läsår. Vi kommer att fördjupa oss kring värdegrundsfrågor, normkritiskt förhållningssätt och normkreativitet samt trygghet för vuxna och barn. Vi kommer jobba med detta under avdelningsplaneringar, reflektioner, forumträffar, förskollärartid, APT och vid planeringsdagar. Våra mål är att vi ska ha en trygg arbetsplats där alla, så väl barn som vuxna trivs och mår bra. Vi ska också ha en verksamhet där vi fördjupat vårt arbete utifrån Reggio Emilias pedagogiska förhållningssätt där vi ser varje barns kompetens och jobbar projektinriktat med nyfikenhet och lyhördhet på barnen och där vi utformar lärmiljöer för att ge dem optimala förutsättningar att få utvecklas utifrån vars och ens unika förutsättningar. Nämndens mål Beskriv hur förskolan arbetar för att uppfylla nämndens mål för 2016 samt det resultat som uppnåtts. Mål 1. Antalet barn i barngrupperna har minskat med 0,5 barn per grupp Mål 2. Andel föräldrar som är nöjda med vad deras barn lär sig på förskolan har ökat Mål 3. Personaltätheten har minst bibehållits Vi har minskat antalet platser på förskolan med ett barn. Istället för 66 barn så har vi just nu 63 platser. Alla platser är fyllda till terminsstart ht Personaltätheten är samma som föregående år. Förskolan har en god nöjdhet bland föräldrarna. 1. Förskolans värdegrund och uppdrag Förskolan arbetar stundligen och dagligen med trygghet. Det är en stor del av ett förskolebarns vardag att utveckla sin identitet, empati, sociala kompetens, att vara en individ i en grupp med allt som hör till när det gäller såsom turtagande, hänsyn och omtanke. Att utveckla sin förmåga att uttrycka sig själv, sina känslor och sina

6 åsikter är viktiga bitar i detta stora pussel och det är något som förskolan sätter fokus på och avsätter tid för. Vi kommer arbeta efter ett gemensamt förhållningssätt med tydlig struktur, aktiva pedagoger och närvarande pedagoger. Vi kommer att ge positiv feedback till barnen och tillsammans reflektera vad vi gör i verksamheten. När det är uppnått kommer vi få mindre konflikter, barnen kommer hjälpa varandra och bli mer självständiga under rutinsituationer. Vårt uppdrag innebär att låta omsorg, utveckling och lärande få bilda en helhet. Det innebär att vi behöver lägga fokus på att barnen får chans att utveckla alla de saker som läroplanen tar upp under sina år på förskolan. Därför vill vi erbjuda barnen många saker att utforska, upptäcka och lära och samtidigt väva in den viktiga värdegrunden på ett naturligt sätt i barnens vardag. Trygghet är en viktig grundläggande faktor för att barnen ska kunna ta till sig allt det vi erbjuder barnen. Vi kommer att arbeta med konflikthantering genom att vara närvarande pedagoger som är här och nu, vi kommer använda oss av drama och litteratur. Vi vill att barnen ska få verktygen till att lösa konflikter själva eller be om hjälp i konflikthanteringen. Under introduktionen kommer vi vara närvarande för att skapa goda föräldrakontakter och trygga föräldrar, det kommer i sin tur skapa trygga barn. Vi kommer vara tydliga med våra rutiner och visa att alla barn kan gå till alla pedagoger. Pedagogernas förhållningssätt, barnsyn och kunskapssyn är en annan viktig pusselbit för att hantera förskolans uppdrag och som vi systematiskt och kontinuerligt diskuterar och levandegör på arbetslagsplaneringar/reflektionstider, forumträffar och APT samt planeringsdagar. Ansvariga är förskollärare och arbetslaget tillsammans med förskolechef. 2.1 Normer och värden Förskolan har som uppdrag att aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar. De mål vi valt att särskilt lyfta detta läsår är: - Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, Hur: Vi kommer att arbeta med detta mål genom att vara goda förebilder, följa upp och reflektera tillsammans med barnen, få barnen att förstå den andres känslor. - Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och Hur: Genom att arbeta med böcker, samtala med barnen, vara närvarande i situationer här och nu, inte värdera barnen genom våra privata åsikter utan genom att vara goda

7 förebilder. - Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Hur: Vi ska göra det genom att visa hur man för respekt för natur och djur, inte bryta grenar, inte trampa på djur. Plocka sopor, samtal här och nu i vardagssituationer. Arbetet bedrivs bland annat utifrån förskolans likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling och lokala arbetsplan. Ovanstående strävans mål ingår i förskolans dagliga arbete med barnen och fångas upp stundligen och dagligen och utifrån individens och gruppens behov. Barnen delas upp i mindre grupper för att lättare fånga upp barnen och ge tydligare struktur. Pedagogerna utformar aktivt grupperna utifrån barnens olika behov och intressen. Tydlig struktur, gemensam pedagogisk strategi och medvetenhet om målen bland pedagogerna gör att arbetet drivits framgångsrikt tidigare och är faktorer som vi tar med oss till detta läsår. Man har också ett medvetet förhållningssätt och strävar efter att jobba normkritiskt. Pedagogerna har tillgång till specialpedagog om de vill ha extra stöd i t ex arbetet med hur man bemöter barn med särskilda rättigheter. Vi kommer jobba mer aktivt under detta läsår med att göra olika trygghetsvandringar. Arbetet följs upp med hjälp av observationer, dokumentationer samt samtal och diskussioner vid avdelningsplaneringar, forumträffar och APT, planeringstid/pedagogisk utvecklingstid men även terminsvis när vi gör en lite större halvårsavstämning. Vi kommer utvärdera vårt arbete med hjälp av reflektioner, trygghetsvandringar, samtal och möten med barnen samt diskussioner utifrån observationer och dokumentationer vid APT och avdelningsplaneringar. Ansvarig för arbetet är förskollärare tillsammans med arbetslaget. Alla som arbetar på förskolan följer vår likabehandlingsplan. 2.2 Utveckling och lärande Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Vår verksamhet genomförs så att vi stimulerar och utmanar barnens lärande och utveckling. Vi vill erbjuda en öppen och innehållsrik miljö som upplevs inbjudande för utforskande och upptäckande där vi främjar lek, kreativitet och det lustfyllda lärandet. Vi utgår från barnens intressen för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Här får utforskande, nyfikenhet och lust att lära utgöra grunden och vi låter barnens tankar och idéer tas tillvara för att skapa den mångfald i lärandet som läroplanen pratar om. Alla mål under rubriken utveckling och lärande är aktuella och viktiga för oss men vi vill särskilt lyfta fram några av dem som vi vill fokusera lite extra på även under detta läsår.

8 Våra valda mål: - Förskolan ska sträva efter att varje barn känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer. Hur: Genom att lyfta de kulturer som finns i barngruppen, synliggöra traditioner, litteratur, språk, mat. Fira olika traditioner, sånger. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande, Hur: ute i naturen, mini-röris, studsmatta, pulka, utflykter, promenader. Varför vi vilar och äter, massagesagor, yoga Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra, - Tecken som stöd, bildstöd Hur: Samtala, läsa böcker, beskriva, återberätta, skriva, leka, reflektera tillsammans med barnen. I det pedagogiska planerade arbetet med barnen så fångas barnens intressen upp. I mindre grupper får barnen chans att utveckla, utforska och lära tillsammans med andra. Pedagogerna arbetar med att de fånga upp barnen och deras intressen samt utmanar och uppmuntrar dem till vidare utforskning, utveckling och lärande. Arbetet bedrivs utifrån ett projektinriktat arbetssätt. Att utveckla lärmiljöer där barnen kan få utforska och lära är ett ständigt aktuellt förhållningssätt och pedagogisk utmaning hos pedagogerna. Förskolans geografiska läge erbjuder många möjligheter och utnyttjas varje dag. Vi följer upp arbetet vid planeringstid/pedagogisk utvecklingstid, avdelningsplaneringar, forumträffar, APT samt terminsvis. Som verktyg för utvärdering använder vi pedagogiska dokumentationer, reflektioner och diskussioner kring förskolans lärmiljöer. Ansvarig för arbetet är förskollärare tillsammans med arbetslaget. 2.3 Barns inflytande I förskolan lägger vi grunden för demokrati. Barnen får alltefter förmåga ta ansvar för egna handlingar och för förskolans miljö. Barnens behov och intressen tas tillvara och ligger till grund för utformning av miljö och planering av den pedagogiska verksamheten.

9 Våra valda mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, Hur: Låta alla barn höras, rösta i olika situationer, låta barnen berätta och återberätta om olika situationer de varit med om. Låta barnen vara med och bestämma vilka aktiviteter som ska finnas med på intressetavlan och låta barnen hålla samling. Barnens tankar, funderingar och önskemål tas tillvara på under dagen. Barnen får vara med och välja aktiviteter och till exempel komma med önskemål vid beställningar och påverka lärmiljöer. Barnens intressen tas tillvara när man väljer ut projektområden samt planerar lärmiljöerna. Barnen görs delaktiga och vi är lyhörda för deras tankar och åsikter. Vi följer upp detta vid planeringstid/pedagogisk utvecklingstid, avdelningsplaneringar, forumträffar, APT och terminsvis. Vi utvärderar med hjälp av diskussioner och reflektioner med kollegor kring när och hur barn kan få ha inflytande samt diskutera ur ett metaperspektiv vad är barns inflytande och hur förhåller vi oss till det? Ansvarig: Förskollärare och arbetslaget 2.4 Förskola och hem Förskolan ska komplettera hemmet när det gäller ansvaret för barnens fostran och utveckling. Därför behöver vi ha ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna görs delaktiga och påverka förskolans verksamhet inom ramen för de nationella målen. Av den anledningen är det viktigt att förskolan är tydlig i frågan om mål och innehåll. Vi vill att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan. Det är viktigt för oss att såväl barn som föräldrar är trygga med oss och vår verksamhet. Vi använder oss av föräldraaktiv inskolning/introduktion där föräldrarna är med barnet hela dagen och på så sätt får insyn och inblick i alla bitar i förskolans verksamhet. Vi jobbar också för att introduktionen ska vara tydlig och informativ. Vi håller uppföljningssamtal efter introduktionen för att fånga upp hur det fungerat och hur barnet har det just nu på förskolan. Vi jobbar också för att skapa föräldradelaktighet och tycker det är viktigt att vi kommunicerar ut till föräldrarna våra mål och ger dem information om verksamheten. Vi använder oss av blogg och lärlogg på UNIKUM, anslag i hallarna och även forum såsom föräldramöte, föräldraråd och utvecklingssamtal. Vi bjuder in föräldrarna till avdelningen så att de kan ta del av verksamheten. Det dagliga mötet ger också goda tillfällen för oss att utveckla samarbetet med föräldrarna. Målsättning: Vi fortsätter att arbeta på samma sätt som idag gällande kontakt mellan förskola och hem då vi fått positiv feedback som tyder på att detta fungerar bra idag. Vi jobbar i enlighet med

10 de riktlinjer som omnämns i Lpfö98/rev Samverkan med föräldrarna bedrivs bl a genom utvecklingssamtal, föräldramöten, föräldraråd, utskick via mail samt anslag och det dagliga mötet. De pedagogiska dokumentationerna används också för samverkan mellan förskolan och hemmet liksom verktyget UNIKUM. Vi följer upp terminsvis med hjälp av diskussioner i arbetslaget, feedback från föräldrar via t ex dialog och enkäter. Ansvarig: Förskollärare och arbetslaget 2.5 Samverkan med förskoleklass, skolan och fritidshemmet Vi strävar efter ett nära och förtroendefullt samarbete med förskolan, skolan och fritidshemmet. På så vis stödjer vi barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Vi utgår från de nationella och lokala mål och riktlinjer som finns för respektive verksamhet. Förskolan har som uppdrag att runda av förskoletiden när barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig. Målsättning: Vi fortsätter att arbeta som vi gör med kontakt mellan förskola och förskoleklass, skola och fritidshem då detta har fungerat bra. Vi initierar tidig kontakt med mottagande skola för att planera in besök i verksamheten. Vi har överlämningssamtal och om önskemål eller behov finns så bokas in flera möten där också förälder bjuds in. Vi använder UNIKUM som ett verktyg för överlämning. Vid behov görs en särskild överlämning till skolan. All samverkan bedrivs i enlighet med de riktlinjer som omnämns i Lpfö98/rev 2016 och i Knivsta kommuns riktlinjer. Vi följer upp terminsvis och utvärderar med hjälp av diskussioner i arbetslaget, feedback från föräldrar via t ex dialog och enkäter. Ansvarig: Förskollärare och arbetslaget, vid särskild överlämning även förskolechef. 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling I läroplanen skrivs det att förskolans kvalitet kontinuerligt och systematiskt ska dokumenteras och följas upp samt utvärderas och utvecklas. Vi följer därför upp barnens utveckling och lärande och dokumenterar och analyserar denna. Syftet med det är att få kunskap om förskolans kvalitet dvs vår organisation, innehållet i verksamheten och genomförandet så att varje barn får möjlighet att utvecklas utifrån sina unika förutsättningar. Det handlar ytterst om att förskolan ska utveckla sina arbetsprocesser och bedöma om vårt arbete bedrivs i enlighet med målen samt undersöka vilka åtgärder vi behöver vidta för att alla barn ska ges möjlighet att få utvecklas optimalt utifrån sina förutsättningar och behov. Analysen av utvärderingens resultat visar vilka

11 utvecklingsområden vi ska fokusera på. Vi utgår från ett barnperspektiv i vårt arbete och föräldrar och barn görs delaktiga och deras åsikter, tankar och funderingar tas tillvara. I förskolans uppdrag ingår att arbeta med uppföljning, utvärdering och utveckling. Vi strävar efter att detta ska bli en naturlig del av pedagogernas vardag och att man har ett förhållningssätt där reflektion ständigt är återkommande och pedagogisk dokumentation ett av de verktyg vi använder. Unikum är ett annat verktyg vi använder för detta. Pedagogerna har ett årshjul till hjälp och stöd i detta arbete. Det finns också beskrivet vad som ingår i förskollärares respektive barnskötares uppdrag. Förskolechef gör verksamhetsbesök för att följa verksamheterna och deras utveckling. Dessa äger rum 1 gång per termin. Ledningsgruppsmötena där lagledare och förskolechef träffas är ett forum där man kan lyfta frågor och funderingar kring uppföljning, utvärdering och utveckling även ur ett metaperspektiv. På samma sätt används förskollärartiden men då är deltagarna vid mötena alla förskollärare vid enheten. För att bli ännu bättre inom detta område så satsar vi på kompetensutveckling och handledning. UNIKUM är också ett verktyg som används för uppföljning, utvärdering och utveckling. Avdelningsplaneringen följer en speciell agenda där man systematiskt lyfter upp bl a pedagogisk dokumentation och lärmiljöer. Vi följer upp vårt arbete med pedagogisk dokumentation och uppföljning, utvärdering och utveckling vid planeringstid/pedagogisk utvecklingstid, i samtal och reflektioner med kollegor, avdelningsplaneringar och APT samt terminsvis. Vi utvärderar med hjälp av pedagogisk dokumentation återkommande på avdelningsplanering och på förskollärartid samt vid diskussioner och reflektioner med kollegor. Förskolechef, förskollärare och arbetslaget ansvarar för arbetet utifrån sina roller. Jämställdhet mellan flickor och pojkar Alla som verkar i förskolan ska hävda de grundläggande värden som anges i läroplanen. Som vuxna har vi ett stort ansvar i att bemöta flickor och pojkar på ett sådant sätt att vi motverkar traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar ska ha samma möjlighet att få pröva, utveckla förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa könsroller. Förskolan utformar sin miljö så att alla barn kan känna sig välkomna överallt. Man uppmuntrar all typ av lek och pedagogerna bekräftar barnet utifrån dem som individ och inte utifrån kön. Alla ska få samma chans. Arbetet här är starkt sammankopplat med arbetet under rubriken Normer och värden. Vi följer upp terminsvis men även i dialog med kollegor, föräldrar och vid APT,

12 avdelningsplaneringar och under planeringstid/pedagogisk utvecklingstid. Vi utvärderar med hjälp av dokumentationer kring vad barnen gör, med vem, samspel med andra, hur barnet blir bemött etc. och genom att granska pedagogernas förhållningssätt och bemötande. Ansvarig: Förskollärare och arbetslaget Förebyggande arbete kring barns hälsa Barnhälsoplanen finns i en lokal version för just vår verksamhet och den används som stöd för pedagogerna i deras arbete. Likabehandlingsplan och plan mot och kränkande behandling är andra viktiga dokument för vår verksamhet. Dessa revideras årligen och sprids till alla föräldrar via mail och informationsmöten såsom förskoleråd. Pedagogerna är med och tar fram planen och den finns med som stöd under hela läsåret vid t ex APT, avdelningsplaneringar osv. Föräldrar lämnar synpunkter på planen vid tillfällen såsom föräldraråd och föräldramöten. Riktlinjer kring hygien samt utifrån riktlinjerna när barnet är sjukt och Smitta i förskolan är också viktiga dokument och viktig litteratur kring barnens hälsa som används av pedagogerna och föräldrarna. Vi har också vår egna lilla lathund kring sjukdomar som stöd för både personal och föräldrar. Förskolan har eget tillagningskök och följer de riktlinjer som beslutats i nämnden gällande luncher i förskolan. Vi följer också det koncept som togs fram i projektet Sockerbiten. Då hälsa och välmående är viktiga för oss så vill vi sträva efter näringstät kost som ska väcka intresse och lust för bra mat hos barnen. Vi strävar efter att göra vår miljö giftfri genom att successivt över tid se över, byta ut och rensa ut t ex plastleksaker och välja istället välja miljövänliga alternativ. Vi jobbar med inspiration utifrån naturskyddsföreningens koncept Giftfri förskola samt kemikalieinspektionens rapporter. I förskolans läroplan står det att förskolan skall sträva efter att barnen utvecklar motorik, koordinationsförmåga, kroppsuppfattning samt vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande. Vi erbjuder barnen många tillfällen till rörelse och utevistelse i såväl planerad som oplanerad terräng. Genom att erbjuda bra mat så visar vi på kostens betydelse för vår hälsa. Vi följer också våra hygienrutiner för att lära barnen hur man med hjälp av t ex noggrann handtvätt kan bli friskare. Den psykosociala hälsan är också viktig och därför jobbar förskolan ständigt med alla de områden som beskrivs i förskolans läroplan under rubrikerna förskolans värdegrund och uppdrag samt normer och värden. Arbetet följs upp årligen genom reviderade handlingsplaner samt vid arbetslagsplaneringar, APT och planeringsdagar.

13 Ansvariga för arbetets utveckling är förskollärare och arbetslag tillsammans med förskolechef. IKT IKT är ett av de områden vi särskilt valt att lyfta fram som ett utvecklingsområde under förra läsåret. Arbetet kommer fortgå med hjälp av en IKT pedagog på förskolan. Förskolan har kommit förhållandevis långt i sin utveckling av IKT och vill fortsätta utveckla detta än mer. En föreläsning precis före sommarlovet gav ytterligare inspiration och konkreta tips till fortsatt utveckling inom IKT området. Vi har förhållandevis goda tekniska förutsättningar för arbetet, men nu när vi kommit igång mer vill vi utveckla arbetet än mer med ipads i verksamheten och hoppas kunna införskaffa fler. Vi behöver också fortsätta att få grepp om vad digital kompetens är för oss och för barnen samt hur vi vill att IKT ska användas just på vår förskola. Vi vill få in IKT som ett naturligt inslag i vardagen. Vi har en IKT plan och i tillägg till detta finns IKT pedagog på förskolan. IKT tas upp under forumgrupper för pedagoger. Tydligt syfte med ipad, skapa ett bo för ipaden. Arbetet utvärderas regelbundet vid APT, pedagogisk utvecklingstid och utvärderingar. Ansvariga för arbetets fortskridande är förskollärare, IKT pedagog och arbetslaget. Synpunkter och klagomål Förskolan arbetar utifrån kommunens plan för synpunkter och klagomål. Det innebär att vi använder den blankett som finns och uppmuntrar föräldrarna att lämna sina synpunkter på den. Ibland inkommer synpunkter via mail eller i det dagliga bemötandet. Vi gör då en notering om detta för vår egen del om det är en synpunkt eller ett klagomål som löses direkt men om det är något vi inte kan lösa direkt ber vi föräldrarna fylla i blanketten. Blanketten följs upp och utvärderas i enlighet med kommunens riktlinjer. Ansvarig för detta är förskolechef men hela arbetslagen har som ansvar att ta emot synpunkter och klagomål och hänvisa till blanketten. Vi vill få in synpunkter från föräldrarna på vår verksamhet då de hjälper till att utveckla vår verksamhet oavsett om vi kan möta föräldrarnas önskemål eller ej. Klagomål är viktiga att komma till rätta med, det är också viktigt för oss att förstå vari de har sin grund. Därför är det viktigt att vi får in klagomål som finns på verksamheten från föräldrarna.