Gäller fr.o.m. vt 11 LNM110, Matematik i barnens värld 30 högskolepoäng Mathematics for Teachers in Preeschool and Primary school, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Lärarutbildningsnämnden, 2007-05-16, reviderad 2009-12-09, 2010-06-10 och 2010-12-14 och gäller fr.o.m. vårterminen 2011. Ansvarig institution: Institutionen för didaktik och pedagogisk profession. Medverkande institutioner: Matematiska vetenskaper. Utbildningsområde: Naturvetenskap 75%, undervisning 25%. 2. Inplacering Kursen ingår i Lärarprogrammet och utgör normalt andra kursen i inriktningen Natur och matematik i barnens värld, 60 högskolepoäng (hp). Kursen kan även ges som fristående kurs. Kursen kan ingå i en lärarexamen avsedd för pedagogisk verksamhet i förskola, förskoleklass och fritidshem och för undervisning i matematik i grundskolans år 1 och 2. Kursen kan även ingå i en generell examen. 3. Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs grundläggande behörighet för högskolestudier samt Godkänt G/3 i SvB/Sv2 B, En A, Sh A, Ma B, Nk A eller motsvarande kunskaper. 4. Innehåll Kursen består av fyra delkurser. I delkurs 1-3 behandlas ett avgränsat matematiskt innehåll och hur detta innehåll bland annat kan omsättas i Sidan 1 av 6. Uppdaterad 2010-12-14
verksamheten för att utveckla barns/elevers lärande. Dessa delkurser tar utgångspunkt i det ämnesdidaktiska perspektivet, med fokus på barns/elevers lärande, samt en fördjupning av studentens egna ämneskunskaper inom det aktuella området. Delkurs 4 utgörs av Verksamhetsförlagd utbildning, VFU. Den verksamhetsförlagda delen av utbildningen omfattar 7,5 högskolepoäng och integreras med den högskoleförlagda delen. Delkurs 1: Grundläggande aritmetik, 10,5 hp. Basic Arithmetic, (10,5 higher education credit)s Delkursen behandlar antalsbegreppet och grundläggande principer bakom räknesätt och räknemetod, utifrån såväl matematisk ämnesteori som ämnesdidaktisk forskning. I första hand behandlas de naturliga talen men även delar av andra talområdet tas upp. Ämnesdidaktiska teorier för lärande om barns grundläggande taluppfattning och hur barn utvecklar sin taluppfattning behandlas. Studenten får även fördjupa sin egen matematiska förmåga inom området genom att bl. a föra både formella och informella matematiska resonemang samt att utveckla sin problemlösningsförmåga. Matematikens roll i ett historiskt perspektiv och i ett samhälls- och utbildningsperspektiv problematiseras. Delkurs 2: Mätning och geometri, 6 hp. Measurement and Geometry (6 higher education credits) Delkursen behandlar grundläggande principer bakom mätning av vanligt förekommande storheter, samt hur vår fysiska omvärld kan uppfattas och hanteras med hjälp av matematiska begrepp inom området. Matematikdidaktiska teorier för hur barn/elever lär och utvecklar förståelse för begreppen behandlas. I delkursen behandlas även egenskaper hos plana figurer och tredimensionella kroppar, samt grundläggande geometriska satser för att uttrycka desamma. Studenten får även fördjupa sin egen matematiska förmåga inom området genom att bl. a föra både formella och informella matematiska resonemang samt att utveckla sin problemlösningsförmåga. Delkurs 3: Mönster och algebra samt funktioner och statistik, 6 hp. Patterns and Algebra, Functions and Statistics (6 higher education credits). Sidan 2 av 6. Uppdaterad 2010-12-14
Delkursen behandlar didaktiska perspektiv på prealgebra och inledande algebra som en vidareutveckling av aritemiken i delkurs 1. Hur man kan arbeta med barns/elevers förståelse för grundläggande begrepp inom ekvationslära, funktionslära, sannolikhetslära och statistik. Inom statistiken behandlas såväl begrepp, som till exempel lägesmått, som olika former för presentation av statistiskt material ur ett ämnesdidaktiskt perspektiv. Matematikdidaktiska teorier för hur barn/elever lär och utvecklar förståelse för begreppen behandlas. Studenten får även fördjupa sin egen matematiska förmåga inom området genom att bl. a föra både formella och informella matematiska resonemang samt att utveckla sin problemlösningsförmåga. Delkurs 4: Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, 7,5 hp. School Based Education (7,5 higher education credits). Den verksamhetsförlagda utbildningen samverkar med den övriga undervisningen på ett sådant sätt att studenten ges möjlighet att använda sina ämnesdidaktiska och ämnesteoretiska kunskaper för att analysera och reflektera över undervisning i matematik. Studenten övar sig i att ta ställning till innehåll och arbetsformer och att sätta detta i relation till sitt didaktiska och ämnesteoretiska kunnande. Elevers förutsättningar att lära matematik studeras ur olika perspektiv, både på gruppnivå (t.ex. ur genusperspektiv) och individnivå (t.ex. med avseende på olika förekommande elevuppfattningar om matematiska begrepp). I den verksamhetsförlagda delen av utbildningen ges studenten möjlighet att självständigt och i samarbete med den lokala lärarutbildaren använda sina kunskaper för att planera, genomföra och utvärdera matematikundervisningen, samt analysera, bedöma och dokumentera elevers matematiska kunnande. Detta genomförs i överensstämmelse med aktuella styrdokument. Vidare ges studenten möjlighet att under den verksamhetsförlagda utbildningen öva upp ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare samt identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och kompetens i det pedagogiska arbetet. Genomförande I kursens högskoleförlagda del varvas föreläsningar med seminarier och verkstäder. VFU-relaterat innehåll (delkurs 4) behandlas parallellt med övriga delkurser och genomförs i huvudsak i två sammanhängande perioder, vilka tidsmässigt anpassas till vår- respektive hösttermin. En del av seminarierna innehåller muntliga och/eller skriftliga examinationsinslag och deltagande är då obligatoriskt. Inom dessa moment kan IKT användas bland annat som hjälpmedel för studenten vid redovisning och presentationer. IKT används även i samband med information till studenterna under kursens genomförande. Sidan 3 av 6. Uppdaterad 2010-12-14
5. Mål Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna: 1. tillämpa, diskutera och analysera den grundläggande matematikens begrepp och metoder samt kunna urskilja matematikens logiska struktur. 2. redogöra för hur barn och elever kan bygga upp informella/formella matematiska begrepp. 3. utifrån didaktiskt och ämnesteoretiskt kunnande diskutera och demonstrera hur lärare kan skapa en god lärmiljö i vardagssituationer där matematiklärandet gynnas för grupp och individ. 4. kommunicera med och om matematik utgående från relevant forskning och beprövad erfarenhet, i olika situationer och på olika nivåer, med barn och elever, kollegor och föräldrar. 5. urskilja, analysera och bedöma enskilda barns och elevers kunskaper. 6. visa god förmåga att lösa matematiska problem. 7. beskriva och problematisera matematikens roll ur historiska och samhälleliga perspektiv. 8. självständigt planera, genomföra och utvärdera matematikundervisning i skolan och aktiviteter med matematikinnehåll i förskolan, utifrån relevant matematikdidaktisk kunskap, styrdokument och barns och elevers olika förutsättningar. 6. Kurslitteratur Se separat litteraturlista. 7. Former för bedömning Bedömning av studieresultat sker för varje delkurs. Underlag för bedömning skall vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Olika examinationsformer, såväl muntliga som skriftliga tillämpas, beroende på innehåll och genomförande. Ämnesteoretiskt och ämnesdidaktiskt kunnande examineras i skriftliga salstentor, hemtentamina samt muntliga redovisningar. Förmågan att omsätta didaktiskt och ämnesteoretiskt kunnande i undervisning, att skapa god lärmiljö och att urskilja, analysera och bedöma elevers kunnande examineras bland annat i muntliga och/eller skriftliga VFU-redovisningar och genom aktiv närvaro under genomförda VFU-perioder. För de studenter som läser kursen under första inriktningens andra termin görs en särskild VFU-bedömning, Steg 2. Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på Sidan 4 av 6. Uppdaterad 2010-12-14
samma examination, om det är praktiskt möjligt. En sådan begäran om detta ställs till institutionen och skall vara skriftlig. Antalet tillhandahållna examinationstillfällen inom Lärarprogrammets verksamhetsförlagda del (VFU) är begränsat till två tillfällen per kurs. Den student som blivit underkänd vid två tillfällen på den verksamhetsförlagda delen (VFU) kan ansöka om dispens för ytterligare examinationstillfälle/n hos Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning (beslut 2007-11-28, dnr G2174913/07). 8. Betyg Antalet betygsgrader på kursen är tre: Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl godkänd (VG). Delkurs 4 betygsätts med U och G. I övriga delkurser ges betyg U, G och VG. För betyget Väl Godkänd på hela kursen skall studenten ha uppnått Väl Godkänd på minst två av delkurserna 1-3 samt minst betyg G på övriga delkurser. Kriterier för betyget Godkänt: Den studerande: * använder viktiga begrepp på ett godtagbart sätt. * visar grundläggande förståelse och färdighet inom de ämnesteoretiska områden som behandlats. * använder relevanta uttrycksformer muntligt och skriftligt kommunicera ämnesinnehållet * planerar undervisning inom ämnet för elever i avsedd åldersgrupp och med utgångspunkt i nödvändiga förkunskaper och elevers erfarenheter. * motiverar och diskutera sina ställningstagande vad gäller lärande, undervisning och bedömning med stöd i kurslitteratur och styrdokument. Kriterier för betyget Väl Godkänt: Betyget Väl Godkänt innebär att den studerande utöver kraven för Godkänt även * redogör för samband och strukturer inom ämnet. Samt hanterar mer komplexa problemställningar. * diskuterar komplexiteten i ämnesdidaktiska frågeställningar kring lärande undervisning och bedömning i matematik utifrån aktuell didaktisk forskning och styrdokument. * Självständigt, kreativt och kritiskt integrerar VFU erfarenheter med kursens Sidan 5 av 6. Uppdaterad 2010-12-14
teoretiska perspektiv. * tillämpar relevanta uttrycksformer, såväl muntliga som skriftliga, för att beskriva, förklara och motivera innehåll och arbetssätt. 9. Kursvärdering Kursen utvärderas dels efter avslutad kurs och dels vid minst ett tillfälle under kursens gång. Utvärderingen skall vara vägledande för genomförandet av pågående kurs samt för utveckling och planering av kommande kurser. Sammanställningar av kursvärderingar rapporteras till studierektor och ansvarig nämnd. 10. Övrigt Sidan 6 av 6. Uppdaterad 2010-12-14