Filosofi 26.3.2010 Fråga 1. Vad grundar sig sanningen i vart och ett av följande påståenden på? a) En triangel har tre hörn. b) I Finland bor det fler än tio människor. c) Rökare dör vid yngre år än icke-rökare. a) En begreppslig sanning som bestäms enligt definitionen av begreppet, en triangel i detta fall. En analytisk sanning som nödvändigtvis måste vara sann. En triangel måste ha tre hörn för att vara en triangel. b) En empirisk sanning baserad på allmänna iakttagelser. De flesta känner flera än 10 finländare, således måste det bo fler än 10 finländare i Finland. En syntetisk sanning som kan förändras i framtiden. c) En empirisk sanning som baserar sig på vetenskapliga experiment och statistisk fakta. En syntetisk sanning som kan förändras och som är beroende av erfarenheten. För 4-6 poäng krävs att skribenten förklarar och diskuterar något av följande: - Skillnaden mellan analytiska och syntetiska sanningar. - Skillanden mellan nödvändiga och tillfälliga (kontingenta) sanningar. - Vad sanning är och hur den kan nås och bekräftas. - Vetenskapliga metoder och sätt att ta reda på fakta vetenskapligt. - Statistikens funktion att ge prognoser inför framtiden. - Sannolikhet och dess funktion för ett sanningsvärde. - Förhållandet mellan semantik (läran om ordens innebörd) och epistemologi (kunskapsteori). Fråga 2. Det sägs att ändamålen för och konsekvenserna av en handling helgar medlen. Diskutera giltigheten i påståendet. Konsekvenserna av en handling bör diskuteras. En handling som når ett visst mål kan kränka vissa grundläggande rättigheter som alla människor har. Skribenten bör ta ställning för eller emot och motivera sin ståndpunkt med exempel.
- Människans ansvar för sina handlingar. - Motivet med handlingen jämfört med handlingens faktiska konsekvenser. - Skillnaden mellan andra normativa etiska teorier (utilitarism, dygdetik och pliktetik) och konsekvensetiken. - Träffande egna exempel är också avgörande för svarets poäng. Fråga 3. Antikens romerske filosof Senecasäger Skapa din lycka!. Är denna uppmaning etiskt berättigad? Motivera. Motivera att uppmaningen är berättigad sådana gånger när inte andra skadas av det. Definiera lycka som ett etiskt ideal. - Enligt antikens uppfattning hör lycka och dygd ihop, vilket gör påståendet lätt att motivera. - Stoicismen. - Lyckans karaktär som en subjektiv eller objektiv uppfattning. - Tolkas uppmaningen som en egoistisk handling kan den inte vara berättigad i alla situationer. - Den lyckliga skapar lycka i sin omgivning. - Uppmaningen riktas även till andra människor. Altruisten uppmanar andra att bli lyckliga. Fråga 4. P1. Övervikt förkortar livstiden. P2. I Finland ökar antalet överviktiga personer ständigt. Slutsats: Man bör ägna uppmärksamhet åt människors viktkontroll. Varför behövs det i denna slutledning en tredje premiss, för att slutsatsen ska följa av premisserna? Formulera en sådan premiss. Premisserna är beskrivande, medan slutledningen är normativ. Normativa premisser krävs om slutledningen är normativ. Ge exempel på normativa premisser (T.ex. Människan bör leva ett
långt liv). - Normativa och deskriptiva påståenden och vad de innebär. Ge egna exempel. - Skillnaden mellan värdeomdömen och faktaomdömen, Humes lag (Humes giljotin) - Logiska resonemang och deras karaktär, praktiska syllogismer, värdepremissers och deras motiveringar. Fråga 5. Enligt den naiva realismen ser vi världen precis sådan den är. Varseblivningens illusioner visar ändå att så inte är fallet, vilket du kan se på bilden (se bifogat prov). Vad är sålunda varseblivningens objekt i ljuset av kunskapsteori? Skribenten ska kort presentera en kunskapsteori och besvara frågan utgåenden från den. Skribenten bör kunna förklara varför naiv realism är problematisk. I samband med varseblivningen uppstår begreppsliga och strukturella element. - Russells sense-data och sense datum teorier. - Berkeleys idéer. - Illusioner och vanföreställningar, kunskapteoretisk realism och antirealism, idealism. - Varseblivningens begreppsliga former, t.ex. Kants kategorier. - Pröva med att dra streck med linjalen och diskutera hur vår observation förändras från det omedelbara till det som ska förmedlas. - Fenomenalismens och noumenalismens förhållande enligt Kant (das Ding an sich). Fråga 6. Metafysiken har kritiserats av David Hume och Ludwig Wittgenstein. Välj själv om du vill försvara eller opponera dig mot deras synsätt. Motivera din egen ståndpunkt filosofiskt (se bifogat prov). Förklara kort Humes och Wittgensteins synpunkter och argumentera endera emot eller för metafysikens synsätt.
- Ett eget resonemang byggs upp och motiveras. - Mångsidig argumentation för och emot. - Filosofiska tankar om metafysik: Leibniz, Locke, Kant, logisk positivister, Heidegger. - Noggrannare om Humes och Wittgensteins tankar. Fråga 7. J. S. Mill talar i boken Om friheten om majoritetens tyranni. Med det menar han att det i en demokrati är majoriteten som fattar besluten. På vilken grund kan detta påstås vara tyranni? Diskutera frågan kritiskt. (Se bifogat prov). Skribenten ska kunna förklara varför ett obegränsat majoritetsstyre kan kränka minoriteters rättigheter, värderingar och friheter. Ge exempel på hur dylika kränkningar kan begränsas i en demokrati. - Olika krav på en fungerande demokrati: skydd av minoriteter, rätt till en öppen kritisk debatt, en hög utbildningsnivå hos befolkningen. - Demokrati har ett egenvärde. - Exempel på röstningssystem som försöker hindra majoritetsdiktatur. - En jämförelse mellan demokratiska traditioner och diktatoriska eller traditionsbundna samhällssystem (släkt, klan, stark ledare). Fråga 8. Om slalomskidor delas ut gratis, varför då arbeta för att köpa skidor? Om bröd delas ut gratis, varför då arbeta för att köpa bröd? Hur kan dessa frågor besvaras utifrån en samhällelig rättvisesynpunkt? Skribenten ska inse att det handlar om distributiv rättvisa och bör diskutera kring fördelningens grunder: förtjänst och behov. - Rättviseteorier. - Basbehov och om de förtjänar att tillgodoses även om personen inte arbetar.
- Individens skyldigheter gentemot samhället och samhällets skyldigheter gentemot individen. - Välfärdsstatens idé jämfört med en minimalistisk stat. - Kritik mot rättvisteorier: den som inte arbetar äter inte heller. - Basbehov förklaras och kan skiljas från övriga behov (lyx och överflöd, fritidsintressen och nöjen m.fl.). - De grundläggande mänskliga rättigheterna. Fråga +9. UNESCO har gjort en världsomfattande enkät (P.-R. Droit, Philosophy and Democracy in the World. UNESCO 1995) för att ta reda på vilka filosofiska klassiker som tas upp i skolundervisningen i olika länder. Se bilderna i bifogat prov med tio filosofer i popularitetsordning. Välj bland dem minst två, vilkas läror du refererar i ett jämförande perspektiv. En tillräcklig jämförelse mellan två filosofier där lik- och olikheter tydligt framgår. För 4-9 poäng krävs att skribenten diskuterar något av följande: - Olika områden av filosofernas teorier presenteras: metafysik, kunskapsteori, etik, samhällsfilosofi. - En fördjupad jämförelse, där även andra filosofer tas med i svaret. - En analys av eller kommentarer kring filosofernas historiska inflytande. Fråga +10. Inom filosofin har det lagts fram olika teorier om förhållandet mellan kropp och själ. a) Presentera den cartesiska dualismen. b) På vilken grund kan den cartesiska dualismen avfärdas? c) Presentera moderna alternativ till den dualistiska teorin. a) Teorin om två substanser, mental och materiell. b) Den cartesiska dualismen kan inte förklara hur kroppen och tanken påverkar varandra. c) Monism, materialism, emergent materialism eller superveniens.
För 4-9 poäng krävs att skribenten diskuterar något av följande: - Moderna teorier som främst är monistiska. - Medvetandets problematik (Dennett, Nagel, Churchland). - Fördjupade kunskaper i b t.ex. occasionalism och i olika former av materialism. - Hjärnundersökningar, kognitiv vetenskap och olika psykologiska teorier som anknyter till temat. - Bakgrunden till kropp-själ-problematiken. - En jämförelse med klassiska teorier: monism (Spinoza), idealism (Leibniz, Berkeley).