Protokoll 1 (5) Sjukhusutskottet 2013-01-09 LK/130110 Plats Landstingshuset, onsdag 9 januari kl. 13.00 16.00 Beslutande Elisabeth Kihlström (KD), ordförande Christina Wahrolin (S), vice ordförande Björn Kihl (M) Ulrika Nilsson (S) ersättare för Per Gruvberger Jesper Johansson (MP), fram till 15.00 ersättare för Marianne Utterdahl I tjänsten Justering Kerstin Edlund, divisionschef länsspecialiteter Richard Lindgren, verksamhetschef kvinnosjukvården Värmland Lena Bäckman, verksamhetschef akutmottagningen Thomas Pettersson, akutmottagningsöverläkare Gunilla Wadsten, chefläkare Maj-Britt Andersson, stabschef, hälso- och sjukvårdsstaben Elisabeth Ehne Jangehammar, sekreterare Utsågs Christina Wahrolin att jämte ordföranden justera dagens protokoll. 1 Sammanträdets öppnande Ordföranden hälsar alla välkomna till årets första utskottsmöte. 2 Godkännande av dagordningen Föredragningslistan godkänns. 3 Information a. Kvinnosjukvården i Värmland Divisionschef Kerstin Edlund gör en kort inledning och tydliggör kopplingen mellan allmänmedicin och kvinnosjukvården. Ansvaret för mödrahälsovård och barnhälsovård ligger hos allmänmedicin, men överläkare har respektive klinik skyldighet att tillhandahålla. Verksamhetschef Richard Lindgren fortsätter. Verksamheten har många mottagningar, inklusive akutmottagning dygnet runt. Det är svårigheter att få ekonomin i balans. Antalet kejsarsnitt är cirka 500/år, ungefär 19 % av alla förlossningar, vilket är något högre än riksgenomsnittet. Övrig operationsverksamhet är till exempel framfallsoperationer, titthålskirurgi och tumörkirurgi. På förlossningen är 6000 barn födda/rum utan renovering. De kommer att renoveras under våren med pågående verksamhet vilket kräver
LANDSTINGET I VÄRMLAND 2013-01-09 CSK/130110 2 (5) logistiska lösningar. Viktoriamottagningen tar emot förlossningsrädda föräldrar. Ultraljudsmottagningen gör cirka 5000 undersökningar/år, inklusive KUB-test. Ungefär 60 % av föräldrarna gör KUB-testet som erbjuds alla. Psykosocial enhet finns för exempelvis föräldrar som förlorat barn, kvinnor med cancer och utsatta för övergrepp. Specialistmödravården tar hand om mammor med diabetes, havandeskapsförgiftning, barn med misstänkt skada och övriga sjukdomar. Arbete pågår med att minska antalet kejsarsnitt under året. Mödrahälsovård är gratis enligt nationellt beslut, i Värmland är även specialistmödravård gratis. Abort sker via medicinsk abort, på sjukhus eller hemma, och via kirurgisk abort. Antalet ligger på cirka 900/år relativt konstant. Störst andel görs i åldern 20-25 år. Antalet kirurgiska aborter minskar, medicinsk abort är nu möjlig fram till v 11. Utskottet diskuterar om förebyggande arbete mot abort, att jobba för önskade graviditeter. Anders Milton har gjort en utredning för att förebygga oönskad graviditet (länk skickas). Etik har varit en viktig fråga länge inom kvinnosjukvården. Organisationen sätter patienten främst. Det finns sex olika avdelningar med avdelningschef och medicinskt ansvarig, samarbetet mellan dem är viktigt och har verksamhetschefen som övergripande ansvarig. Säffle, Arvika och Kristinehamn har gynekologisk mottagning. Nio kliniker är med i Nysam (nationell nyckeltalssamverkan). Gynonkologi-patienter har samma kontaktsköterska hela tiden. En insats pågår för att prata om kompetensen på CSK förlossning i östra delarna av länet eftersom den köpta vården i Karlskoga saknar neonatologi och är kostsam. Avdelning 11 och 14 är sammanslagna till en gemensam slutenvårdsavdelning där vården har ett helhetstänk. Patienthotellet är en unik lösning som ger möjlighet till tidig hemgång. En obstetrisk öppenvårdsenhet kommer att bildas 2012-2013 med specialist- MVC, ultraljudavdelning, eftervårdsmottagning, Viktoria-mottagning och akupunkturverksamhet. Det effektiviserar och verksamheten hänger ihop bättre. Ordföranden tackar Kerstin Edlund och Richard Lindgren för informationen. b. Akutmottagningen Verksamhetschef för akutmottagningen Lena Bäckman och akutmottagningsöverläkare Thomas Pettersson informerar om vad som händer på akutmottagningen. En ombyggnation pågår och byggmöte hålls varje måndag. Det har fungerat bra med bygget och tidplanerna hålls. Invigning blir den 21 februari preliminärt. Det kvarstår ett övervakningstorg för ortopedi och kirurgi samt tillhörande expedition. Samtidigt installeras också ny övervakningsutrustning och allt sker under pågående verksamhet. Övervakningstorget är till för att patienterna ska kunna övervakas på ett säkert sätt under tiden på akuten, det är ingen observationsplats.
LANDSTINGET I VÄRMLAND 2013-01-09 CSK/130110 3 (5) Under jul- och nyårsledigheterna var det ett hårt tryck med mycket patienter på akuten. Läget var liknande över hela landet. Här var det förberett både med personal och extra yta, men problem uppstod med att få ut patienterna på avdelningarna. Influensan har startat lite tidigare i år vilket bidrog till belastningen. Anpassningar måste göras i framtiden efter erfarenheterna. Thomas P har börjat arbeta på halvtid i oktober. Tidigare har han jobbat på Akademiska sjukhuset Uppsala, i Enköping och Linköping och också som stafettläkare på CSK. Han ser fördelar med verksamhet där all personal ägs av akuten. Hans uppdrag är att se till att förändringsarbetet blir mer ihållande, det finns behov av en, eller flera, som driver på och håller samman arbetet. Två arbetsgrupper finns som jobbar med att förändra arbetssättet och att anpassa lokalerna. Det är en mix i grupperna av både akutpersonal och representanter från övriga kliniker. Målet är att det ska bli en god arbetsmiljö och en god utbildningsplats. Till exempel mer handledning och mindre praktiskt arbete för de erfarna ger god effektivitet. Om akutläkare ska införas måste det först till ett politiskt beslut; och alla kliniker måste vara med på det. En kostnadspuckel uppstår på grund av utbildningskostnader i initialskedet. Det tar minst 10 års tid innan det kan vara infört. En informationsfolder håller på att tas fram som alla ska få vid anmälan på akutmottagningen. Det är också viktigt med information vid utskrivning. En genomgång av Höftprocessen pågår under våren med deltagare från ambulans, ortoped och akut. Att antalet besök ökar beror delvis på att patienterna nu efterfrågar hela kitet direkt: läkare, röntgen, lab. Ordföranden tackar Lena Bäckman och Thomas Pettersson för informationen. 4 Ärenden a. Patientsäkerhetsstrategi LK/122058 Chefläkare Gunilla Wadsten presenterar det pågående patientsäkerhetsarbetet inom landstinget. Patientsäkerhetsarbetet måste förankras på den politiska nivån, klart uttryckt i landstingsplanen. Tre mål finns uttryckta i planen: följsamhet BHK (basala hygienrutiner och klädregler), VRI (vårdrelaterade infektioner) minskande och händelseanalyser vid lex Mariaanmälningar. Under 2013 kommer indikatorer att arbetas fram för patientsäkerhet. Socialstyrelsens enkät 2012 visade att ledningssystemet för patientsäkerhet är något otydligt. Den nya patientsäkerhetsstrategin ersätter den som funnits sedan 2008-2009. Den ska vara enkel för vårdpersonal att ta till sig. Ett riskmedvetande måste finnas, organisationen ska genomsyras av patientsäkerhet. Ett specialprojekt lett av divisionschef Henrik Svensson om patientmedverkan pågår. Till varje mål i strategin ska en handlingsplan kopplas som gäller för 2013-2014. Strategin kommer till landstingsstyrelsen i februari.
LANDSTINGET I VÄRMLAND 2013-01-09 CSK/130110 4 (5) Rutiner för uppföljning finns för anmälningar från patienter. Händelseanalyser är ett sätt att ta tillvara patientens upplevelser. Patienten har även möjlighet att göra en personlig redogörelse som bifogas anmälan. Utskottet framför vikten dels av återkoppling till patienten vid skadeanmälan genom förbättrad och tydligare information om handläggning och kontaktpersoner, dels av att via strategin ge patienten makt och möjlighet att själv kunna påverka sin egen vård utifrån sina egna val. b. Patientsäkerhetsberättelse LK/122281 2012 års patientsäkerhetsberättelse är under produktion. Den presenteras på AU i februari och fastställs i slutet av månaden. Patientsäkerhetsberättelsen utgår från SKL:s mall. Redovisningen idag bygger på en sammanställning av de patientsäkerhetsdialoger som genomförts sedan 2011. De genomförs på olika nivåer beroende på divisionens uppbyggnad. Resultatet visar följande: patientsäkerhet behöver finnas med på agendan, det blir bättre men saknas fortfarande hos vissa verksamheter. Patientsäkerhetskulturenkäten har behandlats mycket olika, ett gott exempel finns från kirurgen där man behandlat den tillsammans med medarbetarenkäten. En ny kulturenkät kommer att genomföras som uppföljning. För avvikelser som anmäls i AHA behöver systematiska analyser och förbättringsarbeten genomföras. Lex M och tillhörande händelseanalyser behöver gås igenom på systemnivå för att komma bort från individtänket. Arbetet med läkemedel underlättas av att det finns anställda apotekare som arbetar med det. Brister i kommunikation, informationsöverföring och dokumentation är ofta förekommande i Socialstyrelsens påpekanden. En övergripande rutin för remissövervakning håller på att revideras, lokala rutiner finns hos alla. SBAR (Situation, Bakgrund, Aktuellt tillstånd, Rekommendation), ett verktyg för informationsöverföring används i ökande grad. Övriga verktyg för kommunikation (RETTS, MEWS, BAS) används i olika verksamheter beroende på behov. Införande av Cosmic i Arvika medförde att tvärprofessionella vårdplaner togs fram. För vårdhygien finns evidensbaserade åtgärdspaket från SKL. Det är en varierande nivå på följsamhet. En nybildad grupp för VRI ska arbeta strategiskt för att minska antalet infektioner. Området medicinsk teknik är relativt väl uppföljt. Arbetet med patientens delaktighet/involvering börjar bli mer systematiskt, men de behöver engageras även i vårdprocessen. Egenkontroller sker bland annat med strukturerad journalgranskning varje månad. 20 journaler/månad granskas i Arvika och Torsby och 30 journaler/månad på CSK. För öppna jämförelser och kvalitetsregister finns frågan hur ska resultaten tas tillvara? Sjukhusmortalitet, oväntade dödsfall på sjukhusen, behöver analyseras på ett mer systematiskt sätt. En genomgång av patientosäkra områden visar att hyrläkare och VRI är de största riskerna. Riktlinjer håller på att tas fram för att bedöma hyrläkares kompetens och VRI har minskat på senare år, kanske på grund av att vi gör mätningar varje månad. Ordföranden tackar Gunilla Wadsten för föredragningen. 5 Rapporter Inga rapporter redovisas.
LANDSTINGET I VÄRMLAND 2013-01-09 CSK/130110 5 (5) 6 Kurser och konferenser Kvalitetsforum 14 februari, inbjudan skickas ut. 7 Övriga frågor Inga övriga frågor väcks. 8 Nästa sammanträde Nästa sammanträde är 7 februari 14 16.30, gamla Wermlandsbankens lokaler, Karlstad. Temadag Hjärtsjukvården i Värmland innan (skickas ut). Vid protokollet Elisabeth Ehne Jangehammar Justerat den 2013- Elisabeth Kihlström Christina Wahrolin