Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Marie Bergholtz medicinskt ansvarig sjuksköterska Ann-lis Rohlwin medicinskt ansvarig för rehabilitering Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting
Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 4 Struktur för uppföljning/utvärdering 5 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet 6 Uppföljning genom egenkontroll 7 Samverkan för att förebygga vårdskador 8 Riskanalys 9 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet 9 Hantering av klagomål och synpunkter 10 Sammanställning och analys 11 Samverkan med patienter och närstående 11 Resultat 12 Övergripande mål och strategier för kommande år 13 2
Sammanfattning Vårdgivaren, Socialnämnden i Trelleborgs kommun, ansvarar för god och säker vård inom den kommunala hälso- och sjukvården. Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) och medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) ska på socialnämndens uppdrag se till att kvalitet och patientsäkerhet är hög inom ansvarsområdet. För att uppnå god och säker vård har verksamheten rutiner och metoder till hjälp som hålls uppdaterade av MAS och MAR. År 2013 har inneburit stora organisatoriska förändringar. En separat MAR tjänst har inrättats från årsskiftet. Syftet är att stärka oc h utveckla det kommunala rehabiliteringsuppdraget samt arbeta fram nya förslag på förbättringsområden inom rehabiliteringsområdet. MAS och MAR tjänsterna har också organisatoriskt överflyttats och tillhör numera Stöd och Tillsynsenheten. Till stöd för avvikelser gällande Lex Sarah har en tjänst som socialt ansvarig socionom (SAS) inrättats. Samarbetet mellan MAS/MAR/SAS uppdragen har under året påbörjats. Syftet är att se på helheten utifrån patient/kund perspektiv då något inträffat samt att ge stöd till enheterna. HSL- personal, d v s sjuksköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter samt delegerad omvårdnadspersonal ansvarar för omvårdnadsinsatser enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Förändring har också skett under året i sjuksköterske- och rehab organisationen. Chefskapet har tidigare varit endast en tjänst men har nu delats upp på en enhetschef för sjuksköterskorna och en enhetschef för rehabiliteringspersonalen och hjälpmedelscentralen. Enheten har under året påbörjat arbetat med översyn och genomlysning av uppdragen för den legitimerade personalen. Enhetscheferna för vård och omsorg, ansvarar för, och arbetar kontinuerligt med, utveckling och kvalitet inom sin enhet. I detta arbete ingår att arbeta i tvärprofessionella team med enhetens avvikelser. Enheterna har på olika sätt arbetat med detta. MAS/MAR har under året bevakat och utrett HSL avvikelser. Fram för allt avvikelser av allvarligare karaktär har vid genomgång kunnat resultera i revidering av arbetssätt, rutinförändring, utbildning. Kvalitetskontroller har av MAS/MAR skett och utifrån kontrollerna har förslag på förbättringar kommunicerats. Avvikelser: En Lex Maria anmälan är inlämnad till Inspektionen för vård och omsorg. Nämnden är informerad. Totala antalet avvikelser var 4267 stycken (4064 år 2012). Kvalitets och förbättringsarbete: Ledningskraft är en del av satsningen Bättre liv för sjuka äldre som kommunen arbetat med. Ledningskraftsgrupp med verksamhetschefer från kommun, primärvården i Trelleborg och Trelleborgs lasarett har regelbundet träffats och arbetat med förbättringsområden. Deltagande i de nationella kvalitetsregistren är ett av arbetsområdena som Ledningskraftsgruppeb arbetat med. 3
Övergripande mål och strategier SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 I dessa står att patienten inte ska komma till skada eller utsättas för risk för skada i vårdarbete. All personal som arbetar utifrån Hälso- och sjukvårdslagen ska: arbeta följsamt till utarbetade HSL-rutiner så att patienten är säker då vårdarbete utförs. arbeta preventivt i syfte att förebygga vårdskador. arbeta för att öka patientens och närståendes delaktighet i säkerhetsarbetet. För att uppnå ovan krävs att all personal använder rutinerna som ett levande dokument samt att rutiner kontinuerligt ses över och revideras. Preventionsarbete ska ske dagligen i allt vårdarbete. Avvikelserapport ska alltid skrivas då något inträffat. Systematiskt teamarbete ska genomföras per enhet för att identifiera, riskhantera och åtgärda avvikelser som inkommit. De särskilda boendeenheterna ska erbjuda patienten att delta i kvalitetsregister för att öka säkerhet och kvalitet för den enskilde. Dessa är Senior Alert, Palliativa registret samt BPSD (beteende och psykiska symtom vid demens). Planering har i slutet av året skett för införande av Swedem (Svenska demensregistret). Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Vårdgivaren, Socialnämnden i Trelleborgs kommun är ansvarig för patientsäkerhetsarbetet. Mål och strategier för det systematiska patientsäkerhetsarbetet ska fastställas och följas upp och utvärderas kontinuerligt. Vårdgivaren ansvarar för att det finns en stabsenhet som har uppdrag att arbeta med uppföljning och analys av händelser och avvikelser, fördjupade analyser inom patientsäkerhetsområdet, samt utvecklingsarbeten inom patientsäkerhetsområdet. I Trelleborgs kommun är detta delegerat enligt följande: Avdelningscheferna ansvarar för att medarbetare har rätt kompetens och befogenheter att bedriva en säker vård. De ansvarar också för att enheterna systematiskt arbetar med patientsäkerhet och följer rutiner. Alla enheter ska rapportera och systematiskt gå igenom sina respektive avvikelser. Medarbetarna ska delges resultatet och åtgärder ska vidtas utifrån avvikelsen. Avdelningscheferna ansvarar också för att anmäla hälso- och sjukvårdspersonal som utgör en patientsäkerhetsrisk till MAS/MAR, socialförvaltningens ledning och Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Medicinskt ansvarig sjuksköterska och Medicinskt ansvarig för Rehabilitering bevakar att hälso- och sjukvårdens patientsäkerhet upprätthålls i hemsjukvården som bedrivs inom kommunens ansvarsområde. MAS/MAR ansvarar för att det finns rutiner för hög patientsäkerhet. MAS/MAR ansvar regleras i Hälso- och sjukvårdslagen. MAS/MAR har även delegering från nämnd på att göra anmälningar enligt Lex Maria till IVO samt anmäla felaktigheter på medicintekniska produkter till Läkemedelsverket och IVO 4
Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 Mätmetoder Eventuella vårdskador mäts genom uppföljning och kontroll av inkomna avvikelser ur verksamhetssystemet, granskar dokumentation och vidtagna åtgärder. Uppföljning via kvalitetsregister är också en möjlighet till kontroll av att enheterna arbetar med riskanalyser. Dessa är: Senior alert. I detta kvalitetsregister mäts risk för och befintliga trycksår, undernäring samt fall hos den enskilde patienten. Kopplat till detta finns en metodisk handlingsplan. Enheterna har i olika grad arbetat med metoden, inte registrerat i Senior Alert p.g.a. oklarhet om samtycke från patient till registrering. Avdelningschefenchefen beslöt att kommunen skulle avvakta med registreringen men ändå arbeta aktivt. BPSD har andra krav för registrering och därför har detta varit möjligt. Resultatet har varit mycket gott och fler enheter har startats upp. Palliativa registret. Deltagande i palliativa registret ska garantera ökad kvalitet vid livets slutskede och innefattar flera delar i syfte att ge god kvalitet vid livets slut. Uppföljning sker via statistik. Den nya enhetschefen för sjuksköterskorna har tagit som sitt ansvar att utveckla denna del då registrering inte varit fullständig. Swedem. Planering har skett för införande av Swedem (Svenska demensregistret) 2014. Demenssjuksköterskan kommer framöver att bl. a arbeta med detta. Dokumentation. Journalgranskningar ska vara en del av verksamhetens kvalitetskontroll och genomförs alltid vid utredningar. En särskild grupp med uppgift att se över kvaliteten i HSL dokumentation finns. MAS/MAR ingår i gruppen som träffats varje månad. Gruppen har under året främst arbetat med att utveckla var, och hur, dokumentation ska ske i verksamhetsprogrammet Procapita. Förbättringar har successivt skett utifrån synpunkter som kommit fram. Statistik. Cykliskt har framtagande av avvikelsestatistik skett med syfte att snabbt se om någon enhet har förändringar som behöver ses över. Statistik med möjlighet att jämföra avvikelser såväl över tid, som per enhet, har tagits fram löpande under året. Enheterna har på detta sätt successivt kunnat arbeta med förbättringar MAS/MAR har haft regelbundna träffar med legitimerad personal. På dessa möten har det diskuterats vilka förbättringsåtgärder som behövts utvecklas utifrån inrapporterade avvikelser. Uppföljning av avvikelserna innan avslut ska enligt avvikelserutin alltid ske. Lex Maria Alla allvarliga händelser ansvarar MAS/MAR för utredning och eventuell Lex Maria- anmälan till IVO. 5
En Lex Maria- anmälan har under året inrapporterats. Socialnämnden är informerad och alla möjliga förbättringsåtgärder är vidtagna. Patientnämnden har rapporterat tre ärenden som berör vård och omsorg. Samtliga är avslutade utan behov av åtgärder från HSL. Kvalitetsuppföljning från tidigare genomgång har genomförts av MAS/MAR. Enhetscheferna ansvarar för verksamhetsrapportering HSL per enhet, som tillförs den samlade Patientsäkerhetsberättelsen. Här redogör enheterna för hur de arbetat med patientsäkerhet inklusive uppföljning/utvärdering. Enheterna är på olika nivå i hela avvikelseprocessen med uppföljning/utvärdering och förbättringsarbete har påbörjats. Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1 Förutom kvalitetskontroller, tillsyner, avvikelsekontroller har följande skett: Införandet av beslutsstöd, som är en kvalitetssäkringsmetod, har fortsatt under året och har även införts i verksamhetssystemet. Hjälpmedel registreras successivt med ID-märkning i vårt verksamhetssystem som därmed ger bra spårbarhet av hjälpmedlet. När information kommer från leverantörer om bristande kvalitet på hjälpmedel som rör patientsäkerheten så spåras dessa snabbt i systemet och åtgärdas av kommunens tekniker Utbildningsinsatser. Utveckling av kunskaper om demenssjukdomar och handledning till personal inom detta område har fortsatt. Under året har kvalitetsregistret BPSD fortsatt att implementeras på särskilda boende enheter. BPSD registret är en metod för att öka kvaliteten vid omsorg av personer med speciella demenssymtom. Under året har förutom Silverängen och Borgvallen ytterligare fem boende enheter och fyra dagverksamheter gått in i BPSD registret. Resultatet har blivit att personalen nu mer tänker på varför ett BPSD uppstår och försöker hitta olika om vårdnadsåtgärder för att lösa detta. Användningen av lugnande medel har minskat, vårdtyngden har minskat och användning av smärtstillande läkemedel har ökat. Personcentrerade aktiviteter har ökat. Legitimerad personal har i samverkan med lasarettet i Trelleborg och primärvården Trelleborg fått fortbildning om olika hälsoproblem. Utbildningsinsatser har genomförts för omvårdnadspersonal kring lyftutbildning/lyftkörkort. 6
Sjuksköterskor från enheten har genomfört utbildningstillfällen för nyanställda eller ej tidigare delegerade hemvårdare i läkemedelsutbildning och diabetesvård. Kompetensutveckling om syn- och hörselhandikapp har fortsatt. Nationell patientöversikt, NPÖ, har i slutet av året planerats för att kunna införas under 2014. Detta är ett sätt att via patientens journal se över vårdgivargränser. Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p2 Enheterna ansvarar för egenkontroll av sin verksamhet. Detta sker genom avvikelsegenomgång i team. Till nämnden redovisar MAS/MAR kring HSL-avvikelser i enlighet med egenkontrollsplan samt Lex Maria- anmälningar och inkomna ärende från Patientnämnden. Detta protokollförs. Enkät av hur patienter upplever hälso- och sjukvårdens insatser sker inte separat, utan ingår i årliga brukarundersökningar, som genomförs. Utveckling av synpunkter på hur vården fungerar har genom uppsökande verksamhet erbjudits alla 80 åringar. Synpunkter har återkopplats till enheterna. MAS/MAR ansvarar för kontroll av kvaliteten. både bokade och icke föranmälda, Tillsyn har skett på särskilda boende. Personal har intervjuats och fått redogöra för hur HSL fungerar på enheten. Besök och genomgångar har också skett vid behov på enheter där kvaliteten varit bristande eller behov av stöd framförts. Åtgärdsförslag och uppföljningar har skett. Behov av rehabilitering är ofta anledning till att patienten är på korttidsenheten. MAR rollen har fått i uppdrag att på olika sätt se över och följa upp att rehabiliterings möjligheten förstärkts för patienten. Fler personalresurser har tillskapats och därmed har detta kunnat förbättrats. Öppna jämförelser, Resultatet speglar att registrering inte skett i Senior Alert. Även palliativa registret har behov av att alla avlidna registreras. Läkemedel. Antal patienter som under rubriken Tre eller fler psykofarmaka och antal patienter som har tio eller fler läkemedel är högre än riket. Dessa siffror ansvarar primärvården för och vår legitimerade personal kan endast påtala och informera ansvarig läkare om patientens hälsoläge. 7
Basal läkemedelsgenomgång erbjuds oftast årligen, via hälsokontroll utförd av primärvårdsläkare, om patienten så önskar. Läkemedelsgenomgångar på boende har genomförts från vårdcentralernas sida. Sjuksköterskorna medverkar i den mån det är möjligt, vid dessa genomgångar. Trelleborgs lasarett har även tvärprofessionell genomgång då patient läggs in. Samverkan med omvårdnadspersonalen för att få uppgifter om eventuella biverkningar är god. Möjlighet till tvärprofessionell läkemedelsgenomgång med läkare och farmaceut på vårdcentralerna är under uppbyggnad men har inte kommit igång under året. Under rubriken Stöd och hjälp efter stroke, del rehabilitering efter utskrivning från sjukhus, visar att kommunens insatser inte är tillräckligt bra utifrån patienternas svar. MAR tjänst är inrättad och grupp tillsammans med lasarett och primärvård arbetar för att hitta förbättringsåtgärder. Enhetscheferna ansvara för kontroll av utbildningsbehov. Antal utbildad personal är i kommunens hemvård hög. Interna HSL- utbildningar genomförs regelbundet så enhetscheferna, utifrån patienternas behov kan fortbilda sin personal. Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 2 3 p 3 Etablerade samverkansformer: - Samverkan med Region Skåne (fr. allt med Trelleborgs lasarett) och primärvårdsenheterna i kommunen. - Regelbundna möten med företrädare för såväl primärvård som lasarett. - Gemensamma MAS- möten mellan Svedala, Vellinge och Trelleborgs kommun. - Samverkan med Trelleborgs lasarett och kranskommunerna har pågått. Regelbundna träffar och förbättringsarbete kring patientsäkerhet och kvalitet sker kontinuerligt sedan flera år. - Ledningskraft Ledningskraft är en del av satsningen Bättre liv för sjuka äldre som kommunen arbetat med. Ledningskraft är en överenskommelse mellan regeringen och SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) och tanken är att en långsiktig hållbar utveckling formas, i samverkan mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård, för att förbättra vård och omsorg i den nationella satsningen bättre liv för sjuka äldre. Ledningskraft ska ge stöd och verktyg till cheferna att skapa förutsättningar för en god och säker vård för de mest sjuka äldre. Ledningskraftsgrupp med MAS/MAR. chef från kommun, verksamhetschefer primärvården i Trelleborg och Trelleborgs lasarett har regelbundet träffats och arbetat med förbättringsområden. Deltagande i de nationella kvalitetsregistren är ett av arbetsområdena som Ledningskraft arbetat med. Gruppen har arbetat med områden som behöver förbättras enligt fastställd modell: God vård i livets slutskede, Preventivt arbetssätt, God vård vid demenssjukdom, God läkemedelsbehandling för äldre, Sammanhållen vård och omsorg. 8
Samverkan internt Tvärprofessionellt teamarbete med de yrkesgrupper som arbetar inom vård och omsorg på våra kommunala enheter finns. Legitimerad personal har genomgång på sina egna arbetsplatsträffar kring ärende och åtgärder som all legitimerad personal kan ta lärdom av. På enheternas arbetsplatsträffar ingår som stående punkt att enhetschef kommunicerar kring avvikelser och hur de olika avdelningarna kan dra nytta av varandras förbättringsåtgärder. MAS/MAR har regelbundna träffar med enhetscheferna för sjuksköterskorna och rehabiliteringspersonalen MAS/MAR och SAS har regelbundna träffar. MAS/MAR möten med legitimerad personal sker regelbundet. Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Genom Patientsäkerhetslagen har ett förtydligande skett på vikten av preventionsarbete dvs. inte bara omhändertagande av redan uppkomna fel. Fortlöpande ska det göras bedömningar om det finns risk för att händelser skulle kunna inträffa som kan medföra fara eller risk för fara. Detta har skett genom teamarbete, statistik, riskanalyser inom olika områden. Riskanalysgenomgång har utvecklats i teamarbetet men mycket återstår i detta arbete. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2 p 5 Avvikelser: Hela avvikelsesystemet är gemensamt för de lagrum som vård och omsorg arbetar utifrån dvs. SoL, HSL och LSS. Avvikelserna omhändertas av olika yrkesgrupper utifrån dess innehåll. Rutin finns sedan lång tid att alla avvikelser ska rapporteras och omhändertas. Detta fungerar väl. Det totala antalet avvikelser var under året 4 267 st. Det har således skett en ökning med 203 st avvikelser jämfört med år 2012. Ökningen är endast marginell och inte möjlig att utläsa något av men fortsatt arbete att få ner avvikelserna måste naturligtvis vara det övergipande målet. Den regelbundna genomgången av avvikelser har skett på respektive enhet. Ett tvärprofessionellt team med representanter från de olika yrken som arbetar runt patienten har träffats ca en gång/månad. Arbetet har fokuserat på genomgång av uppkomna fel, åtgärdsförslag, uppföljning samt riskanalyser i preventionssyfte. 9
Läkemedelsavvikelserna har ökat med 179 st. Fallavvikelser har minskat med 28 st. Förändringarna är så små att det inte går att dra några slutsatser. Övriga avvikelser: Bemötande 17 st (18), Omvårdnadshändelse: 55 st (51), Dessa omhändertas och eventuellt Lex Sara- anmäls enligt särskild rutin. Brister i informationsöverföring har delats upp i externt 50 st (47) och internt 27 st (8). Avvikelser rapporteras vidare till berörd vårdgivare enligt separat överenskommelse. Larm/ sökarsystem 35 st (15), Medicinsk teknisk utrustning 24 st (4), I förekommande fall har rapport sänts till Läkemedelsverket, tillverkaren och eventuellt IVO (för information). Övrigt 13 st(145). Enheterna i teamen går igenom dessa, som oftast skulle vara under annan rubrik. Antal avvikelser gäller totalt för samtliga händelser både HSL och SOL. Under 2014 ska eventuellt uppdelning ske mellan de olika lagrummen så att det går att belysa HSL- avvikelser för sig. Riskanalyser och uppföljningar ska alltid finnas med. Teamen har under året arbetat med information om vikten av att dessa åtgärder genomförs. Vid kvalitetsuppföljningar av MAS/MAR har också detta påtalats. Det finns förbättringsbehov som måste arbetas vidare med under 2014. Fallavvikelser och läkemedelsavvikelser är till antalet de största inrapporterade avvikelserna. Fokus på dessa har i alla år varit stort och personal har vana och kompetens att rapportera dessa. Läkemedel: Totalt sett är antalet läkemedelsavvikelser oerhört lite i förhållande till antal doser som överlämnas. Målet är naturligtvis att inga fel överhuvudtaget ska begås eftersom varje fel kan skada en persons hälsa. Verksamheten har under året arbetat med att förbättra delegeringsrutinen och den interna läkemedelsutbildningen. Fall: Ingen större förändring har skett. Enheterna arbetar på olika sätt med preventionsarbete även om inte registrering skett i Senior Alert. Hantering av klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6 Rutin finns på att inkomna klagomål och synpunkter ska registreras, omhändertas, analyseras och återkopplas. Detta gäller alla inkomna klagomål och synpunkter oavsett varifrån de kommer. Klagomål och synpunkter inkommer gällande HSL som avvikelser. 10
Sammanställning och analys SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 Enheterna ansvarar för att regelbundet sammanställa, analysera och åtgärda enhetens avvikelser samt rapportera vidare i verksamhetssystemet. Statistik på avvikelser, inkomna mätresultat tas fortlöpande fram och analyseras. MAS/MAR ansvarar för analys av avvikelser, förslag till åtgärder samt uppföljning av händelser av allvarligare slag. MAS/MAR kommunicerar med avdelningschefer, enhetschefer och legitimerad personal utifrån resultaten. Synpunkter från anhöriga och närstående utreds och följs upp såväl av enheterna som av MAS/MAR om vi kontaktats. Risk för, och händelser av allvarligare art ska Lex Maria- anmälas av MAS/MAR. Under året har en Lex Maria anmälan skickats till IVO. Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 Då en insats påbörjas sker individuell genomförandeplan av kontaktperson med bl. a frågor kring hur patienten önskar ha det och närståendes roll. HSLpersonal har också träff med patient och närstående vid inflyttning till särskilt boende samt vid samordnad vårdplanering gällande HSL- insatser och vårdplanering. Detta arbetssätt har fungerat. Patientens läkare ansvarar för erbjudande om årlig hälsokontroll. Dessa sker i samverkan med HSL- personalen och patienten avgör om anhörigas medverkan. I ordinärt boende sker information mellan patient, HSL- personal samt närstående, utifrån patientens önskemål. Vops heter numera SIP = Samordnad individuell plan. Denna långsiktiga plan ska erbjudas till patienter där det är möjligt. Patient, närstående och berörda professioner är grunden för att det ska ske. Under året har allt fler SIP genomförts. I Ledningskraft kommer framtagen blankett för SIP att uppdateras och det är på sikt tänkt att finnas digitalt. Vid all palliativ vård ska en tydlig planering genomföras i samverkan med patient, närstående, primärvård och kommunal HSL- personal. Det är ytterst viktig att god framförhållning i vården sker i livets slutskede. Då personen avlidit ska sedan Palliativa registret fyllas i. Utvärdering ska sedan visa på förbättringsområden inför framtida palliativa patienter. Detta har varit väl känt och arbetat utefter under flera år. Behov av samverkan med primärvård gällande brytpunktssamtal är under utveckling. I Ledningskraft har det under året lyfts fram förbättringsförslag. 11
Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 Måluppfyllelse utifrån MAS Patientsäkerhetsberättelse för år 2012: - Omorganisationen är genomförd. - Framtagande av uppdragsbeskrivningar är genomförd för MAR tjänsten. - För legitimerad personal är det en pågående process. - Arbeta med journalgranskning har inte skett enligt ursprunglig plan utan utveckling har skett för ökad kvalitet av HSL dokumentation i det nya verksamhetssystemet. Hälsoplaner knutna till ordinationer är inte fullt ut genomförda men arbete för att förbättra dessa har pågått. - Avvikelserna skulle separeras från Socialtjänstlagen. Detta har varit planerat men ej genomförts eftersom programlösning ej är inköpt. Dock har SAS tjänsten inneburit att avvikelserna har granskats ur de olika lagrummen. Enheterna ska tydliggöra de olika avvikelseparametrarna och vikten av att rapportera alla område, inte bara läkemedel och fall. Detta har SAS arbetat med - Fortsatt utveckling av preventionsarbete med riskanalyser i teamarbetet behöver förankras och förbättras. Detta ingår i Senior Alert som enheterna arbetat med i olika grad under året. - Deltagande i Ledningskraft har skett under året. Sedan länge har samverkan fungerat bra med lasarettet i Trelleborg och vi har nu också fått bättre samarbete med primärvården. - Arbete med att se över alla patienters läkemedel, ska öka via läkemedelsgenomgångar av ansvarig läkare i samverkan med kommunens HSL personal. I Ledningskraft är detta en av parametrarna som vårdcentralerna ansvarar för. MAS har vid alla tillfällen påtalat behovet och framhållit att leg sjuksköterskor inom kommunen bistår då det ska ske. - Kommunal rehabilitering. Korttidsenheten har under året arbetat med ett rehabiliterande synsätt. MAR har sett över rutiner kopplat till rehabilitering och arbetat för att förstärka möjligheterna för patienterna att bo kvar hemma längre. 12
Övergripande mål och strategier för kommande år 2014 Fortsatt arbete i Ledningskraft och inom verksamheten med områdena: God vård i livets slutskede- Palliativa registret Preventivt arbetssätt- Senior Alert God vård vid demenssjukdom.-bpsd, Swedem God läkemedelsbehandling för äldre, Sammanhållen vård och omsorg Fortsatt utveckling av kvaliteten i dokumentation Ta fram nya rutiner för journalgranskning Implementera NPÖ Påbörja projekt Hemrehabilitering Utveckling av enheternas teamarbete och att de därmed förbättrar arbetet med riskanalyser och uppföljning/utvärdering av avvikelser. Ny kvalitetsgenomgång på alla enheter i samverkan med SAS. Trelleborg 2014-02-28 Marie Bergholtz Medicinskt ansvarig sjuksköterska Ann-lis Rohlwin Medicinskt ansvarig för rehabilitering 13