Kvalitetsredovisning 2010/2011 Mariebergs förskola Sydost

Kvalitetsredovisning 2010/2011 Mariebergs förskola Sydost 2010/2011 : Sso 221/2011

Innehållsförteckning 2 1. Inledning sid 3 2. Sammanfattning sid 4 3. Åtgärder enligt föregående års kvalitetsredovisning sid 4 4. Förutsättningar sid 5 5. Läroplansmål Normer och värden sid 6 6. Läroplansmål Utveckling och lärande sid 9 7. Läroplansmål Barns inflytande sid 13 8. Läroplansmål Förskola och hem sid 15 9. Läroplansmål Samverkan med förskoleklassen, skolan sid 17 och fritidshemmet

1. Inledning 3 Kontaktpersoner Magnus Jonzon, rektor 019/21 21 01 magnus.jonzon@orebro.se Bea Klawatsch, skolassistent 019/21 21 02 bea.klawatsch@orebro.se Lena Söderström, specialpedagog 019/21 23 01 lena.soderstrom@orebro.se Lena Sjöwitz, arbetsledare 019/21 21 05 lena.sjowitz@orebro.se Ann-Kristin Fagerberg, arbetsledare 019/21 21 05 ann-kristin.fagerberg@orebro.se Förskolans webbadress: www.orebro.se/mariebergsskolan Mariebergs förskola är en kommunal förskola. Den är belägen i södra delen av Örebro kommun. Området är expansivt och domineras av villabebyggelse. Mariebergs förskola och skola är nybyggd och stod färdig i november -07. Förskola, skola och fritidshem bedriver sina verksamheter under ett och samma tak. Detta präglar mycket av vårt utvecklingsarbete. Förskolan leds av rektor tillika förskolechef, som även är ansvarig för Mariebergs skola. Två arbetsledare bildar tillsammans med rektor tillika förskolechef och utvecklingsledare i skolan en ledningsgrupp där även specialpedagoger ingår. Våren 2011, består Mariebergs förskola av en verksamhet för133 barn i åldern 1-5 år. Barnen är fördelade på 7 avdelningar med tre till fyra pedagoger per avdelning. Dessutom ingår en dagbarnvårdare med 6 barn. Under de senaste åren har pedagogiska möten och diskussioner genomförts mellan pedagoger från förskola, skola och fritidshem. På så sätt har ett eget mål för verksamheten i det nya huset tagit form: Mariebergs förskola och skola har ett gemensamt ansvar för utvecklingen hos alla barn, 1 12 år, i vår verksamhet. Detta gör vi utifrån de fyra ledorden trygghet, demokrati, lärande och glädje. Inför arbetet med denna kvalitetsredovisning har samtliga avdelningar var för sig utvärderat verksamhetsplanen, med kvalitetsredovisningsmallen som underlag, utifrån sin verksamhet på avdelningen. Arbetsledarna har sedan sammanställt arbetet. Verksamhetens egna styrdokument: Läroplan för förskola, Örebro Kommuns Barnvision, Verksamhetsplan 09//10, Trygghetsplan, Adolfsbergsskolområdes egna vision: lösningsfokuserat arbetssätt samt Mariebergs förskola och skolas egen vision: På Mariebergs förskola och skola känner alla barn glädje och trygghet i en demokratisk lärandemiljö.

2. Sammanfattning av läsåret 2010/2011 4 Under året har verksamheten generellt nått upp till målen för en väl godkänd nivå med få undantag. Målen under lärande och utveckling har vi nått i mycket hög grad, framförallt när det gäller matematik och språk. Detta tror vi beror på att stor del av personalgruppen har genomgått förskolelyftet. Satsningen med förskolelyftet har varit mycket lyckad och resulterat i en högre kompetens hos personalen som använts i vardagen bland barnen. Denna satsning har dock medfört att vi haft ett stort vikariebehov under året, vilket har påverkat verksamheten tillfälligt vad gällande trygghet för barn, föräldrar och pedagoger. Vi har även haft mixgrupper med pedagoger från förskola/skola/fritidshem i ämnena språk, matematik, skapande, dokumentation och socialt samspel. Grupperna har fördjupat sig inom sitt område och utbytt erfarenhet och tankar mellan verksamheterna. Dock anser vi att arbetet med dokumentation behöver utvecklas. Detta kommer att vara ett fokusområde under nästa läsår. Förbättringsåtgärder som överförs till verksamhetsplanen 2011/2012: Arbeta vidare med frågorna kring normer och värden, spec. med de mål som är delvis uppnådda. Vi behöver utveckla ett arbetssätt som gör att all personal blir delaktig i diskussioner i högre grad. Dokumentation och pedagogisk dokumentation. Samarbete barn- barn mellan verksamheterna istället för vuxna - vuxna som det varit tidigare läsår. Enligt resultatet från undersökningen Pilen från våren 2010 är föräldrarna i hög grad nöjda med förskolan. Framförallt upplever föräldrar att personalen bryr sig om deras barn och att barnet är tryggt på förskolan. Detta upplever 92% av familjerna. Bemötande har varit en del i trygghetsarbetet som vi arbetat med. I dessa frågor kan vi också se en förbättring jämfört med 2006 och 2008. Föräldrar är i hög grad nöjda med sitt inflytande och tycker att de kan påverka. Här märks en stor skillnad mot tidigare år då fler upplevde att de inte kunde påverka. Dock kan vi arbeta än mer aktivt för att göra föräldrar mer delaktiga i framtagandet av Trygghetsplanen. Förskolan redovisar ett högt resultat över lag och har förbättrat resultaten inom alla områden jämfört med tidigare år. 3. Åtgärder enligt föregående års kvalitetsredovisning Förbättringsåtgärder i verksamhetsplanen 2010/2011 och hur arbetet gått med dem: Arbeta med barnen för att göra dem mer aktsamma om våra leksaker och minska pappersförbrukningen. Pedagogerna har arbetat aktivt med målet men upplever ändå att de behöver utveckla detta för att nå ett bättre resultat. Arbeta fram bättre rutiner för källsortering så att barnen blir mer delaktiga. Barnen är idag mer delaktiga i källsorteringen på förskolan. Arbeta fram arbetsformer som ökar barnens delaktighet i dokumentationspärmarna. Fler barn är idag delaktiga i arbetet med dokumentationspärmarna och diskussioner och fördjupning kring dokumentation har genomförts. Dock behöver vi förbättra arbetsmetoderna ännu mer. Under nästa läsår kommer vi att via ESF - projektet genomföra kompetensutveckling i ämnet.

Förtydliga ansvaret hos arbetslaget att diskutera barns inflytande och delaktighet. Arbetslagen diskuterar barns delaktighet och inflytande vid introduceringen av ny personal. Pedagogerna behöver mer aktivt visa på olika aktiviteter för att barnen ska kunna påverka sitt inflytande i högre grad. Barnen har stora möjligheter att påverka sin vardag och pedagogerna upplever att barnen också gör det samt uttrycker sina åsikter. Förtydliga uppdraget som mentor och ansvarsfördelningen mellan arbetslag, mentorer och arbetsledare. Vissa förtydliganden har skett men detta kan utvecklas än mer. Utforma rutiner för att utvärdera verksamheten tillsammans med barnen i högre grad. Pedagogerna har hittat bättre former för detta men detta kan utvecklas än mer. Utforma rutiner i arbetslagen för att skapa utrymme för enskilda samtal med barnen, samt bli mer uppmärksam på de samtal som genomförs. Pedagogerna är idag mer medvetna om de enskilda samtal som förs, men kan arbeta för att skapa ännu mer utrymme för enskilda samtal med barn. Traditionsgruppen behöver förtydliga sitt uppdrag, samt utveckla det. Gruppen behöver utvärdera sitt eget arbete. Gruppen har förtydligat sitt uppdrag och genomfört vissa förändringar inför läsåret 11/12. Vi kommer att fortsätta det arbete vi påbörjat inom samtliga mål för att förbättra alla 5 4. Förutsättningar och resultat för förskolans måluppfyllelse 2009/2010 2010/2011 Verksamhet (statistik 15/10) F P F P Antal inskrivna barn 1-3 år 36 36 19 39 Antal inskrivna barn 4-5 år 27 25 37 33 Antal barn med annat modersmål 3 4 4 2 Personal (statistik 15/10) 2009/2010 2010/2011 Antal anställda per verksamhetschef (totalt) 27 31 Antal anställda med högskoleutbildning (i barngrupp) 20 20 Antal anställda med annan utbildning (i barngrupp) 7 7 Antal anställda med ingen utbildning (i barngrupp)

5. Läroplansmål Normer och värden Skolplanemål: Likabehandlingsplaner ska grundas på väl beprövade och utvärderade metoder. Nolltolerans mot kränkande behandling ska råda. Vetenskapligt grundade arbetsformer mot mobbning ska användas. Programnämndsmål: Inte formulerat som mål utan som uppdrag Likabehandlingsplaner ska årligen upprättas i varje verksamhet och grundas på väl beprövade och utvärderade metoder. Elever och föräldrar ska ha inflytande vid den fortsatta utvecklingen av likabehandlingsplanerna. Dessa ska kontinuerligt följas, utvärderas och utvecklas. (Budget 2010) Driftnämndsmål: Högsta prioritet har ökad måluppfyllelse och trygghet. (Budget 2010/2011?) 6 Verksamhetens egna mål: 1. Vid vårterminens slut har personalen aktivt arbetat med trygghetsplanen och föräldrarna har fått information om trygghetsplanen och möjlighet att påverka arbetet med den. 2. Vid vårterminens slut upplever varje barn och föräldrar att de är trygga i verksamheten. 3. Vid vårterminens slut bemöter barn och vuxna varandra med respekt och hänsyn. 4. Vid vårterminens slut har pedagogerna diskuterat människors olika könssociala- och etniska bakgrunder. 5. Vid vårterminens slut har pedagogerna diskuterat demokrativärdegrunds och attitydfrågor. Processen 1. - Vid läsårets början revideras trygghetsplanen. - Arbetslagen använder trygghetsplanen aktivt i planeringen av verksamheten. - Föräldrarna får information om trygghetsplanen vid föräldramöte och föräldraråd och via hemsidan samt möjlighet att påverka den i föräldrarådet. 2. - Återkommande samtal med barnen vad det innebär att vara en bra kompis. - Pedagogerna är närvarande och lyhörda inför barnen. - Pedagogerna bekräftar och sätter ord på känslor. - Pedagogerna arbetar utifrån Trygghetsplanen. - Pedagogerna pratar kontinuerligt med alla barns föräldrar om hur deras barn upplever sin situation på förskolan. 3.- Pedagogerna visar och uppmuntrar goda handlingar för alla barn på förskolan. - Pedagogerna är närvarande i leken. - Pedagogerna uppmuntrar konfliktlösning - leder barnen i att hitta egna lösningar. 4. - Tid ges för diskussioner i de pedagogiska diskussionsgrupperna. 5. - Tid ges för diskussioner i de pedagogiska diskussionsgrupperna. - Regelbunden diskussion i arbetslaget. - Pedagogerna använder sig av vägledande samspel i vardagen.

Följande frågeställningar kommer att användas för att belysa resultatet: 1. Genom samtal med föräldrar och i pedagogiska diskussioner. - Är trygghetsplanen reviderad? - Har alla arbetslagen använt och diskuterat trygghetsplanen? - Har föräldrarna visat intresse för trygghetsplanen? 7 2. Genom daglig observation, samtal med föräldrar, utvecklingssamtal, pedagogiska diskussioner och barnkonferenser. - Visar barnen glädje över att vara på förskolan? - Uttrycker barnen i samtal och lek att de är trygga? - Kan barnen visa olika känslor? - Ber barnen om hjälp när de känner att de behöver? 3. Genom barnkonferens, observationer och pedagogiska diskussioner. - Hjälper barnen varandra i vardagssituationer? - Inträffar fysiskt våld sällan? - Används elaka ord sällan? - Vet barnet vad som är mitt och ditt och kan det dela med sig? - Accepterar barnen när någon säger nej och stopp. - Bjuder barnen in varandra i lek? 4. Genom skriftlig dokumentation av pedagogiska diskussioner. - Har alla pedagoger deltagit vid minst ett diskussionstillfälle? - Har varje pedagog, utifrån sin tidigare erfarenhet, tillgodogjort sig ytterligare kunskap och kan delge den till övriga pedagoger och barn? 5. Genom skriftlig dokumentation utifrån pedagogiska diskussioner. - Har alla pedagoger varit med i diskussioner och fått möjlighet att uttrycka sig i dessa frågor? Arbetslaget har ansvarat för att processen genomförts och att avstämningar genomförts vid slutet av varje terminen. Skriftlig dokumentation har skett regelbundet av observationer och pedagogiska diskussioner. Resultat Mål 1. Målet är uppnått. Mål 2. Målet är uppnått. Mål 3 Målet är uppnått. Mål 4 Målet är delvis uppnått. Mål 5. Målet är delvis uppnått. Analys Mål 1. Arbetet med trygghetsplanen har skett i mycket hög grad under året. Diskussioner kring förhållningssätt och konflikthantering arbetar alla avdelningar med ständigt i vardagen. Alla avdelningar har ständigt en dialog med barnen om hur vi uppträder mot varandra, hur man är en bra kompis och hur

man kan lösa konflikter som uppstår. Alla avdelningar har presenterat trygghetsplanen i olika forum så som föräldramöten, i hallen, i dialoger och via hemsidan. Dock upplever personalen att intresset för 8 själva trygghetsplanen inte är så stort som de önskar hos föräldrar. Pedagogerna upplever att föräldrarna är mycket intresserade av att diskutera trygghet och socialt samspel på förskolan, men inte själva dokumentet, Trygghetsplanen, utan hur vi arbetar i vardagen. Mål 2. Överlag upplever personalen att barn och föräldrar känner sig mycket trygga. Många avdelningar har arbetat med att dela gruppen i mindre grupper för att skapa ökad trygghet och öka möjligheterna att se alla barn. Förskolan har haft flera personalbyten under läsåret vilket medfört att man har fått arbeta extra med tryggheten för barnen. Förskolan har även haft en avdelning där gruppen haft särskilda behov gällande gruppstorlek (många barn i gruppen och hög närvarotid) och förutsättningar (placering av lokalen, t.ex. delat kapprum med skolans elever). Förskolan har också haft en hög andel av personalen på fortbildning under året via förskolelyftet, vilket har medfört att flera vikarier varit anställda. Mål 3. Förskolan arbetar lösningsfokuserat och uppmuntrar och bygger på det som fungerar bra i verksamheten. Pedagogerna stärker barnen i det som de gör bra och det som de kan. Pedagogerna finns ofta med i leksituationerna och ser och uppmuntrar barnen att lösa sina egna konflikter (efter ålder) och hjälpa varandra i olika situationer. Mål 4. Personalgruppen har tagit upp ämnet i olika situationer och lyft fram det vid behov. Frågan har diskuterats både avdelningsvis samt vid gemensamma pedagogiska diskussioner. Dock har inte all personal deltagit och bidragit till dessa diskussioner. Mål 5. Personalgruppen har tagit upp ämnet i olika situationer och lyft fram det vid behov. Frågan har diskuterats både avdelningsvis samt vid gemensamma pedagogiska diskussioner. Dock har inte all personal deltagit och bidragit till dessa diskussioner. Bedömning ej godtagbar godtagbar bra mycket bra x Åtgärd Vi ska arbeta vidare med frågorna kring normer och världen under nästa läsåret och spec. med de mål som är delvis uppnådda. Vi behöver även utveckla ett arbetssätt som gör att all personal blir delaktig i diskussioner i högre grad. - Vid vårterminens slut har alla pedagoger deltagit i diskussioner rörande människors olika köns-, etniskasamt sociala bakgrunder.

9 6. Läroplansmål Utveckling och lärande Skolplanemål: Förskolan ska genom pedagogisk utveckling lägga grunden för barnets eget lärande. Barns språkutveckling och självkänsla ska stimuleras. Kunskapen om hållbar utveckling ska förstärkas och finnas med i vardagsarbetet i samtliga skolformer. Inslagen av ekologisk mat ska öka. Programnämndsmål: All omsorg och utbildning ska utformas så att varje barns och elevs förutsättningar att växa, lära och utvecklas ska tillgodoses. Förskolan ska lägga grunden för det livslånga lärandet genom att verksamheten är lustfylld, trygg och lärorik för alla barn. (Budget 2010) Driftnämndsmål: Högsta prioritet har ökad måluppfyllelse och trygghet. Verksamhetens egna mål: 1. Vid vårterminens slut har vi arbetat för att alla barn ska bli mer delaktiga i sin dokumentationspärm. 2. Vid vårterminens slut har vi arbetat med att stimulera barnens matematiska tänkande. 3. Vid vårterminens slut har vi arbetat med att stimulera och utveckla barnens språkutveckling. 4. Vid vårterminens slut har pedagogerna stimulerat barnens lust samt förmåga att leka. 5. Vid vårterminens slut källsorterar barn och pedagoger samt har fört samtal om hållbar utveckling i barngruppen. 6. Vid vårterminens slut har pedagogerna mer medvetet diskuterat med barnen om vikten av att visa aktsamhet om miljön och våra saker. 7. Vid vårterminens slut deltar alla barn i fysisk aktivitet varje dag. 8. Vid vårterminens slut ska alla pedagoger givits tillfälle att diskutera barns lärande i större grupp för att sätta fokus på läsårets ledord som är lärande. 9. Vid vårterminens slut har alla vårdnadshavare erbjudits minst två samtal om sitt barns utveckling och lärande. Processen Hur tänker vi arbeta för att nå målet? 1. - Pedagogerna dokumenterar kontinuerligt barnens lärande i foto och skrift samt samlar, sorterar och sparar barnens egna alster. - Pedagogerna diskuterar vilka dokument som visar på barnens kunskapsutveckling som finns i barnens pärmar. - Pedagoger diskuterar arbetsformer för att få barnen delaktiga i sin dokumentationspärm. - Pedagoger uppmuntrar barnen till större engagemang i sin dokumentationspärm. 2. - Pedagogerna tar tillvara på varje tillfälle i vardagen till matematiskt tänkande. - Pedagogerna använder aktivt kurser och utbildningar de genomgått, t.ex. Matte utomhus för förskolan och delar med sig till de som inte har deltagit.

- Pedagogerna söker goda exempel på arbetssätt och metoder internt och externt. 3. - Pedagogerna tar tillvara varje tillfälle i vardagen att stimulera och utveckla barnens språkutveckling. - Pedagogerna söker goda exempel på arbetssätt och metoder internt och externt. 4. - Pedagogerna ger utrymme och tid till fri lek. - Pedagogerna är närvarande i leken. - Pedagogerna skapar miljöer inomhus och utomhus som stimulerar till lek. 5. - Pedagogerna samtalar med barnen om sopor och vad som händer med dem, samt om jordens kretslopp och att vara aktsam om vår miljö. - Pedagogerna hittar rutiner för att barnen ska vara aktiva i källsorteringen. 6. - Pedagogerna samtalar med barnen om våra gemensamma saker och värdet av att vara aktsam om dem. - Pedagogerna förstärker positiva situationer där goda exempel visas. - Pedagogerna föregår med gott exempel. 7. - Pedagogerna uppmuntrar till rörelselekar. - Pedagogerna uppmuntrar till aktivitet i naturen. 8. - Pedagogerna för kontinuerligt diskussioner om barns lärande i olika grupper. 9. - Vårdnadshavare erbjuds samtal minst två gånger per år. Följande frågeställningar kommer att användas för att belysa resultatet: 1. - Har alla barn dokument i sin pärm som visar på barnets utveckling? - Har alla barn en gång per termin reflekterat över innehållet i pärmen, tillsammans med en pedagog? - Har alla barn efter mognad och förmåga varit delaktiga i att välja innehåll i sin pärm? 2. - Kan pedagogerna beskriva situationer och arbetssätt där de känner att utveckling har skett? - Använder pedagogerna aktivt de utbildningar de genomgått och har andra arbetslag fått ta del av utbildningen? 3. - Kan pedagogerna beskriva situationer och arbetssätt där de känner att utveckling har skett? 4. - Har barnen fått tid att leka? - Har barnen fått möjlighet att leka med få avbrott? - Har pedagogerna varit närvarande i leken? - Har miljön anpassats efter barnens behov av lekutrymme? 5. - Är källsorteringen en rutin i vardagen? - Har barnen deltagit i källsorteringen? - Har samtal förts om kretsloppstänkande? 6. - Visar barn och personal aktsamhet om leksaker, annan utrustning och vår miljö? 7. - Leker alla barn ute varje dag? - Deltar barnen i rörelselekar eller annan fysisk aktivitet? 8. - Har alla pedagoger fått tillfälle att diskutera barns lärande? 9. - Har alla vårdnadshavare erbjudits två samtal om sitt barns utveckling och lärande? Arbetslaget ansvarar för att processerna genomförs och att avstämningar genomförs varje månad. Skriftlig dokumentation sker regelbundet av observationer och pedagogiska diskussioner. Arbetsledarna ansvarar för att det planeras in diskussionstillfällen. Resultat Mål 1 Målet är inte uppnått. 10

Mål 2. Målet är uppnått. Mål 3. Målet är uppnått. Mål 4. Målet är uppnått. Mål 5. Målet är delvis uppnått. Mål 6. Målet är delvis uppnått. Mål 7. Målet är uppnått. Mål 8. Målet är uppnått. Mål 9. Målet är uppnått. 11 Analys Mål 1. Fler barn är idag delaktiga i arbetet med dokumentationspärmarna. Många barn läser gärna sina pärmar och diskuterar gärna innehållet med andra barn och pedagoger. Några pedagoger har fördjupat sig i ämnet och fört diskussioner kring hur arbetet med dokumentationspärmar ska gå vidare. Några pedagoger har haft svårt att hitta arbetsformer där barns utveckling dokumenterats kontinuerligt och som gör barnen delaktiga. Under näst läsår behöver vi hitta rutiner och bättre arbetsformer för detta. Genom ESF - projektet kommer vi att få fortbildning i ämnet och på så sätt vidare utveckla arbetet kring dokumentation. Vi anser att detta är ett av våra utvecklingsområden. Mål 2. Pedagogerna har arbetat mycket med matematik och är bra på att uppmärksamma matematiken i vardagen. De upplever att barnen nu är intresserade av matematiska frågor och fenomen. Vi tror att detta beror på att många av pedagogerna har fått fortbildning i ämnet. Avdelningarna har inspirerat varandra och matematik har varit ett prioriterat område. Mål 3. Pedagogerna har arbetat aktivt med att utveckla barns språkliga medvetenhet. Pedagogerna upplever att barnens intresse för ämnet har ökat. Dock önskar vi utveckla detta område under nästa läsår. Vi önskar utveckla de kunskaper personalen fått genom förskolelyftet under nästa läsår i högre grad. Mål 4. Den fria leken har varit prioriterad under året. Avdelningarna har medvetet delat grupperna för att ge mer plats för att leka ostört (men med närvarande pedagoger) och i nya konstellationer. Pedagogerna har också arbetat aktivt för att skapa goda miljöer för olika lekar inomhus och utomhus. Mål 5. Några avdelningar samtalar och arbetar aktivt med att öka barnens kunskap om miljöarbete. Andra avdelningar källsorterar men behöver lyfta arbetet till att innefatta nästa steg, tex vart tar soporna vägen? Mål 6. Vi har haft svårigheter med att få barnen att se vikten av att vara rädd och aktsam om vår miljö och våra saker. Dock är det något som vi pratar mycket om med barnen. Även pedagogerna har svårt att föregå med gott exempel tex genom att arbeta med att minska pappersförbrukning vad gäller antalet utskrivna papper, samt hur mycket mat som slängs i komposten. Vi behöver också fundera kring: Har vi för mycket saker? och Har vi rätt material? Mål 7. Alla barn deltar i fysisk aktivitet varje dag. Barnen vistas mycket utomhus vilket uppmuntras av pedagogerna. Rörelserummet och gymnastiksalen utnyttjas i vardagen. Pedagogerna skulle dock kunna utnyttja skogen än mer. Mål 8. Pedagogerna har under detta läsåret vid många tillfälle getts tillfälle att diskutera lärande i större och mindre grupper genom pedagogiska diskussioner, lärandegrupper (med personal från förskola/skola) och genom förskolelyftet. Mål 9. Alla vårdnadshavare har erbjudits två samtal under detta läsår.

12 Bedömning ej godtagbar godtagbar bra mycket bra x Åtgärd Dokumentation och pedagogisk dokumentation är ett utvecklingsområde för hela förskolan som vi kommer att arbeta med under nästa läsår. - Vid vårterminens slut har alla pedagoger en gemensam syn på pedagogisk dokumentation och förstår skillnaden mellan olika former av dokumentation. - Vid vårterminens slut har alla pedagoger ett gemensamt arbetssätt och rutiner för hur det dagliga arbetet på förskolan och barns utveckling ska dokumenteras (tex portfoliopärmar) samt ett gemensamt arbetssätt och rutiner för pedagogisk dokumentation.

7. Läroplansmål Barns inflytande Skolplanemål: Barn och elever ska ges möjlighet till inflytande i verksamheterna i enlighet med FN:s barnkonvention. Programnämndsmål: Förskolan är en pedagogisk verksamhet som ska bedrivas på barns villkor. (Budget 2010) Mål Verksamhetens egna mål: 1. Vid vårterminens slut är barnen medvetna om att de kan påverka sin egen vardag. 2. Vid vårterminens slut har all personal deltagit i diskussioner om barns inflytande och demokrati. 3. Ny personal introduceras i förskolans förhållningssätt angående barns inflytande. 13 Processen 1. Pedagogerna uppmuntrar barnen till att ta egna initiativ och tar tillvara på de idéer barnen kommer med utifrån deras förutsättningar. Detta sker i vardagen hela tiden. Pedagogerna ska erbjuda barnen olika aktiviteter och synliggöra dem så att barnen vet vad som finns att välja på. Arbetslagen ansvarar för att processen genomförs och att avstämningar sker regelbundet genom observationer och dokumentation. Tillsammans med barnen har vi regelbundna avstämningar där barnen får berätta hur de upplever verksamheten. Genom dokumentation har vi enskilda samtal med barnen om deras vardag. 2. Varje arbetslag skriver en arbetsplan om barns inflytande och delaktighet. Genom ICDP-arbetet kommer arbetslagen in på diskussioner om barns inflytande. 3. Genom mentorssamtal, pedagogiska diskussioner på hela förskolan och i arbetslagen. Följande frågeställningar kommer att användas för att belysa resultatet 1. Vi mäter resultatet genom samtal med barn, i liten och stor grupp, och genom reflektioner mellan pedagoger. - Har vi i arbetslaget kunnat skapa utrymme för enskilda samtal med barnen? - Har pedagogen i vardagen samtalat med barnet? - Tar barnen egna initiativ till aktiviteter? - Har varje barn, efter sin egen förmåga, själv kommit med förslag till aktiviteter? - Har pedagogen lyssnat och om förutsättning funnits, genomfört barnens egna önskemål? - Har varje barn fått utrycka sin vilja? - Har pedagogen haft utvärderande samtal kring verksamheten med barnen? - Har varje barn gjort ett eget medvetet val utifrån sin förmåga och intresse? - Har kunskap, idéer och tankar dokumenterats? 2 - Har all personal deltagit i diskussioner i ämnet? - Har varje arbetslag skrivit en arbetsplan om barns inflytande och delaktighet? 3 Genom samtal och reflektioner

- Har varje nyanställd haft samtal med sin mentor om barns inflytande? - Har vi diskuterat ämnet i arbetslaget och på hela förskolan? 14 Resultat Mål 1. Målet är uppnått. Mål 2. Målet är uppnått. Mål 3. Målet är uppnått. Analys Mål 1. På alla avdelningar har barnen haft stora möjligheter att påverka sin vardag. Pedagogerna upplever att barnen tar till vara på denna möjlighet och ofta uttrycker sin åsikt i små och större grupper. Pedagogerna arbetar aktivt för att varje barn ska få möjlighet att berätta och uttrycka sina tankar och åsikter om sin tillvaro och det som intresserar barnet. Mål 2. Målet är uppnått genom att pedagogerna har diskuterat detta i arbetslagen samt till viss del i större grupp. Mål 3. Genom att informera och diskutera på avdelningen hur förhållningssättet på avdelningen och förskolan ser ut introduceras nya medarbetare. Detta kan dock utvecklas. Bedömning ej godtagbar godtagbar bra mycket bra x Åtgärd

8. Läroplansmål Förskola och hem Skolplanemål: Målen i verksamheterna t ex mål som finns i läroplanen, kursplaner och i verksamheternas planer, ska vara kända för barn, elever och föräldrar. Programnämndsmål: Alla familjer ska så långt som möjligt ges förutsättning att välja mellan olika förskolor och skolor. Det är också viktigt att så långt som möjligt möta familjens behov av barnomsorg genom olika flexibla lösningar. (Budget 2010) Mål Verksamhetens egna mål: 1. Varje familj får en god introduktion när de börjar förskolan. 2. Föräldrarna får god information om verksamheten. 3. Vi ska ha en god dialog med föräldrarna om barnens trivsel, utveckling samt lärande. 4. Vid vårterminens slut finns olika forum som ger föräldrarna möjlighet till inflytande i verksamheten. 15 Processen 1. Vi har en väl genomtänkt inskolning som är anpassad till varje enskilt barn. Informationsblad om förskolans verksamhet delas ut i samband med inskolningen samt finns att hämta på hemsidan. 2. Skriftlig information om verksamheten ges ut i form av informationsbrev som delas ut månadsvis. Föräldrarna delges styrdokumenten ex vid föräldramöten, via hemsidan och genom anslag i entrén, samt erbjuds att delta i den dagliga verksamheten. 3. Vi strävar efter ett öppet klimat och en vardaglig kontakt vid hämtning och lämning. Utvecklingssamtal erbjuds minst en gång per termin. Extra samtal med föräldrarna erbjuds vid behov. 4. Alla föräldrar får möjlighet att framföra sina åsikter om verksamheten vid den dagliga kontakten, utvecklingssamtal, föräldramöte och föräldraråd Följande frågeställningar kommer att användas för att belysa resultatet: 1. - Har vi lämnat ut informationsblad om förskolans verksamhet? - Upplevde barn, föräldrar och pedagoger inskolningen som positiv? 3. - Har alla föräldrar fått skriftlig information om verksamheten? - Har alla föräldrar fått möjlighet att ta del av styrdokumenten? 3. - Hur upplever vi och föräldrarna klimatet och den dagliga kontakten? - Har alla föräldrar blivit erbjudna minst ett utvecklingssamtal under terminen? 4. - Har vi haft olika forum för föräldrarna? Arbetslaget ansvarar för att processerna genomförs och att avstämningar sker och dokumenteras kontinuerligt. Resultat Mål 1. Målet är uppnått. Mål 2. Målet är uppnått.

Mål 3. Målet är uppnått. Mål 4. Målet är uppnått. 16 Analys Mål 1. Vi anpassar inskolningen efter barnet och lämnar ut information om förskolan till föräldrarna både muntligt och skriftligt. Efter inskolningen erbjuder vi ett inskolningssamtal. Vi inbjuder även nya föräldrar till ett föräldramöte under försommaren för att få allmän information om förskolan och dess verksamhet. Pedagogerna har fått positiv respons från föräldrar och barn om deras inskolning. Mål 2. Avdelningarna skickar ut månadsbrev och har en vardaglig dialog med föräldrar om vad som händer på avdelningen och förskolan. Föräldrar kan få information via hemsidan och anslag på dörren. Vi har även föräldramöten och föräldraråd. Mål 3. Den dagliga kontakten fungerar mycket bra och pedagogerna upplever att föräldrarna är mycket nöjda. Utvecklingssamtal har erbjudits samt extra samtal vid behov. Mål 4. Förskolan har erbjudit föräldrarna inflytande via följande forum: föräldramöte, föräldraråd, daglig kontakt, utvecklings samtal och drop-in fika. Vi anser att vi har en väl fungerande kontakt mellan förskola och hem och vi erbjuder föräldrarna flera olika möjligheter till inflytande. Dock upplever pedagogerna att föräldrarna inte alltid tar chansen att påverka, vilket vi har tolkat som att de är nöjda. Vi funderar på att använda oss av enkäter under nästa läsår för att pröva ett annat forum för föräldrarna att uttrycka sina åsikter.. Bedömning ej godtagbar godtagbar bra mycket bra x Åtgärd

9. Läroplansmål Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Programnämndsmål: Inte formulerat som mål utan som uppdrag Kunskapsmålen ska vara överordnad skoltiden. Det kan innebära en flexibel skolstart (höst och vår). (Budget 2010) Mål 17 Verksamhetens egna mål: 1. Vid vårterminens slut har vi nått ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. 2. Vid vårterminens slut har de återkommande traditionerna planerats gemensamt mellan förskola och skola. Processen 1. Alla pedagoger från förskola, skola, fritidshem och dagbarnvårdare är indelade i mixgrupper där diskussioner förs om förhållningssätt och pedagogik. Överlämningssamtal mellan pedagoger genomförs i samråd med föräldrarna, när 5- åringarna ska sluta förskolan. Inskolning till förskoleklass genomförs bl.a. genom besök av nya pedagoger, besök i nya lokaler och möten med den nya barngruppen. Under höstterminen inbjuds barnen i förskoleklass att komma tillbaka och hälsa på i förskolan. Alla berörda pedagoger ansvarar för att processen genomförs och dokumenteras skriftligt. Vid början och slutet av vårterminen träffas pedagoger från förskola, skola och dagbarnvårdare för planering samt utvärdering 2. Pedagoger från förskola och skola planerar firandet av de gemensamma traditionerna. Dagbarnvårdaren inbjuds att delta. Följande frågeställningar kommer att användas för att belysa resultatet: 1. Resultatet mäts genom den skriftliga dokumentationen och genom reflektion mellan pedagoger. - Har alla pedagoger varit delaktiga i diskussioner kring förhållningssätt och pedagogik? - Var barnen trygga och positiva vid inskolningen till förskoleklass? - Var föräldrar och berörda pedagoger nöjda med överlämningssamtalen? - Har vi ett fungerande och väl utvecklat samarbete mellan förskola, skola och fritidshem? 2. Har vi haft gemensamt firande av traditioner? Resultat

Mål 1. Målet är uppnått. Mål 2. Målet är delvis uppnått. 18 Analys Mål 1. Genom mixgrupper har alla pedagoger från de olika verksamheterna träffats och diskuterat pedagogiska frågor. Överlämningssamtal mellan pedagogerna har genomförts efter samråd med föräldrar och inskolning till förskoleklass och fritids har skett enligt verksamhetsplanens mål. Vi har ett fungerade och väl utvecklat samarbete mellan förskola, skola och fritidshem som dock kan utvecklas ännu mer. Samarbetet har varit koncentrerat främst till de vuxna. Under nästa läsår kommer vi att fokusera på ett samarbete mellan barnen från de olika verksamheterna. Mål 2. Förskolan och skolan har haft ett gemensamt firande under året, valborg. Övriga traditioners firande har varit var verksamhet för sig. Vi är en stor förskola/skola med många barn vilket medfört svårigheter att fira tillsammans vad gäller organisation, tider och lokaler. Bedömning ej godtagbar godtagbar bra mycket bra x Åtgärd Under nästa läsår kommer vi att fokusera på samarbetet barn- barn mellan verksamheterna istället för vuxna- vuxna. -Vid vårterminens slut har alla barn deltagit i någon form av samarbete med barn/elever från förskola/skola..