8 Beskrivning av konsekvenser 8.1 Allmänt Nedan följer en sammanställning av sociala-, ekonomiska- och miljömässiga konsekvenser. De aspekter som studerats tar sin utgångspunkt i den checklista för hållbar utveckling som antagits av kommunfullmäktige i Karlskoga kommun. Frågeställningarna som återfinns i checklistan och som bedömts som relevanta för denna utredning har nyttjats som bakgrundsmaterial. 8.2 Konsekvenser ur ett samhällsplaneringsperspektiv 8.2.1 Allmänt om befolkningsutvecklingen Utöver vad som framkommer nedan hänvisas till det PM som Samhällsbyggnadschefen upprättat med anledning av denna utredning, biläggs separat, daterat 2015-04-24. Under en lång rad av år har Karlskoga kommun haft ett vikande befolkningsunderlag med negativa födelsetal. Enligt de prognoser som SCB utarbetat är trenden vad avser födelsenetto även framgent vikande. Som framgått av tidigare utredningar och rapporter inträffade en förändring och avvikelse från denna trend under 2012. Från 2012 till 2014 har befolkningen ökat och antalet innevånare är idag ca 30 100 personer. Anledningarna till befolkningsökningen är flera som till exempel ökad invandring och ett positivt inrikes flyttnetto. Globala omvärldsfaktorer som krig, fattigdom och ofrihet är några orsaker som kan ses som förklaringar. Karlskoga kommun har ingen rådighet över sådana situationer utan måste i likhet med alla andra kommuner ställa sin tillit till beslut som fattats nationellt av regering och riksdag samt beslut som fattats av myndigheter. Den synbara effekten lokalt är att antal flyktingar ökat, likaså antalet barn i skolåldern som ursprungligen kommer från andra länder. Det finns även regionala förklaringar till befolkningsutvecklingen. En sådan är det faktum att den kraft som större städer har får en överspridning till närliggande och mindre orter. Fenomenet är särskilt tydligt i de tre storstadsregionerna där människor väljer att bosätta sig allt längre från det som tidigare ansetts som centrum. Människor accepterar pendling i allt större omfattning under förutsättning att boende- och familjesituationen kan ordnas på bra sätt. I Örebro län finns också sådana effekter då Örebro som kommun och stad är ett starkt regionalt centra med en stor och differentierad arbetsmarknad. Örebro har en kraft som drar till sig människor som studerar och arbetar. Bostadssituationen i Örebro har vissa likheter med storstadsregionerna vad avser bostadsförsörjning. Trots en ambitiös bostadsmarknad med flera stora projekt förefaller detta inte tillgodose det verkliga behovet av bostäder. Det finns därmed en överspridningseffekt som kommer grannorter till godo. Det kan konstateras att orter som Kumla och Hallsberg har dragit nytta av detta, bland annat tack vare väl fungerande kollektivtrafik och ett bra vägnät. Karlskoga kan också dra nytta av detta om förutsättningarna är de rätta. Ett tecken på att även Karlskoga drar till sig ett allt större intresse än vad som förevarit tidigare är förfrågningar och diskussioner med externa aktörer vad avser bostadsbyggande. Exempel på detta är bostadsprojekt i centrumnära områden och förfrågningar om och kring de östra stadsdelarna. Det finns även bostadsprojekt som kan komma att realiseras i de södra stadsdelarna. I ljuset av de omfattande rivningarna som skedde tidigare kan det sannolikt konstateras att det blivit ett helt annat synsätt på bostadsförsörjningen i Karlskoga. 24
Inom näringslivet har det under de senaste åren förekommit flera handelsetableringar både i centrala lägen samt i de södra stadsdelarna. I de södra stadsdelarna planeras ett nytt etableringsområde, sannolikt för handel. Detta kan också tjäna som en indikator på en positiv trend. 8.2.2 Om framtida befolkningsutveckling Att ge säkra och robusta prognoser om framtida befolkningsutveckling är nära nog omöjligt. Inom ramen för denna utredning ingår det inte att lämna uttalande om detta. Dock finns det anledning att uppmärksamma frågeställningen då detta har en koppling till behov och dimensionering. Som framgått tidigare har projektgruppen åsatt ett 10-års perspektiv på utredningsarbetet. Projektgruppen konstaterar att elevutvecklingen under de senast 2-3 åren har resulterat i att storleken på skolklasser har maximerats för att klara av rådande situation. Därtill har beslut fattats att öppna Häsängsskolan hösten 2015 för att klara av rådande läge. Som framgår ovan är en av flera förklaringar ett stort antal elever med utländsk härkomst. När förelagda alternativ i denna utredning studeras behöver en viss framtidstanke finnas. Till stöd för detta finns det inom migrationspolitiken ambitioner som framförs av regering, riksdag och myndigheter. Men på grund av det rådande omvärldsläget med flera stora konflikthärdar är det inte relevant att bygga upp ett framtidsscenario med detta som utgångspunkt. Framförhållningen som till exempel Migrationsverket har är mycket kort, veckor till månader och tjänar inte som ett vederhäftigt planeringsunderlag för framtiden. 8.2.3 Konsekvenser Alternativ 1 och 2 I det fall att Alternativ 2 väljs kringskärs handlingsfriheten att möta en tillväxt vad avser elevantal. Om beslut fattas som innebär att detta alternativ väljs kan inte högstadiedelen inrymma fler elever än idag, det vill säga fortsatt 4-parallelligt högstadium. Om Rävåsskolan avvecklas och verksamheten flyttas till Bregårdsskolan samtidigt som en fortsatt positiv befolkningsutveckling sker, kommer det inom 5 10 år att behöva tillskapas en ny F 3 skola (alternativt F - 6 skola) någonstans i kommunen. Om ett sådant scenario inträffar kan situationen hanteras genom nyproduktion eller utökning av kapaciteten vid någon av de befintliga skolorna. 8.3 Om utemiljöer 8.3.1 Allmänt Friyta för lek och utevistelse omfattar enligt Boverket den yta som barnen kan använda på egen hand vid sin utevistelse. En friyta är ytan som går att leka på och som är tillgänglig för barnen i huvudsak under skoltid men även i viss mån på fritiden. Byggnader, bil- och cykelparkering och lastningsytor ingår inte i friytan. 8.3.2 Plan- och bygglagen och Boverkets allmänna råd Att en skola ska ha tillgång till friyta är bland annat reglerat i Plan- och bygglagen. Där framgår: ska det på tomten eller i närheten av den finnas tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse. Om det inte finns tillräckliga utrymmen för att ordna både friyta och parkering [ ] ska man i första hand ordna friyta. Till lagen finns Boverkets allmänna råd från februari 2015. Där står följande om nybyggnation av skola och friytor: Vid placering och anordnande av friytor för lek och utevistelse vid skolor bör särskilt beaktas friytans storlek, utformning, tillgänglighet, säkerhet och förutsättningarna att bedriva ändamålsenlig verksamhet. Med ändamålsenlig verksamhet menas att friytan kan användas till lek, rekreation samt fysisk och pedagogisk aktivitet. Friytan bör vara så rymlig att det utan svårighet eller risk för omfattande slitage går att ordna varierande terräng- och vegetationsförhållanden och den bör ha goda sol- och skuggförhållanden, god luftkvalitet samt god ljudkvalitet. Friytan bör placeras i direkt anslutning till skolan och eleverna bör 25
självständigt kunna ta sig mellan byggnaden och friytan. För åk 7-9 bör friytan placeras i direkt eller i nära anslutning till byggnaden. När det gäller befintliga skolor och utemiljöer framför Boverket att de allmänna råden ska tillämpas i skälig utsträckning och det som då särskilt ska beaktas är förutsättningarna för ändamålsenlig verksamhet på friytan samt att friytan är placerad så att barnen och eleverna självständigt kan ta sig mellan byggnaden och friytan. 8.3.3 Sammanställning av kunskap inom området Karlskoga kommun saknar styrande dokument för skolgårdar som anger ambitionsnivåer och lokal praxis. Vid studier av den forskning som finns inom området utemiljöer för barn och elever kan det konstateras att det finns förhållandevis mycket forskning som är relevant för denna utredning. Dessutom har Boverket nyligen utkommit med en vägledning för skolans utemiljö Gör plats för barn och unga! Nedan ges en kort genomgång av forskning och vägledning. I den forskningssammanställning som Lunds kommun redovisar i Riktlinjer för skoltomters storlek översyn 3 framgår bland annat följande; Skolgården ska vara ett frirum för barnen med hänsyn till barnens ålder och utveckling. Det innebär att det ska finnas utrymme för lek, idrott, lugn och ro, fantasi och kreativitet. Den ska också vara anpassad för barn med funktionshinder. För att uppnå detta måste tillräckliga ytor finnas. Barns miljöer och möjlighet till lek och spring har också betydelse för hälsan och i och med att skolgården ofta är barns- och ungdomars närmaste park bör den därför locka och ge utrymme för aktivitet. Barn vill ha en spännande miljö som de kan påverka medan de vuxna ofta prioriterar säkerhet och överblickbarhet. Båda aspekterna är lika viktiga att ha med sig vid planering och utformning av en skolas utemiljö. En av de främsta forskarna inom området, Fredrika Mårtensson, har tagit fram några kännetecken på innehåll och utformning av en bra lekmiljö. 4 Hon framhåller vikten av stora ytor, kuperad terräng och vegetation. Hon menar också att det är av avgörande betydelse hur lekredskap och platser förhåller sig till varandra, vilket naturligtvis också har betydelse för överblickbarheten. Karlskoga kommuns egen brukarundersökning bland förskolebarn, inför bygget av förskolan Pärlan, visar att både flickor och pojkar tyckte att det var roligast att leka med sådant som involverar att springa, gömma sig, klättra upp och åka ner i. Allra roligast var sådant man kunde göra många tillsammans till exempel att åka pulka på stora mattor, åka rutschkana tillsammans i ett långt tåg, experimentera med vatten och att bygga egna hinderbanor. Både flickor och pojkar vill gärna cykla. Flickor och pojkar tyckte att samma saker var roliga att göra utomhus. 5 Detta bör kunna översättas till att gälla även barn i de lägre årskurserna. De äldre barnens utevistelse bygger på att det finns attraktiva mötesplatser i utemiljön som de kan skapa hemhörighet till. Platser i närheten av klassrummet där chansen till utblick, skydd och rörelse kombineras har visat sig fungera särskilt väl. (Boverket) Enligt Mårtensson är ytan viktig och kan aldrig helt ersättas av kvalitet. Är skolgården för liten tenderar barnen att ge upp den fysiska leken. 3 Östman, L. 2009. Ut och lek. Riktlinjer för skoltomters storlek - en översyn. Stadsbyggnadskontoret, Lunds kommun 4 Mårtensson, Fredrika. 2004, Landskapet i leken. En studie av utomhuslek på förskolegården. Institutionen för landskapsplanering, Alnarp 5 Pärlan en ny förskola i Karlskoga kommun med jämställd utemiljö, Samhällsbyggnadsförvaltningen Karlskoga kommun, SBN 2012.0044 26
Fram till 1991 fanns statliga riktlinjer som föreslog 45 kvadratmeter (kvm) yta per barn i årskurs 1-5. Riktlinjen togs sedan bort med argumentet att de införlivats i praxis. Skolhushandboken från 1979 med riktvärden för skoltomten inkl. skolbyggnad exklusive idrottsytor, 30-40 kvm/barn, plus 10 kvm/barn samt krav på anslutande terrängområden 2.500-10.000 kvm. I Boverkets nya vägledning 6 betonas vikten av variationsrika och rymliga utemiljöer att både kvalité och kvantitet är viktigt. Boverket är försiktig med att ange mått på friyta/barn men skriver att ett rimligt mått kan vara 40 kvm i förskolan och 30 kvm i grundskolan. Studier i Malmö har visat att mindre ytor än 30 kvm friyta per barn leder till ökat slitage på grönytor och redskap och det är svårt att upprätthålla kvalitén på grönytor. Utemiljöer med mindre än 20-30 kvm per barn ger ensidiga och torftiga gårdar med stora risker för trängsel och konflikter samt ökade underhållskostnader. Ju mindre skolgårdsytor desto större krav på kompletterande friytor i nära anslutning till gårdarna. 7 Gunilla Lindholm (1995) 8 uppmärksammade betydelsen av skolgården i sin forskning och kom fram till att en god skolgård bör ha ett stort antal platser med olika kvaliteter. Skolor med stor åldersspridning bör dessutom ha flera ytor för samma sak, men för olika åldrar. Detta i sig fordrar stora ytor. Vidare konstateras i Boverkets vägledning att den fysiska aktiviteten ökar vid utomhuslek och detta i sin tur har betydelse för barnens utveckling på flera sätt samt viktiga hälsoaspekter. Hälsoaspekterna anses som alltmer viktiga då det är tydligt att stillasittandet bland barn ökar och medför hälsorisker. Även det mentala välbefinnandet gynnas av variationsrika utemiljöer med mycket grönska. Ju högre kvalité en gård har, i form av grönska och väl planerade lekytor, desto mer tid spenderar barn utomhus. 8.3.4 Sammanställning av forskningsrön inom området utemiljö och jämställdhet Skolgården har också viktiga jämställdhetsaspekter. Disa Löfvendahl (2010) 9 har i sitt examensarbete gjort en sammanställning av studier på området. Därifrån noteras särskilt: I en forskningsrapport (Lene Schmidt, 2004) 10 konstateras att på skolgårdar med stora ytor var flickorna lika fysiskt aktiva som pojkarna. På små skolgårdar blev flickorna mer stillastående medan pojkarna fortsatte att röra på sig. När det finns utrymme, särskilt med natur och varierad terräng och med utrustning och material som tillåter många barn, är flickor lika fysiskt aktiva som pojkarna. Även Mogens Hansen (2008) 11 konstaterar detta att ju större skolgård eleverna har desto mer aktiva är flickorna och att ju mindre skolgård desto mer dominerande blir pojkarnas lek och fotbollen liksom Nic Nilsson (2003) 12 som konstaterar att är skolgården liten får flickorna plats i hörnen på skolgården. 6 Boverket. 2015. Gör plats för barn och unga. Rapport 2015:8 7 Östman, L. 2009. Ut och lek. Riktlinjer för skoltomters storlek - en översyn. Stadsbyggnadskontoret, Lunds kommun 8 Lindholm, Gunilla. 1995. Skolgården vuxnas bilder barnets miljö. Doktorsavhandling, Sveriges Lantbruksuniversitet. Alnarp 9 Lövfendahl, Disa. 2010. Två skolor & en skolgård. Ett gestalningskoncept med genusglasögon. Examensarbete vid institutionen för stad och land, Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala 10 Schmidt Lene. (2004). Skolegården, jungle eller luftegård?: en studie av naermiljöanlegg, barn og fysisk aktivitet i skolegården. Oslo 11 Hansen, Mogens & Nagbøl, Søren. (red.) (2008). Det ny skoleliv: om krop, rum, bevægelse og pædagogik. 1. udgave. Århus: Klim 12 Nilsson, Nic. (2007). Planera för utelek. IPA-BARNS RÄT T TILL LEK, Tierps Tryckeri. 27
8.3.5 Konsekvenser utemiljö projektgruppens uttalande Ovan har redogjorts för betydelsen av skolornas utemiljöer. I detta avsnitt redovisas en analys av konsekvenser om Alternativ 2 Bregårdsskolan F 9 väljs vad gäller friyta/elev. Någon övrig analys av skolgårdarnas kvaliteter görs inte och inte heller någon bedömning av hur Bregårdsskolans utemiljö bör utformas i detalj för att bli en bra skolgård. Projektgruppen har inte heller tagit hänsyn till tillgänglighetsaspekter inom Bregårdsskolans skolområde. Projektgruppen noterar dock att ytterligare åtgärder erfordras om alternativ 2 väljs vilket ska utredas vidare. Dagens tillgänglighetsbrister vid Bregårdsskolan accentueras om alternativ 2 väljs. Beräkning av ytorna har gjorts med hjälp av kartprogram och utifrån de ytor som skolornas personal angett som den yta som barnen har att tillgång till för fri lek. Det faktiska läget vad avser kvm/elev ser ut som följer; Skola Tillgänglig friyta (kvm avrundat till 1000-tal) Antal elever Yta per elev (kvm/elev) Rävåsskolan, idag 19 000 200 95 Bregårdsskolan, idag 18 000 500 36 Alternativ 2 Bregårdsskolan F 9. 20 000 700 28 Bråtenskolan 26 000 240 108 Sandviksskolan 18 000 370 49 Stråningstorpsskolan 17 000 390 44 Aggerudsskolan 42 000 420 100 Karlbergsskolan 18 000 410 44 Av tabellen framgår att det är en stor variation mellan kommunens grundskolor rörande tillgänglig friyta per elev. Dock klarar alla, med ett undantag, 40 kvm per barn och tre av skolorna har mycket god tillgång till friytor. Av tabellen framgår också att Bregårdsskolan i nuläget (4-9) erbjuder liten friyta/elev jämfört med övriga. Om Alternativ 2 väljs ökar elevantalet vilket medför att friyta/elever minskas ytterligare. För Bregårdsskolans vidkommande är närheten till strandens grönområden en positiv aspekt. Projektgruppen gör dock bedömningen att denna yta inte är aktuell för fri lek vad avser F 6. Det är därmed svårt att se grönområdet vid stranden som ersättning för skolgårdsyta. Däremot kan ytan ses som ett komplement med särskilda förtecken och villkor som ställer krav på personal vad avser övervakning och tillsyn av elever. Om Alternativ 2 väljs kan det fastslås att det inte är möjligt att nå en lösning som överstiger nivån om 30 kvm/elev. Om Alternativ 2 väljs krävs en mycket noggrann planering av utemiljön för att minimera de negativa effekterna av liten skolgårdsyta (se avsnitt ovan). Alternativ 2 förutsätter friliggande tillbyggnader som sammantaget minskar utemiljön med upp emot 250 kvm. Om fler parkeringar behövs inom skolområdet kan detta inte tillgodoses då friyta prioriteras före parkering, se Plan- och bygglagen. 28
8.4 Sociala konsekvenser - ekonomisk utsatthet bland barn 8.4.1 Om kommunens arbets- och förhållningssätt I november 2012 beslutade kommunfullmäktige att införa en kommunal handlingsplan mot barnfattigdom. Dessutom beslutades att en förstudie skulle göras, ur vilken fakta i detta avsnitt är hämtad. 13 År 2012 levde 12 % av barnen i Karlskoga i ekonomisk utsatthet vilket motsvarar ca 670 barn. Under perioden 2007 2012 har andelen ekonomiskt utsatta barn 14 ökat från 7,5 % till 11,6 %, av totalt antal barn. För perioden efter 2012 finns ingen sammanställning. Det finns en geografisk ojämlikhet över andel ekonomiskt utsatta barn i Karlskoga och tre bostadsområden är extra utsatta. Ett av dessa områden tillhör upptagningsområdet för Rävåsskolan/Bregårdsskolan där antalet barn i ekonomiskt utsatta familjer uppgår till mellan 100 och 130 barn. Kännetecknande för dessa familjer är en hög andel ensamstående och hög arbetslöshet. Karlskoga kommun arbetar på flera sätt för att reducera och kompensera förhållandena för ekonomiskt utsatta barn och deras familjer. Åtgärderna är av olika karaktär såsom selektiva eller generella, reaktiva eller proaktiva. I kategorin generella och proaktiva återfinns Barnperspektiv vid bevaring och avveckling av fria lek- och idrottsplatser. Barn i ekonomiskt utsatta hushåll deltar mer sällan i organiserade fritidsaktiviteter och därför är tillgång till fria lek- och idrottsplatser av betydelse. Fysisk aktivitet är även en viktig skyddsfaktor och kan både förebygga och behandla psykisk ohälsa hos unga. En relevant frågeställning är om en flytt av skolverksamheten sker från Rävåsskolan till Bregårdsskolan påverkar barn som lever i ekonomiskt utsatta miljöer? Med andra ord, om, hur och på vilket sätt som Alternativ 2 har betydelse i detta sammanhang. Vid nedläggning av Rävåsskolan konstateras att det finns en risk att en fri lekplats försvinner i nära anslutning till Rävåsskolan. Särskilda hänsyn bör tas till detta om kommunen väljer att sälja fastigheten. Vid nedläggning finns risk att en fri lekplats försvinner. En annan aspekt är avståndet mellan bostaden och skolan. Frågan är i vilken omfattning som det anses krävas tillgång till bil eller om avståndet medger gång samt vilken tillgång till annan service, såsom förskolor och handel, som finns i närheten av skolan. 8.4.2 Sociala konsekvenser projektgruppens uttalande Med anledning av det faktiska läget och det faktum att avstånden trots allt måste anses som ringa bör slutsats dras att avståndet inte har någon avgörande betydelse i sammanhanget. Närhet till övrig service i närhet till skolan, såsom förskolor, handel och kommunikationer bedöms inte ha någon avgörande betydelse i sammanhanget. Sammanfattningsvis kan det konstateras att konsekvenserna ur perspektivet barnfattigdom är ringa oavsett val av alternativ. Faktorn är av underordnad betydelse, under förutsättning att erforderlig mark intill Rävåsskolan behålls som allmän platsmark. 13 Förstudie Ekonomisk utsatthet bland barn och deras familjer i Karlskoga. Folkhälsoförvaltningen 2014, FHN 2014.0050 14 Särskild rapport om Ekonomisk utsatthet 29
8.5 Stråkanalys 8.5.1 Allmänt Ramböll har anlitats som sakkunnig för att projektgruppen ska kunna göra ett vederhäftigt uttalande om konsekvenser med anledning av skolvägar, kommunikation och trafikmönster. Sakkunniga inom samhällsbyggnadsförvaltningen vad avser trafiklösningar och trafikanalyser har biträtt Ramböll. I denna rapport återges analysen som Ramböll gjort. Rapporten biläggs även separat till denna rapport. 8.5.2 Befolkningsdata Befolkningsdata som är en del av stråkanalysen har utarbetats av Ramböll. Antalet barn mellan 0-18 år förväntas öka med knappt 300 individer 15 mellan år 2014 2024. Av tabell 1 framgår det att barn i åldrarna 0 5 år (d.v.s. blivande skolelever) kommer att öka i större utsträckning än barn i 6-15 år. Tabell 1. Statistiska Centralbyråns prognos för ökning av befolkningen i Karlskoga kommun i olika ålderskategorier samt en teoretisk uppskattning av en möjlig ökning i det aktuella upptagningsområdet baserat på den andel av kommunens befolkning som år 2014 bor i upptagningsområdet. Prognos ökning år 2014-2024 för Karlskoga kommun (Källa: SCB) Teoretisk uppskattning ökning år 2014-2024 i upptagningsområdet Barn 0-5 år 147 24 Barn 6-15 år 104 17 Barn 16-18 år 37 6 Barn 0-18 år 288 46 Alla åldrar 300 60 Befolkningsanalysen visar att cirka 70-80 procent av befolkningen, alla kategorier inom Rävåsskolan/Bregårdskolans upptagningsområde, bor norr om E18. Befolkningsdensiteten för barn i åldrarna 6-9 år (Karta 2) inom upptagningsområdet finns framförallt i ett område väster om Rävåsskolan och väster om Bregårdsskolan. 15 Upptagningsområdet kommer att utökas i området Skranta, varför ökningen kan antas bli något större. Hänsyn har inte tagits till eventuella omflyttningar mellan bostäder, vilket skulle kunna resultera i både större och mindre ökning beroende på in- och utflyttning av barnfamiljer. 30
(Karta 2)
I dessa områden finns många lägenhetskomplex med många barnfamiljer vilket är en anledning till den höga befolkningsdensiteten här. För barn i åldrarna 0 5 år (Karta 3) det vill säga framtidens skolbarn visar befolkningsdensiteten en hög befolkningstäthet inom samma områden som i åldrarna 6 9 år. Den stora skillnaden är att för barn i 0 5 år syns också en framtida ökning i området nordost om Rävåsskolan i Bohult längs med bl.a. Badstugatan och Bergmansgatan. (Karta 3) 32
Som ett komplement till befolkningsfördelningen och populationsdensiteten är det också intressant att se hur dessa faktorer förhåller sig till avståndet från skolorna. Resultatet finns i Karta 6 och 7 och visar alltså fågelvägsavståndet/det radiala avståndet till respektive skola. Av kartan går att utläsa att de båda tyngdpunkterna i datan för personer i åldern 0 5 år ligger inom 500-600 meter från både Rävåsskolan och Bregårdsskolan. Från Bregårdsskolan till den nordligaste delen av upptagningsområdet är det cirka 1600 1700 meter; detta utgör det längsta radiala avståndet mellan en bostad och en av skolorna. 33 (Karta 6)
(Karta 7) 34
(Karta 5) 35
8.5.3 Trafik- och stråkanalys Trafik- och stråkanalysen baseras på underlagsmaterial från Karlskoga kommun samt bearbetat resultat på kartorna 8 12 och referenser från bland annat genomförda barnkonsekvensanalyser för att få en bättre bild av hur barns rörelsemönster ser ut. (Karta 8)
(Karta 9) 37
(Karta 10) 38
(Karta 11) 39
(Karta 12) 40