Arbete om Leken ur Barns perspektiv.

Estetiskt filosofiska fakulteten Frida Forslund Arbete om Leken ur Barns perspektiv. An essay about the play from children s perspectives. Examensarbete 15 hp Lärarprogrammet Datum: 2011-01-24 Handledare: Solveig Hägglund Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 Information@kau.se www.kau.se

Tackord Jag vill börja med att tacka barnen, föräldrarna och pedagogerna på en förskola, som gjort det möjligt för mig att genomföra intervjuer och samtal med några barn om deras lek. Jag vill tacka min handledare som varit fantastisk, som hjälpt, rättat, väglett, och stöttat mig i mitt skrivande och genom mitt arbete, Stort Tack! Jag vill tacka min Sambo och mina nära och kära som gett mig stöd, energi och uppmuntran!

Abstract This work is about children s perspective on play. I have investigated children s perspective on play through interviews and conversations with four children, two boys and two girls, aged 4-5. The purpose was to study and find out children s perspective on play and to contribute with knowledge about this that will be useful in my future profession as a pre-school teacher. The results show, like in earlier research on children and play, that children play because they want to and because they enjoy it. What was new for me was that the children did not think that play is important for them. Play seems to be an obvious and normal part of their daily life. The results have also made me understand that children s perspectives on play can give me important information in planning and conducting my future pedagogical work. By being aware of the fact that children like to play I can support their learning in play. Keywords: play, children s perspective, pre-school, children Sammanfattning Denna uppsats handlar om lek ur barns perspektiv. Jag har undersökt förskolebarns perspektiv och syn på lek genom intervjuer och samtal med fyra barn, två pojkar och två flickor, i 4-5 års ålder. Mitt syfte har varit att dels undersöka och beskriva förskolebarns perspektiv på lek, dels att bidra med kunskap om barns perspektiv på lek som jag sedan kan ha nytta av i mitt kommande arbete som förskollärare. Det jag kom fram till i mina resultat visar liksom tidigare forskning om lek, att barn leker för att de vill och för att de tycker det är roligt. Det som var nytt för mig och som kom fram i analyserna av barnens svar, var att de själva inte tycker leken är så viktig för dem. Leken är mera självklar för barnen, den tillhör deras vardag. Resultatet har också fått mig att inse att jag i mitt pedagogiska arbete i barngruppen kan få viktig kunskap genom barnens berättelser om lek. Genom att se till barnens behov, att de tycker lek är roligt och ha med mig detta i mitt pedagogiska arbete, kan jag bidra till att barnen lär sig saker genom sin lek. Leken är en del av barns vardag och som pedagog är det viktigt att låta dem leka. Det kanske inte är själva leken som är viktig för barnen, utan det viktiga är just att få leka. yckelord: Lek, barns perspektiv, förskola, barn

Innehållsförteckning 1. Inledning sid 1 1.1 Syfte sid 3 1.2 Frågeställningar sid 3 2. Bakgrund och tidigare forskning sid 4 2.1 Lek sid 4 2.2 Olika slags lek sid 5 2.3 Lekens betydelse för den pedagogiska verksamheten sid 6 2.4 Barnperspektiv och barns perspektiv sid 7 3. Metod sid 10 3.1 Metodbeskrivning sid 10 3.2 Forskningsetik sid 10 3.3 Genomförandet sid 11 3.4 Analys sid 13 4. Resultat sid 13 4.1 Intervjuerna Fråga 1 sid 13 4.2 Intervjuerna Fråga 2 sid 14 4.3 Intervjuerna Fråga 3 sid 15 4.4 Sammanfattande slutsats sid 16 5. Diskussion sid 17 5.1 Metoddiskussion sid 17 5.2 Resultatdiskussion sid 18 5.3 Frågeställning 4 sid 21 Slutsats sid 22 Referenslista sid 23 Bilaga 1 Brev till föräldrarna Bilaga 2 Intervjufrågorna

1 Inledning Jag har valt att skriva ett arbete om leken. Ordet lek får mig dels att tänka på min egen barndom då leken betydde mycket för mig, då jag verkligen fick vara kreativ och fantasirik. Jag har också fått glädjen att vara delaktig i barns lek under alla praktikveckor på förskolan, under min utbildning. Jag tycker att lek är härligt och leken är viktig och värdefull för alla barn. Jag tycker också att barn ska få utrymme för sin lek i förskolan. Att barn utvecklas och lär sig saker genom leken är något jag sett under alla praktik veckorna på förskolan. Barn leker och barn lär. Fantasi, kreativitet och samspel är några viktiga saker som barn utvecklar och lär sig genom sin lek. Det finns mycket forskning och kunskap sedan tidigare om barns lek och lekens betydelse som jag har tagit del av i form av litteratur. Men det verkar inte finnas så mycket forskning om leken ur ett barns perspektiv, om vad barnen själva tycker och tänker om lek. Som blivande pedagog i förskolan tycker jag det är viktigt att lyssna på barnen och vad de har att säga. Detta stöds också av FN:s Konvention om Barnets Rättigheter (Konvention om barnets rättigheter, 2006) som bland annat handlar om att varje barn har rätt att få sin röst hörd och komma till tals. I konventionen finns också en artikel som innebär att barns bästa alltid ska komma i främsta rummet. Att som pedagog och vuxen alltid se till barnets bästa är viktigt att ha med sig, då alla barn har sina rättigheter. Vad barnets bästa är och betyder är något som man inte kan skriva eller prata nog om, men att barnet får leka är enligt min mening något som är för barnets bästa och en rättighet som alla barn borde ha. Konventionen om barnets rättigheter antogs den 29 november 1989 av FN:s generalförsamling och är en folkrättsligt bindande överenskommelse. Sverige ratificerade konventionen 1990 och har därför ställt sig bakom dess innehåll och tagit på sig att arbeta för att beslut som stat och kommun tar, liksom, till exempel, pedagogisk verksamhet i förskolan ska se till att alla barns rättigheter tillgodoses. Några av de viktigaste artiklarna är Artikel 3 som handlar om att barnets bästa alltid ska komma i främsta rummet och artikel 12 om åsiktsfrihet och rätten till att bli hörd och att uttrycka sin mening i alla frågor som berör barnet. Artikel 31 handlar om det som är viktigt i det här arbetet, leken. Där står att barnet har rätt till vila och fritid, till lek och rekreation anpassad till barnets ålder. Det är många gånger man får höra från allmänheten, att barn bara leker på förskolan, vilket jag tror grundar sig i att många vuxna inte ser lekens betydelse för barnen. 1

Det är synd då leken är en sådan stor och viktig del av barns liv. Det finns så mycket som händer och sker i leken, det viktigt för barnens utveckling att leka och de upptäcker och utforskar livet och världen genom leken. Lek tillhör barnens vardag och jag tror att om man lyssnar på hur barn själva ser på lek, kan man få reda på saker om lek som kanske inte vuxna tänker på. Genom mitt arbete vill jag undersöka hur barn själva talar om lek och deras perspektiv på sin lek. Vad de leker och varför de leker och vad de tycker är roligt, tråkigt och viktigt att leka. Barns perspektiv på lek är ämnet för mitt arbete och det jag vill veta mer om. Jag har därför valt att samtala med barn för att få deras perspektiv på lek. Det är viktigt för oss vuxna, särskilt för oss pedagoger i förskolan att se lek ur ett barns perspektiv, för att få kunskap om hur de ser på lek och för att bättre kunna planera och genomföra det pedagogiska arbetet i barngrupperna. Läroplanen för förskolan Det pedagogiska arbetet i förskolan styrs av förskolans läroplan. På olika sätt står det om lek och om barnets inflytande. I det avsnitt som behandlar förskolans uppdrag står det om leken: Leken är viktig för barns utveckling och lärande. Ett medvetet bruk av leken för att främja varje barns utveckling och lärande skall prägla verksamheten i förskolan. I lekens och det lustfyllda lärandets olika former stimuleras fantasi, inlevelse, kommunikation och förmåga till symboliskt tänkande samt förmåga att samarbeta och lösa problem. Barnet kan i den skapande och gestaltande leken få möjligheter att uttrycka och bearbeta upplevelser, känslor och erfarenheter. ( Lpfö 98 s.27) I avsnittet som behandlar förskolans uppdrag står det också att: Barnen skall kunna växla mellan olika aktiviteter under dagen. Verksamheten skall ge utrymme för barnens egna planer, fantasi och kreativitet i lek och lärande såväl inomhus som utomhus. Utomhusvistelsen bör ge möjlighet till lek och andra aktiviteter både i planerad miljö och i naturmiljö. ( Lpfö 98 s.28-29) I målen för utveckling och lärande på förskolan, står det att förskolan skall sträva efter att varje barn: Utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära. (Lpfö 98 s 30) I läroplanen under det avsnitt som behandlar utveckling och lärande står det att: Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer skall tas till vara för att skapa mångfald i lärandet. ( Lpfö 98 s 30) I läroplanen under avsnittet som behandlar barns inflytande står det att förskolan skall sträva efter att varje barn: Utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation (Lpfö 98 s 32) Under avsnittet som behandlar riktlinjer står det att alla som arbetar i förskolan skall: Verka för att varje barns uppfattningar och åsikter respekteras (Lpfö 98 s 32) 2

1.1 Syfte Mitt syfte med detta arbete är att undersöka förskolebarns perspektiv på lek. Ett annat syfte är att bidra med kunskap om barns perspektiv på lek som jag kan ha nytta av i mitt kommande arbete som förskollärare. 1.2 Frågeställningar Utifrån mitt syfte att undersöka förskolebarns perspektiv på lek har jag tre frågeställningar: - Hur beskriver förskolebarn sina lekar? - Vilka lekar talar de om och beskriver som roliga och viktiga/inte så roliga? - Hur ser de på varför de leker? Utifrån mitt andra syfte att bidra med kunskap om barns perspektiv på lek, som jag kan ha nytta av i mitt arbete som blivande förskollärare, har jag en frågeställning: - Hur kan jag som förskollärare ha nytta av att ha kunskap om barns perspektiv på lek? 3

2. Bakgrund och tidigare forskning I detta kapitel kommer jag att ta upp vad litteraturen säger om lek, olika slags lek, lekens betydelse för den pedagogiska verksamheten, samt barnperspektiv och barns perspektiv. 2.1 Lek Många författare har beskrivit vad lek är. Lek beskrivs ofta som ett viktigt inslag i barns vardag. Sandin och Halldén (2003, s189) menar att leka är att reflektera över sina intryck och erfarenheter. Evenshaug & Hallen (2001) lyfter fram att lek är en typisk aktivitet för barn. De beskriver leken som en aktivitet som engagerar barnen och menar att leken styrs av en inre motivation, även om det finns yttre påverkningar som kan stimulera till lek. I leken är det aktiviteten i sig själv som ger en mening men det kan också vara en mening med upplevelsen i leken. Lek är en aktivitet som snabbt kan ändra karaktär, från glädje till allvar. De beskriver också lekens många olika funktioner, och att leken kan för barn fungera som problemlösning. Genom sin lek utforskar barn sin omgivning, sig själva och sina behov och olika intressen. Barns kreativitet utvecklas genom lek och leken kan bidra till att barnet lär känna sig själv. Lek stimulerar till utveckling hos barnet både socialt, emotionellt och intellektuellt. Författarna menar att genom leken utvecklar barnen sin motorik och får prova olika uppfattningar, normer och värderingar. Lillemyr (2002) menar att lek är en allsidig aktivitet och att den är viktig för alla barn. Leken engagerar och motiverar barnen och har därför en central betydelse för barns lärande och socialisation. Ellneby (1999) skriver om den nödvändiga leken och att allt är möjligt i leken. Hon säger att, frågan om barnet vill leka inbjuder till möjligheten att känna på hur det är att vara olika karaktärer som prins eller prinsessa, hur det är möjligt att se månens baksida från en rymdraket eller hur det är att vara på de sju haven som sjörövare. Barnet kan i sin lek prova hur det verkligen är att vara pappa eller mamma, att ligga på sjukhus eller att sitta i kassan i en affär. Författaren menar att barnen kan uppfinna och förvandla i sin lek och en träkloss kan då bli ett hjälpmedel som läser av varorna på priset på varorna. Hon menar att i leken kan barnet lära sig hur saker fungerar. Med hjälp av leksaker, till exempel lego kan barnet bygga ett hus och börja förstå hur hus är konstruerade. 4

Genom leken kan barn vara rädda och i leken kan det finnas spöken och mörker. Hon menar också att barnet kan besegra sin rädsla genom sin lek. Ett besök på sjukhuset kan vara skrämmande men det kan barnet tillsammans med en docka bearbeta i sin lek. I leken finns inte alltid givna regler utan barnen får bestämma själv. Att leka är att bäras av fantasin, mot något som inte kan begränsas ( Ellneby, 1999. s 121). 2.2 Olika slags lek Evenshaug och Hallen (2001) skriver om steg i utvecklingen av barnets lekande. Det börjar med funktionslek, där själva funktionen, rörelsen och upprepningen är det väsentliga, då barnet leker med sina kroppar. Barnet undersöker föremål då de tar dem i munnen eller skakar på dem. De leker titt-ut med pappa och mamma och de leker med föräldrarnas ansikten. Titt-ut leken kan vara speciellt intressant då den leken innehåller både förväntan och spänning. Rida, rida, ranka är en övningslek där barnet tillsammans med mamma eller pappa genom ord och rörelser är med om en enkel tillsammanslek. Författarna beskriver barnets andra levnadsår då symbollek eller låtsaslek börjar dyka upp. Barnet låtsas nu att ett föremål är något annat och leker med det. Barnet kan använda en leksaksked för att mata sig själv och låtsasleken är riktad mot barnet till en början men efter ett tag börjar barnet även rikta låtsasleken mot leksakerna. Barnet kan nu även mata sin docka med leksaksskeden. I två-tre års ålder kan olika föremål bli olika saker, en träkloss kan i ena stunden vara en häst för att i nästa ögonblick bli ett hus. I min studie intervjuar jag barn i 4-5 års ålder. Enligt litteraturen är det andra lekar som är i fokus i den åldern än de jag beskrivit ovan. Föreställninglek och fantasilek handlar enligt Evenshaug och Hallen (2001) om att barnet projicerar sina föreställningar och skapar nya fantasilekar. Barnet kan behandla sin snuttefilt med kärlek, ett rikt känsloliv är viktigt i denna process när barns föreställningar blir levande. Från tre års ålder börjar barnen leka rollekar där de låtsas vara någon annan. Rollekar kan lekas båda som social lek och som ensamlek. Barnen förhåller sig till sina roller i leken som stämmer med ett dramatiskt tema som barnen leker och deras roller speglar sociala aktörer som mamma, pappa, doktor m.fl.(vedeler, 1987 i Evenshaug och Hallen, 2001) Rollekar har en viktig funktion att fylla i barnets sociala utveckling genom att de ökar barnets förmåga att se saker och ting ur olika synvinklar och hur andra runt omkring dem tänker och känner. Genom sina rollekar experimenterar barnen sina egna identiteter. 5

I litteraturen finns beskrivningar av hur lek knyts till barns sociala utveckling. När man ser på leken ur ett socialt perspektiv fann Parten (1932, i Evenshaug och Hallen, 2001) en skillnad mellan kategorier av lek och dess spegling av barns utveckling av sociala relationer i leken. Det handlar till en början om ensamlek, då barnet leker på egen hand, oberoende av andras lek i sin omgivning. Barnen börjar efter hand att iaktta andra barn och deras lek, då kallas det åskådarlek. Barnen kan ha en språklig kontakt med andra barn, men de deltar inte i varandras lek. När barnen leker vid sidan av varandra men inte med varandra och väljer samma aktivitet som kan föra dem samman, leker de parallellek. När barnen vill ha kontakt med andra barn, kan de använda sig av parallelleken för att närma sig andra barn. Paralelleken fungerar bra om barnet saknar de sociala färdigheter som krävs för att ta kontakt med andra barn, förutom genom leken. Den associativa gruppleken kan vara en övergång till gemensam lek och en viss gemenskap finns nu i leken, genom att barnen pratar med varandra eller att de byter leksaker med varandra. I samarbetsleken utgör barnet en social grupp då leken är organiserad som en gemensam aktivitet. I samarbetsleken är det ett samspel som är medvetet mellan barnen som måste fungera för att leken ska kunna fungera. ( Evenshaug och Hallen. 2001). 2.3 Lekens betydelse för den pedagogiska verksamheten Leken har betydelse för den pedagogiska verksamheten och forskare har förklarat lekens betydelse för verksamheten på förskolan. Löfdahl (2004, s 41) menar att, I leken får handlingar, föremål och begrepp en mening genom det innehåll som barnen ger leken. Lillemyr (2002) menar att barns lek för många betraktas som grundläggande inom förskolepedagogiken på förskolan. Lillemyr menar också att leken håller på att få en mer central roll inom skolans pedagogik. Barns lek kan alltså ses som viktig för den pedagogiska verksamheten i både förskolan och skolan och Lillemyr visar på tre olika anledningar till detta. För det första menar han att pedagoger, föräldrar och andra vuxna som har fått tillfälle att observera barns lek är en anledning. De som observerat barnen har lärt sig mycket om barns lek och om den aktivitet som leken representerar för barnen. Författaren menar att leken har ett egenvärde för barnet och leken utgör en viktig del av barnkulturen. Den andra anledningen till varför lek har kommit att betraktas som viktig för den pedagogiska verksamheten, är att barnen får erfarenheter genom sin lek. Barn utforskar, prövar och använder fantasin på ett sätt som gör att de lär känna sig själv och utvecklar en självtillit. 6

De får erfarenhet av att klara av utmaningar genom sin lek och att lära sig kommunicera och förhålla sig till andra människor. Den tredje anledningen är den unika upplevelse som barnet upplever och som leder till ett lärande i leken. Lillemyr menar att barnens lekupplevelser och lekerfarenheter bekräftar deras lärande och utveckling. Detta menar författaren sker främst i den fria leken. Enligt Lillemyr är alltså leken en metod för lärande och leken är viktig då den är en viktig arena för barnen att både undersöka och experimentera på. Leken är social och fungerar som en arena för kommunikation. Eftersom samspelet i lek är centralt, utvecklas och lär barnen inom alla områden, både socialt och kognitivt. 2.4 Barnperspektiv och barns perspektiv I mitt arbete har det varit centralt att lyfta fram barns perspektiv på lek. För att tydliggöra hur jag tänker om barns perspektiv vill jag referera till det som Johansson och Pramling- Samuelsson (2003) skriver om i sina artiklar om barns perspektiv och vad Hindberg (1999) skriver om barns rätt att komma till tals. Johansson och Pramling-Samuelsson (2003) menar, att för att förstå barns perspektiv behöver vi tolka det barn gör eller säger. Samtidigt styr våra föreställningar om barns perspektiv och våra tolkningar, hur vi tror att barn tänker. De menar att det handlar om en grundsyn som innebär en vilja att förstå det barnen uttrycker som meningsfullt. Att tolka barns perspektiv blir också en fråga om att ha kunskap om barns uttryck och att vara lyhörd för dessa. Författarna menar att barns rätt att komma till tals med sina synpunkter och erfarenheter börjar slå igenom även i forskningen, men att tala med barn i forskningssammanhang är inte enkelt. De menar att det kan vara svårt att tolka och försöka förstå det barnet säger och pratar om, men de menar trots allt att detta måste övervinnas och att visa barnen hänsyn. Det är viktigt att barn behandlas som subjekt istället för objekt. Hindberg, (1999) menar att det är viktigt att se barn i sitt sammanhang och att ordet barnperspektiv inte betyder att det bara finns ett perspektiv på barn. I stället gäller barnets rätt att komma till tals. Det gäller också att se och försöka förstå varje barn med hänsyn till deras ålder, kön, osv. och att man alltid måste se det enskilda barnet i sitt sammanhang. Johansson (2003) skriver om innebörden i barns perspektiv och de hinder och möjligheter som finns att synliggöra och förstå barns perspektiv. 7

Hon menar att det handlar om att förstå barn, deras villkor och deras erfarenheter. Det handlar också om att försöka förstå hur barn uttrycker mening. Författaren menar att för att få en möjlighet att kunna förstå barns perspektiv gäller det att kunna se utifrån ett barns perspektiv och inte de vuxnas egna perspektiv oavsett om de vuxna är forskare eller pedagoger. Det gäller också att känna och visa barnet empati. Johansson menar att se till barns perspektiv handlar om att säga något om barns liv och att göra barns röster hörda. Det är viktigt att det sker på barnens villkor. Hon menar att de vuxnas antagande om hur man kan förstå andra och visa empati är en grund för att närma sig barns perspektiv. Johansson menar också att kommunikation är viktig och kommunikation är inte bara ord utan också gester, tonfall och ansiktsuttryck och det formar en helhet om människors sätt att vara och att tänka. Vuxnas möjligheter att förstå barns perspektiv fullt ut kan vara begränsat och det kan vara svårt att förstå vad barnen menar så det gäller för de vuxna att vara öppna för förståelsen av barnens perspektiv. Johansson (2003) resonerar utifrån ett livsvärldsteoretiskt perspektiv där hon ser barns sätt att uppleva världen visa sig i deras sätt att vara, deras tonfall, gester och språkliga uttryck. Hon menar att man i samtal med barn måste se till barnens villkor. Det gäller att vara närvarande för att försöka se barnets olika sätt att uttrycka sig och för att förstå hur barnet upplever sin livsvärld. Det är viktigt som vuxen att man har respekt för barnets integritet. Enligt Johansson krävs inte bara närvaro och respekt utan också tid för att få tillträde till barnens livsvärldar. Det krävs tid att lära känna barnen och att vinna deras förtroende för att få tillgång till deras perspektiv på tillvaron. När det gäller att forska med barn som informanter för att få deras perspektiv, har Johansson också påtalat några saker som har varit viktiga för mig i mitt arbete. Hon menar, att eftersom barn inte har kunskap och erfarenhet om forskning och vad det innebär på samma sätt som vuxna har, så är det viktigt att visa respekt för barnen. Genom att till exempel presentera resultaten, vad barnen svarat på ett varsamt sätt. Barnen befinner sig i en underordnad position och de har små möjligheter att hävda sina egna tolkningar, även om vuxna gett sitt tillstånd att barnen får delta i en forskning. Det gäller att inte barnen upplever forskaren och dess närvaro som påträngande eller integritetskränkande utan att forskaren visar respekt och ansvarar för att barnens perspektiv kommer till uttryck i forskningen. Johansson (2003) menar vidare, att vetenskapliga undersökningar för att närma sig barns perspektiv kräver specifika sätt att gå tillväga. Barn ska känna att de genom forskningsprocessen har makten genom att vara delaktiga. 8

De ska få samma information som vuxna deltagare får, om att deras medverkan är frivilligt och hur materialet kommer att används och förvaras. Johansson skriver också om skillnader mellan att närma sig barns perspektiv som pedagog eller som forskare. Pedagogens roll syftar till ett visst lärande medan forskarens uppdrag är att analysera. Detta kan betyda att det inte alltid är möjligt eller självklart för pedagogen att få närhet till barnens perspektiv, men för forskaren är mötet med barnens olika perspektiv en förutsättning. Hon menar att det även om de föreställningar som finns om barn förutsätter ett möte med barns perspektiv så är det inte självklart att pedagoger eller forskare ska förstå det. Viljan att försöka förstå hur världen kan se ut för barn är en viktig utgångspunkt och det gäller att utgå ifrån och acceptera barns egna synsätt på olika fenomen i deras omvärld. Johansson & Pramling Samuelsson (2003) menar att barns perspektiv och barnperspektiv är två begrepp som handlar om att representera barns synsätt eller barns röster. Dessa begrepp är inte lätta att förstå. Barns perspektiv är individuellt för det enskilda barnet då bara barnet vet hur de känner medan barnperspektivet är hur den vuxna tror att barnet tycker och känner. Författarna menar att forskningen relaterar olika studier alltmer med utgångspunkt från barns perspektiv. Författarna frågar sig vad barns perspektiv eller barnperspektiv kan komma att betyda i forskningssammanhang och vilka möjligheter eller hinder som finns för att barns perspektiv ska bli synliga i forskningen. De frågar sig också om det gagnar barnen och på vilka grunder man anser sig företräda ett barnperspektiv. Författarna menar att barnperspektiv liksom barns perspektiv handlar om många olika frågor. Barns perspektiv handlar om barnens egna bidrag. Barn ges möjlighet att få förmedla sina upplevelser, erfarenheter och tankar. Barnperspektiv däremot menar författarna handlar om hur vuxna tror att barn ser på världen I mitt arbete har jag försökt att få fram barns perspektiv snarare än ett barnperspektiv på lek. Det är viktigare att lyssna och tillägna sig barns perspektiv än barnperspektivet, då Johansson & Pramling Samuelsson (2003) menar att barns perspektiv faktiskt är hur det är, och barnperspektiv är hur vi tror det är!? det är en hårfin skillnad på de olika begreppen och jag vill i mitt arbete få fram barns perspektiv på lek och inte lek ur ett barnperspektiv som vi vuxna tror att det är. 9

3. Metod, genomförande och analys I detta kapitel kommer jag att beskriva den metod som jag använt mig av och hur jag gått tillväga i mitt arbete. Här finns också ett avsnitt om hur jag har hanterat forskningsetiska frågor. 3.1 Metodbeskrivning För att försöka få svar på mina frågor om barns lek ur ett barns perspektiv så valde jag att använda mig av intervjuer med barn för att ta del av deras tankar och åsikter om lek. Jag har använt mig av kvalitativ metod i form av intervjuer med förskolebarn i åldrarna 4-5 år. Mina intervjuer med barnen har varit semistrukturerade som betyder att man för ett samtal med förbestämda frågeområden. Jag valde att genomföra barnintervjuer för att jag ville höra barnens svar och deras åsikter och tankar. Doverborg & Pramling-Samuelsson (2000) menar att för att man skall ha nytta av barnintervjuerna och kunna förstå barnen bättre, behöver man analysera och tolka det barnen berättar och ger uttryck för. Utifrån barnens språkliga förutsättningar och perspektiv. Doverbord & Pramling-Samuelsson (2000) menar även att det handlar om att man som vuxen måste vara försiktig när man intervjuar barn. Visa och ha respekt för att barn tänker annorlunda än vuxna. Det handlar om att jag som vuxen ska försöka se och höra det de säger från deras perspektiv. Jag har omvandlat mina frågeställningar och mina intervjufrågor till frågor som barnen lättare skulle förstå. När jag träffade barnen på förskolan hade jag frågor som jag utgick ifrån, och barnen fick prata om sina tankar runt varje fråga (se bilaga 1). Under samtalet följde jag upp det de sa och bad om förtydliganden. Jag har genomfört mina intervjuer med barnen enskilt och jag samtalade med dem med de nedskrivna frågor som utgick från mina frågeställningar om barns perspektiv på lek. Jag använde mig av penna, anteckningsblock och en bandspelare under samtalen med barnen. Samtalen spelades in och skrevs sedan ut. Intervjuerna genomförde jag med två pojkar och två flickor, som jag slumpvis valde ut från en förskolegrupp med 21 barn på en förskola i Värmland. Förskolan består av 3 avdelningar, två småbarnsavdelningar och en för äldre barn. Den ligger i närheten av skog och natur och den ligger i närheten av en skola inom samma område. 3.2 Forskningsetik Innan jag genomförde mina intervjuer hade jag tagit kontakt med förskolan och berättat om mitt examensarbete och informerat om vad jag kommer att skriva och forska om. 10

Jag hade fått tillåtelse av pedagogerna på den aktuella avdelningen att komma på besök. Föräldrarna fick skriftlig information om mitt arbete och min forskning kring leken ur barns perspektiv (se bilaga 2). Av informationen framgick vad mitt arbete skulle handla om, syftet och att jag skulle vilja intervjua och samtala med deras barn. Det framgick också att barnens deltagande var frivilligt, att barnens namn och förskola inte skulle framgå i uppsatsen och att barnen när som helst kunde välja att hoppa av sin medverkan. Föräldrarna informerades också om att intervjun skulle spelas in på bandspelare och att materialet sedan skulle användas som underlag för resultatet i min rapport. När jag träffade barnen frågade jag dem om de ville samtala med mig och svara på några frågor om lek. Jag berättade att det själva kunde bestämma om de ville prata med mig eller inte. De andra barnen som inte deltog i intervjuerna hade fri lek på avdelningen under tiden. 3.3 Genomförandet När jag kom till förskolan möttes jag av glada barn som kom fram till mig och hälsade. Jag pratade med personalen och fick veta att alla fyra barnen var på plats på förskolan denna dag och att deras föräldrar hade godkänt sina barns medverkan i mitt arbete. Jag fick tillbaka dokumenten jag skickat ut till föräldrarna och såg att alla föräldrar skrivit under på att deras barn fick medverka. Personalen hade även informerat barnen att jag skulle komma denna dag till förskolan och att jag skulle prata med några barn. När jag kom till förskolan hade alla barn på avdelningen fri lek och jag kunde direkt se alla fyra barn som jag tänkt intervjua och prata med, på plats. Personalen visade mig ett mindre lekrum som jag kunde vara i när jag skulle intervjua barnen. Det var avdelningens byggrum och där inne fanns en stor lekmatta som jag kunde sitta på med barnen och samtala. Jag inledde alla samtal med att berätta om mitt arbete och att jag var intresserad av att veta mer om hur barn ser på lek och vad barn tycker om att leka. Jag berättade för barnen att jag frågat både personal på avdelningen och deras föräldrar om tillåtelse för att prata med dem om deras lek. Jag berättade också för dem att deras medverkan var frivillig och att de kommer att få påhittade namn i mitt arbete. Jag berättade även att jag kommer att använda mig av bandspelare och spela in våra samtal. Jag frågade varje barn om de ville medverka och prata med mig om lek. Alla fyra barnen sa att de ville prata med mig och svara på några frågor. Jag avslutade sedan varje intervju med att tillsammans med barnet lyssna på inspelningen av samtalet, så de fick hörs sin egen röst och medverkan. Barnen hade då chansen att kommentera vad de tyckte om intervjun. Intervjuerna fortgick utan avbrott. 11

Jag började med att fråga Nellie om hon ville prata en stund med mig och svara på några frågor. Hon svarade direkt att hon ville prata och hon sprang ivrigt till sin kompis och berättade att hon skulle prata med mig. Vi gick in i rummet och satte oss ner på en matta de hade på golvet. Jag la inspelningsapparaten mellan oss. Jag förklarade för Nellie att jag skriver ett arbete om lek. Nellie svarade att hon ville svara på mina frågor och intervjun började. Nellie svarade på alla frågorna och efter en stund när hon inte ville prata mer stängde jag av inspelningen och tackade så mycket för samtalet. Vi lyssnade på inspelningen och jag frågade Nellie om det var okej och hon svarade ja och gick sedan ut till de andra barnen igen. Då kom Hanna in i rummet och satte sig på mattan mitt emot mig. Jag berättade för Hanna vad jag skriver om i mitt arbete och jag frågade om hon ville prata med mig och svara på några frågor. Hanna nickade och sa att hon ville prata om lek. Jag placerade inspelningsapparaten mellan oss på mattan och intervjun började. Hanna hade svårt att sitta still under samtalet och hon ville visa det hon pratade om i lekrummet. Men hon svarade på mina frågor och när jag frågade om hon ville lyssna på inspelningen efteråt satt hon stilla och lyssnade. Hanna skrattade när hon hörde sin röst och jag tackade sedan för pratstunden och hon gick ut till sina kompisar som satt och åt frukt. Wille som ätit upp sin frukt kom fram till dörren och kom in till mig i rummet och satte sig på mattan. Wille lyssnade noga när jag förklarade för honom vad jag skriver mitt arbete om, nickade och sa sedan ja till att prata om leken. Jag placerade inspelningsapparaten mellan oss på mattan och intervjun började. När Wille hade pratat klart ville han lyssna på inspelningen direkt och han satt helt stilla och lyssnade på samtalet och när jag sedan tackade honom för samtalet så gick han ut ur rummet. Tommy kom in och satte sig ner på matten och jag berättade att jag skriver ett arbete om lek och att jag skulle vilja fråga honom några frågor. Han svarade att han ville svara på frågorna och delta i min intervju. Tommy tittade på inspelningsapparaten och berättade att han också hade en sådan hemma. Jag satte på inspelningen och intervjun började. Tommy började skruva på sig efter en stund när han svarat på frågorna och vi avslutade samtalet. Vi lyssnade tillsammans på inspelningen och han lyssnade noga och log när han hörde sin egen röst. Jag tackade för samtalet och Tommy gick ut i hallen och började klä på sig då alla barnen var på väg ut för att leka. Varje intervju varande i cirka 10 minuter vardera och intervjuerna spelades in på bandspelare. 12

3.4 Analys Varje inspelad intervju har jag skrivit ut. Jag har läst igenom dem och försökt fånga vad som är varje barns perspektiv och syn på lek. Jag har också läst alla barns svar tillsammans för att försöka komma fram till om deras svar liknade varandras eller skilde sig åt. Som ett sista steg i min analys har jag ställt dessa resultat mot mitt syfte och mina frågeställningar. 4. Resultat I detta kapitel kommer jag att redovisa mitt resultat utifrån vad barnen svarade på de olika frågorna. Först redovisar jag vad barnen allra först svarade på varje fråga för sig. För varje fråga inleder jag genom att citera dessa svar. Varje beskrivning av barnens svar på frågorna avslutas med en sammanfattning. Kapitlet avslutas med en sammanfattande slutsats. 4.1 Vad är lek och vad betyder egentligen lek för dig? Nellie 1, 4 år: När man leker med alla barn. Hanna, 4 år: Jag tycker om att leka med allting. Wille, 5 år: När man leker med någon. Tommy, 4 år: Att man leker med bilar och så. När jag började mina intervjuer med att fråga vad lek är, fick jag nästan direkt ställa frågan Vad betyder egentligen lek för dig? Nellie svarade då att man leker mamma, pappa och barn. Hanna säger att lek betyder att man leker med allt men mest betyder det lego. Hanna berättar för mig att lego betyder att man får och kan bygga vad man vill. Wille säger att lek betyder för honom att man går och leker. Wille säger att han leker med kompisar mest och Tommy säger att lek betyder att man leker med lekar och sådant. Barnen är överrens om att lek är att man leker med andra barn, med en kompis, själv eller när man leker med leksaker. Lek betyder olika saker för dem, men både Nellie och Wille säger att lek för dem är att leka med andra barn. Hanna och Tommy är mer inne på att lek för dem förknippas med leksaker som att leka med bilar och lego. Nellie berättar att hon brukar leka mest i byggrummet och Hanna förklarar att hon leker med allting. Wille och Tommy säger att de leker mest med kompisar, men Tommy säger också att han ibland leker själv på förskolan. Sammanfattningsvis är alla fyra barn överrens och uttrycker och beskriver lek som något man gör, tillsammans med andra eller själv med leksaker. 1 Nellie och de andra barnen heter något helt annat. Alla barn jag har intervjuat har fått påhittade namn. 13

Alla barn svarade på frågan om vad lek är, att de tycker det är att man leker med alla barn eller när man leker med någon kompis. Några av barnen svarade att lek är när man leker med leksaker som lego och bilar och alla barnen var överrens om att lek betyder att man får leka vad man vill. 4.2 Vad brukar du leka med? Vad är roligast/ tråkigast/ viktigast att leka och finns det några lekar som är farligt att leka? Nellie, 4 år: Jag leker i nya rummet med djur.. Hanna, 4 år : Jag brukar bygga.. då bygger jag flygmaskiner och åkmaskiner. Wille, 5 år : Lite allt möjligt..lego. Tommy, 4 år: mest med lego Barnen berättade vad de brukar leka och Nellie säger att hon tycker det är roligast att leka med barbie och leka med klossar. Hanna säger återigen att hon gillar att leka med allting och att allt är roligt att leka, fast efter en stund säger hon att hon tycker bäst om att gå på cirkus. Wille säger att han tycker det är roligast att leka i snön och åka bob men när det inte är snö så tycker Wille det är roligast att leka med bilarna i sandlådan. Tommy berättar att han tycker det är roligast att leka med lego och bilarna men att leka med tåg tycker han är tråkigast. Han säger att tåg tar så lång tid att bygga ihop så därför är det tråkigast. Nellie säger att det är tråkigast att leka med bilarna och Hanna visar mig på mattan vilket hörn som är tråkigast att leka på, vilket jag inte får förklaring på utan hon säger att det hörnet är tråkigast. Wille tycker ingenting är tråkigt att leka, för då leker han inte med det, säger han. När jag frågar om det finns något som är viktigt att leka med så funderar Nellie en stund innan hon svarar att det är viktigt att leka i mysen (ett rum som kallas mysrummet). Både Tommy och Wille svarar att det inte finns något speciellt som är viktigt att leka. Medan Hanna berättar att det är viktigt att leka hela havet stormar, för då måste man lyssna på fröken, säger hon och att det är viktigt att leka en sådan lek då det är viktigt att lyssna. När jag frågar barnen om det finns något som är farligt att leka eller om det finns några farliga lekar, så säger Wille att det inte finns det, medan Nellie är mer tveksam och tänker en stund innan hon svarar att det inte finns något som är farligt att leka. Hanna säger att det är farligt att leka med Dinosaurier. När jag frågar varför, svarar hon: Ja, för att de är ju farliga och läskiga ju! Det finns annat som är farligt att leka och det är flygödlor.. de är också farliga. 14

Tommy svarar att det är farligt att leka med knivar, för att de är farliga och vassa. Tommy berättar att han brukar hjälpa sin mamma att skära med kniven men att hans mamma måste vara med när han använder den. Sammanfattningsvis berättade alla barnen vad de brukar leka med och vad de tyckte vad roligt och tråkigt att leka. Några av barnen berättade mer ingående vad de brukar leka mest och vad de tycker det är roligt att leka med. Några av barnen svarade mer generellt att de leker med allt möjligt och med allting. En del intressanta svar som kom upp på frågan om det finns lekar som är farliga. Ett av barnen svarade direkt att det är farligt att leka med och använda knivar. Ett annat barn svarade att det är farligt att leka med dinosaurier då de är farliga djur. När frågan om det är viktigt att leka, så svarade pojkarna att det inte är speciellt viktigt att leka medan flickorna svarade att det är viktigt att leka i mysrummet och att lyssna på fröken. 4.3 Varför leker man? Varför leker du? Nellie, 4 år: För att man vill! Och för att jag vill! Hanna, 4 år: För att de tycker det är bäst om att leka så mycket! För att jag gillar så mycket att leka och att leka lite i taget. Wille, 5 år : För att ha kul och för att jag tycker det är kul!. Tommy, 4 år: För att det är roligt! Och jag leker ibland men ibland tar jag datorn. Barnen svarar direkt på mina frågor om varför man leker och varför de leker. De är överrens om att de leker för att de själva vill och för att det är roligt att leka. Men när jag frågar Tommy om varför han tycker det är roligt att leka funderar han en stund och svarar sedan att han inte riktigt vet vad han tycker. Wille svarar att han tycker det är kul att leka för att han leker med en kompis då och det gör han nästan jämt säger han. Hanna säger att hon leker mycket fast lite i taget är roligast att leka och Nellie svarar att hon leker för att hon vill. Tommy berättar att han leker ibland men att han tar datorn också ibland. Man kanske kan tolka detta som att datorn inte är lek för Tommy. Sammanfattningsvis svarade alla barn lika på frågan om varför man leker. De svarade att man leker för att man vill det. Alla barn svarade att de leker för att det är kul. Och de var överrens om att de leker för att de själva vill leka och för att det är roligt att leka. Barnen var också överrens om att det är roligast att leka med kompisar. 15

4.4 Sammanfattande slutsats Resultatet visar det man redan vet från tidigare forskning att barnen leker för att det är roligt och för att de själva vill. Svaren från de barn jag har talat med, visar att de tycker om att leka. Utifrån barnens perspektiv leker man för att det är roligt och för att man vill leka. De beskriver lek som något de gör tillsammans med andra eller själva. De beskriver sina leksaker och lekar de brukar leka och säger att de leker mycket och för att det är roligt. De leker för att de själva vill det men att det inte är viktigt att leka. Förutom en av flickorna, som säger att det är viktigt att lyssna på fröken när man leker en viss lek som hela havet stormar. Den andra flickan svarar att det är viktigt att leka i mysrummet. Barnen verkar inte uppfatta sin lek som något viktigt och utifrån deras perspektiv så svarar de att leka inte är viktigt. Det visar kanske att för barnen är leken självklar och en del av deras vardag, så de reflekterar inte över leken som viktig eller ej. Båda pojkarna svarar direkt på frågan om det är viktigt att leka att det inte är speciellt viktigt att leka. Kan det vara så att det är utifrån vuxnas perspektiv som leken är så viktig för barnen och för barns utveckling? Men utifrån barnens perspektiv och deras svar, är det inte speciellt viktigt att leka. Kan leken vara så naturlig och självklar för barnen att de inte ser leken som viktig för dem? Det kan vara så att de ser leken som självklar för dem och som deras allt. De svar som pekade mot att barnen inte tycker leken är speciellt viktig för dem har jag inte sett från tidigare forskning utan verkar vara något nytt som kom fram genom mina intervjuer. Detta resultat är viktigt att ta till sig i arbetet med barnen på förskolan. Som blivande pedagog är det viktigt att se till barns perspektiv på frågor som rör dem och lek är något som verkligen är centralt för dem. Det kanske vore bra om pedagoger i förskolan ställer sig frågan om på vilket sätt leken är viktig för barnen. Är det för att barnen ska lära sig saker genom sin lek? I stället kanske man ska se till barnens perspektiv och låta leken vara som den är, enkel och en självklarhet för barnen. 16

5. Diskussion I detta kapitel kommer jag att skriva om mina tankar omkring och diskutera min undersökning, utifrån min metod och mitt resultat. Jag avslutar mitt arbete med en slutsats. 5.1 Metoddiskussion Jag har använt mig av intervjuer som metod då det förefaller vara en bra metod att använda sig av för att få fram intervjupersonens, i detta fall barns, egna svar och perspektiv. Intervjuerna i form av samtal tycker jag gav ett bra tillfälle att verkligen samtala och få intressanta och givande svar. Jag ville intervjua barnen för att försöka få svar på frågorna utifrån deras perspektiv och vad de egentligen tycker och tänker om sin lek. När man annars intervjuar och pratar med personal inom förskolan eller vuxna i allmänhet så blir svaren med stor sannolikhet annorlunda och kanske man får de svar man vill ha eller förväntar sig. När jag träffade barnen och pratade med dem så fick jag verkligen ärliga svar från hjärtat och några av dem hade en sådan inlevelse och fantasi när de berättade om sin lek. För dem verkade det vara självklart och enkelt. Det är det som är härligt med barn, att det är mycket som är enkelt. Svaren kändes ärliga och enkla för i deras värld är det nog enkelt med lek. Jag tror att jag fick ärliga svar av barnen och de ville svara på mina frågor om leken. Jag fick svar på alla mina frågor, utifrån barnens perspektiv och tankar och det tror jag berodde på att lek är något som är roligt för barnen och de ville berätta om sin lek. En del av barnen berättade mer ingående och med inlevelse och några av barnen svarade med mer korta och enkla svar. Det tror jag framförallt beror på att barnen är olika. En del pratar mer än andra och för några av barnen är svaren självklara och enkla, medan en del barn behöver tänka till och förklara mer ingående vad de menar med sina svar. Lek är för barn självklar och leken tillhör deras vardag både på förskolan och hemma. Lek är något de vet mycket om och kan prata mycket om för det är deras sysselsättning om dagarna istället för att arbeta som vuxna gör och jag tror att de är väl medvetna om sin lek och varför de leker. Vuxna skulle säkert ha svarat på ett annat sätt på frågorna, ur ett vuxenperspektiv och för oss vuxna är inte leken lika självklar utan det är något barnen gärna gör och som tillhör deras vardag, när vi vuxna arbetar. Vuxna kanske inte ser leken som allt och en självklarhet som barnen kanske gör. Jag tycker att undersökningen i form av intervjuer med barnen gick bra och det blev ett bra samtal då jag fick svar på mina frågeområden med inlevelse och ärlighet och barnen berättade efteråt att de tyckte det var roligt att svara på frågor och delta. 17

Barnen svarade utifrån deras perspektiv och tankar om lek och de klarade intervjun bra då de berättade vad de tyckte och tänkte om lek. Med mer tid kunde jag naturligtvis ha intervjuat fler barn, men de fyra jag samtalade med, varav två pojkar och två flickor, tror jag sammantaget gav en bra bild av 4-5 åringars perspektiv på lek i förskolan. Det kom fram både likheter och skillnader i svaren. Jag är nöjd med metoden att använda mig av intervjuer med barn då jag ville veta vad barnen tycke och tänker och ta del av deras perspektiv på lek och det tycker jag verkligen att jag fått fram. 5.2 Resultatdiskussion När jag ser tillbaka på mitt syfte att undersöka förskolebarns perspektiv på lek, har jag fått fram ett resultat utifrån mina intervjuer vad barnen tycker och tänker om sin lek. När jag ser på mitt resultat av intervjuerna och barnens svar, så fick jag några svar som jag redan visste om. Under mina praktikveckor har jag sett och upplevt att barnen tycker om att leka och att de verkligen tycker lek är roligt och att leken är en självklarhet för dem. Så en del svar bekräftades genom att barnen själva utifrån sitt perspektiv uttryckte vad de tycker och tänker om leken. Några svar var nya för mig, som det att barnen inte riktigt ser vad leken är. Några av dem reflekterade till leksaker och lekar direkt. Jag hade från början tankar om att barnen skulle svara att leken är nödvändig, att de lär sig saker genom sin lek och att leken är viktig. Men de svaren hade jag garanterat fått genom intervjuer med vuxna och pedagogerna i förskolan. Barnen svarade mer enkelt och de ser till sina leksaker och leker som de brukar leka. Några av barnen relaterade till att lek är något man gör tillsammans med en kompis och andra barn och det är också intressant att titta på. Barnen tycker om att leka tillsammans med andra barn och det är därför viktigt att de får leka med andra barn både på förskolan och hemma, tycker jag. Utifrån vuxnas perspektiv lär sig barnen tillsammans med andra barn och det är viktigt med den sociala samvaron. Detsamma gäller för barnen också tror jag och det var därför de svarade att de leker med andra barn och sina kompisar. Barnen beskrev sina lekar för mig och vad de brukar leka, några mer ingående och några med mer enkla, korta svar vad de brukar leka och vad de tycker är roligt att leka. 18

Några barn svarade att de tycker det är roligast att leka med lego och klossar. Jag känner till barnen och vet att några av dem brukar leka mycket med både lego och klossar, så svaren var inte helt nya för mig. Men att de svarade just lego och klossar kanske också kan kopplas till att jag genomförde mina intervjuer med barnen i deras byggrum med både lego och klossar runt dem? Detta är en fundering som jag har, att det kanske hade blivit andra svar om vi suttit någon annanstans på avdelningen. Detta är något jag tycker är tänkvärt att ta med mig från undersökningen. Att barnen leker för att det är roligt och för att de vill leka tycker jag var härliga svar och även viktiga. De leker för att de vill själva och det är viktigt att ha med sig det, att leken ska vara för barnens skull och att de ska få ha roligt i sin lek och leka på sina villkor. Jag tror det stärker dem och det är ju då som de enligt litteratur och tidigare forskning också lär sig något genom sin lek. För att lära måste man tycka det är roligt det man ska lära sig. Det är något som jag tycker är viktigt att ha med sig när man arbetar med barnen och vill lära dem något, det måste vara för barnen skull och det måste vara något de tycker är roligt. Leken är rolig och leken finns i barnens vardag och mitt resultat visar att barnen tycker om att leka och leker mycket hela tiden. Jag tycker jag har fått veta genom mina intervjuer vad barnen leker och hur de beskriver sina lekar och varför de leker och jag tolkar mina svar som att barnen tycker om att leka och de leker för att det är roligt. De kopplar ordet lek till något man gör tillsammans med andra och leksaker de leker med. Det som verkligen var en ny kunskap för mig, som kom fram genom mina samtal med barnen var att de inte tycker leken är särskilt viktig. Man hör vuxna som säger ofta att leken är så viktig för barnen och det tycker ju även jag. Men när jag frågade barnen om de tyckte det var viktigt att leka svarade några av dem att det inte är särskilt viktigt att leka och några av dem menar att det är viktigt att lyssna på fröken och att leka i vissa rum på avdelningen. Min tolkning av det är att leken är självklar för barnen och tillhör deras vardag och dagliga sysselsättning så de tycker inte den är särskilt viktig då leken alltid finns där runt dem. Resultaten som visar att barn leker och att lek är en del av deras vardag stämmer också med tidigare forskning och med teorier om barns lek. Men vad barn verkligen tycker om att leka kan skilja sig både mellan barnen, men också från dag till dag. Jag vet utifrån erfarenheter från praktik på förskolor och utifrån litteratur och forskning att lek är bra för alla barn. Lek är också en rättighet för alla barn. Men många gånger i forskningen, litteraturen och genom samtal med pedagoger i förskolan, får man läsa och höra att leken är så viktig för barn. 19