Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom. Psykisk ohälsa. Specialistpsykiatri. Psykiatrin idag. Tillämpningsområden

Relevanta dokument
Psykiska funktionshinder och kognition

Utbildningsdag Vård- och omsorgsförvaltningen. Utbildningsinnehåll dag 1

Sjukgymnastik i psykiatrin. Isabell Hollingworth sjukgymnast inom psykosvården i Uppsala

Ett namn på sina problem Omgivningen Förståelse för sig själv Möjlighet att få rätt stöd Tänka funktionshinder istället för lat, slarvig, en ökad tro

Vuxna/unga vuxna med ADHD

Psykiatrisamordningen Agneta Ahlström Liselott Bergström

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn.

Sociala berättelser och seriesamtal

* Anger märkesingredienser i den ursprungliga amerikanska ACT-modellen (Liberman et al. 1999).

När huvudet känns som en torktumlare

Neuropsykiatriska funktionshinder

ADHD/ADD & Autismspektrum tillstånd (AST)

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

Att leva i en annorlunda värld

Välkommen! Hur kan vi tillsammans göra mer för patienter med allvarlig psykisk sjukdom och fysisk ohälsa?

NPF hos föräldrar. Susanna Grund Leg psykolog

Vad är följsamhet? Varför gör dom inte som vi säger? Agenda. Det handlar egentligen om samma sak... Patientlag (2014:821)

Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition. Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Göteborg Susanne Jessen Utbildningscenter Autism.

Att få vardagen att fungera.

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det?

Inledning. Stockholm den 29 mars Till Avdelningen för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården

Psykiska funktionsnedsättningar - stöd i vardagen.

Studiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register

Vad säger detta oss? Det allvarligaste. Ett självständigt Liv (ESL) Vid schizofreni:

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR

Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog

Fundera på, samtala Fundera på, samtala

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.

Vuxna med autism Vad är autismspektrumtillstånd? Två delar av autism. Information för närstående och personal.

Information om förvärvad hjärnskada

Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom

Behandlingsplanering

Validand och valideringshandledare

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Lena Flyckt

Några trista fakta, flera goda nyheter och 11 goda råd Psykiska funktionsnedsättningar Stockholm 2017

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

Innan hjälpmedel. Vad behöver göras? Förskrivning av hjälpmedel. Prova ut, anpassa och välja lämplig produkt

Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins

-Stöd för styrning och ledning

Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator

ÄLDRE OCH MISSBRUK. Föreläsning För personal inom Äldreomsorgen

Riktlinjer gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom

Antagen av Samverkansnämnden

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö

Kognitionskunskap för bättre kommunikation. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Hur har vi sett på konsekvenserna av allvarlig psykisk sjukdom?

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm Susanne Jessen Utbildningscenter Autism.

STRATEGIER VID OLIKA KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR. Ann-Berit Werner, Leg. Psykolog Kristina Darfeldt, Leg. psykolog, specialist i klinisk psykologi

HUR HJÄRNAN ARBETAR ELLER HUR BETER VI OSS EGENTLIGEN? Sig-Britt Jutblad, leg. psykolog, specialist i neuropsykologi, leg.

Bemötandeguide. - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionsnedsättningar. ljusdal.se

Kognitiva hjälpmedel - Att få vardagen att fungera. ulla.utterfors@hotmail.com

Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa

Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator

Motivation och bemötande vid skadligt bruk/missbruk och beroende

KUNSKAP GÖR SKILLNAD. Katherine Wiklund

Träna barn och ungdomar med ADHD/ADD och autism/asperger. Ett kunskapsmaterial för idrottsledare

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri

Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder

Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen. lasse@adhd-coaching.se

Elva olika begrepp som man ofta stöter på i litteratur om diagnoser inom autismspektrat

Vardagsfärdigheter hos vuxna

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder

Kognitionskunskap + Individkunskap = Personcentrerat Förhållningssätt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Namn: Födelsenummer: Datum: BOS. a) Är du intresserad av att umgås med andra människor, utöver dina närmaste?

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Oro och tankar inför framtiden - att drabbas av cancersjukdom och livet efteråt

Att bemöta människor med funktionsnedsättning. Ina Lindroos spec.ped

ReMemo: Arbetsminnesträning för patienter med psykossjukdom. Nina Möller, Arbetsinriktad Rehabilitering, AIR KOMPETENSCENTRUM FÖR SCHIZOFRENI

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan

Hur ser livssituationen ut i detalj? Stressorer? Copingmekanismer?

INFORMATION OM INVEGA

Ett nationellt perspektiv på samverkan vid utskrivning från sjukhus

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Kurs: Kod:

När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna. Krav och Kvalitetsboken (KoK boken)

Neuropsykiatriska funktionshinder

NEUROKOGNITIV REHABILITERING NKR

A. Kvalitativt nedsatt förmåga till social interaktion, vilket visar sig på minst två av följande sätt

Motiverande samtal - introduktion. BOJ konferensen den 19-20/11 Liria Ortiz Peter Wirbing

Scouternas gemensamma program

Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv

Kognitiv beteendeterapi

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

Att leva med ett dolt funktionshinder

R1A <( ) Svag begåvning. - hos personer med missbruk. Christian Bergbom Leg. Psykolog

ILLNESS MANAGEMENT & RECOVERY (IMR)

Socialtjänstlagen 5 kap 10 ( ) Sara Berlin, anhörigkonsulent i SDF Östra Göteborg Lena-Karin Dalenius, anhörigkonsulent i SDF V:a Hisingen

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

FOKUSOMRÅDE. Tvärkulturell krishantering Föreläsning med Ulf Lidman. 16 maj Lagar, styrdokument och överenskommelser

Kognitionskunskap som redskap för adekvat bemötande Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

Transkript:

Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom Psykisk ohälsa Specialistpsykiatri 5 december 2017 Karin Lindersson Psykiatrin idag Psykiatrisk diagnos Långvarig sjukdom Allvarlig/ komplex Samsjuklighet Låg livskvalité Låg funktion och stora behov Att engagera patienten och skapa möjlighet till förändring genom God kommunikation Motiverande samtal Tillämpningsområden Remitterad av någon annan Uttrycker tydlig motvilja Lång historia av problem Tidigare misslyckanden Multipla problem Droger eller alkohol Antisociala eller kriminella problem Behöver hjälp för livsstilsförändringar Inledning på kontakten Varför kommer patienten till er? Vad är syftet med kontakten? Är patienten hjälpsökande? Vem äger problemet? 1

Inledning på kontakten Inledning på kontakten Att förhålla sig till patientens erfarenheter och förväntningar Att förhålla sig till patientens funktion Att förhålla sig till patientens ambivalens God kommunikation God kommunikation Öppna frågor Validering Reflekterande lyssnande och summering Uttrycka empati Stärka självtillit Rulla med motstånd Psykoedukation Mål utifrån värderingar Allmän information om problemet Värderingar och önskemål utifrån livsområden Hälsa och fysiskt välbefinnande Skapa en förklaringsmodell Långtidsmål / delmål 2

Hemuppgifter Att möta människor med kognitiva funktionshinder Utforma lämpliga hemuppgifter och på rätt nivå Ta god tid för uppföljning Att öka kunskap och förståelse för psykiska funktionshinder och kognitiva störningarbästa sättet att ge anpassade och rehabiliterande insatser I Socialstyrelsens reviderade rekommendationer om vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Varför är rehabiliteringen så svår? Insatser för fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor Stöd i kontakter med somatisk vård Beror det på att det inte går, eller beror det på att vi hittills inte haft de rätta kunskaperna om psykiska funktionshinder och metoder för rehabilitering? Lundin/Ohlsson Om kognitiva störningar Kognitiva störningar är ett inslag i många psykiatriska tillstånd KOGNITIVA FUNKTIONER är grundläggande för att vårt dagliga liv ska fungera. och utgör i vissa fall en större belastning för individen än de symtom som är i förgrunden De flesta personer med psykossjukdom (schizofreni) har kognitiva störningar. Många anser det vara själva kärnan i funktionshindret och grundorsaken till att så många blir så handikappade och behöver mycket stöd. 3

Kognitiva störningar påverkar: Förmågan att ta vård om sig själv det dagliga livet Kognitiva störningar oavsett symtom Kognitiva störningar med eller utan medicin Kognitiva störningar före insjuknandet Förmåga att umgås med andra social kontakt Förmåga att arbeta eller delta i regelbunden aktivitet Kognitiva störningar som är vanliga vid psykisk sjukdom UPPMÄRKSAMHET Uppmärksamhetsstörningar Brister i exekutiva funktioner Förmåga att hålla kvar uppmärksamheten över tid Kunna fördela uppmärksamhet Minne och inlärning UPPMÄRKSAMHET EXEKUTIVA FUNKTIONER Kan inte bearbeta information lika snabbt som andra Förmåga att ta initiativ Svårigheter att fokusera i bruset från omvärlden, den egna kroppen och tankar Svårigheter att fokusera under stress eller på mer komplicerade uppgifter Planerings och organisationsförmåga Fastnar lätt i detaljer. Förmåga att skapa struktur i vardagen 4

EXEKUTIVA FUNKTIONER MINNE OCH INLÄRNING Tidsuppfattning. Förstå orsak verkan Nedsatt inlärningsförmåga det tar längre tid att lära sig nya saker Förmåga till automatiskt agerande Försämrat arbetsminne Förmåga att motivera sig själv Svårt att generalisera från en situation till en annan ATT TOLKA SOCIALA OCH KÄNSLOMÄSSIGA SAMMANHANG KROPPSUPPFATTNING OCH STRESSTÅLIGHET Att avläsa sociala situationer Att avläsa andras känslor Att avläsa ansiktsuttryck och kroppsspråk Sömnrytmstörningar Överkänslighet mot ljud, ljus och beröring ABSTRAKT TÄNKANDE VAD KAN VI GÖRA Svårigheter med övergripande begrepp Svårigheter att föreställa sig förhållanden man inte upplevt Våga fråga om livssituation Ta hjälp av andra viktiga personer Hembesök Närstående, professionen Bjud in till en SIP 5

VAD KAN VI GÖRA? VAD KAN VI GÖRA? Utgå från att patienten har mer eller mindre har kognitiva störningar Hög struktur och tydlighet på rehabilitering, behandling och andra insatser Hjälp till att bygga upp struktur och dagliga rutiner Använd olika hjälpmedel som t ex papper, penna, almanacka, mm Normalisera VAD KAN VI GÖRA? VAD KAN VI GÖRA? Underlätta koncentrationen ha korta samtal, sammanfatta ofta Varje tillfälle samma upplägg Minska intrycksmängden Arbeta med konkreta mål Använd påminnelser - initiativstöd Ge positiv feedback, tydlig uppmuntran Ge chans att lyckas Undvik misslyckanden VAD KAN VI GÖRA Kom ihåg att det mesta personer gör görs av goda skäl Motivation - fundera över varför motivation saknas Kan inte Har aldrig lärt sig Har kunnat men glömt Kan utföra men vet inte när Glömmer att göra saker Vill inte Saknar intresse Vill, men kommer inte igång Har inga positiva erfarenheter Vågar inte Har negativa erfarenheter Flyr från olika situationer Undviker aktiviteter och platser VAR ÖDMJUK VAR FLEXIBEL HA TÅLAMOD 6

Tack för mig 7