Barn i samhällsv llsvård-hälsa och utbildning Anders Hjern, barnläkare, professor, Centre for Health Equity Studies (CHESS), Stockholm Universitet/Karolinska Institutet Med stor hjälp av Bo Vinnerljung, professor Socialstyrelsen Inst för Socialt Arbete, Stockholms Universitet
Meny Placerade barns somatiska och psykiska hälsa Skolmisslyckande som orsak till ohälsa och social missanpassning i ung vuxen ålder Vägar till genomförbara förbättringar
Hur många m är r de? 4% av alla barn placeras i social dygnsvård någon gång under uppväxten 2/3 av alla nya placeringar berör en tonåring 1% tillbringar minst en tredjedel av sin uppväxt i social dygnsvård Jfr utlandsfödda adopterade: 1-1,5 %
Vilka är r de? Förekomst av placering i dygnsvård före f 7-årsdagen 7 bland barn med bäst och sämst socioekonomisk bakgrund. Barn födda i Sverige 1992-1996 Barn födda i Sverige 1992-1996 Mor är sammanboende och har högskoleutbildning och förvärvsarbetade 1 nov 1997 och fick ej socialbidrag 1996-1998 Mor är ensamstående och har högst grundskoleutbildning och förvärvsarbetade ej 1997 och fick socialbidrag varje år 1996-1998 1 av <2.000 placerad i dygnsvård före 7-årsdagen 1 av 7 placerad i dygnsvård före 7-årsdagen RR >250
Fysiska hälsoproblemh Eget forskningsfält i USA. Finns mycket få europeiska studier. Vid placering: 92% någon abnormality, 35% kronisk sjukdom, 61% hudsjukdom, 25% synfel, 16% hörselfel, (n=1.407, Chernoff et al, 1994, USA) I vård en viss dag: 21% kronisk sjukdom, 15% från socialbidragsfamiljer (n=34.000, Bilaver et al, 1999, USA)
I vård en viss dag: 2/3 av 108 fosterbarn rapporterade olika slags hälsoproblem (Socialstyrelsen, 2000). Problemen oftast okända för socialtjänsten Majoriteten hade varit i vård 3 år eller mer Norsk registerstudie: höga tal för f d fosterbarn bland unga som får ekonomiskt stöd från Försäkringskassan pga ohälsa (Kristoffersen, 2005) Dansk stor studie (Egelund et al, 2008): vid 7 år betydligt vanligare att fosterbarn hade diagnoser på långvarig sjukdom/funktionshinder jämfört med andra jämnåriga samma vid 11 år (samma eller värre jämfört med barnavårdsklienter som inte var i dygnsvård)
Pågående forskningsprojekt i Malmö; ; BHV, skolhälsov lsovård och socialtjänsten i samarbete Placerade barns hälsa Steg 1: medicinskt omhändertagande, hälsokontroller inkl tandhälsa En förfärande mängd BVC- och skolhälsovårdsjournaler är borta viktig hälsoinformation kan inte överföras till f-hemmet, nya skolan, BVC etc Somatisk hälsa berörs ytterst knapphändigt i Soc journaler
Psykisk ohälsa UK (McCann, 1996): 60% av fosterhemsplacerade tonåringar uppfyllde krav på minst en DSM-diagnos 96% av institutionsplacerade tonåringar 15% i normalgrupp från samma geogr område Finns inga liknande skandinaviska studier, men det är väl känt att svåra beteendeproblem är en vanlig orsak till misslyckade familjehemsplaceringar
Allvarlig psykisk ohälsa & självmordsf lvmordsförsök Ungdomar födda f 1973-1982 1982 Uppföljning till 2000 (18-27 år) (Vinnerljung, Hjern et al, 2006) 12 240 utlandsfödda adopterade 22 305 f d barnavårdsbarn, föremål för insatser från socialtjänsten före tonåren 955 326 jämnåriga i normalpopulationen (diagram justerade för födelseår och kön)
Suicidförsök 13-17 år 6 5 RR 4 3 2 1 Adopterade KP/KF 0-2 år 2-5 år >5 år
Suicidförsök 19+ år 6 5 RR 4 3 2 1 Adopterade KP/KF 0-2 år 2-5 år >5 år
Vuxenpsykiatrisk vård 19+ år 6 5 RR 4 3 2 1 Adopterade KP/KF 0-2 år 2-5 år >5 år
Påverkbara riskfaktorer: Skolprestationer och ogynnsam utveckling Analyser av alla födda 1972-1981. Samkörning av flera nationella register. Uppföljning från 16 års ålder till 2005 (24-33 år). ca 930.000 personer varav bl a 6.000 barn som vuxit upp i familjehem, i genomsnitt 12 år i vård före 18-årsdagen 6.000 barn som fått insats i form av kontaktfamilj
Bra skolresultat. Vi visste att bra skola och utbildning var.. den starkast skyddande faktorn för utsatta barns långsiktiga utveckling som vi känner till Escape from disadvantage... (Doria Pilling, 1990) Men betyg från åk 9 är en stark prediktor för framtida utfall för alla barn
RR för f r självmordsf lvmordsförsök k 16-30 års ålder för f r alla svenskar födda f 1973-77. 77. 6 5,5 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 Unadjusted Adjusted for SES Låg Låg medel Hög medel Hög
Procent Flickor Procent Pojkar 100 100 80 60 40 20 80 60 Hög 40 Medel /hög 20 Låg /medel Betyg från åk 9 Hög Medel /hög Låg /medel 0 Ref erenspopulation Sverigefödda adopterade Kontakt- familj/- person före tonåren Långvarigt familjehemsplacerade Låg 0 Ref erenspopulation Sverigefödda adopterade Kontakt- familj/- person före tonåren Långvarigt familjehemsplacerade Låg
Medelbetyg i åk k 9 hos pojkar efter justering för f kognitiva tester vid mönstringm 0,1 0-0,1-0,2-0,3 Comparison Övriga adopterade Koreaadopterade Fosterbarn Kontaktfamilj -0,4 Difference in GPA
RR för f r självmordsf lvmordsförsök k 16-30 år. Gröna delen markarerar den del av risken som är r förknippad f med skolmisslyckande 5,5 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 Koreadopterade Övriga utlandsadopterade Fosterbarn Kontaktfamilj
RR för f r missbruk 16-30 år. Gröna delen markarerar den del av risken som är r förknippad f med skolmisslyckande 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 Koreadopterade Övriga utlandsadopterade Fosterbarn Kontaktfamilj
Summering 1: Barn som växer v upp i fosterhem... Har mycket dåliga skolprestationer Får sämre skolbetyg i åk 9 - jämfört med andra barn med samma kognitiva förmåga Blir lågutbildade fler max grundskola, färre högskola jämfört med andra barn med samma kognitiva förmåga jämfört med andra barn med samma betyg Situationen är samma eller något bättre för socialt utsatta barn som växer upp hemma men adopterade klarar sig avsevärt bättre Vi har sannolikt underskattat problemen
Mycket tyder påp...att det medicinska omhändertagandet är bristfälligt för barn I smahällsvård...att placerade barn är en högriskgrupp för somatisk ohälsa före, under och efter placeringen samt i vuxen ålder England: obligatorisk årlig hälsoundersökning för alla placerade barn USA: nästan alla placerade barn får en rejäl somatisk och psykiatrisk hälsoundersökning vid placering Sverige: ingenting utöver ordinära hälsokontroller i skola och BVC
Vägar till förbf rbättringar av hälsovården för f samhällsv llsvårdade barn
Somatisk hälsa Psykisk hälsa Hälsoundersökning (av läkare med särskild kunskap om samhällsvården) av alla barn vid placering, och återkommande under tiden i vård Rutiner för bevakning av behov av hälso- och sjukvård, tandvård inom socialtjänsten. Undersökning av alla vid placering och i tonåren Rutiner för bevakning av psykisk hälsa Tillgång till effektiv barnpsykiatrisk vård Undersökning/rådgivning vid utskrivning
20% av flickor i samhällsvård blir Tonårsföräldrar! preventivmedelsrådgivning och tillgång till preventivmedel för alla placerade tonåringar (skyhöga risker för tonårsgraviditeter) använd ungdomsmottagningar systematiskt för denna högriskgrupp systematisk policy borde inte vara en fråga bara för fosterföräldrar och institutionspersonal
Bättre hälso-sjukvård kräver bättre samordning (1) Fosterbarnens särskilda behov uppmärksammas sällan inom den ordinarie hälsovården Stor rörlighet leder lätt till ofullständig basal hälsovård Ofta saknas gamla journaler leder till ofullständig hälsovård Socialtjänsten uppmärksammar inte rutinmässigt behov av hälso- och sjukvård
Bättre hälso-sjukvård kräver bättre samordning (2) Vem kan ta ansvar för att fosterbarnen får den hälso- och sjukvård de behöver? Behöver vi socialsköterskor som bryggor mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård? Eller behövs det särskilda kliniker för barn I samhällsvård? Som I USA?
Those children who are in the care of the Minister should be among the most healthy in the State. Any health problems they have should be adressed competently; any difficulties they are having at school should be quickly identified and the necessary supports or extra tuition be provided. This is after all no more than we would expect of a caring parent. Practice manual for Out-of-home care in South Australia, 2005.
Publikationer på p svenska Social Rapport 2006. Socialstyrelsen (kap 7) Social Rapport 2010. Socialstyrelsen (kap 7) www.socialstyrelsen.se Vinnerljung B (2006), Fosterbarn som unga vuxna en översikt av resultat från några nationella registerstudier. Socialmedicinsk Tidskrift, 83, 23-35. Skolprojekt inom Familjehemsvården. Helsingborgs stad www.helsingborg.se/skolfam För lista över artiklar (de flesta på engelska) i vetenskapliga tidskrifter skicka e-mail till bo.vinnerljung@socialstyrelsen.se eller anders.hjern@chess.su.se
Tack! anders.hjern@chess.su.se