Mellanvångsskolan läsåret 2016/2017

Relevanta dokument
Mellanvångsskolan läsåret 2015/2016

Systematiskt kvalitetsarbete

Kvalitetsplan. Mellanvångens förskola läsåret 2015/2016. Kvalitetsplan. Mellanvångens förskola

Systematiskt kvalitetsarbete

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Melleruds Kommun. Skollagen kap 4. Kvalité och inflytande

I ljuset av skollagen förtydligas lärarens ansvar för undervisningen som en målstyrd process för ökad måluppnåelse. (Danell, 2011)

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete

Kvalitetsrapport för Montessoriskolan Castello

Kvalitetsarbete för grundskolan Smedby skola period 4 (april juni), läsåret

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Regelbunden tillsyn i Tallidsskolan

Kvalitetsanalys för Pysslingen Grundskolor Parkskolan 2012/2013

Beslut för förskoleklass och grundskola

Nätverksträff Förskoleklass

Beslut för förskoleklass och grundskola

Kvalitetsarbete för grundskolan (Jonsboskolan) period 4 (april juni), läsåret 2013/2014.

Beslut för förskoleklass och grundskola

Systematiskt kvalitetsarbete Pajala kommun

Systematiskt kvalitetsarbete för Halmstad Utbildning

Kvalitetsplan

Kvalitetsarbete för grundskolan, Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2012/2013.

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för Reviderad

Beslut. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av Påarps skola arbete vid elevers övergångar till årskurs 7 i Helsingborgs kommun.

Regelbunden tillsyn i Vasaskeppets skola

Skolplan Med blick för lärande

Innehåll: 1. Verksamhetsvisioner... s Systematiskt kvalitetsarbete i Gnosjö kommun... s. 4

Kvalitetsanalys för Pysslingen Förskolor Nallebjörnen 2011/2012

Regelbunden tillsyn i Bjälbotullskolan i Mjölby kommun. Delbeslut. Rapport regelbunden tillsyn Dnr :1652

Beslut. efter kvalitetsgranskning av Kyrkbacksskolans arbete vid elevers övergångar till årskurs 7 i Ljusnarsbergs kommun. Beslut

Beslut. efter kvalitetsgranskning av Prolympia Jönköpings arbete vid elevers övergångar till årskurs 7 i Jönköpings kommun. Beslut

Beslut. Skolinspektionen. Beslut. efter kvalitetsgranskning av Dammfriskolans arbete vid elevers övergångar till årskurs 7 i Malmö kommun

Beslut för fristående grundskola med fritidshem

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut. efter kvalitetsgranskning av Spånga grundskolas arbete vid elevers övergångar till årskurs 7 i Stockholms kommun. Beslut

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för fritidshem

Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018. Skola: Sandarne skola

Beslut för grundsärskola

fin Beslut för grundskola Skolinspektionen efter tillsyn i Lundsbergs skola i Storfors kommun Beslut Dnr :11355

Tillsynsrapport för den fristående förskolan Alphaförskolan Gertrud

Skolornas SKA ligger till grund för Grundskolans SKA som sedan ligger till grund för Utbildnings SKA.

Resultatprofil Läsåret Lagga skola Årskurs 1-6 Förskoleklass Fritidshemmet

ÅRSHJUL- SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FRÖDINGSKOLAN Från skollagen:

Skolverkets allmänna råd med kommentarer om. Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Ullvi skola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Verksamhetsplan 2015/2016. Rombergaskolan

Stödmaterial för klagomålshantering FRAMTAGET AV SKL OCH FRISKOLORNAS RIKSFÖRBUND. Stödmaterial för klagomålshantering 1

Beslut för grundsärskola

Beslut för förskola. ein 5 Skolinspektionen. efter tillsyn i Örnsköldsviks kommun. Beslut. Örnsköldsviks kommun

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för grundskola och fritidshem

Skolplan Med blick för lärande. Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober

När kvalitetsgranskningen är avslutad i sin helhet redovisas de samlade resultaten i en övergripande kvalitetsgranskningsrapport.

Regelbunden tillsyn i Hålabäcksskolan

Beslut för grundskola

Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan i Mjölby kommun. Delbeslut. Rapport regelbunden tillsyn Dnr :1652

Kvalitetsarbete för grundskolan Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret

Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken på lokal nivå och regional nivå

Enhetsplan för Nödingeskolan

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Kronans fritidshem 2013

Beslut för förskola. Skolinspektionen. efter tillsyn i Tidaholms kommun. Beslut. Tidaholms kommun.

Prioriterade utvecklingsområden för Rebbelberga rektorsområde verksamhetsåret 2014/2015 samt kompetensutvecklingsplan

VERKSAMHETSPLAN - utifrån förskolans identifierade utvecklingsområden. Soldalens förskola. läsåret 2017/2018. Förskolechef: Martina Nebrelius

Resultatprofil Läsåret Långhundra skola Årskurs 1-6 Förskoleklass Fritidshemmet

Resultatprofil Läsåret Segerstaskolan Årskurs 1-6 Förskoleklass Fritidshemmet

Resultatprofil Jollens Förskola

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Källbacken

Beslut för förskoleklass och grundskola

Systematiskt kvalitetsarbete

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Huvudmannens systematiska kvalitetsarbete för skola och förskola i Vansbro Kommun

Föräldraråd

Skolors och förskolors systematiska kvalitetsarbete. vägledning och struktur

ORGANISATIONS- OCH UTVECKLINGSPLAN. Barn- och utbildningsförvaltningen Kinda kommun

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning.

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Regelbunden tillsyn i Förslövs skola F 6

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut. efter kvalitetsgranskning av skolbibliotek som pedagogisk resurs vid Möllevångsskolan i Malmö kommun. Skolinspektionen.

V Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket

2.1 Normer och värden

Beslut för fritidshem

Regelbunden tillsyn i Tunboskolan

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Beslut för förskoleklass och grundskola

Utvecklingsplan Ryrsjöns förskola. Ht -17/Vt -18

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Regelbunden tillsyn i Förslövs skola årskurs 7 9

Beslut för förskoleklass och grundskola

Systematiskt kvalitetsarbete

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

Beslut för förskoleklass och grundskola

Huvudmannabeslut för förskola

Transkript:

Kvalitetsplan Mellanvångsskolan läsåret 2016/2017 2016-08-14

Innehåll Kvalitetsplan... 2 Prioriterade områden läsåret 2016-2017... 3 Förväntansdokument... 5 Kvalitetsuppföljning... 6

Kvalitetsplan Huvudman, rektor och förskolechef är ansvariga för att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete inom förskola, grundskola och fritidshem. Med det menas att det pedagogiska arbetet ska kvalitetssäkras, följas upp, utvärderas och dokumenteras. I Skollagen förtydligas uppdraget gällande säkerställande av kvalitet och måluppfyllelse för verksamheterna. Se faktaruta med kap. 4 skollagen. 4 kap. Kvalitet och inflytande Systematiskt kvalitetsarbete Nationell nivå 2 I 26 kap. finns bestämmelser om tillsyn, statlig kvalitetsgranskning och nationell uppföljning av skolväsendet och andra utbildningar. Huvudmannanivå 3 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Enhetsnivå 4 Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första och andra styckena. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet 5 Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Dokumentation 6 Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska dokumenteras. Åtgärder 7 Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas.

Resultatet som framkommer i respektive Kvalitetsredovisningen presenteras i förskole/rektorsområdets verksamhetsplan, vilken upprättas inför varje läsår. Intentionen med verksamhetsplanen är att den ska vara ett stöd för att synliggöra verksamhetens identifierade utvecklingsområden och värdegrundsarbete. Verksamhetsplanen ska vara känd och kommuniceras med all personal. Våra utvecklingsområden på Mellanvångsskolan, gällande läsåret 2016-2017: - Fortsatt arbete utifrån trelärarsystem och pedagogernas behörigheter - Utveckling av ämnesgrupper - Befästa modellen för likvärdiga och elevledda utvecklingssamtal - Förtydligande och effektiv användning av V klass - Utveckling av rådsverksamheten i syfte att öka inflytandet - Kompetenshöjning för pedagoger utifrån genusperspektivet Prioriterade område läsåret 2016-2017 1. Under läsåret 2015/2016 har alla arbetslag arbetat med att prova på arbetet i trelärarsystem och utefter sina formella behörigheter. Detta innebär att lärarna är mentorer för eleverna i båda klasserna procentuellt fördelade utifrån tjänstgöringsgrad. Som mentor förväntas pedagogen hålla i utvecklingssamtal, ansvara för huvudsaklig föräldrakontakt och uppdatera elevens. Efter utvärdering i juni 2016 har vi fått en samlad bild på läget och hur modellen fungerar i verkligheten. Modellen med tre lärare är en satsning som vi ser stora fördelar med utifrån minskad arbetsbelastning för pedagogerna och högre måluppfyllelse för eleverna och därför väljer att fortsätta på samma spår. 2. Det har vid utvärderingen i juni 2016 framkommit att ämnesgrupperna som upprättades behöver avsatt tid för att kunna effektivisera sitt arbete. Vi väljer därför att prioritera detta område och avsätter tid i kalendariet för kontinuerliga ämnesträffar. Detta medför att pedagogerna i högre utsträckning kan ta tillvara på varandras kompetenser och erfarenheter, effektisera tiden, kan arbeta fram årskursplaner och hjälpas åt med fortbildning. Det gör även att pedagogerna kan hålla sig mer uppdaterade på aktuell forskning inom sitt ämne vilket gynnar våra elevers kunskapsutveckling. Ämnesgrupperna ansvarar för kontinuerlig inventering av läromedel och praktiskt pedagogiskt material, samt inköp av dessa. 3. Det gemensamma underlaget för likvärdiga och elevledda utvecklingssamtal som arbetades fram under förra läsåret behöver befästas ytterligare i alla årkurser. En samsyn i hanteringen av utvecklingssamtalet kan också göra arbetet mer likvärdigt mellan lärare. Detta kan ge elever och deras vårdnadshavare större möjlighet att få

en enhetlig och tydlig information om elevens kunskapsutveckling. Det kan också bidra till att gynna elevernas utveckling oavsett vilken lärare eleven och elevens vårdnadshavare möter i samtalet. (Skolverket, 2013) 4. IKT tjänsten på 20 % väljer vi att fortsätta med då detta medfört väldigt goda resultat. I tjänsten ingår bland annat att inspirera och utbilda skolans pedagoger och elever i användandet av olika tekniska hjälpmedel. Vår vision är att detta ska leda till ökad kunskap hos eleverna att följa med i samhällsutvecklingen kring tekniska hjälpmedel. Elever ska ha tillgång till de lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning. Efter grundskolan ska elever kunna använda modern teknik som ett verktyg för att söka kunskap, kommunicera, skapa och lära sig. Här finns stöd och inspiration för att utveckla användningen av it i undervisningen. (Skolverket, 2015) 5. Mellanvångsmodell kring hur arbetet i klassrummen ska se ut och som upprättades under läsåret 15/16 ska befästas ytterligare. Pedagogen ska vid planeringen av undervisningen tydliggöra vilka delar av ämnets syfte som undervisningen i det aktuella arbetsområdet ska inriktas mot och utifrån det avgöra hur det centrala innehållet ska kombineras och behandlas så att eleverna ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till kunskapskraven. (Allmänna råd för planering för undervisningen, 2011) Det är viktigt att vi synliggör inlärningen. Modellen innefattar även en pedagogisk utvärdering där man som pedagog utvärderar sin egen undervisning för att öka dess kvalitet. Syftet med modellen är även att skapa en trygghet för eleverna oavsett pedagog. Mellanvångsmodellen kommer att följa följande områden: Begripligt inflöde: - Muntligt språk anpassas till elevens språkliga nivå - Tydliga förklaringar av uppgifter samt instruktioner - En mängd olika tekniker används för att förtydliga begrepp Tillbakablick, bedömning: - Läraren ger regelbunden feedback på elevens yttrande och arbete - Läraren använder sig av olika bedömningsmetoder - Tydlig genomgång av nyckelbegrepp Interaktion - Det ges möjlighet till interaktion mellan lärare och elev - Det ges möjlighet till interaktion mellan elever Lärmiljö/strukturer - Lektionen har en tydlig start - Lektionen har ett tydligt avslut

- Läraren ser till att eleven har tillgängligt material - Eleverna är under hela lektionen sysselsatta med arbetsuppgifterna - Bordsplaceringar skapar goda förutsättningar för samlärande 6. Utifrån enkäten om elevernas syn på skolan väljer vi att arbeta med utveckling av skolans rådsverksamhet. Detta för att öka elevernas känsla av inflytande. Elevrådet för tex fram elevernas vilja och röster och arbetar för eleverna på skolan. Elevrådet ger eleverna möjlighet att ta ansvar för sin arbetsmiljö och möjlighet att kunna engagera sig på ett sätt som bemöts med respekt. Genom att arbeta med stadgar och regler för möten fördjupar också elevrådet kunskapen kring det demokratiska arbetssättet för sina medlemmar. En av elevrådets viktigaste uppgifter är att engagera alla skolans elever i frågor som berör deras skoldag. 7. Enkätundersökningen bland föräldrar visade på att arbetet kring genusfrågor behöver synliggöras. Av den anledningen har vi valt att lägga fokus på kompetenshöjning för pedagoger inom detta område samt fokus på att informera hur vi arbetar med genusfrågor i vår verksamhet. 8. Vi har uppmärksammat behov av att V klass som redskap behöver förtydligas ytterligare för vårdnadshavarna. Där kommer också ingå övrig information från verksamheten, aktuella pedagogiska planeringar, omdömen, IUP etc. publiceras. V-klass ska användas vid utskick av information hem varje vecka och då behov uppstår. Vårdnadshavarna ska veta hur de kommer åt informationen och kunna använda V klass som kommunikationskanal med skolan. De ska också veta vart de vänder sig om de har frågor. Förväntansdokument Rektor: Ansvarar för att upprätta en tjänsteplanering som skapar möjlighet till ämnesuppdelad undervisning. Gör kontinuerliga verksamhetsbesök med återkoppling till berörda pedagoger. Ansvarar för att tid till ämnesgrupperna ges i kalendariet. Upprättar en IKT-tjänst.

Utvecklingsgrupp: Medlemmar dvs utvecklingsledare och specialpedagoger driver aktivt arbetet med befästning av områdena ovan. Pedagoger: Ingår i en ämnesgrupp där man aktivt bidrar till utveckling. Följer skolans riktlinjer och bedriva undervisning utifrån Mellanvångsmodellen. Kvalitetsuppföljning Arbetet kommer att följas upp med kontinuitet enligt följande: 1. Observationer 2. MedarbetarsamtaI 3. Utvecklingskonferenser 4. Utvärdering samt revidering junidagar 2017