LÄGES- RAPPORT MARS 2017

STADSBYGGNADSKONTORET LÄGES- RAPPORT MARS 2017 Årlig uppföljning och analys av bostadsförsörjningen

SAMMANFATTNING 2 UTVECKLINGEN I MALMÖ 2016 Pilarna anger utveckling under 2016 jämfört med genomsnittlig utveckling under perioden 2011-2015 Bostadsbyggande 3 100 byggstartade bostäder 1 700 färdigställda bostäder Upplåtelseformer 67% byggstartade hyresrätter 24% byggstartade bostadsrätter 9% byggstartade småhus 131 lägenheter omvandlades från hyresrätt till bostadsrätt Befolkningsförändringar 6 000 fler personer i Malmö 5 120 födda 23 400 inflyttare 19 900 utflyttare Boplats Syd 70 548 registrerade sökande 5 338 förmedlade lägenheter 1 242 dagar genomsnitt kötid Malmö 33 fastightetsägare deltar Hemlöshet 1 198 personer i strukturell hemlöshet 542 personer i social hemlöshet Bostadspriser Småhus 26 229 kr/kvm Bostadsrätt 27 034 kr/kvm Ökat byggande, delad marknad De två senaste åren har präglats av en hög takt i bostadsbyggandet som ser ut att fortsätta. Under 2016 påbörjades över 3 100 bostäder och så många bostäder har inte påbörjats sedan miljonprogrammets dagar. Kommunens arbete i kombination med en god konjunktur innebar att antalet byggstartade bostäder matchade befolkningsökningen. Samtidigt är den ökande strukturella hemlösheten en indikation på att antalet malmöbor som har svårt att efterfråga en bostad ökar. Att upprätthålla det höga byggandet och samtidigt möta det ökande behovet av sociala bostäder och anvisningsboenden på ett hållbart sätt är stadens stora utmaning under de kommande åren. Under 2016 har Malmö stad förstärkt och förändrat sin organisation för att bättre kunna möta utmaningarna inom bostadsförsörjningen. Bostadsbyggandet De senaste tio åren har det i genomsnitt påbörjats 1 500 bostäder per år. Under 2016 påbörjades mer än dubbelt så många. Antalet färdigställda bostäder var drygt 1 700, vilket är något högre än året innan. MKB är liksom föregående år den aktör som haft flest bostäder i produktion med en tredjedel av de färdigställda bostäderna. Under 2010-talet har drygt hälften av alla byggstartade bostäder varit hyresrätter och under 2016 var andelen hyresrätter 65 procent, bostadsrätter 31 procent och småhus fyra procent. Bostadsbyggandet skedde runt om i hela staden men med en klar tyngdpunkt på Hyllie, Västra Hamnen och Limhamns hamnområde. God planberedskap Särskilt tre utvecklingsområden kommer att ha fortsatt starkt fokus och prioriteras i planeringen under kommande år; Västra Hamnen-Varvsstaden-Nyhamnen, Hyllie-Holma-Kroksbäck samt Norra Sorgenfri-Rosengård. Under 2016 anmäldes i stadsbyggnadsnämnden detaljplaner för drygt 3 200 nya bostäder, en ökning även från 2015 års höga nivå. Det pågår detaljplaner för 9 000 bostäder, varav cirka 40 procent är på kommunal mark. Utöver det finns drygt 8 000 bostäder i klara detaljplaner som är under utbyggnad i olika skeden. Planförutsättningar visar på goda möjligheter att upprätthålla det höga byggandet även 2017. En bedömning av antalet byggstartade bostäder under året är 2 700. Hög befolkningstillväxt Malmö ökade med nästan 6 000 invånare under 2016 - den näst största ökningen sedan 1961. Malmö har de senaste tio åren genomsnittligt växt med drygt 5 100 personer per år. Befolkningsökningen de senaste åren beror främst på att det föds många barn samt att många flyttar in från utlandet. Under de närmaste fem åren väntas befolkningen öka med 31 000 personer. En stor andel av Malmös invånare är unga vuxna och ekonomiskt svaga hushåll som inte har möjlighet att efterfråga den nyproduktion som byggs idag. Malmö stads kommunala bostadskö växer både till antalet fastighetsägare som ansluter sig men också med antalet köande. Idag krävs en genomsnittlig kötid på drygt tre år för att få en bostad genom Boplats Syd.

Bostadsförsörjning i Malmö Bostadsförsörjningen för en ökande befolkning är en nyckelfråga för Malmös utveckling. Tillsammans med arbetstillfällen för den växande befolkningen är ökat bostadsbyggande en avgörande faktor för att staden ska kunna fortsätta växa och för att välfärden ska spridas till hela befolkningen. Bostadsbyggandet styrs snarare av hushållens efterfrågan än av hushållens behov av en bostad. I Malmö är den genomsnittliga betalningsförmågan relativt låg. Samtidigt har antalet individer som har sysselsättning ökat i absoluta tal de senaste tio åren, lönesummor bland de som arbetar ökar och allt fler har högre utbildning. Förutsättningarna för Malmös befolkning att efterfråga en bostad varierar därmed kraftigt. Därför är både att det byggs, och vad som byggs viktiga frågor att jobba med. Bostadsbyggande är en långsiktig, tidskrävande och komplex process som involverar ett flertal aktörer, både inom de offentliga och privata sfärerna och staden arbetar på flera fronter med frågan. Under 2014 antogs Handlingsplan för bostadsförsörjning som utgör Malmö stads riktlinjer för bostadsförsörjning. I den analyseras läget på bostadsmarknaden i Malmö, befolkningens behov av bostäder samt Malmö stads insatser för att nå de bostadspolitiska målen. Tre stora utmaningar för Malmö de kommande åren är att: fortsatt högt bostadsbyggande att det ska finnas bostäder för hushåll inom olika segment, inte minst för hushåll med låg inkomst att minska hemlösheten Under 2016 sattes arbete med nya bostadspolitiska mål och en ny handlingsplan för bostadsförsörjning igång. Samspel mellan aktörerna Det är många faktorer som avgör om bostadsprojekt kommer igång och kommunen har begränsade möjligheter att vända utvecklingen på egen hand. Bostadsbyggandet måste ske i samspel mellan aktörerna på bostadsmarknaden. Staden verkar för att i möjligaste mål ge marknaden draghjälp för att bostadsbyggande ska ske i takt med befolkningsökningen. VAD GÖR MALMÖ STAD? Handlingsplan för bostadsförsörjning fokuserar på tre frågor: Ökat bostadsbyggande Tempot har höjts betydligt i både detaljplanering och bygglov de senaste åren, vilket fått genomslag i ett högt byggande under 2016 som förhoppningsvis upprätthålls under 2017. För att möta det ökade trycket har stadsbyggnadskontoret utökat organisationen för planering, bland annat med ytterligare en bolots.. Bostäder för hushåll med låg inkomst Ett av kommissionsuppdragen som berör bostäder alla barnhushåll kan ha råd med har under året utretts. Rapportens ska fungera som ett underlag till nästa Handlingsplan för bostadsförsörjning. Att ge MKB stöd för att kunna uppnå sina mål om ökat byggande är även en insats som kan ses som viktigt för hushåll med låg inkomst eftersom MKB är en av få hyresvärdar som accepterar försörjningsstöd som hyra. Att minska hemlösheten Arbetet för att minska hemlöshet pågår dels genom förebyggande insatser som budget- och hyresrådgivning, dels genom kortsiktiga insatser som dygnsboenden och härbärgen. Malmö stads organisation har under 2016 stärkts och anpassats för att kraftfullare kunna möta de boendesociala utmaningarna. En bostadsgeneral har anställts för att utreda och ge förslag på hur fler bostäder till de grupper som har en svag ställning på bostadsmarknaden ska kunna skapas. Hemlöshetsarbetet ska även fr.o.m. maj 2017 samordnas från Fastighetskontoret för att kraftsamla kring frågorna. 3

MALMÖ STADS ARBETE MED BOSTADSFÖRSÖRJNING I lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar regleras att kommunerna har ett ansvar att planera för bostadsförsörjningen så att alla kan bo bra och att riktlinjer för bostadsförsörjningen ska tas fram varje mandatperiod och antas av kommunfullmäktige. I Malmö är det stadsbyggnadsnämnden som svarar för upprättandet av Handlingsplan för bostadsförsörjning efter de bostadspolitiska mål som kommunfullmäktige beslutar. Malmö stad arbetar aktivt med bostadsförsörjningen på flera olika sätt. Ansvaret och samordningen av bostadsförsörjningen ligger hos stadsbyggnadskontoret. Här hålls de övergripande frågorna kring bostadsförsörjningsfrågor samman av en projektorganisation med beställargrupp, styrgrupp och analysgrupp som består av direktörer, chefer och medarbetare från stadsbyggnadskontoret, fastighetskontoret och stadskontoret. Utöver dessa grupper arbetar stadsområden, Boplats Syd och LiMa 1 med bostadsfrågor direkt kopplade till de boende i Malmö stad. Från dessa hämtas värdefull kunskap till analyser och rapporter. I Lägesrapport för bostadsförsörjning analyseras bostadsmarknadsläget och de bostadspolitiska mål som antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod följs upp. Rapporter som ges ut: Lägesrapport - Årlig uppföljning och analys av bostadsförsörjning Tertialrapport uppföljning av bostadsplanering och byggande samt OM RAPPORTEN Lägesrapport för bostadsförsörjning redovisar läget på bostadsmarknaden i Malmö samt Malmö stads insatser för att nå de bostadspolitiska målen. Rapportens inledande kapitel redovisar övergripande läget på bostadsmarknaden och stadens arbete kring de största utmaningarna. Rapporten avslutas med en redovisning av måluppfyllelse för vart och ett av de tio bostadspolitiska målen. Rapporten är också ett svar på två uppdrag i Kommission för ett socialt hållbart Malmö, nämligen: Fortsätt utvecklingsarbetet för att minska bostadsbristen och bygga fler bostäder till rimliga priser samt Fortsätt och utveckla arbetet med blandade upplåtelseformer i Malmö. 1 LiMa, Lokaler i Malmö, tillhör fastighetskontorets lokalförsörjnings avdelning och fungerar som internkonsult för alla förvaltningar inom Malmö stad när det gäller lokalfragor. Lägesrapporten är framtagen av: Hanna Björklund, Annika Reischmann, Philip Tanimura, Övriga skribenter: Marléne Engström, Kristoffer Widestam, Hannah Wadman, Lars G Larsson, Susanna Hansson, Christian Röder Beställargrupp: Christer Larsson, stadsbyggnadskontoret, Jan-Inge Ahlfridh, stadskontoret, Håkan Thulin, fastighetskontoret, Ann Söllgård, stadsområde Norr, samt adjungerad Terje Johansson, MKB. Styrgrupp: Johan Emanuelson, Anna Holmqvist, Ingemar Gråhamn, stadsbyggnadskontoret, Jan Haak, stadskontoret, Håkan Thulin, fastighetskontoret.

INNEHÅLL SAMMANFATTNING 2 Malmö stads arbete med bostadsförsörjning 4 Om rapporten 4 1. UTVECKLINGEN PÅ BOSTADSMARKNADEN I MALMÖ 2015 7 Sammanfattning 7 Nationella initiativ 7 Befolkningsökning 9 Byggstartade bostäder 2016 11 Färdigställda bostäder 2016 11 Olika upplåtelseformer 12 En regional bostadskö 13 2. PLANLÄGE FÖR BOSTADSBYGGANDE 14 Sammanfattning 14 Befolkningsprognos 14 Bedömning av byggstarter 16 Planer på gång 16 3. AKTUELLT I MALMÖ 19 Sammanfattning 19 Malmös stora utmaningar 19 Tilläggsbudget 20 Ny Handlingsplan för bostadsförsörjning 20 Bostadsbyggande i olika lägen 21 Ökat bostadsbyggande 22 Fler bostäder för hushåll med låg inkomst 23 Minska hemlösheten 24 Boende för nyanlända 26 4. UPPFÖLJNING AV DE BOSTADSPOLITISKA MÅLEN 28 Hur står det till med bostadsförsörjningen? 28 Om bostadsförsörjning i Malmö 29 BOSTADSPOLITISKA MÅL - UPPFÖLJNING 30

6

1. UTVECKLINGEN PÅ BOSTADSMARKNADEN I MALMÖ 2016 SAMMANFATTNING I Malmö dominerades 2016 av två inriktningar; att bibehålla högt bostadsbyggande som går i takt med befolkningsökningen, samt att få en överblick över den situation som rådde med ett stort antal flyktingar som under 2015 sökte sig till Sverige och antingen passerade eller stannade i Malmö. I mars trädde Lagen (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning i kraft. Lagen innebär att en kommun är skyldig att efter anvisning ta emot en nyanländ för bosättning i kommunen och syftar till att snabba på nyanländas etablering på arbetsmarknad och i samhällslivet. Till Malmö anvisades 488 personer under 2016. Malmö stads befolknings som helhet ökade med 6 000 personer under året. Liksom i riket har bostadsbyggandet i Malmö nått nivåer som tangerar miljonprogramsåren med drygt 1 700 färdigställda bostäder och över 3 100 påbörjade bostäder i staden. Det höga bostadsbyggandet har möjliggjorts genom god planberedskap och hög produktionstakt både av detaljplaner och bygglov. Det byggs i alla stadens delar men med tyngdpunkt i utbyggnadsområdena Hyllie, Västra hamnen och Limhamns hamnmoråde. NATIONELLA INITIATIV Bostadsbrist, särskilt i storstäderna, har under 2016 fortsatt varit en av de mest brännande frågorna både i nationell politik och lokalt i Malmö. Boverket reviderade sin byggbehovsprognos till 710 000 bostäder fram till 2025, varav majoriteten bör byggas före år 2020. Det betyder att det bör byggas 88 000 bostäder per år, vilket kan bli svårt att klara. Bostadsbyggandet nådde under 2016 de högsta nivåerna sedan miljonprogrammet med drygt 63 000 byggstarter i Sverige (SCB, preliminära siffror 2017-02-17). Både byggbranschen och kommuner påtalar risk för brist på arbetskraft och kompetens för att klara ytterligare ökningar i bostadsbyggandet framöver. Andra faktorer som kan påverkar bostadsbyggandet är konjunkturen som under de senaste åren varit gynnsam för bostadsbyggande men på sikt kan stigande räntekostnader och svagare konjunktur påverka bostadsbyggandet negativt. Blocköverskridande bostadspolitiska samtal inleddes under året för att skapa en bred och hållbar överenskommelse kring framtida nationella bostadspolitiken. Samtalen avbröts under sommaren och istället presenterade regeringen ett bostadspolitiskt paket i 22 punkter. Förändrade krav och lagstiftning, temporär lagstiftning, och statlig press på kommunerna är några av de punkter som återfinns i paketet. De flesta av initiativen befinner sig i ett utredningsskede som ger resultat för bostadsförsörjning och byggande först längre fram. Malmö sökte och fick 102 miljoner av de statliga anslag för ökat bostadsbyggande som aviserades under 2015. 7

FÄRDIGSTÄLLDA KLARA DETALJPLANER BOSTÄDER FÖR OCH BOSTÄDER BEFOLKNINGSFÖRÄND- Antalet RINGAR bostäder i klara detaljplaner har Källa: varierat SCB och under KIR. perioden 2010-2015, men i genomsnitt har har detaljplaner för Malmö ungefär ökade 2 200 med bostäder nära 4 500 vunnit personer under per 2015. år. Ökningen beror främst lagakraft Planberedskapen på inflyttning från i utlandet byggklara och detaljplaner födelsenetto. är förnärvarande cirka 8 000 högt bostäder. 8000 4000 7000 3500 6000 3000 5000 4000 2500 3000 2000 2000 1500 1000 Bostäder i lagakraftvunna detaljplaner 2010-2015 Utrikes flyttnetto övriga Flyttnetto Danmark Inrikes flyttnetto Födelsenetto Färdigställda bostäder 0 1000-1000 500-2000 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Lägenheter Småhus 8 BEVILJADE IN- OCH UTFLYTTADE BYGGLOV I MALMÖ Drygt Källa: SCB 11 700 och bostäder KIR. har beviljats bygglov under åren 2010-2015, varav 10 In- 580 och i utflyttning nyproduktion sker och framförallt 1 120 i ombyggnation. bland yngre barn Under och i 2015 åldern ökade 20-35 ombyggnationerna, år då flyttbenägenheten det var är som framförallt störst. ändrad Varje år användninga flyttar drygt 20 av 000 lokaler, personer kontor samt till, och vindar. något färre från, Malmö. 1600 4000 1400 3500 1200 3000 1000 800 2500 600 2000 400 1500 200 1000 0 500 0 Antal bostäder i beviljade bygglov 2010-2015 0 år 10 år 20 år 30 år 40 år 50 år 60 år 70 år 80 år 90 år 100+ år Inflyttningar Utflyttningar 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Nyproduktion Ombyggnation FOLKMÄNGD BYGGSTARTADE 1990-2016 BOSTÄDER SAMT PROGNOS FÖR 2017-2025 Under åren 2010-2015 har det påbörjats Källa: ungefär SCB och 9 900 stadskontoret bostäder, varav Malmö. 5 500 hyresrätter, 3 450 bostadsrätter samt Fram 950 till 2020 småhus. förväntas befolkningen Den i Malmö genomsnittliga öka till att omfatta byggstartstakten 349 000 under personer. periden Folkökningen har legat förväntas på drygt 1 650 bostäder vara drygt per 31 år. 000 personer under den närmaste femårsperioden. 400000 350000 2500 300000 2000 250000 1500 200000 150000 1000 100000 500 50000 Byggstartade bostäder i Malmö 2010-2015 - upplåtelseformer 0 0 1960 2010 19702011 1980 2012 1990 2013 2000 20142010 2015 2020 Hyresrätter Bostadsrätter Äganderätt/småhus Folkmängd 1960-2016, prognos 2017-2025

BEFOLKNINGSÖKNING Malmö växer snabbt. Vid årsskiftet 2016/2017 uppgick den totala befolkningen i Malmö till 328 500 personer, en ökning med ca 6 000 personer under 2016. Detta är cirka 400 fler än vad prognosen förutsade. Att det faktiska utfallet översteg prognosen beror på att flyttöverskottet gentemot utlandet blev högre än förutspått. I absoluta tal är befolkningstillväxten den andra snabbaste sedan 1961 och den snabbaste sedan 2009. Hög flyktinginvandring under 2016 Under 2016 minskade asylinvandringen till Sverige väsentligt jämfört med föregående år och totalt inkom nästan 29 000 asylansökningar till Migrationsverket under året. Antal inskrivna asylsökande i eget boende i Malmö den 31 december ökade från 1 700 till 3 800 mellan 2014 och 2015 men minskade till ca 2 800 under 2016. Eftersom asylsökande inte är folkbokförda så ingår de inte i ordinarie befolkningsstatistik och befolkningsprognos. Mer om Malmö stads arbete med anvisningsboenden kan läsas på sidan 26. 6 000 PERSONER FLER I MALMÖ Många barn föds i Malmö Dödstalen började minska runt millennieskiftet samtidigt som antalet födslar började öka. Det innebär att födelseöverskottet successivt ökade fram till 2013. Därefter stabiliserades siffran runt 2 500 personer. Befolkningsstrukturen och de senaste årens utveckling talar för fortsatt höga födelsetal. Avgörande för födelsetalen är antal kvinnor i barnafödande åldrar. Hög inflyttning från utlandet Antalet inflyttade under 2016 var drygt 23 400 och utflyttade cirka 19 900 vilket ger ett positivt flyttningsnetto på cirka 3 500 personer. Flyttnettot gentemot utlandet uppgick till knappt 3 900 personer, en ökning med omkring 1700 jämfört med 2015. Flyttnetto gentemot andra kommuner (inrikes flyttnetto) var negativt för andra året i rad, med knappt 400 fler utflyttade än inflyttade. BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR MALMÖ PRESENTERAS I JUNI OCH FINNS DÄREFTER ATT LÄSA PÅ WWW.MALMO.SE 9 Av den totala inflyttningen till Malmö är knappt 67 procent inrikes inflyttade och 33 procent utrikes inflyttade. I absoluta tal är alltså inrikes in- och utflyttningen betydligt större men in- och utvandringen varierar mer, vilket sannolikt beror på att utrikes flyttnettot är kopplat till externa faktorer i omvärlden som konflikter och oroshärdar. Benägenheten att flytta inrikes bestäms till stor del av ålder och varierar mellan olika skeden i livet. Malmö, Stockholm och Göteborg har till exempel alla ett negativt flyttnetto bland småbarnsfamiljer. Bostadsbehov i Malmö För att täcka bostadsbehovet för Malmös ökande befolkning behövs under perioden 2016-2026 cirka 25 500 nya bostäder i Malmö. Det betyder att bostadsbyggandet behöver ligga på cirka 2 300 bostäder per år. Samtidigt har det under en rad år byggts för få bostäder för att gå i takt med befolkningsökningen och en uppskattning är att det behövs ytterligare cirka 5 000 bostäder för att Malmös bostadsmarknad ska vara i balans. Det finns många sätt att räkna på bostadsbehov och siffrorna ska ses som en fingervisning om läget på bostadsmarknaden i Malmö. Bostadsbehovet är framräknat med hushållskvotsmetoden som tagits fram av Boverket. Underskottet på bostäder är en uppskattning som gjorts utifrån bostadsbestånd, befolkning och bostadsbyggande.

BYGGSTARTADE BOSTÄDER Under åren 2010-2016 har det påbörjats ungefär 13 000 bostäder, varav 7 500 hyresrätter, 4 400 bostadsrätter samt 1 100 småhus. Den genomsnittliga byggstartstakten under periden har legat på drygt 1 850 bostäder per år. 3500 3000 2500 2000 Byggstartade bostäder i Malmö 2010-2016 - upplåtelseformer 1500 1000 500 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Hyresrätter Bostadsrätter Äganderätt/småhus 10 BEVILJADE BYGGLOV Drygt 15 200 bostäder har beviljats bygglov under åren 2010-2016, varav 13 700 i nyproduktion och 1 500 i ombyggnation. 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 Antal bostäder i beviljade bygglov 2010-2016 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Nyproduktion Ombyggnation ANTAL BOSTÄDER I KLARA DETALJPLANER Antalet bostäder i klara (lagakraftvunnna) detaljplaner har varierat under perioden 2010-2016, men i genomsnitt har har detaljplaner för ungefär 2 300 bostäder vunnit lagakraft per år. Under 2016 vann detaljplaner för drygt 1 100 bostäder lagakraft, men det antogs detaljplaner för drygt 2 900 bostäder i stadsbyggnadsnämnden (randig stapel). Skillnaden däremellan är de bostäder som överklagats och som formellt inte hunnit vinna lagakraft. 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 Bostäder i lagakraftvunna detaljplaner 2010-2016 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Lägenheter Småhus Antagna SBN

BYGGSTARTADE BOSTÄDER 2016 Bostadsbyggandet har ökat kraftigt i Malmö under 2016, och den höga takten ser ut att fortsätta även under 2017. Det är framförallt nyproduktionen som ökar, och under 2016 påbörjades drygt 3 100 bostäder, dvs 30 procent fler bostäder jämfört med året innan. Bostadsbyggandet skedde i flera delar av staden men med en klar tyngdpunkt i utbyggnadsområdena Hyllie, Västra Hamnen och Limhamn hamnområde. 36 procent av bostäderna byggstartades på kommunal mark. 3 100 BOSTÄDER BYGGSTARTADES Stor inströmning av bygglovärenden Nästan 4 000 bostäder, inklusive tillfälliga bostäder och specialbostäder, beviljades bygglov under 2016. Inströmningen av bygglov var rekordhög och stadsbyggandskontoret arbetade intensivt för att möta detta. Trots överklagade detaljplaner så finns sedan tidigare en god beredskap i detaljplanerna för att kunna bevilja fler bygglov. Det är framförallt nyproduktion av lägenheter men det har även beviljats lov för ombyggnation från kontor, lokaler, vind etc. till cirka 400 bostäder. Drygt 14 500 bostäder har beviljats bygglov 2010-2016, varav över 13 000 i nyproduktion och nära 1 400 i ombyggnation. Hyresrätten utgör fortfarande drygt hälften av alla byggstarter Under 2010-talet har drygt hälften av alla byggstartade bostäder varit hyresrätter och under 2016 var andelen hyresrätter 65 procent, bostadsrätter 31 procent och småhus fyra procent. Andelen hyresrätter hamnade något högre än för 2015 och det är framförallt på grund av fler specialbostäder med t ex de tillfälliga bostäderna. Blandade upplåtelseformer är ett viktig bostadspolitiskt mål och staden eftersträvar detta i samtliga bostadsområden. FÄRDIGSTÄLLDA BOSTÄDER 2016 Under 2016 färdigställdes drygt 1 700 bostäder i Malmö, varav övervägande del lägenheter i flerbostadshus. Liksom de byggstartade bostäderna utgjordes drygt hälften, 67 procent, av de färdigställda bostäderna av hyresrätter (inklusive specialbostäder), 24 procent bostadsrätter och nio procent småhus. MKB är den byggherre som under året färdigställt flest bostäder, en tredjedel av alla färdiga bostäder. Med drygt 500 färdigställda bostäder når därmed MKB det produktionsmål staden satt i ägardirektiven. Under året har MKB fått höjda produktionskrav till 22 500 bostäder på tre år vilket kommer att leda till fortsatt hög takt hos MKB. 11 FÄRDIGSTÄLLDA BOSTÄDER 2016 EFTER BYGGHERRE OCH BOSTADSTYP

OLIKA UPPLÅTELSEFORMER För att bostadsmarknaden ska fungera för alla stadens invånare måste det finnas bostäder av alla typer, storlekar och upplåtelseformer. I Malmö stad finns nära 155 000 bostäder varav 46 procent är hyresrätter, 36 procent bostadsrätter och 15 procent äganderätter. Cirka en tredjedel av hyresrätterna ägs och förvaltas av MKB, Malmös kommunala bostadsbolag. Hyresrätter är viktiga både för nya hushåll på bostadsmarknaden, som flyttar till Malmö för att arbeta eller studera, och för hushåll som inte är så kapitalstarka. Intresset för att bygga hyresrätter har varit stort under året. Detta beror delvis på det låga ränteläget men också ett ökande behov av bostäder generellt. Bolånetaken med åtföljande krav på eget kapital och svårigheter för privatpersoner att finansiera sitt boende har inneburit en ökande tyngdpunkt på hyresrätter istället för bostadsrätter. Även bostadsrättsproduktionen ökade under 2015 efter en svagare volym 2014. Även detta är mycket beroende av det låga ränteläget men också som effekt av en ökad efterfrågan på bostadsmarknaden i Malmö. Kartan på sidan 13 visar det befintliga beståndet av bostadsstorlekar respektive bostadsstorlekarna i de färdigställda bostäderna under 2016 i Malmös stadsområden. Under året färdigställdes ett stor antal små lägenheter vilket dels förklaras av efterfrågan, dels av de statsbidrag som finns just nu för små lägenheter. 12 Ombildningar av hyreslägenheter Sedan 1999 har antalet ombildningar ökat för varje år, undantaget 2006. År 2009 bröts trenden och antalet ombildningar minskade kraftigt. Sannolikt berodde nedgången på finanskrisen. Sedan dess har ombildandet fortsatt legat på en låg nivå av oklara anledningar. För att ett köp ska kunna genomföras, och därmed en ombildning, krävs att två tredjedelar av hyresgästerna är för en ombildning, att fastighetsägaren vill sälja och att det finns ekonomiska förutsättningar för ett köp. Antalet ombildade lägenheter har ökat svagt i Malmö efter 2012 men är fortfarande på en låg och jämn nivå jämfört med åren 2002-2008. De sex fastigheter med drygt 130 lägenheter som såldes till bostadsrättföreningar under 2016 finns i Davidshall, Rådmansvången, Dammfri, Norra Sofielund, Gamla Staden och Värnhem. Under åren 1999-2016 ombildades nära 9 700 lägenheter från hyresrätter till bostadsrätter. Antalet färdigställda bostäder under samma period var 20 500 och av dessa var 43 procent hyresrätter (SCB mars 2017). Det betyder att antalet hyresrätter nu är uppe i samma nivå som före millenieskiftet. Under de senaste åren har andelen hyresrätter varit hög i nybyggnation av bostäder. OMBILDNINGAR AV HYRESRÄT- TER 1995-2016 Källa Hittabrf.se 1400 1200 1000 800 Ombildningar av hyreslägenheter 1999-2016 1257 1283 1198 1058 878 875 828 600 481 555 400 200 0 287 194 163 178 89 114 131 95 15 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

LÄGENHETSSTORLEKAR I BEFINTLIGT BOSTADSBESTÅND RESPEKTIVE I FÄRDIGSTÄLLDA BOSTÄDER 2016 Rum utan kök 1:or & 2:or NORR 3:or & 4:or 5:or & 6:or Befintligt bestånd Färdigställt 2016 Befintligt bestånd Färdigställt 2016 ÖSTER INNERSTADEN VÄSTER Befintligt bestånd Färdigställt 2016 SÖDER Befintligt bestånd Färdigställt 2016 Befintligt bestånd Färdigställt 2016 13 EN REGIONAL BOSTADSKÖ Lägenhetsinflödets utveckling Boplats Syd förmedlade 5 338 lägenheter under 2016. Det är fler än någonsin tidigare och en ökning med 18 procent och över 800 lägenheter jämfört med året innan. Det beror dels på att Boplats Syd under det gångna året har tecknat flera nya samarbetsavtal med fastighetsägare, dels på att flera anslutna fastighetsägare har ökat sina bestånd genom att bygga nya lägenheter. De yttre faktorer som påverkar inflödet av bostäder till Boplats Syd är framförallt nyproduktion av bostäder, rörligheten på bostadsmarknaden samt Boplats Syds arbete för att hitta nya samarbetspartners. Utveckling av antalet kunder i bostadskön Sedan starten 2009 har Boplats Syd haft en ständig tillväxt av bostadssökande till kön med en nettoökning om cirka 10-12 000 kunder per år de senaste åren. Faktorer som påverkar tillströmningen av nya kunder är huvudsakligen folkökning och demografisk utveckling, prisökningar på den ägda marknaden, utbudet av nya bostäder samt kännedom om Boplats Syd hos regionens invånare. Antalet personer som står i bostadskö hos Boplats Syd ökade med ca 12 300 personer under 2016. Det är en ökning med 21 procent jämfört med 2015. Vid årets slut stod 70 548 personer i kön, men av dessa är inte alla aktivt sökande. Studenter, ungdomar och seniorer Drygt hälften av de som står i bostadskön är mellan 18 och 34 år och cirka tio procent är över 65 år. Under 2015 förmedlades 74 seniorlägenheter och kötiden för dessa är nära fem år. Kötiden för studentbostäder är cirka 16 månader och det förmedlades 530 studentbostäder under året. Antalet ungdomsbostäder som förmedlas var 40 stycken, och den genomsnittliga kötiden för dessa var drygt två år. Omvandling till aktiebolag Kommunfullmäktige beslöt under 2016 att Boplats Syd fr.o.m. den 1 januari 2017 ska övergå till ett helägt aktiebolag av Malmö Stad. Det nya namnet för organisationen blir Bostadsplats Syd AB.

2. PLANLÄGE OCH BOSTADSBYGGANDE 14 SAMMANFATTNING Malmös befolkning växer kraftigt genom ökat barnafödande och ökad inflyttning till Malmö. Inflyttning från utlandet har länge utgjort en stor del av befolkningsökningen och den väntas öka under kommande år. Dock är de befolkningsprognoser som görs mycket osäkra mot bakgrund av asylinvandringen som påverkas av regler i Sverige och EU. Med de prognoser som gjorts tidigare kommer staden att växa med 6 000 personer per år framöver och utmaningen att bygga i takt med befolkningsökningen kvarstår. Att tillskapa bostäder för hushåll med låg inkomst är en ytterligare utmaning under rådande villkor på bostadsmarknaden. Det finns goda förutsättningar för fortsatt högt byggande under de närmsta åren. Från kommunens sida är förutsättningarna goda med en planberedskap på omkring 17 000 bostäder (drygt 8 000 bostäder i klara detaljplaner och cirka 9 000 bostäder i pågående detaljplanering) och kapacitet på 53 000 bostäder i översiktsplanen. I aktualiseringen av översiktsplanen kommer kapaciteten utökas ytterligare. Bostadsbyggandet påverkas dock starkt av konjunktur och bedömd efterfrågan på marknaden. Kommunen behöver således arbeta fram strategier för att upprätthålla ett högt byggande även vid lågkonjunktur. BEFOLKNINGSPROGNOS Enligt tidigare prognoser förväntas Malmös befolkning fram till 2020 öka till cirka 349 000 personer. Folkökningen förväntas vara drygt 31 000 personer under den närmaste femårsperioden. Den faktor i prognosen som är svårast att förutsäga är flyttningarna eftersom antalet in- och utflyttade beror på en mängd omvärldsfaktorer som i sin tur kan vara svåra att förutse. Benägenheten att flytta är främst kopplad till ålder men även till kön. 20-30åringar flyttar mer jämfört med övriga åldersgrupper och kvinnor i större utsträckning än män. Ökning i olika åldersgrupper Prognosen tyder på att den befolkningsökning som har varit kommer att fortsätta. I Malmö har antalet födda ökat under en lång tid och förväntas fortsätta att öka med cirka 70 nyfödda ytterligare per år fram till 2020. Antalet döda antas minska något varje år till prognosperiodens slut och ligga på cirka 2 500. Åldersgrupperna som går i grundskolan kommer att öka mest procentuellt, 27 procent fram till år 2020, vilket motsvarar cirka 8 400 fler i åldrarna 6-15 år. Förskolebarnen väntas öka med 10 procent vilket innebär cirka 2 300 fler år 2020 jämfört med 2014. Gymnasieeleverna väntas under åren 2016-2018 minska i antal för att sedan öka igen, men detta är en osäker prognos med tanke på tillskottet av asylsökande i dessa åldrar.

BEDÖMNING AV BYGGSTARTER 2017 Arbetet med att ta fram detaljplaner för bostäder har under många år pågått intensivt vilket gör att det i Malmö finns goda förutsättningar för bostadsbyggande de närmsta åren. Stadsbyggnadskontoret har i dagsläget pågående detaljplaner för nästan 9 000 bostäder, varav cirka 40 procent på kommunal mark. Utöver det finns drygt 8 000 bostäder i klara detaljplaner som är under är under utbyggnad i olika skeden. En sammantagen bedömning baserad på marknadens intresse, marktilldelning på kommunal mark och förutsättningar i bygglov och detaljplanering, är att 2 700 bostäder kan byggstarta under 2017. Den goda planberedskapen tillsammans med den stora mängden beviljade bygglov kan innebära att antalet byggstartade bostäder fortsatt ligger högt och når upp mot 3 000 bostäder även för 2017. Bostadsbyggandet kommer att ske i flera delar av Malmö, men med en fortsatt tonvikt i Hyllie, Limhamns gamla hamnområde, Västra hamnen, Elinegård och Norra Sorgenfri. MÖJLIGA BYGGSTARTER 2700 PLANER PÅ GÅNG Under 2016 har planarbeten för bostäder framförallt pågått i Malmös tre större utvecklingsområden; Västra Hamnen-Varvsstaden-Nyhamnen, Hyllie- Holma-Kroksbäck och Norra Sorgenfri-Rosengård samt vid Limhamns hamnområde och gamla cementfabrik. Förtätning Under den senaste åttaårsperioden har detaljplaner för nästan 17 100 bostäder antagits i stadsbyggnadsnämnden, vilket är nästan 2 100 bostäder per år. Under 2016 antogs detaljplaner för drygt 2 900 bostäder i stadsbyggnadsnämnden, varav detaljaplaner för 1 100 bostäder hann vinna lagakraft (se karta sid 16). 15 Planering av nya förtätningsprojekt, med olika karaktär och storlek, pågår ständigt runt om i Malmö. Ett exempel är detaljplanen för del av fastigheten Bilen 22 (Masthusen kv 13-16) i Västra hamnen. Den nu aktuella detaljplanen omfattar den södra delen av kvarteret Masthusen, och planområdet kan komma att innehålla uppemot 350 nya bostäder samt en förskola för 160 barn. Planen innehåller även byggrätter avsedda för centrumfunktioner av olika slag och service. Förtätningen i Hyllie går snabbt och detaljplan för en del av fastigheten Hyllie 4:2 syftar till att möjliggöra uppförande av kontor, bostäder och centrumverksamheter i tre kvarter och en tät och blandad stadsmiljö i Hyllie. Planområdet utgör mötet mellan den täta kvartersstrukturen kring Hyllie allé och den storskaliga bebyggelsen kring Hyllie stationstorg. Dessutom omges planområdet av Hyllies viktigaste stadsgator (Hyllie allé och Hyllie boulevard) samt torget framför den föreslagna skolan och kulturhuset, som blir ett av Hyllies viktigaste offentliga rum. Fördjupningar och planprogram Förutom detaljplanerna för fler bostäder pågår även ett antal planprogram och fördjupade översiktsplaner som ger nya utvecklingsmöjligheter för staden. Planprogram är på gång bland annat i områdena Törnrosen, Holma-Kroksbäck och Stadionområdet som senare kommer att ligga till grund för fler detaljplaner. Planprogramet för Holma och Kroksbäck syftar till att visa hur möjligheterna till en långsiktigt god stadsutveckling i Holma och Kroksbäck kan ökas. Det ger förslag på hur en ny blandad bebyggelsestruktur kan skapas så att den kan bidra till en socialt, ekologiskt, kulturellt och ekonomiskt hållbar

utveckling i området och till att mål för hela stadens utveckling nås, samtidigt som befintliga värden tillvaratas. Förslaget innebär att Holma och Kroksbäck förtätas och kompletteras med bostäder, olika typer av verksamheter, stråk och platser. Under 2016 har arbete med fördjupade översiktsplaner pågått i områdena Nyhamnen, Kirseberg och Södra Hyllie. Nyhamnens omvandling är en viktig del av att utvidga och vidareutveckla Malmös stadskärna. Närheten till centralstationen, havet, hamnen och gamla industrimiljöer ska tillvaratas. Nyhamnen ska fullt utbyggt kunna rymma cirka 6 000 nya bostäder i en i huvudsak urban innerstadsmiljö med hög täthet, särskilt i de mest kollektivtrafiknära lägena. Nyhamnen ska ge plats för ett diversifierat näringsliv med cirka 13 000 sysselsatta inom näringar som kan blandas med bostäder. Planområdet ska rymma även 1500 grundskoleplatser, 650 försko- leplatser, ett flertal grönområden samt en idrottsplan. För att förbättra den sociala hållbarheten i Malmö ska utvecklingen i Nyhamnen bidra till ett ökat bostadsbyggande med ett brett utbud av olika typer av bostäder med varierande upplåtelseformer av hög kvalitet. Samtidigt ska området bidra till att stärka Malmös näringsliv och därmed spela en viktig roll för den regionala arbetsoch bostadsmarknaden genom att skapa plats för arbete och försörjning för fler medborgare. Målet är att skapa en attraktiv och nyskapande stadsmiljö med hög intensitet där människan står i fokus, bland annat genom att skapa mötesplatser som involverar alla människor. Detta och närheten till högvärdig kollektivtrafik och en cykeloch fotgängarvänlig struktur ska stärka en jämställd och jämlik stadsmiljö. En inkluderande, innovativ och unik utvecklingsprocess ska över tiden vidareutveckla Nyhamnens identitet och förstärka Malmös roll som kuststad. 16 Sjöstjärnan 5 Rudan 9 Skrattmåsen 4 Vildkatten 20 Kv. Sjöporten Zebran 5 Elgen 18 Trollhättan 4, 7 och 6 Gyllenstjärna 32 Laxen 23 och 25 Insjön 4 Böljan 5 Elinero 3 Dekoratören 22 och 23 Katrinelund 26 Landskontoristen 1 Källtofta 8 och 9 Gyllins trädgård (etapp 3) Sallerup 180:49 m.fl. (Wowragården) Ålkistan 6 Hyllie 4:2 Vintrie 6:3 m fl Oxievång 2 Polospelaren 11 Tygelsjö 54:2 Klara detaljplaner under 2016 Under 2016 vann detaljplaner med drygt 1100 bostäder laga kraft i Malmö.

Planberedskap Det mätningarna visar just nu är att det byggs i mer eller mindre alla klara detaljplaner. Informationen i kartan nedan är i ständig förändring, och i flertalet av de detaljplaner som fortfarande är helt orange är bygglov och nya byggstarter på gång under 2017. I Malmös översiktsplan finns kapacitet för 53 000 bostäder, vilket innebär planberedskap på kort och medellång sikt för bostadsbyggande som motsvarar det demografiska behovet. På längre sikt är arbetet med en översyn av översiktsplanen igång, vilket ska beakta ändrade förutsättningar samt ta sikte på 2040. Under åren 2014-2015 ökade inströmningen av bygglov markant i takt med konjunkturen, och med goda förutsättningar i redan klara detaljplaner var det möjligt att snabbt få en ökning av bostadsbyggandet i Malmö. Ett marknadsmässigt styrt bostadsbyggande är konjunkturkänsligt vilket kan ge snabba skiftningar i utbyggnadstakten. Med goda förutsättningar för bostäder i detaljplaneringen skapas dels en möjlighet att snabbt öka bostadsbyggandet igen efter en konjunkturnedgång, dels kunna hålla en hög takt i utbygganden av bostäder. I ett kort-mellanlångt perspektiv finns det drygt 8 000 bostäder i klara detaljplaner. Det innebär att förutsättningar har skapats för att det ska stå färdiga bostäder om två år och framåt. På mellanlång och lång sikt finns (januari 2017) ytterligare drygt 9 000 bostäder i pågående detaljplanering, vilket sammantaget ger 17 000 bostäder i klara och pågående detaljplaner. Siffrorna är inte konstanta utan varierar efterhand planer påbörjas och färdigställs. Om uppföljningarna visar att bostäderna inte startas i de nya planerna tas underlaget vidare till bolotsprojektet. Här sker dialogen med bostadsmarknadens aktörer för att identifiera varför byggnationen inte kommer igång och vad som behövs för att bostäderna ska byggstartas. Byggstarter i klara detaljplaner I januari 2017 fanns totalt drygt 8 000 bostäder kvar att byggstarta i klara detaljplaner. I jämförelse med samma tid förra året är det cirka 1000 bostäder färre. Det beror på att färre detaljplaner för bostäder hann vinna laga kraft under 2016 (detaljplaner för drygt 1 400 bostäder har överklagats) samtidigt som ett stort antal bostäder byggstartade i befintliga planer. Planberedskap bostäder tertial 3, 2016 Antal bostäder som detaljplanen anger (min 10 max 1700) HAMNEN 2 000 m Bostäder i produktion/färdigställda gatan Skala 1: 55 000 ck Sto Kranen (Piren) Bilen 16 (kv. 6, 12 & torget) Gäddan NORR Innerstaden 31:12 (n om Centralstationen) Nils atan..... Norra Vallg sg Vintrie 24:84 Bunkeflostrand Vintrievä gen. Skogsmätaren öster om n vä ge n en id sv Få rab äc ks vä es fr Ring n vä ge Yst ad vä ge n Eli s ed a ls vä ge n FOSIE SVEDALA KOMMUN E6, E20, E22 Vintrie 6:3 m fl VÄSTER 15 Smörbollen 53 Pildammsväge Gottorps Allé Bunkeflostrand n. v Sallerup 180:49 m.fl. (Wowragården) ÖSTER tan Klagshamnsv Inre Öst-Västliga gatan (Hyllie allé) Öst-Västliga gatan Gottorps rsro v ä Bonden ge n Steny xega Hyllie 4:2 äg en Område söder om Kasernallén Jä ge Munk hä tte HYLLIE. Ålkistan 6 Klå ge rup sv HUSIE en... Dekoratören 22 och 23 Snickaren 7 Sågaren 7 Eli ne lu Elinegård E20 ROSENGÅRD äg n Gyllins trädgård (etapp 3) Rin gv ge Bellevuestadion öster om Köp enh amn ge sv. svä Limhamn 155:499 norr om kalkbrottet..... Altofta 11 Soltofta Källtofta 8 och 9 Stjärntofta 2 Åstofta del av Virentofta Åstofta Landskontoristen 1 Bohus (Mobilia) Nummertolvsvägen Gyllins trädgård etapp 1 Gyllins trädgård etapp 2 Ag n Sågfisken 19 olm nd sv äg en Str andg atan Ärt h Spiran gatan tta rp Skrattmåsen 4 Sjöstjärnan 5 Am irals Kvarteret Öknen Elinero 3 Nytorp 2 Sallerupsvägen a Ka n Kvarnhög 49 Draken östra delen Lindängsv Ka lkb rott sg Sjöstjärnan 15 Lo re nsbo rg Bäcköringen 6 Vildkatten 20 Rudan 9 Vildkatten 12 Kajmanen 1 Vakteln 3 Linnég ata. Böljan 5 ns vä g Lien Draken Grytan 1 Kraften 1 Kontinentalbana n......... ics so. Insjön 4 äg en L Gjuteriet 21LIMHAMN n Dadeln 23 Katrinelund 26 Spårvägen Vä str John Er gs n in re elvä INNERSTADEN Kronolotsen Kvarteret Cementen sydvästra delen av Katten Fö Elgen 18 Laxen 23 & 25 Zebran 5 Örnen Nob n ge ta ga Kamelen 14 tan entsga Regem Kungen 1 Be rgs vä s ga tan Gjuteriet 18 m ns ha Cementen nv delen im s Te ga tan.. Glasbruket Sundholmen Mästerlotsen s in Milano 7 E6, E20, E22 KIRSEBERG Gyllenstjärna 32 g vä BURLÖVS KOMMUN gen Västk ustvä Hallenborgs gata väster om Trollhättan 4, 7 och 6 en ge n Bilen 18 sv äg torps Kv. Sjöporten lm Tu lls Klyvaren 2 Bilen 17 kvarter 1-4 ho Vide dalsv äg Kranen 2 mfl Ytt re 1 000 Flintränne 0 Bostäder kvar av byggrätten Stensåkers gård SÖDER Yttre Ringvägen Sv ed a Naffentorpsvägen norr om Naffentorpsvägen Lerteglet m fl (Oxie centrum) la vä ge n OXIE Lockarps Kyrkoväg cksv äge Galgeba n Oxievång 2 Till Ystad äg en ägen Råv BUNKEFLO Käglingev n rgsväge Trellebo Standhem öster om Stur up Ys ta d E6 5 Vångavägen Klagstorpsvägen Kalkbrottet i Klagshamn etapp 1 Borreb ackevä Kalkbrottet i Klagshamn etapp 2 Badvä gen gen Polospelaren 11 Törringevägen Gamla Borrebackevägen V Klagstorp Kromb yvägen Klagshamn Ängsövägen Tygelsjö 54:2 Glo stor psväge n Till bo rg lle Tygelsjö by Tre n eväge Gessi Åttingen 8 Tygelsjö en Sjötorpsväg Malmö Stadsbyggnadskontor 2017 VELLINGE KOMMUN Planberedskap bostäder I kartan visas lagakraftvunna detaljplaner för bostäder med kvarvarande byggrätter. Cirkelns storlek visar om detaljplanen medger ett stort eller litet antal bostäder, varje cirkel är en detaljplan. Orange visar andelen bostäder som är kvar att byggstarta, och blått visar andelen byggstartade bostäder, dvs bostäder i produktion och/eller färdigställda, i respektive plan. 17

18

3. AKTUELLT I MALMÖ SAMMANFATTNING Det finns många positiva trender i Malmös bostadsförsörjning, samtidigt som det finns betydande utmaningar. Bostadsbyggandet har för andra året varit på en nivå som ungefär motsvarar behovet genererat av befolkningsökningen. Samtidigt finns det en stor och ökande del av befolkningen som har svårt att efterfråga en bostad i Malmö. Gapet mellan den marknadsmässigt drivna nyproduktionen och bostadsbehovet syns i den kraftigt ökande hemlösheten för hushåll som inte har råd att efterfråga en bostad. Några av de insatser Malmö stad har gjort under året inom bostadsförsörjningen är att kommunen har anställt en bostadsgeneral med fokus på hur fler bostäder till hemlösa och nyanlända ska kunna skapas. Det har även beslutats om en förändring av stadens organisation, där hemlöshetsfrågan fr.o.m. 2017 kommer att samordnas av fastighetskontoret. Drygt 400 nyanlända personer anvisades till Malmö för vilka kommunen ansvarar för anskaffning av bostad. Bolotsen har under 2016 fokuserat mycket på att utveckla processfrågor tillsammans med olika bostadsaktörer. MKB fick nya ägardirektiv med krav på ökade leveranser från och med 2017. Staden och MKB har en samarbetsgrupp för att följa projekten inom MKB och arbeta för att målen uppnås. MALMÖS STORA UTMANINGAR Bostadsbyggandet har ökat kraftigt under de senaste åren vilket är mycket positivt. Malmö stad står alltjämt inför utmaningen att skapa förutsättningar för bibehållet högt bostadsbyggande och ett bostadsbyggande som motsvarar de behov som finns hos Malmös befolkning. Högt bostadsbyggande och bostäder till kostnader som fler kan efterfråga kräver att stat, kommun och bostadsbyggare, enskilt och gemensamt, ser över de begränsningar och hinder som finns för bostadsbyggande. Idag finns ett glapp mellan kommunens ansvar för bostadsförsörjning, statens ansvar och det marknadsdrivna bostadsbyggandet som direkt påverkar möjligheterna att trygga boendet för alla, men särskilt för grupper med låg betalningsförmåga. Fler bostäder Gapet mellan den marknadsmässigt drivna nyproduktionen och behovet av nya bostäder växer. Det är därför viktigt att ge förutsättningar för, och stimulera bostadsproduktion inom olika segment. För att klara bostadsförsörjningen för alla hushåll måste produktionen även inriktas på bostäder till rimliga kostnadsnivåer för medelinkomsttagare, vilket kan bidra till att billigare bostäder frigörs i det befintliga bostadsbeståndet. Samverkan med marknadens aktörer är avgörande i stadens arbete med att hålla bostadsbyggandet på nivåer som motsvarar befolkningsökningen. 19

Boende för olika grupper Rörligheten på bostadsmarknaden behöver öka så att det befintliga bostadsbeståndet kan nyttjas optimalt. Det finns behov av att förändra statliga regelverk och skatteregler så att hushållens möjlighet att efterfråga nyproducerade bostäder förbättras och för att öka rörligheten på bostadsmarknaden. En stor del av stadens framtida invånare kommer att bestå av nyanlända flyktingar med begränsad betalningsförmåga. Idag kan inte marknadskrafterna tillgodose bostadsbehoven i staden. Behoven är svåra att bedöma, bland annat beroende på osäkerhetsfaktorer avseende antalet asylsökande som i väntan på beslut bor i eget boende, exempelvis hos släkt eller vänner (EBO). För att sörja för nyanländas behov krävs särskilda åtgärder. Kommunen kan göra mycket men det krävs också statliga insatser, översyn av regelverk och nya finansieringsformer för bostadsbyggande för att bostadsbehoven hos hushåll med låga inkomster ska kunna mötas. Kort och lång sikt i planeringen Bostäder för anvisade flyktingar och ensamkommande barn måste lösas omgående. Men konsekvenserna av de nya förutsättningarna för den långsiktiga planeringen är svåröverskådliga. Att kapaciteten för bostäder i översiktsplanen kontinuerligt behöver ses över för medellång och längre sikt står klart. Att alltid upprätthålla en god planberedskap i form av detaljplanlagd mark är självklart. Det är också viktigt att frågor kring utbyggnad av infrastruktur (spårväg med mera), rekreationsområden och andra samhällsfunktioner inte får stå i motsats till ett ökat bostadsbyggande. Samma sak gäller kvalitet och miljöaspekter. 20 Stadens investeringar Med en ökande befolkning står Malmö stad inför ett behov av stora investeringar i form av utbyggnad av nya bostadsområden, skolor, förskolor och infrastruktur. Det kommer att resultera i högre driftskostnader för tekniska nämnden än vad som medges för kommande år. De komplexa utmaningar som finns både på kort och på lång sikt inom bostadsförsörjningen måste betraktas med ett helhetsperspektiv. Med en bred helhetssyn kan nya finansieringsmodeller och samhällsekonomiska analyser samverka och ge nya möjligheter. TILLÄGGSBUDGET FÖR 2016 Med anledning av ny befolkningsprognos med betydligt högre befolkningsökning beslutade kommunfullmäktige i mars 2016 om tilläggsbudget för 2016. Ett av områdena som kräver ökade resurser är krafttag för fler bostäder. Stadsbyggnadsnämnden, tekniska nämnden och miljönämnden tilldelades tillsammans 6,5 miljoner kr utöver ordinarie budget för att kunna öka organisationens kapacitet för planerings-, bygglovs, och markärenden och säkerställa att staden kan möta bostadsbyggare och entreprenörers intresse och vilja att investera i staden. HANDLINGSPLAN FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING Antagen av kommunstyrelsen 2014-11-26 NY HANDLINGSPLAN UNDER FRAMTAGANDE Under 2016 påbörjades arbetet med att ta fram nya bostadspolitiska mål för Malmö stad. Förslag till målen redovisas i samrådshandlingen för översiktsplanen som ska aktualitetsprövas och ses över. Samrådet pågår till den 31 mars 2017. Under våren 2017 arbetas förslag till en ny Handlingsplan för bostadsförsörjning fram. Handlingsplanen kommer att ange de bostadspolitiska målen, insatser för att nå målen och en bild av bostadsmarknadens utveckling i Malmö generellt och för olika grupper.

BOSTADSBYGGANDE I OLIKA LÄGEN I de bostadspolitiska målen för Malmö anges att staden ska verka för en funktionsblandad stad och motverka boendesegregation genom att stimulera ett allsidigt bostadsbyggande vad gäller olika upplåtelseformer, lägenhetsstorlekar och hustyper. Alla malmöbor ska kunna erbjudas en bostad som motsvarar deras behov och efterfrågan genom en god tillgång till ett varierat utbud av bostäder. Nedan ges några exempel på vad som byggs och planeras i staden med koppling till de bostadspolitiska målen. Ett förtätningsprojekt i den täta staden är fastigheten Dimman 13, belägen nära Möllevångstorget. Förslaget innebär att det på den sedan länge obebyggda fastigheten uppförs ett flerbostadshus med 90 lägenheter. På takterrassen, som blir bostadshusets gårdsarea, skapas plats för umgänge och grönska. Genom olika åtgärder, exempelvis cykelverkstad, laddningsplatser för eldrivna cyklar, cykelpool, bilpoolsavtal, har man landat i en låg parkeringsnorm. Det är ett bra exempel på en komplettering som ger variation till befintligt bostadsbestånd. På fastigheten Kungsliljan 3, belägen på Håkanstorp ut med Sallerupsvägen, byggs ett nytt seniorboende. Den nya byggnadens gestaltning har tydliga kopplingar till befintligt höghus i kvarteret, och befintlig gårdsmiljö på Kungsliljan 1 ska upprustas i samband med nybyggnationen och används som gemensam utemiljö. Förtätningsexempel med ett seniorboende. På fastigheten Vårsången 8 byggstartades under sommaren 2016 den andra etappen nya flerbostadshus i stadsdelen Lindängen. I aktuellt punkthus finns 28 lägenheter i storlekarna 1 5 rum och kök samt 5 LSS-bostäder. I bottenvåningen finns gemensamhetsytor samt två lokaler för kontor eller handel. Grönytor samutnyttjas till viss del med förskolan bredvid. Projektet som helhet tillför nya hyresrätter och bostadsrätter i ett område som det inte byggts nytt i på 30 år. 21 Under 2016 påbörjades planarbete för området söder om kvarteret Badhuset i Hyllie. Platsens viktigaste utmaning är att knyta ihop Hyllie med Holma och Kroksbäck i en ny, tät och blandad stadsbebyggelse. Planområdets stadstruktur utgår från storkvarter med robusta byggnader utåt, mot Hyllie boulevard och Hyllievångsvägen, och intim gårdsmiljö inåt, bestående av småskalig kvartersbebyggelse med varierande uttryck, som genomkorsas av gränder. Planförslaget möjliggör 450 nya bostäder, 3000 kvm BTA butikslokaler, 10 000 kvm BTA kontor, 300 parkeringsplatser samt en förskola för 120 barn. Det är förutom variationen av hustyper och verksamheter ett bra exempel på hur staden byggs samman och länkar nya Hyllie med befintlig stadsbebyggelse. I omvandlingsområdet Norra Sorgenfri påbörjades under 2016 det vinnande förslaget från UngBo. Projektet på fastigheten Föraren 4, består av 11 hyreslägenheter. Lägenheterna består av två sovrum med plats för enkelsängar, gemensamt kök, vardagsrum och badrum. Lägenhetstypen vänder sig särskilt till unga och studenter. Projektet är ett exempel på omvandling av centralt belägen mark och hur man där skapar förutsättningar för ett varierat boende. Ambitioner att skapa bostäder för alla grupper kan exemplifieras med projektet Stämpen 1. Här har under 2016 färdigställts 130 bostäder för unga 18-25 år. Lägenheterna och en gemensam terrass ligger ovanpå en nybyggd sporthall intill Stapelbäddsparken i Västra Hamnen.

ÖKAT BOSTADSBYGGANDE Ökat bostadsbyggande har varit högt prioriterat i Malmö stads arbete under många år. Att lösa den knuten ger effekter på utmaningarna att skapa fler bostäder för hushåll med låga inkomster och att minska hemlösheten eftersom det handlar om att bostadsbyggandet ska hänga med befolkningsutvecklingen. Bostadsbyggandet 2016 har varit mycket högt med hela 3 100 byggstartade bostäder. Det är ungefär denna nivå av byggande som krävs för att tillgodose bostadsbehovet som årligen genereras av Malmö befolkningsökning. Det höga bostadsbyggandet är ett resultat av stadens målmedvetna arbete, både med detaljplaner och bygglov, tillsammans med god konjunktur och aktiva byggaktörer i Malmö. Utmaningen framåt blir att försöka upprätthålla denna höga nivå, inte minst om konjunkturen vänder. Bolotsens arbete under 2016 Malmö stads Bolots startades 2014. Bolotsens arbetar för att överbrygga mellanrum mellan aktörer, förvaltningar och avdelningar för att viktiga frågeställningar inte ska hamna mellan stolarna. Målet är också att stärka stadens dialog med bostadsmarknadens aktörer, samt att hitta och generera idéer och innovationer kring ökat bostadsbyggande och implementering av dessa. Bolotsen ska identifiera och lösa knutar som kan uppstå i bostadsprojekten i samarbetet mellan staden och aktörer samt att hjälpa till att driva processer som fastnat. Det kan till exempel handla om att lösa målkonflikter. 22 Under 2016 har ytterligare en bolots inrättats med fokus på att stärka de interna processerna. På stadsbyggnadskontorets planavdelning har även en handläggare med uppgift att vara stadens ingång och samordnare i förtätningsfrågor tillsatts. Strategisk byggherredialog Ett viktigt arbete under 2016 har varit att utveckla procerssfrågor tillsammans med olika bostadsaktörer. Under året fortsatte även den strategiska byggherredialogen som fick sin form under 2015. Malmö stad har anordnat en mötesplats för aktiva bostadsbyggande aktörer, ansvariga politiker och stadens tjänstepersoner för att tillsammans fördjupa samtalet om gemensamma processer och vilka faktorer som ger fortsatt skjuts i bostadsbyggandet. Genom frukostmöten har dialogen kring gemensamt identifierade frågeställningar fördjupats. Dessa möten har haft olika teman som lyfts upp under gemensamma träffar och som krävt vidare diskussioner i syfte att pröva nya angreppssätt i stadens processer för fortsatt ökat bostadsbyggande. Några exempel på frågeställningar som lyfts är utmaningen i att skapa en blandad stad med lokaler och bostäder, förtätning, detaljeringsgrader i detaljplaner och vikten av gemensamma mål för alla aktörer i planeringen. Stöd till MKB MKB fick nya ägardirektiv med krav på ökade leveranser från och med 2017. Det nya uppdraget innebär att leverera 22 500 färdigställda bostäder på tre år, istället för 500 bostäder per år som tidigare. I och med det utökade uppdraget har staden och MKB en samarbetsgrupp för att följa projekten inom MKB och arbeta för att målen uppnås. Arbetsgruppen är från stadens sida förvaltningsövergripande tillsammans med representanter från MKB och leds av Bolotsen.

FLER BOSTÄDER FÖR HUSHÅLL MED LÅG INKOMST Utvecklingen i Malmö är tudelad; antalet malmöbor som har hög utbildning och goda inkomster ökar, samtidigt har stora grupper i staden svårigheter på bostadsmarknaden för att de saknar inkomst eller fast försörjning. En följd av lågt bostadsbyggande är hård konkurrens om bostäderna som finns på bostadsmarknaden. Det leder till att hushåll med svag betalningsförmåga får än svårare att finna en lämplig bostad. Malmö har en ung befolkning och många nyanlända flyktingar, grupper som generellt har en svag betalningsförmåga och svag förankring på arbetsmarknaden och bostadsmarknaden. Malmö präglas också av relativt låg sysselsättningsgrad. Hushållens ekonomi är avgörande för möjligheterna att efterfråga en lämplig bostad. Många fastighetsägare accepterar inte försörjningsstöd som inkomst idag vilket innebär att nära 10 000 hushåll i staden är hänvisade till de få fastighetsägare som gör det (MKB är en av dem). Boplats Syd och fastighetskontoret verkar för att fler ska godkänna försörjningsstöd som inkomst. Möjligheterna att få en bostad har skärpts och det finns även fastighetsägare som inte accepterar etableringsersättning för nyanlända personer, studiemedel från CSN eller till och med pension. De senaste årens kraftiga ökning av den strukturella hemlösheten visar att en ökande del av Malmöborna har svårt att efterfråga en bostad och av olika anledningar hamnar under socialtjänstens ansvar. Detta är en negativ och kostsam utveckling för kommunen som behöver brytas. En stor utmaning är att skapa förutsättningar för bra boende till en rimlig kostnad även för hushåll med låga inkomster. Bostäder med lägre hyror finns främst i det befintliga och oftast lite äldre bostadsbeståndet. Dock finns risk att även dessa bostäder får högre hyror vid renovering. Nya bostäder med lägre hyror skulle kunna frigöra bostäder i det äldre beståndet och bidra till att fler kan finna en lämplig bostad genom den omflyttning som då sker. 23 Kommissionsuppdrag utrett Ett av de kommissionsuppdrag som tilldelats Malmö stads bostadsförsörjningsorgnaisation, Utred möjligheten att öka tillgången på bostäder som alla barnfamiljer har råd med och som uppfyller kvalitets- och miljökrav, har utretts under 2016. slutsatserna kommer att utgöra ett underlag i insatserna i Handlingsplanen för bostadsförsörjning som ska vara färdig i juni 2017. Utredningen har fokuserat på att dels utreda hur stort bostadsbehovet är för betalningsvaga barnfamiljer (hemlösa, hushåll som är svårt trångbodda och/eller i osäker boendesituation) och dels att diskutera möjliga insatser för dessa familjer. Uppskattningsvis kan i dagsläget cirka 3-4 000 barnfamiljer ha behov av en bostad, eller en större bostad. Malmös befolkningsökning har under många år utgjorts av relativt många betalningssvaga hushåll som har liten möjlighet att efterfråga bostad på den ordinarie bostadsmarknaden. Byggandet har inte matchat det behov som befolkningsökningen genererat och ett bostadsunderskott har växt fram. Majoriteten av de betalningssvaga hushållen blir inte hemlösa utan bor sannolikt i osäkra förhållanden, t.ex. som inneboende eller med andrahandskontrakt. För en del av dessa hushåll kan en billig bostad på den ordinarie bostadsmarknaden vara inom räckhåll men för de mest betalningssvaga kommer någon typ av subvention troligtvis behövas. För att kunna möta behovet för dessa hushåll behövs en rad insatser från att verka för minskad hemlöshet till att säkra tillgången till bostäder för med låga hyror, antingen genom nybyggnation eller inom det befintliga beståndet.

STRUKTURELL OCH SOCIAL HEMLÖSHET Det är stora skillnader mellan den grupp som är hemlösa av strukturella skäl och den som har en egen social problematik framför allt när det gäller könsfördelning, antalet barn och hur stor andel som är födda i Sverige. Källa. Malmö stad, Stadskontoret HEMLÖSHETEN ÖKAR KRAFTIGT Hemlösheten ökade kraftigt under 2016 - med över 400 personer. Det är främst den strukturellt betingade hemlösheten (de som saknar egen bostad därför att de inte har ekonomiska förutsättningar att ta sig in på den vanliga bostadsmarknaden) som ökar. Vid årets kartläggningen i oktober 2016 uppgick de strukturellt hemlösa till sammanlagt 1 198 personer - 69 procent av alla hemlösa. Sedan 2014 har den strukturella hemlösheten ökat med 68 procent. De som är strukturellt hemlösa är individer och hushåll som inte har ekonomiska förutsättningar att efterfråga en egen bostad och på egen hand ordnat tillfälliga boenden som de sedan av olika anledningar förlorar. En stor del av den ökande strukturella hemlösheten utgörs av relativt nyanlända immigranter med låg anknytning till bostadsmarknaden. Ytterligare en allvarlig utveckling är att allt fler barnfamiljer blir hemlösa. Vid senaste kartläggningen fanns det ca 900 hemlösa barn (fördelade på ca 400 hushåll) i Malmö. Den ökande strukturella hemlösheten är en tydlig indikation över att en växande del av Malmös befolkning har svårt att efterfråga en bostad på den ordinarie marknaden. Kostnaderna av detta blir stora för samhället både direkt, i form av kraftigt ökande kostnader för sociala boenden, och indirekt i form av långsiktiga konsekvenser för de individer som blir hemlösa. 24 Malmö stads arbete mot hemlöshet Eftersom hemlösheten drastiskt ändrat karaktär under de senaste åren har andra förvaltningar, utöver kommunens socialtjänst, involverats i arbetet med att försöka åtgärda problematiken. Stadsfastigheter har, efter beställning av stadsområden, köpt in små bostadsrätter som ska ingå i kommunens bestånd för andrahandsuthyrning. Prioriterade för dessa är unga som lämnar ett behandlingshem eller familjehem och inte har någon bostad och unga som inte kan bo tillsammans med föräldrarna och därför placeras på dyra behandlingshem trots att det enbart är en bostad med tillgång till stödinsatser de behöver. Lägenheterna används som genomgångsboende och ungdomarna har inte besittningsskydd. Sociala resursförvaltningen ansvarar för kommungemensamma resurser och för upphandling av dygnsboenden samt natthärbärgesplatser. Den grupp hemlösa som har en social problematik har genom bostadsbristen fått allt svårare att komma in på den ordinarie bostadsmarknaden varför utbygg- HEMLÖSHETEN ÖKAR Malmö Stad genomför årligen en kartläggning som ger en ögonblicksbild av hemlöshetssituationen den 1 oktoberw. Den beskriver således inte hur det ser ut i ett längre perspektiv som t ex hur många som varit hemlösa någon period under året som gått. Källa. Malmö stad, Stadskontoret Personer 1400 1200 1000 800 600 400 522 534 540 527 512 340 326 360 507 566 490 407 714 428 871 462 1198 542 Strukturell Social 200 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 År

naden av speciella resurser i stor utsträckning varit inriktad på dem. Sociala resursförvaltningen driver bl a ett Bostad först-program som bygger på att en egen bostad är grundläggande för att kunna åstadkomma andra förändringar i tillvaron som t.ex. drogfrihet. Resultaten av programmet är mycket lovande och under 2017 sker en utökning. Under de senaste åren har kommunen tvingats bygga upp särskilda resurser även för personer som med en bostadsmarknad i balans inte skulle ha kommit i fråga för insatser från socialtjänsten för sitt boende. Utöver de kommungemensamma resurserna har respektive stadsområde egna boenden för hemlösa och de köper även in boendeplatser av privata entreprenörer samt hotell. Under 2016 förvaltade kommunen drygt 1 400 lägenheter för andrahandsuthyrning till hemlösa. Knappt hälften av dem var genomgångs-/ referensboenden som ska underlätta en ingång på den ordinarie bostadsmarknaden medan övriga ska övergå till förstahandskontrakt under förutsättning att hyresgästen uppfyller hyreslagens bestämmelser och hyresvärdens krav. En av de viktigaste insatserna för att minska hemlöshet är är förebyggande verksamhet. Stadsområdena har ett mycket bra samarbete med såväl budgetoch hyresrådgivningen som hyresvärdar och kronofogdemyndigheten för att förhindra uppsägning och avhysning. För att minska hemlösheten krävs insatser på kort sikt för att lösa de akuta behoven av bostäder och mer långsiktigt för att säkra den framtida bostadsförsörjningen för stadens invånare. NY ORGANISATION Malmö stads organisation genomgår under 2016-17 stora förändringar. De nuvarande stadsområdena och sociala resursförvaltningen är under avveckling. Deras nuvarande verksamhet ska fördelas på befintliga förvaltningar samt tre nya förvaltningar: vård- och omsorgsförvaltningen, funktionsstödsförvaltningen och arbetsmarknads- och socialförvaltningen. Bakgrunden till förändringen är bl.a. att ge mer likvärdig service till Malmöbor i alla delar av staden. Tekniska nämnden får ett tydligare ansvar för hemlöhsetsfrågorna så att Malmö stad kan kraftsamla sina åtgärder för att minska hemlösheten. I ansvaret ingår att tillsammans med stadsbyggnadsnämnden och andra berörda nämnder och bolag i samverkan med aktörer på bostadsmarknaden verka för att de grupper som har särskilda svårigheter får sitt behov av boende tillgodosett. Den nya organisationen planeras vara på plats i maj 2017. 25 BOSTADSGENERAL Under hösten 2016 inrättades en tjänst, bostadsgeneral, för att utreda och ge förslag på hur fler bostäder till de grupper som har en svag ställning på bostadsmarknaden ska kunna skapas. De grupper som främst är i fokus för bostadsgeneralens arbete är hemlösa samt nyanlända immigranter. Bostadsgeneralen har hittills fokuserat på att skapa en kunskapssammanställning över hur behovet för fokusgrupperna ser ut och hur kommunen idag jobbar med frågorna. Under 2017 presenteras konkreta förslag på hur kommunens arbete med dessa utpekade grupper ska se ut och struktureras.

BOENDEN FÖR NYANLÄNDA Antal inskrivna asylsökande i eget boende i Malmö den 31 december ökade från 1 700 till 3 800 mellan 2014 och 2015 men minskade till ca 2 800 under 2016. Trots att antalet asylsökande har minskat medför de hitintills långa handläggningstiderna att kommunbosättningen av de som beviljas uppehållstillstånd förväntas kulminera under 2017. Enligt Migrationsverkets februariprognos från 2017 spås det totala kommunmottagandet för riket att uppgå till 83 900 personer under 2017, vilket kan jämföras med knappt 69 000 under 2016. Således innebär detta för Malmös del ett stort förväntat kommunmottagande även under 2017. Den 1:e mars 2016 trädde Lagen (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning ikraft. Lagen innebär att en kommun är skyldig att efter anvisning ta emot en nyanländ för bosättning i kommunen och syftar till att snabba på nyanländas etablering på arbetsmarknad och i samhällslivet. Malmö stads arbete under 2016 Malmö stad har tagit stort ansvar för de flyktingar som kommit till Sverige. Under 2016 anvisades 435 nyanlända till Malmö. Vid årets slut hade Malmö tagit emot 225 anvisade med permanent uppehållstillstånd. Att inte så många kom till Malmö beror på tröghet i systemet och handläggningen vilket medförde att inte tillräckligt många hann placeras. Många väntar fortfarande på sina kommunplaceringar. 26 Kommunen förberedde närmre 330 platser. De olika boendena som ordnandes är bland annat rum, lägenheter samt köpta bostadsrätter. Ett 50-tal personer har fått boende i bostadsrätter varav 17 stycken köptes in under 2016. Uppdraget kommunens olika förvaltningar fick var att ordna fram så många bostäder som möjligt så snabbt som möjligt. De flesta förvaltningarna kraftsamlade för att lösa boendesituationen för de nyanlända kommunmottagna på ett snabbt och smidigt sätt och samarbetet fungerade över lag bra. Under 2017 kommer de 210 personer som inte hann kommunanvisas under 2016 att placeras i Malmö, samt ytterligare cirka 410 personer som anvisas till Malmö för 2017. Flyktinginvandringen påverkar den ordinarie bostadsmarknaden En hög flyktinginvandring har utöver behovet av anvisningsboenden en påverkan på Malmös övriga bostadsmarknad. Detta är dels genom de individer som väljer att hitta eget boende, men även långsiktigt om de immigranter som fått uppehållstillstånd väljer att stanna i Malmö. Gruppen nyanlända immigranter är relativt sårbar: de tenderar att ha en svag koppling till bostadsmarkanden och får ofta inkomsten från etableringsersättning eller försörjningsstöd innan de hittat sina första arbeten. I Malmö stads senaste kartläggning av hemlösheten konstaterades att en stor del av den ökande strukturella hemlösheten utgjordes av individer och familjer som nyligen emigrerat till Sverige. Dessa hushåll skaffar ofta ett tillfälligt första boende men förlorar sedan av någon anledning sin bostad. Att långsiktigt lösa bostadsbehovet för denna grupp är en av utmaningarna för Malmös bostadsförsörjning och ett av de tydligaste fokusområdena för bostadsgeneralens arbete.

Nationella beslut ska underlätta för kommunerna I oktober 2015 lanserades en flerpartiöverenskommelse med anledning av flyktingsituationen mellan regeringen, Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna. Överenskommelsen innebär tillfälliga lättnader i plan- och byggregleringen samt att ett statsbidrag till kommuner som tar emot nyanlända och bidrar till ökat bostadsbyggande införs. 27

4. UPPFÖLJNING AV DE BOSTADSPOLITISKA MÅLEN 28 HUR STÅR DET TILL MED BOSTADSFÖR- SÖRJNINGEN? På följande sidor redovisas måluppfyllelse för de bostadspolitiska målen som antogs av kommunfullmäktige 2012. De tre första målen är övergripande för en bostadsmarknad som ska uppfylla befolkningens behov och efterfrågan, medan de efterföljande sju målen främst handlar om vad Malmö stad ska göra för att bostadsbyggande, bostadsmarknad och bostadskvaliteter ska fungera. Det betyder att de tre första målen till stor del påverkas av vad Malmö stad gör men utvecklingen för målen påverkas även av flera andra faktorer. MKB har en viktig roll i flera av de bostadspolitiska målen, liksom Boplats Syd. Mer om MKBs insatser finns att läsa i MKBs årsredovisning. Bostadspolitisk måluppfyllelse I flera mål anses stadens verksamhetsmål för att nå de bostadspolitiska målen vara uppfyllda. Detta betyder dock inte att målen om en väl fungerande bostadsmarknad i sig är uppfyllda, utan att målen har nåtts utifrån de faktorer som staden kan påverka kring bostadsbyggandet. Några exempel på det är att det inte byggts i takt med befolkningsökningen, det finns fortfarande bostadsområden, miljöer och bostäder som inte uppfyller den standard som Malmö stad önskar och bostadsmarknaden är fortfarande segregerad. Att nå målen Det finns flera skäl till att de bostadspolitiska målen inte låter sig uppfyllas snabbare. Dels sker förändringar på bostadsmarknaden långsamt då det rör sig om stora samhälleliga förändringar och fasta strukturer. Dessutom ska många hushåll göra förändringar i sina bostadsmönster för att det ska synas i statistiken. Dels sker bostadsbyggandet på marknadsmässiga principer vilket gör att kommunen inte har full rådighet över vad som byggs och när det byggs, konjunkturen avgör i allt större utsträckning. Bostadsmarknaden och bostadsförsörjningen avgörs av flera aktörer, varav kommunen är en. Staten sätter spelreglerna och de finansiella möjligheterna tillsammans med kreditinstitut och långivare medan byggherrarna står för själva bostadsbyggandet. Kommunen har dock viktiga verktyg till sitt förfogande som ska nyttjas på bästa sätt. Malmö stad arbetar aktivt med att skapa goda möjligheter och förutsättningar för bostadsbyggande i staden genom sina redskap planmonopolet, mark- och exploatering, bostadskö och det allmännyttiga bostadsbolaget. Ytterligare ett viktigt redskap för att skapa goda förutsättningar för bostadsbyggande är en bra dialog med byggherrar och stadens befolkning. Hur det sker redogörs för vart och ett av de bostadspolitiska målen på kommande sidor.

OM BOSTADSFÖRSÖRJNING I MALMÖ Lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar Den 1 januari 2014 trädde en ny bostadsförsörjningslag ikraft som tydliggör kommunernas ansvar vad gäller bostadsförsörjning. Grunden i lagen är liksom tidigare att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Men den nya lagen tydliggör mer specifikt vad som ska ingå i riktlinjer för bostadsförsörjning eftersom många kommuner tidigare underlåtit detta. Riktlinjerna ska innehålla kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet, kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål, samt hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för bostadsförsörjningen. Det finns även ett tillägg att om förutsättningarna ändras för de antagna riktlinjerna ska nya riktlinjer upprättas och antas av kommunfullmäktige. Riktlinjer för bostadsförsörjning i Malmö Malmö stad antar varje mandatperiod nya bostadspolitiska mål och den 22 november 2012 antogs nya bostadspolitiska mål för Malmö stad av kommunfullmäktige. De bostadspolitiska målen för Malmö beskriver i tio punkter stadens ambitioner för utvecklingen på bostadsmarknaden. Under 2014 antog kommunstyrelsen i Malmö stad Handlingsplan för bostadsförsörjning. Handlingsplanen fokuserar på tre av Malmös stora utmaningar för bostadsförsörjningen; ett generellt ökat bostadsbyggande, bostäder för hushåll med låga inkomster samt att minska hemlösheten. Tillsammans med Utbyggnadsstrategi för Malmö (antogs i september 2016) utgör handlingsplanen Malmö stads riktlinjer för bostadsförsörjning. Under 2016 påbörjades arbetet med nya bostadspolitiska mål. Förslag till bostadspolitiska mål redovisas i samrådshandlingen för översiktsplanen. Under 2017 arbetas en ny handlingsplan för bostadsförsörjning fram för slutsligt antagande av kommunfullmäktige under 2018. Handlingsplan för bostadsförsörjning redogör för bostadsmarknadsläget i Malmö stad och hur staden arbetar med de bostadspolitiska målen. Handlingsplanen tas fram i en parallell process med översynen av översiktsplanen och förslag till bostadspolitiska mål anges i samrådshandlingen för översiktsplanen. 29