Utforma kalv- och ungdjurstallet rätt Catarina Svensson, Inst. för kliniska vetenskaper, SLU och, catarina.svensson@slu.se Catarina svensson är smålänning, veterinär sedan 1988, VMD, docent och professor först 2002 i produkonssjukdomar vid SLU i Skara och sedan 2014 i hälsovård för nötkreatur vid SLU i Uppsala. Har ägnat cirka tolv år (1998 2010) åt forskning om bland annat inhysningens betydelse för kalvars och ungdjurs hälsa, vid instuonen Husdjurens miljö och hälsa. Catarina har sedan 2009 även arbetat med praksk djurhälsorådgivning inom, bland annat gällande inhysning av kalvar, uppstart av Ritningsgranskning Kalv och Kalvlyet. Har en passion för förebyggande djurhälsovård och vurmar särskilt för kalvarna. Catarina delar sin d mellan huvudanställning som professor i hälsovård för nötkreatur vid SLU och en mindre deldsanställning djurhälsoveterinär vid i Kalmar. Vid SLU arbetar Catarina med undervisning av veterinärstudenter i idisslarmedicin ufrån besäningsfokus och håller på a starta upp ny forskning om hälsovård för nötkreatur. I arbetar hon med Hälsopaket Mjölk och en förstudie om framda hantering av Salmonella Dublin på gård. Catarina är en frilusmänniska, som gärna ser livet från sjösidan från kajak. Drömmer om a åka ll Nya Zeeland för a vandra och paddla där. De vanligaste sjukdomsproblemen hos kalvar beror på infekoner. Den vikgaste utgångsorsaken för kvigor är a de inte bli dräkga. Det är därför väsentligt a säa fokus på smiskydd och goda förutsäningar för sjukdomsövervakning i uormningen av kalvstallet och a fokusera på fruktsamheten vid uormningen av ungdjursstallet. Genom a noga tänka igenom de små detaljerna skapas förutsäningar för en raonell skötsel. Kalvstall med marginaler förebygger spädkalvsdiarré Större besäningar innebär större utmaningarna för smiskyddet, vilket ställer större krav på uormningen av kalvstallet och skötselrunerna. A bygga för få och små kalvplatser är det absolut vanligaste felet i byggnaoner för kalvar. Spädkalvsdiarré är en allt större utmaning i större besäningar och de virus och parasiter som orsakar diarréerna llhör de vanligaste vardagssmiorna. En av de vikgaste framgångsfaktorerna för a för a hantera dessa är e stall med marginaler vad gäller antal och storlek kalvplatser. Diarréer är vanligast hos 0 3 veckor gamla kalvar. A hålla kalvar i denna åldersgrupp i enkalvs- eller parboxar ger möjlighet a läare och digare upptäcka diarré och a begränsa smispridningen. Det är även visat a risken för luvägssjukdom hos grupphållna kalvar minskas genom a senarelägga insäning i gruppboxen. I större eller växande besäningar är det är oast i den yngsta åldersgrupp som, ufrån smiskyddssynpunkt, behovet av marginaler är störst. Det är väsentligt a boxarna enkelt kan mockas ut och stå tomma mellan kalvarna/kalvomgångarna. Stallet bör därför planeras för a en ärdedel av platserna ska stå tomma för a reducera smiryck. Det är särskilt vikgt a hygienrunerna kan upprähållas eer kalvningstoppar. Kalvstallarna ska vara väl venlerade och ge skydd mot solljus och höga temperaturer samdigt som de erbjuder kalven en dragfri ät- och liggplats. Hela boxväggar istället för gallergrindar minskar drag. Liggplatsen ska vara väl dränerad så a den enkelt kan hållas torr och vara väl isolerad mot ledningskyla underifrån. Kyla är en mindre utmaning för kalven jämfört med fukt och drag. Separat spädkalvsstall och sammanhållna grupper förebygger luftvägssjukdom Luvägsinfekoner sprids från äldre ll yngre djur och är vanligast hos kalvar i åldern 1 7 månader. För a minska smispridning ll de yngsta, mest känsliga kalvarna bör yngre och äldre kalvar hållas skilda från varandra. I den rikgt stora besäningen är också skilda avdelningar för äldre kalvar och ungdjur a föredra. Kalvar 0 3 alternavt 0 4 månader bör inhysas i e separat spädkalvstall. Val av inhysnings- och uodringssystem i spädkalvstallet bör väljas ufrån intresse och kompetens hos kalvskötarna. A nå god hälsa är svårare vid grupphållning än vid ensam/parboxhållning och är svårare i automaserade system än vid manuell uodring av den enskilda kalven. För den som har e go djuröga är dock förutsäningar a få finaste kalvarna bäst i små gruppboxar med automaserad mjölkuodring som underläar uodring av stora dygnsgivor av mjölk. I den större besäningen bör omgångsuppfödning vara självklart i spädkalvsstallet och eersträvas bland de äldre kalvarna. A stallet ger förutsäningar a hålla samman grupperna är en av de vikgaste stallfunkonerna för 4 6 månaders kalvar. Boxstorleken i spädkalvsstallet och i stallet för äldre kalvar bör väljas så a sammanslagning eller delning av grupper kan undvikas när djuren flyas ll nästa stallavdelning. Under senare år har det märkts en posiv utveckling när det gäller uormning av spädkalvsstallar, ll gagn för hälsan. I en del av dessa besäningar har dock myck- 18 Djurhälso- och Uodringskonferensen 2014
et av hälsovinsterna med det väl uormade spädkalvsstallet gå förlorat i nästa stallavdelning. Stora grupper eller boxar för annan gruppstorlek än i spädkalvsstallet (som innebär sammanslagning/delning av grupper), liggbås utan båspallsmaor, allör få ätplatser och minimimå för ströade ytor llhör de vanligaste felen. Många avdelningar för äldre kalvar är uormade så a djurskötare endast når kalvarna från foderbordet och a också djurförflyningar måste ske över foderbordet, vilket är olämpligt från smiskyddssynpunkt. För de äldre kalvarna är ströbäddsboxar med skrapgång a föredra om god hygien kan åstadkommas. I annat fall bör liggbås väljas. Djurförflyningar är en dskrävande arbetsuppgi i mjölkkobesäningen. Raonella stallar är uormade så a en person själv kan flya kalvar och a boxarna kan mockas utan a kalvarna flyas ur avdelningarna. Fruktsamheten i fokus i ungdjursstallet för kortare uppfödningstid Om gruppstorlek hos kalvar bör avgöras ufrån smiskyddsskäl, bör gruppindelning och gruppstorlek i ungdjursstallet istället avgöras av uodring/foderstyrning, brunstpassning och dräkghetsstatus/-stadium. A kunna ha semineringsdjur i en egen grupp underlättar brunstpassning. Med tanke på a korna i större utsträckning hålls i liggbås bör djuren hållas i liggbås under merparten av ungdjursperioden. Djuren bör ha lång llvänjning ll underlaget de ska möta i koavdelningarna. Raonell dri av ungdjuren skapas om ungdjursstallet ligger i anslutning ll kostallarna snarare än på utgård. Bristande brunstpassning är en vanlig bakgrund ll lång uppfödningsd. Ungdjursstallet bör uormas så a det är enkelt och naturligt a llbringa d bland djuren för brunstpassning utanför uodringsdpunkt. Genom automaserad uodring och utgödsling frigörs arbetsd som kan förläggas ll lämplig d för brunstpassning. För a underläa brunstpassning är det vikgt a man i stallet kan få en god överblick över djuren exempelvis från smarta persongångar som gärna också kan utnyjas för förflyningar av djuren. Olika typer av persongrindar gör det enkelt a gå in ll djuren och med strategiskt placerade stöveltväar undviks gödselbesudling från stövlarna. Ljusa stallar med breda halkfria gångar underläar för djuren a visa brunst. Av arbetsmiljöskäl är det väsentligt med ytor där seminering kan ske utan djur bakom ryggen på den som seminerar. Tänk efter före A tänka eer före sparar mycket pengar genom friska djur och korta uppfödningsperioder. Det borde vara en självklar investering a låta granska ritningar för ny-, om- och llbyggnaoner av kalv- och ungdjursstallet av e team med kompetens inom smiskydd, kalvhälsa, djurskötsel och fruktsamhetsarbete. Djurhälso- och Uodringskonferensen 2014 19
Sida 1 av 3 Utforma kalv- och ungdjursstallet rätt med god hälsa och rationell skötsel i fokus Så lyckas du Vad är viktigt för kalven? I utformningen av spädkalvsstallet Kalvar 0-3 veckor Kalvar 4-12 veckor Vad är viktigt för kvigan? I utformningen av kalv- och ungdjursstallen Kalvar 4-6 månader Ungdjur 7-24 månader Placering och uppdelning 32 Djurhälso- och Uodringskonferensen 2014
Sida 2 av 3 Därför enkalvs/parbox i minst 14 dagar Vanligaste felet med kalvstallen är för få platser Att skaffa marginaler är en av de viktigaste framgångsfaktorerna Har man vad som krävs för grupphållning och automatiserad utfodring? Framgångsfaktorer System i relation till intresse för kalvskötsel, djuröga och hygientänk Tänk på de små detaljerna som underlättar dagliga skötseln Låt inte det som vunnits i spädkalvsstallet gå förlorat Rationalitet för god hygien och gott smittskydd Djurhälso- och Uodringskonferensen 2014 33
Sida 3 av 3 Underlätta för kvigan att bli ko Gruppindelning/storlek efter Utforma stallet för brunstpassning i fokus Så lyckas du! Frågor och egna erfarenheter? Vad tar jag med mig? Konsekvenser? Prakska idéer? Vad gör jag konkret? 34 Djurhälso- och Uodringskonferensen 2014