Efter 1749, då tabellverket kom till, var prästerna skyldiga att anteckna dödsorsak i dödsböckerna.

Två vanlig gruppbeteckningar på sjukdomar förr var sot ochröta, exempelvis rödsot, bleksot, rötfeber och lungröta. Att flera sjukdomar hette någonting på röta betyder inte att det var samma typ av sjukdom. Vidare gav man sjukdomsnamn efter var på kroppen symptomen yttrade sig exempelvis bröstilska och brösttäppa. Det kan vara samma sjukdom man menade eller två helt skilda åkommor. Läkekonsten var inte heller så utvecklad varvid diagnoserna snarare var ett beskrivande namn på symtomen snarare än ett entydigt namn på sjukdomen. Sjukdomsnamnen varierar även i olika landsändar. Efter 1749, då tabellverket kom till, var prästerna skyldiga att anteckna dödsorsak i dödsböckerna. Nedan följer några exempel på äldre sjukdomsnamn och dess betydelse. Sjukdomsnamn Förklaring Bannkoppor De flesta som insjuknade i smittkoppor under 1700 talet var barn, därför kallades sjukdomen även barnkoppor. Barnasjukan Barnsängsfeber Bleksot Blesserad Blodkoppor Blodslag Blodsot Brottfälling, brottfall Brännkoppor Brösthäfta, bröstklämma, bröstkov Engelska sjukan Feber hos en nyförlöst kvinna under barnsängstiden beroende på en inflammation i livmodern förorsakad av bakterier. Barnsängsfeber var tidigare en fruktad och allvarlig komplikation efter förlossning och förekom ofta vid barnbördshusen. Infektionen orsakades av att smittämne överfördes från patient till patient via läkare och annan personal. Dödligheten kunde avsevärt nedbringas genom drastiska hygieniska åtgärder. Blodbrist, järnblodbrist, vanligt hos tonårsflickor. Kallades även vitsot eller kloros. Förr var bleksot namnet på en särskild typ av anemi, kloros, kännetecknad av minskad mängd blodfärgämne (hemoglobin) i de röda blodkropparna. Karakteristiska symtom var onaturlig blekhet och trötthet, huvudvärk och allmän olustkänsla. I Sverige rapporterades bleksoten under 1800 talet vara vanlig bland jordbruksbefolkningen. Kring sekelskiftet 1900 blev den i stället en typisk stadssjukdom. Den ansågs drabba ungdom, särskilt skolungdom, i synnerhet flickor. Samma som sårad. Vanlig benämning på sårade soldater. Koppor med stark blödning. Kallades även svartkoppor. Hjärnblödning Detsamma som rödsot. Fallandesjuka eller epilepsi. Vattkoppor Andnöd

Bröstskärv Brösttäppa Bröstvärk Danssjuka Engelska sjukan Andnöd Angrepp på luftrörets grenar, utan feber, dock med hosta och heshet. Kallas även Fluss. Om även feber utbryter kallas den för feberfluss eller bröstfeber. Samma sak som chorea. Chorea major vid svår hysteri och kallades även Sankt Veitsdans, vitsdans eller krampdans. Chorea minor utmärktes av ovillkorliga och i och för sig samordnade, men ändamålsenliga rörelser. Difteri Halssjuka, i Sverige påträffad under mitten av 1700 talet. Framkallas av difteribacillen. Digerdöden, svarta pesten, pesten Dragsjuka Dröppel Endemi Digerdöden, en fruktansvärt förhärjande böld och lungpest, som med sin första våg 1347 nådde Sydeuropa från Asien och sedan spred sig över Europa. En andra kulmen inträffade 1360, då Sydeuropa drabbades värst. Pesten kom till Skandinavien 1349 med ett Hansa skepp, som drev i land vid Bergen, och hemsökte Sverige svårast under år 1350. Offren insjuknade mycket hastigt, fick häftiga smärtor och dog vanligen efter ett par dygn. Smittan överfördes inte genom personlig kontakt utan genom loppor hos den svarta råttan. Farsoten antas ha krävt ca 25 Milj offer i Europa (däribland kanske hälften av Italiens befolkning och en tredjedel av Sveriges). Digerdöden är en av de våldsammaste epidemier som historien känner. Den bakterie som orsakar pesten upptäcktes 1894. Denna bakterie sprids bl.a. genom den svarta råttan eller snarare bakteriens värddjur, pestloppan, sprids med den svarta råttan, Rattus rattus. Kallas också krampsjuka. Stickningar i fötterna som sedan sprider sig i hela kroppen och allmänna ryckningar uppstår. Vid anfallen yrar och skriker den sjuke i raseri. Diarré och fläckar på huden förekommer också.. Sjukdomen orsakas av mjöldrygan, en parasitsvamp som förekommer på spannmål och som orsakar förgiftning. Gonorré, könssjukdom. Förväxlades i början av med syfilis, först 1838 kunde dessa båda könssjukdomar särskiljas. En till viss ort begränsad och där inhemsk farsot. I Sverige är vattkoppor ett exempel på en endemi. Ökar frekvensen av insjuknade i ett samhälle talar man om en epidemi. Engelska sjukan Det samma som rakitis, rickets eller ris. En D vitaminbristsjukdom. Leder till uppmjukning i skelettet med återföljande deformering. Den mest kända formen av rakitis, bristrakitis, engelska sjukan, orsakas av brist på vitamin D och/eller solljus. Den förekommer företrädesvis hos barn i åldern ½ 1½ år,

Epidemi Feber Flen Fläcktyfus, fläckfeber, krigstyfus, hungertyfus Franska sjukan, fransosen Frossa Fältsjuka, Förstoppning Gikt Gulsjuka, gulsot, gulsyckta Gyllenåder Håll och stygn (sting) Kallbrand, benbrand vilket hänger samman med skelettets då snabba tillväxt. Sjukdomen beskrevs utförligt av den engelske läkaren Francis Glisson, därav benämningen. En tidvis över en befolkning utbrytande smittosam sjukdom. Om en epidemi täcker en hel världsdel eller flera världsdelar benämns den pandemi. En vanlig beteckning i dödsböckerna är feber som beteckning på olika sjukdomar med feber som inslag. Kallades även brännsjuka eller öresjuka. Avser många olika sjukdomar som magspänning, magkramp, smärta i hjärttrakten, bröstböld mm. Kallades också magflen. Epidemisk tyfus. En svår, smittsam infektionssjukdom orsakad av en rickettsiaart, som överförs till människan av löss. Typiska symtom är hög feber, frossbrytningar, huvudvärk, muskelsmärtor och ett upphöjt, småfläckigt hudutslag som ofta blöder. Psykiska symtom, t ex hallucinationer, förekommer. Epidemisk tyfus sprids med klädlöss (Pediculus corporis) eller huvudlöss (P. capitis) som i samband med bett kan lägga avföring innehållande Rickettsia prowazekii. Efter 6 15 dagar uppkommer feber, frysningar, muskel och huvudvärk, ett hudutslag samt ofta blödningar i slemhinnor. Mjälten är förstorad. Vid obehandlad sjukdom är dödligheten stor ca 40%. Historiskt har fläcktyfus haft stor betydelse och var förr mycket vanlig under krig och i samband med hungersnöd. Detta beror på att spridningen av infektionen förutsätter dålig allmänhygien. Syfilis, könssjukdom Feberrysningar, köldrysningar. Användes även som beteckning på malaria. Samlingsnamn på de sjukdomar som vanligen drabbade soldater då stora trupper drogs samman. Infektionssjukdomar som fläckfeber och rödsot. Ändra sjukdomar som var inblandade var tyfoidfeber, återfallsfeber samt skörbjugg. Kallades under 1800 talet även lantvärnsfeber. I flottan kallades den för marinsjukan eller skeppsjukan. Kallades även bindsel och häfta. Ledsjukdom. Motsvarar även reumatiska sjukdomar. Gallsjukdom. Kallades även galasjuka, gallfeber, gallsjuka, gula febern, tvinsot, ängselsjuka., svart sot Åderbråck, särskilt hemorrojder Detsamma som lunginflammation, lungsäcksinflammation och då förenat med feber. Kallbrand eller gangrän; sönderfall av kroppsvävnad

Kikhosta Kolera som uppkommer när blodtillförseln till en kroppsdel, vanligen den nedre, blir så dålig att vävnaden dör. Man brukar skilja mellan fuktig kallbrand, som är karakteriseras av inflammation med varbildning till följd av infektion, och torr kallbrand, där vävnaden torkar och svartnar (mumifieras) och så småningom faller av. Vid kallbrand kan den drabbade vävnaden inte återställas, utan man får räkna med förlust av det angripna partiet, antingen spontant eller genom amputation. För inte sällan orsakad av förfrysning. En infektionssjukdom som orsakas av en bakterie, Bordetella pertussis. Sjukdomen drabbar framför allt barn men ibland även vuxna. Smittan sker via droppsmitta eller kontakt med saliv från en smittad person. En häftigt förlöpande epidemisk tarmsjukdom, orsakad av en kommaformad bakterie. Inkubationstiden är kort några timmar eller högst ett par dagar. Dödligheten var förr ca 50 procent. Stora koleraepidemier har härjat i Europa. Under perioden 1834 73 drabbades Sverige av nio epidemier. Vid den största av dessa, 1834, insjuknade mer än 25000 personer, av vilka drygt hälften dog. Kolerasymtomen är mycket frekventa tarmtömningar med vattentunn avföring (diarré) men ingen eller obetydlig feber och oftast inga kräkningar. Diarrén orsakas av ett av bakterierna utsöndrat toxin, som påverkar tarmens celler så att utströmningen av vätska till tarmen ökar. Om sjukdomen inte behandlas kan den uttorkning av kroppen som är en följd av diarrén leda till döden. Kolik Lungsot Malaria Kallades även innanrev. Ett smärtsamt kramptillstånd i tjocktarmen. Gasspänning kan orsaka kolik genom utspänning av tarmen, varvid kramp utlöses. Spädbarnskolik anses bero på gasbildning och tarmkramper vars orsak inte är helt känd, men kan vara en reaktion mot komponenter i bröstmjölk eller annan föda. Hekti, andra namn: bröstilska, bröstsjuka, lungröta, tvinsot, trånsjuka. Se vidare lungtuberkulos. Infektionssjukdom som orsakas av en parasit som överförs via myggor. Kännetecknas av attacker med frossa, hög feber och svettningar. Malaria är en vanlig sjukdom i tropiska och subtropiska områden. Den kroniska infektionen medför utöver feberattackerna även bl a blodbrist och mjältförstoring. Den mest fruktade formen av malaria (Plasmodium falciparum) orsakar årligen nära två miljoner dödsfall, främst bland barn. Malaria var vanlig i Sverige under mitten av 1700 talet men epidemier har förekommit så långt fram som i början av 1900 talet...

Sjukdomen kallas i Sverige även frossa, flussfeber, augustifeber. Mässling Pest Pleuresi eller Plöresi Reumatisk feber Rödsot Röta Rötfeber En infektionssjukdom som orsakas av ett RNA virus tillhörande paramyxogruppen. Sjukdomen drabbar främst barn men ibland även vuxna. Genomgången sjukdom ger livslång immunitet. Mässling skördade förr åtskilliga dödsoffer (1861 90 nära 33000 i Sverige) och uppträdde i omfattande epidemier (senast 1919, då 43000 insjuknade). Mässlingen är mycket smittsam och någon specifik behandling mot sjukdomen finns inte. En svår, smittsam infektionssjukdom orsakad av en bakterie, pestbacillen. Smittämnet finns hos råttor och överförs till människan genom loppor. Inkubationstiden är 3 7 dagar, och sjukdomen börjar med hög feber, frossbrytningar och huvudvärk. Det utvecklas först en lokal sårinfektion på platsen för ett loppbett, varefter smittämnet sprids och orsakar en lymfkörtelsvullnad (böld); bakterien kan sedan spridas vidare och ge allmän blodförgiftning och lunginflammation (lungpest). Ibland uppträder även blödningar i huden, svarta pesten. Den senaste stora epidemin i Sverige rasade 1710 12. Digerdöden på 1300 talet var med säkerhet pest. Kallas även lungsäcks och lunginflammation eller håll och stygn i bröstet. Akut ledgångsreumatism med feber och andra tecken på inflammation. Detsamma som dysenteri. En akut tarminfektion, orsakad av Shigellabakterier, med sårbildning i tjocktarmens slemhinnor. Smittan sprids via livsmedel eller den sjukes avföring. Vanliga symtom är frossa, feber, muskelvärk samt slemmiga och blodiga diarréer med magplågor av koliktyp. Inkubationstiden är två till sju dygn. Rödsot var i regel det man menade med fältsjukanoch har alltid varit arméernas ständige följeslagare och orsakas av dålig hygien. Så fort en större mängd trupper sammanfördes på en mindre yta fanns risk för rödsot speciellt om avföring kom i kontakt med vattentäkter. Under alla krig förr i tiden skördade rödsoten betydligt fler offer än själva striderna. Kallades även lantvärnssjukan. Sjukliga förändringar som sammanhänger med inflammatoriskt sönderfall, varbildning, kallbrand och förruttnelse i kroppens vävnader och vätskor. Ett samlingsnamn på olika epidemiska febersjukdomar, särskilt tyfoidfeber och fläcktyfus och blodförgiftning. Fick namnet rötfeber då blodet är i ett upplöst tillstånd och utdunstningar och andedräkt har en rutten, stinkande lukt.

Sendrag, senedrag Scharlakansfeber Skärvan Skörbjugg, skorbut Slag Smittkoppor Spanska sjukan Sura ben Olika former av mer eller mindre livshotandekramptillstånd (spasmus). Scharlakansfeber var mycket utbredd och elakartad i Sverige under åren 1850 1890 med 30% dödlighet. Scharlakansfeber är en infektionssjukdom orsakad av streptokocker. Scharlakansfeber drabbar främst barn. Den var före penicillineran en fruktad infektionssjukdom med icke ringa dödlighet och med hög frekvens av komplikationer, speciellt reumatisk feber, hos överlevande. Under senare delen av 1800 talet var scharlakansfeber den infektionssjukdom som vållade flest dödsfall i Sverige; 1861 90 avled 86700 personer, vilket innebar en dödlighet bland de insjuknade på över 30%. Beteckning på många olika magsjukdomar. En sjukdom orsakad av brist på C vitamin, askorbinsyra. Till symtomen hör svullet och blödande tandkött, blödningar i underhud och inre organ samt trötthet. Tillståndet hävs snabbt vid tillförsel av stora doser C vitamin. Sjukdomen var förr vanlig, särskilt hos sjömän. Redan vikingarna förstod att motverka och bota den med örter som visat sig innehålla C vitamin. Andra namn: slaganfall, slagfluss. Är detsamma som apoplexi som kan uppstå vid hjärnblödning eller av hjärt och kärlsjukdom. Ytterligare slag är nervslag och lungslag. En starkt smittsam virussjukdom med karakteristiskt blåsformat hudutslag. Hos dem som överlevde omvandlades blåsorna till krustor (koppor) som efterlämnade ärr. Dödligheten var hög, 10% eller mer. Sjukdomen var tidigare en förödande farsot men blev tack vare skyddsympning allt mindre vanlig. Från början av 1800 talet vaccinerades alla barn under 2 år i Sverige. Sommaren 1963 förekom den sista mindre epidemin i Sverige. Sjukdomen anses sedan 1977 vara utrotad över hela världen. Först på 1700 talet lärde man sig att skilja på vattkoppor och smittkoppor. En mycket svår influensaepidemi som svepte över världen 1918 19 och som bedöms ha orsakat ca 20 milj. människors död. Epidemin fick sitt namn genom att den först rapporterades från Spanien. I Sverige dog under den egentliga epidemin 1918 19 ca 35.000 personer och under 1920 ytterligare ca 3.000. Här liksom i den övriga världen var dödligheten högst bland personer mellan 20 och 40 år. Vanligen drabbades de kraftigaste männen och de gravida kvinnorna först. Sjukdomen komplicerades av brandig lunginflammation. Bensår till följd av dålig blodcirkulation.

Torsk Tuberkulos, TBC, vita pesten Tvinsot Tyfoidfeber, nervfeber, tarmtyfus Tyfus Sjukdom i munhålan med blåsor, vit beläggning och sårskorpor. Beläggningen kunde mörkna och bli svart. Sjukdomen kunde också spridas ned i svalget. Det var framför allt barn som råkade ut för detta. Sannolikt var detta en virusinfektion, möjligen också svampangrepp orsakad av orsakad av svampar av släktet Candida. I Södra Norrland, Dalarna och Värmland lät man de sjuka barnen suga på en groda (torsk) som botemedel. Sjukdom framkallad av en stavformad bacill (Mycobacterium tuberculosis). Tuberkelbacillen kan angripa de flesta av kroppens organ, vanligast dock lungorna. Den överförs vanligen genom droppinfektion och kommer med inandningsluften ned i lungorna. Lungtuberkulos. Om individens immunförsvar är nedsatt eller om mängden inandade baciller varit övermäktigt stort läker primärinfektionen inte ut, och i lungan kan då månader eller år senare utvecklas kronisk lungtuberkulos. Symtomen vid lungtuberkulos är till en början obefintliga eller måttliga. Senare förekommer tecken som trötthet, avmagring, nattsvett samt hosta, vilken kan vara varig eller blodtillblandad (hemoptys). En patient som hostar är smittsam. Detsamma som avtynande, försvagning, förtvining. Tvinsot yttrar sig med kraftig avmagring till den grad att hela kroppen vanställs och muskelstyrkan förloras. Även lungsot och tvärsot kallades tvinsot. En allvarlig infektionssjukdom orsakad av en stavbakterie (Salmonella typhi). Bakterien sprids genom vatten och födoämnen, och i länder med sämre hygieniska förhållanden är sjukdomen jämförelsevis vanlig, främst hos barn. Bakterien ger upphov till en inflammation i tunntarmens vägg och tillhörande lymfatisk vävnad samt sprider sig i kroppen via blodet (sepsis). Efter 1 2 veckors inkubationstid uppträder huvudvärk, muskelvärk, hög feber och frysningar. I början är den sjuke förstoppad, men under andra veckan kan en långvarig och svår diarré uppträda. Tyfus är en benämning på flera olika infektionssjukdomar som endast har vissa symtom gemensamt, t.ex. slöhet, dåsighet eller medvetslöshet. Sjukdomstillstånden orsakas av små bakterieliknande organismer, rickettsier, vilka förekommer i flera former och med olika benämningar. Epidemisk tyfus sprids med löss. Vid obehandlad sjukdom är dödligheten stor ca 40%. Endemisk fläckfeber orsakas av Rickettsia typhi och sprids med råttloppor på samma sätt som epidemisk tyfus och ger liknande symtom. Dödligheten är ca 20%. Kvalsterburen tyfus ("scrub typhus") orsakas av Rickettsia tsutsugamushi och sprids med råttkvalster. Förutom utslag förekommer här

luftvägssymtom och symtom från centrala nervsystemet. Hos obehandlade fall är dödligheten upp till 60%. Varfeber Vattensot Tidigare delades tyfus in i tre grupper. 1. Nervfeber, tarmtyfus, tyfoidfeber 2. Fläckfeber, fläcktyfus, krigstyfus, hungertyfus 3. Återfallsfeber Detsamma som blodförgiftning Vattensot är enligt "Svenska sjukdomsnamn i gångna tider" ett gruppnamn på något som idag betecknas som vattensvullnad eller ödem. Det finns flera typer av vattensot: Hudvattensot, Bröstvattensot (vatten i lungsäcken eller i hjärtsäcken), Bukvattensot, Vattensot i huvudskålen (vattenskalle), Hjärnvattensot, vattensot i ryggradenskanal, livmodern, äggstockarna, kring testiklarna. Vid hudvattensot svullnade hela kroppen pga vatten under huden och orsakades vanligen av äggvitebrist i blodet tex på grund av undernäring eller på grund av njursjukdom eller långvariga diarréer. Bukvattensot uppstod ofta somf öljd av hjärtsvaghet. Hjärnvattensot var ofta en följd av hjärnhinneinflammation hos nyfödda eller spädbarn. Vattkoppor Vattuskräck Återfallsfeber Barnsjukdom. Sjukdomen är mycket smittsam. Efter 14 16 dagars inkubationstid uppträder först på bålen, därefter i ansiktet och senare på extremiteterna ett småfläckigt utslag som övergår i vätskefyllda blåsor och därefter skorpor. Febern är måttlig och den sjuke endast lätt påverkad. Sjukdomen är godartad hos i övrigt friska barn. Barn med nedsatt immunförsvar samt vuxna kan drabbas allvarligare. Att en person haft vattkoppor är en förutsättning för att han senare skall kunna få bältros. Virus har under den mellanliggande tiden överlevt (legat latent) i nervknutar (ganglier). Rabies Sjukdom som orsakas av spiroketen Borrelia recurrentis. Denna spiralformiga bakterie överförs med löss eller fästingar. Fästingburen återfallsfeber finns på alla kontinenter. Symtomen är framför allt feber, huvudvärk, illamående samt muskel och ledvärk i perioder om 3 5 dagar med mellanrum av 2 7 dagar.