Transkript

1

2

3

4

5

6

7

8 TRELLEBORGS KOMMUN Socialnämnden Protokoll 8 (20) Datum Begäran om yttrande gällande klagomål från enskild Paragrafen publiceras ej Justerares signatur Utdragsbestyrkan

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21 Bilaga 28 Trelleborg Motion till Trelleborgs kommunfullmäktige Unna våra äldre trelleborgare en välsmakande och nylagad middagsportion i stället för nerkyld plastlådemat. Många äldre i Trelleborgs kommun får dagligen sitt huvudmål mat genom kommunens försorg, i form av kall mat i en plastlåda. Ett förfarande som pågått flera år. Resultatet har tyvärr visat att det är svårt att hålla kvalitén och smakligheten på godtagbar nivå. Äldre har många gånger lite sämre aptit, och är inte maten attraktiv och välsmakande, resulterar det i att individens näringsbehov inte tillgodoses. Det i sin tur resulterar i undernäring, sämre hälsa och större kostnader för sjukvård. Ansvaret ligger på kommunen, och ett kreativt tänk är välkommet. Vi bör leva upp till kommunens uttalade målsättning om en hög livskvalité. Därför föreslår vi kommunfullmäktige besluta: Att Trelleborgs kommun skall arbeta för att ge alla kostkonsumenter nylagade, näringsrika och välsmakande måltider. Jan Larsson Sverigedemokraterna

22 Bilaga 29 1 (2) Datum Checklista för barns rättigheter Bakgrund Trelleborgs kommun har sedan 2004 haft en barnchecklista. Den har nu reviderats, bl.a. genom att kryssfrågorna tagits bort och ersatts med frågor som innebär redogörelse i löpande text. Syftet med barnchecklistan är att bedöma vilka konsekvenser beslut får för barn och i vilken utsträckning barns rättigheter tas tillvara. I juni 2013 antog kommunfullmäktige Trelleborgs kommuns lokala strategi gällande barns rättigheter, (Dnr KS 2013/376). Som framgår av strategin ska barns rättigheter beaktas på ett så tidigt stadium som möjligt vid alla kommunala beslut. Utgångspunkten i såväl strategin som checklistan är FN:s barnkonvention. Checklistans frågor utgår från artiklarna 2,3 6, 12, 19 och 23. Mer om detta på sidan två i detta dokument. Barnkonventionen består av 54 artiklar, varav artikel 2, 3, 6 och 12 kallas för de fyra huvudprinciperna. Alla övriga artiklar ska därför betraktas med huvudprinciperna som glasögon. Vem är barn? Varje människa under 18 år. När och hur ska checklistan användas? Checklistan ska användas vid beslut som indirekt eller direkt rör enskilda barn eller barn som grupp. Det kan t.ex. handla om ärenden som rör boende, familjesituation, miljö, ekonomi, lek, trafik, samhällsplanering, kollektivtrafik, tillgänglighetsfrågor, verksamhet vid förskola/skola eller frågor som rör kultur- och fritidsverksamhet. Sammantaget är det väldigt många beslut som indirekt eller direkt påverkar barn. Ett samhälle som är bra för barn är även bra för vuxna. Trelleborg2000, v 1.0, Avdelningen för strategi och kommunikation Postadress: Trelleborg Telefon: Besöksadress: Algatan 13 Fax: E-post: trelleborgs.kommun@trelleborg.se Fakturaadress: Box 173, Trelleborg Org.nr:

23 2 (2) Frågor som ska besvaras vid beslut Vid beslut ska nedanstående fyra frågor besvaras. Svaren redovisas direkt i protokoll, tjänsteskrivelse eller motsvarande dokument. Det viktigaste är att beslutsunderlaget innehåller en analys av hur ett beslut påverkar barn och hur deras rättigheter tas tillvara. Om ett beslut inte berör barn ska det framgå av beslutet. Som även framgår ovan ska checklistan användas vid beslut som indirekt eller direkt rör enskilda barn eller barn som grupp. Artikel 2 principen om icke diskriminering av barnet Artikel 2 slår fast att alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Hur har hänsyn tagits till barnets rätt till likvärdiga villkor samt att barnet inte diskrimineras på någon grund i beslutet? Artikel 3 principen om barnets bästa På vilket sätt har hänsyn tagits till barnets bästa i beslutet? Om beslutet inte har tagits med hänsyn till barnets bästa, förklara varför: Artikel 6, 19 och 23: rätt till liv, överlevnad och utveckling av sin fulla potential 1 På vilket sätt har hänsyn tagits till barnets rätt till utveckling, utifrån sina egna förutsättningar och skydd från att fara illa? Artikel 12 principen om delaktighet: På vilket sätt har barn varit delaktiga i beslutet? Hur många och vilka barn? Om barn inte har varit delaktiga, förklara varför: 1 Artikel 6 handlar om barns rätt till liv och utveckling, artikel 19 om skydd mot våld, övergrepp, vanvård och utnyttjande. Artikel 23 handlar om att barn med funktionshinder har rätt till ett fullvärdigt och anständigt liv som möjliggör ett aktivt deltagande i samhället. Alla barnkonventionens artiklar finns på

24 Bilaga 30 Datum Beteckning Dnr Avdelningen för socialtjänst, vård och omsorg Skånes kommuner Förslag på regional utvecklingsenhet för socialtjänsten i Skåne med uppdrag att stödja kunskapsutveckling Sammanfattning I avtalet med Staten och Sveriges Kommuner och Landsting om utveckling av stöd till en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten och angränsande hälso- och sjukvård, har Kommunförbundet Skåne tagit på sig att ta fram ett förslag på hur stödet kan organiseras och finansieras efter att det statliga stödet har upphört. Vi föreslår att en regional utvecklingsenhet inrättas inom Kommunförbundet Skåne. Den ska rikta sig till socialtjänstens verksamheter inom individ- och familjeomsorgen och vård- och omsorgen utifrån socialtjänstens särskilda behov av kunskapsutveckling, enligt vad som lyfts fram i utredningen Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten - till nytta för brukaren (SOU 2008:18). En regional utvecklingsenhet ska bidra till långsiktigt och samordnat stöd till Skånekommunerna i sin kunskapsutveckling och understödja arbetet mot en evidensbaserad praktik. Enheten ska ses som ett komplement till kommunernas egna resurser för utvecklingsarbeten och egna, lokala utvecklingsarbete. Enheten ska erbjuda ett verksamhetsnära stöd i utvecklingsarbeten och driva kommungemensamt strategiskt viktiga frågor inom socialtjänstens områden. Utvecklingsenheten ska ha kompetenser inom exempelvis utvecklingsarbete, implementering, metodstöd, förbättringsmetodik, statistik, forskning och uppföljning. Utgångspunkten för arbetet ska vara att stärka den professionella kompetensen, ge brukare inflytande och integrera forskning och praktik. Genom nuvarande statliga överenskommelser för åren mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting ges idag stöd till länens utvecklingsarbete mot en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten och angränsande områden inom hälso- och sjukvården. I samband med att statliga medel upphör har Kommunförbundet Skåne fortsättningsvis en viktig roll att fylla gällande regionalt stöd i, och samordning av kunskapsutveckling. Den regionala utvecklingsenheten föreslås starta upp under 2015 i takt med att den statliga finansieringen av nuvarande utvecklingstjänster upphör. Enheten uppskattas bestå av 8 grundtjänster till en kostnad av 5,5 mkr som samfinansieras av Skånes kommuner. Några av tjänsterna ska avsättas för yrkesverksamma från kommunerna i ambitionen att skapa ett kontinuerligt utbyte med praktiken. Ett ändamålsenligt utvecklingsarbete från den regionala utvecklingsenhetens sida förutsätter Skåneskommunernas medverkan i prioriteringar av uppdrag och fördelning av enhetens resurser. Skånes kommuner kommer således att vara uppdragsgivare till den regionala utvecklingsenheten. Skånes kommuner bjuds in till dialog och synpunkter på förslaget om en regional utvecklingsenhet för socialtjänsten i Skåne. Postadress: Box 53, Lund. Besöksadress: Porfyrvägen 8, Lund. Telefon: Telefax: Plusgiro: Bankgiro: Organisationsnummer: E-post: kansliet@kfsk.se Webb:

25 Inledning Kommunförbundet Skåne har i uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting att skapa regionala stödstrukturer 1 för att stödja utvecklingen mot en evidensbaserad praktik 2 inom socialtjänsten. Med socialtjänsten menar vi genomgående i förslaget verksamheter inom individ och familjeomsorgen samt vård- och omsorgen. Förslaget på regional utvecklingsenhet tar sin utgångspunkt i 2013 års överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten. Den utgår ifrån slutsatserna i utredningen Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten - till nytta för brukaren (SOU 2008:18). Kommunförbundet Skånes avsiktsförklaring till Sveriges Kommuner och Landsting 3 är ytterligare vägledande. Så har förslaget tagits fram Förslaget har beretts av en arbetsgrupp inom Kommunförbundet Skåne på uppdrag av styrgruppen för evidensbaserad praktik 4 under perioden februari oktober Arbetsgruppen har bestått av Ola Winquist, regional utvecklingsledare inom äldreområdet, Annica Henriksson, regional utvecklingsledare inom missbruks- och beroendevården och Camilla Gustavsson, regional utvecklingsledare inom den sociala barn och ungdomsvården. Arbetsgruppen har under arbetets gång bjudit in Malmö stads FoU enhet, FoU välfärd inom Kommunförbundet Skåne och utredare från Helsingborgs stad i uppdrag att ta fram förslag på lokal FoU enhet till dialog om förslaget. Dialog har förts med Region Skånes kompetenscentrum. Arbetet har stämts av med Katarina Rasmusson, avdelningschef för vård- och omsorgsavdelningen inom Kommunförbundet Skåne. Förslaget har behandlats i Beredningen för vård och omsorg som ställt sig positiv till förslaget och skickat det vidare till Kommunförbundet Skånes Arbetsutskott med en rekommendation om att skicka förslaget på remiss till kommunerna. Varför regionalt stöd i kunskapsutveckling? Behov av ökad kunskap om insatsers effekter I den statliga utredningen Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten - till nytta för brukaren (SOU 2008:18) lyfts fram att kunskapsbasen för insatser inom socialtjänsten är outvecklad och att socialtjänsten i för liten utsträckning bedrivs utifrån kunskap om insatsers effekter. Utgångspunkten är att socialtjänstens verksamheter ska bedrivs utifrån kunskap om resultat, kvalitet och effektivitet för brukaren. En förutsättning för evidensbaserad praktik inom socialtjänsten är att det finns strukturer och nätverk som stödjer en kontinuerlig kunskapsutveckling. Metodutveckling är vidare en enskilt viktig fråga för socialtjänsten för att kunna möta en föränderlig omvärld 5. Det förutsätter en socialtjänst som kontinuerligt omvärldsbevakar, gör omprioriteringar och är beredd att införa både ny kunskap som att producera egen lokal kunskap från sin praktik. 1 Exempel på andra stödstrukturer är inrättandet av kommundoktorander med Malmö högskola som syftar till att främja utbytet mellan praktik och forskning. 2 Med evidensbaserad praktik menar vi en praktik som baseras på en sammanvägning av brukarens erfarenheter, den professionelles expertis samt bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap. 3 Daterad Består av representanter från Skånes kommuner och Region Skåne. 5 Socialchefsrapport 2012 Idag och imorgon (Vision, 2012). 2

26 Regionala stödstrukturer behövs för att stödja en evidensbaserad praktik Staten och Sveriges Kommuner och Landsting träffar årliga överenskommelser som syftar till att stödja socialtjänstens arbete mot en evidensbaserad praktik. Överenskommelserna innehåller strategiska mål för att utveckla en evidensbaserad praktik och stöd till regionalt utvecklingsarbete inom socialtjänstens områden. I överenskommelsen 2013 mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting har länen getts i uppdrag att ta fram långsiktiga lösningar för hur frågor om implementering av ny kunskap, uppföljning och utvärdering inom socialtjänsten, utbytet med forskning och högre utbildning och samarbetet mellan kommuner och mellan huvudmän ska behandlas. Vilken form för regionalt samarbete och stöd till kunskapsutvecklingen som är lämpligt ska avgöras lokalt och regionalt. Kommunförbundet Skåne som mötesarena Kommunförbundet Skåne är de skånska kommunernas intresseorganisation, vars uppdrag bygger på önskemål och behov från de skånska kommunledningarna. Uppdraget förutsätter intressebevakning och erfarenhetsutbyte mellan kommuner. Erfarenheter från pågående utvecklings- och implementeringsarbeten inom missbruks- och beroendevården, sociala barn- och ungdomsvården och äldreomsorgsområdet stärker bilden av kommunförbundets centrala roll att samordna utvecklingsarbeten i länet och möjliggöra för kommuner att träffas över kommungränserna i gemensamt angelägna frågor. Regional utvecklingsenhet för socialtjänsten i Skåne Vi föreslår att en regional utvecklingsenhet inrättas inom Kommunförbundet Skåne. Den ska rikta sig till socialtjänstens verksamheter inom individ- och familjeomsorgen och vård- och omsorgen. Nedan beskrivs närmare vilket stöd Skånes kommuner idag får av Kommunförbundet Skåne och vilket framtida stöd vi föreslår. Nuvarande utvecklingsstöd I dagsläget arbetar 12 regionala utvecklingsledare inom socialtjänstens verksamhetsområden inom äldre, missbruk och barn och unga. Under 2013 har funktionsnedsättningsområdet tillkommit. Utvecklingsarbetet inom missbruksoch beroendevården handlar bland annat om implementering av nationella riktlinjer och bedömningsinstrumentet ASI och att utveckla ett barn- och föräldraperspektiv. Inom den sociala barn- och ungdomsvården är utvecklingsarbetet inriktat mot systematisk uppföljning av placerade barn och unga, bland annat utifrån Barns Behov i Centrum (BBIC), implementering av nationella kunskapsstöd och att stödja regionalt utvecklingsarbete kring placerade barns hälsa och skolgång. Inom området äldre stödjer Kommunförbundet Skåne kommuner med arbetet med olika kvalitetsregister, utveckling av demensvården och systematiska läkemedelsgenomgångar. I samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting erbjuds Ledningskraft, ett utvecklingsprojekt i samverkan mellan sjukvård och socialtjänst i Skåne med fokus på bland annat god vård i livets slutskede och sammanhållen vård och omsorg. Utvecklingstjänsterna är förutom en tjänst inom missbruks- och beroendevården (ASI), externt finansierade av statliga medel via Sveriges Kommuner och Landsting och samordnas regionalt av Kommunförbundet Skåne. Den statliga finansieringen för flera av tjänsterna förväntas upphöra från år

27 Framtida utvecklingsstöd I takt med att den statliga finansieringen upphör föreslår vi att en regional utvecklingsenhet inrättas under 2015 inom Kommunförbundet Skåne med ett antal grundtjänster som samfinansieras av Skånes kommuner. Utvecklingsenheten ska ge Skånes kommuner förutsättningar till långsiktigt och samordnat stöd i sin kunskapsutveckling. En utvecklingsenhet understödjer arbetet mot en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten i Skåne. Stödet ska rikta sig till Skånekommunernas individ- och familjeomsorg samt vård- och äldreomsorgen. Inriktning på det regionala utvecklingsstödet Ett fortsatt regionalt stöd ska tillhandahålla socialtjänstens olika verksamhetsområden med stöd i sin kunskapsutveckling, förbättringsarbete, uppföljning och implementering av exempelvis nationella riktlinjer och nya metoder. Kompetenser inom exempelvis utveckling, förbättringsmetodik, metodstöd, implementering, statistik, handledning, forskning och uppföljning kan vara aktuella. Funktioner som utvecklingsledare, processledare, projektledare kan likaså vara aktuellt. Förslaget om ett fortsatt regionalt, verksamhetsnära stöd för kunskapsutveckling inom socialtjänsten, ska ses som ett komplement till kommunernas egna resurser för utvecklingsarbeten och det egna, lokala utvecklingsarbetet. Det regionala stödet föreslås likt nuvarande stöd som finansieras av statliga medel, ha i uppdrag att omvärldsbevaka och att samordna olika nationella satsningar, exempelvis från Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting. Stödet kan handla om att samordna kommungemensamma arbeten och att på uppdrag av några medlemskommuner stödja ett lokalt arbete. Det kan handla om såväl metodarbeten som strategiskt viktiga och kommungemensamma frågor inom socialtjänstens områden. Stödet kan initieras av både Kommunförbundet Skåne och av Skånes kommuner. Enheten avser att komplettera FoU-enheternas arbete genom att primärt fokusera på att erbjuda ett verksamhetsnära stöd till Skånes kommuner i utvecklingsarbeten och genom att driva strategiskt viktiga frågor inom socialtjänstens områden. Till skillnad från FoU:s verksamhet kommer inte den föreslagna regionala utvecklingsenheten att bedriva egen praktiknära forskning. Däremot kommer enhetens arbeten vila på aktuell kunskap om socialtjänstens verksamhetsområden. Det kommer som en naturlig del ingå i enhetens åtagande att hålla sig uppdaterad på aktuell forskning inom individ och familjeomsorgen samt vård- och omsorgen, samt att koppla enskilda forskare till uppdrag som förutsätter forskningskompetens eller ett forskningsperspektiv. Utbyte med praktiken Utvecklingsarbeten inom socialtjänsten behöver utgå från praktikens kunskaper och praktikens frågeställningar. Den regionala utvecklingsenheten ska följaktligen knyta till sig kompetens från verksamhetsområden den riktar sig till. Kommunförbundet Skåne avser att genom överenskommelser med Skånes kommuner möjliggöra för yrkesverksamma, såväl medarbetare som ledare, i Skånes kommuner att på viss tid inom ramen för sin anställning utföra och vara behjälpliga i utvecklingsuppdrag på den nya utvecklingsenheten. Några av utvecklingsenhetens tjänster ska avsättas för detta ändamål. Enskilda kommuner kommer också kunna ansöka om att genomföra ett lokalt utvecklingsarbete utifrån lokala frågeställningar med stöd från utvecklingsenheten. 4

28 Samverkan med andra kunskapscentrum i regionen Socialtjänstens arbete förutsätter många gånger samverkan mellan kommuner och med Region Skåne. Den regionala utvecklingsenheten kommer i linje med detta bygga upp en ändamålsenlig samverkan i frågor som handlar om utvecklingsarbeten, kunskapsutveckling och kunskapsproduktion med FoU enheterna i Skåne, lärosätena i länet och med Region Skånes utvecklingscentrum för att infria uppdraget om regionala stödstrukturer för en kunskapsutvecklad socialtjänst. Den regionala utvecklingsenheten kommer att inrätta en samrådsgrupp med Region Skånes utvecklingscentrum 6. Samrådsgruppen har i syfte att identifiera samverkansområden med Region Skåne i utvecklingsuppdrag enheten har som tangerar både socialtjänst och sjuk- och hälsovård. Den regionala utvecklingsenheten kommer på samma sätt bygga upp former för samverkan och erfarenhetsutbyte med Skånes FoU enheter i frågor om kunskapsproduktion och kunskapsutveckling inom socialtjänsten. Pågående översyn av FoU Välfärd kommer att beaktas. Gemensam styrning av det regionala utvecklingsarbetet Utgångspunkten för ett regionalt stöd i kunskapsutveckling till Skånes kommuner är att stödet överensstämmer med verksamheternas egna behov och nationella prioriteringar inom socialtjänstens områden. För att bidra till ett ändamålsenligt och välförankrat utvecklingsarbete i Skånes kommuner är det därför av vikt att Skånes kommuner själva är med och fattar beslut kring gemensamma prioriteringar. Skånes kommuner kommer enligt förslaget att vara uppdragsgivare till den regionala utvecklingsenheten genom en sammansatt styrgrupp. Styrgruppen föreslås bestå av kommunrepresentanter som representerar både individ- och familjeomsorgen och vård- och omsorgen. Styrgruppens funktion är att samråda, gemensamt prioritera och besluta om uppdrag till utvecklingsenheten och hur enhetens resurser ska användas. Beräknade resurser En nyinrättad regional utvecklingsenhet förutsätter ett visst antal tillsvidaretjänster för att kunna erbjuda ett ändamålsenligt utvecklingsarbete till Skånes kommuner. Fördelen med en grundstab är att utvecklingsarbeten kan starta upp tidigt och effektivt utan att avvakta rekryteringsprocesser med tidsbegränsade projekttjänster, som tenderar att bidra till kortsiktighet i kommunernas utvecklingsarbete. Vi beräknar att en utvecklingsenhet som avser stödja utvecklingsarbeten inom socialtjänstens verksamhetsområden inom individ- och familjeomsorg och vård- och omsorg behöver bestå av 8 grundtjänster. Den regionala utvecklingsenheten utgår ifrån samfinansieringsprincipen. Några av dessa grundtjänster ska som nämnts tidigare vara avsedda för yrkesverksamma från Skåneskommuner. Kostnad En regional utvecklingsenhet enligt förslaget förutsätter samfinansiering av Skånes kommuner. Kostnaden för 8 grundtjänster uppskattas till 5, 5 miljoner kronor 7 Kostnaden för enskilda kommuner kommer att beräknas enligt en modell för samfinansiering. 6 Utvecklingscentrum har i uppgift att stödja och bidra med förbättringskunskap inom hälso- och sjukvården. 7 Innefattar lönekostnader för 8 heltidstjänster och kostnader för IT-arbetsplats. 5

29 Bilaga 33 Nytt förslag för (1) Datum Strategisk inriktning Effektmål - Nytt förslag för 2015 Nya förslagen med röd text Effektmål Indikator Målvärde 2013 Utfall 2013 Målvärde 2015 Livskvalitet Verksamheternas insatser ska kännetecknas av god service och ett respektfullt bemötande NKI Trygghet i ordinärt boende med stöd av hemtjänst Skånesnitt Skånesnitt Bland de 8 bästa i Skåne NKI Trygghet i särskilt boende Skånesnitt Över skånesnitt Bland de 8 bästa i Skåne LSS, Nöjd Brukar Index Bostad 95 % Mätning sker först februari % Med hjälp av tidiga insatser, kunskapsbaserad socialtjänst och evidensbaserade metoder ska i så stor utsträckning som möjligt splittring av familjer undvikas IFO, Andelen individuellt behovsprövad öppenvård (Målvärdet mäts 31/12 mätåret) Ingen mätning gjordes % Ökning jmf med föregående år Arbete Genom tidiga insatser och noggrann uppföljning ska barnets behov av fortsatt stöd från socialtjänsten minskas IFO, Andel inte återaktualiserad e ett år efter avslutad insats/utrednin g, ålder 0-12 år (Målvärde mäts 31/12 mätåret) Ingen mätning gjordes %* Ökning jmf med föregående år Genom ökat samarbete mellan olika nämnder och utbildningsanordnare tryggas en framtida personalförsörjning inom socialnämndens verksamhetsområde Andel praktikplatser som kopplas till handledare med handledarutbildning % Antal platser som upplåts till sommarjobb via Navigatorcentrum st Trelleborg1000, v 1.0, Långsiktig hållbar tillväxt Genom olika insatser ska energiförbrukning och utsläpp av hälsovådliga ämnen minska Andel brukare med trygghetslarm som har en digital nyckel %

30 Bilaga 34 Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2013 Datum och ansvarig för innehållet Marie Bergholtz medicinskt ansvarig sjuksköterska Ann-lis Rohlwin medicinskt ansvarig för rehabilitering Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

31 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 4 Struktur för uppföljning/utvärdering 5 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet 6 Uppföljning genom egenkontroll 7 Samverkan för att förebygga vårdskador 8 Riskanalys 9 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet 9 Hantering av klagomål och synpunkter 10 Sammanställning och analys 11 Samverkan med patienter och närstående 11 Resultat 12 Övergripande mål och strategier för kommande år 13 2

32 Sammanfattning Vårdgivaren, Socialnämnden i Trelleborgs kommun, ansvarar för god och säker vård inom den kommunala hälso- och sjukvården. Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) och medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) ska på socialnämndens uppdrag se till att kvalitet och patientsäkerhet är hög inom ansvarsområdet. För att uppnå god och säker vård har verksamheten rutiner och metoder till hjälp som hålls uppdaterade av MAS och MAR. År 2013 har inneburit stora organisatoriska förändringar. En separat MAR tjänst har inrättats från årsskiftet. Syftet är att stärka och utveckla det kommunala rehabiliteringsuppdraget samt arbeta fram nya förslag på förbättringsområden inom rehabiliteringsområdet. MAS och MAR tjänsterna har också organisatoriskt överflyttats och tillhör numera Stöd och Tillsynsenheten. Till stöd för avvikelser gällande Lex Sarah har en tjänst som socialt ansvarig socionom (SAS) inrättats. Samarbetet mellan MAS/MAR/SAS uppdragen har under året påbörjats. Syftet är att se på helheten utifrån patient/kund perspektiv då något inträffat samt att ge stöd till enheterna. HSL- personal, d v s sjuksköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter samt delegerad omvårdnadspersonal ansvarar för omvårdnadsinsatser enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Förändring har också skett under året i sjuksköterske- och rehab organisationen. Chefskapet har tidigare varit endast en tjänst men har nu delats upp på en enhetschef för sjuksköterskorna och en enhetschef för rehabiliteringspersonalen och hjälpmedelscentralen. Enheten har under året påbörjat arbetat med översyn och genomlysning av uppdragen för den legitimerade personalen. Enhetscheferna för vård och omsorg, ansvarar för, och arbetar kontinuerligt med, utveckling och kvalitet inom sin enhet. I detta arbete ingår att arbeta i tvärprofessionella team med enhetens avvikelser. Enheterna har på olika sätt arbetat med detta. MAS/MAR har under året bevakat och utrett HSL avvikelser. Fram för allt avvikelser av allvarligare karaktär har vid genomgång kunnat resultera i revidering av arbetssätt, rutinförändring, utbildning. Kvalitetskontroller har av MAS/MAR skett och utifrån kontrollerna har förslag på förbättringar kommunicerats. Avvikelser: En Lex Maria anmälan är inlämnad till Inspektionen för vård och omsorg. Nämnden är informerad. Totala antalet avvikelser var 4267 stycken (4064 år 2012). Kvalitets och förbättringsarbete: Ledningskraft är en del av satsningen Bättre liv för sjuka äldre som kommunen arbetat med. Ledningskraftsgrupp med verksamhetschefer från kommun, primärvården i Trelleborg och Trelleborgs lasarett har regelbundet träffats och arbetat med förbättringsområden. Deltagande i de nationella kvalitetsregistren är ett av arbetsområdena som Ledningskraftsgruppeb arbetat med. 3

33 Övergripande mål och strategier SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 I dessa står att patienten inte ska komma till skada eller utsättas för risk för skada i vårdarbete. All personal som arbetar utifrån Hälso- och sjukvårdslagen ska: arbeta följsamt till utarbetade HSL-rutiner så att patienten är säker då vårdarbete utförs. arbeta preventivt i syfte att förebygga vårdskador. arbeta för att öka patientens och närståendes delaktighet i säkerhetsarbetet. För att uppnå ovan krävs att all personal använder rutinerna som ett levande dokument samt att rutiner kontinuerligt ses över och revideras. Preventionsarbete ska ske dagligen i allt vårdarbete. Avvikelserapport ska alltid skrivas då något inträffat. Systematiskt teamarbete ska genomföras per enhet för att identifiera, riskhantera och åtgärda avvikelser som inkommit. De särskilda boendeenheterna ska erbjuda patienten att delta i kvalitetsregister för att öka säkerhet och kvalitet för den enskilde. Dessa är Senior Alert, Palliativa registret samt BPSD (beteende och psykiska symtom vid demens). Planering har i slutet av året skett för införande av Swedem (Svenska demensregistret). Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Vårdgivaren, Socialnämnden i Trelleborgs kommun är ansvarig för patientsäkerhetsarbetet. Mål och strategier för det systematiska patientsäkerhetsarbetet ska fastställas och följas upp och utvärderas kontinuerligt. Vårdgivaren ansvarar för att det finns en stabsenhet som har uppdrag att arbeta med uppföljning och analys av händelser och avvikelser, fördjupade analyser inom patientsäkerhetsområdet, samt utvecklingsarbeten inom patientsäkerhetsområdet. I Trelleborgs kommun är detta delegerat enligt följande: Avdelningscheferna ansvarar för att medarbetare har rätt kompetens och befogenheter att bedriva en säker vård. De ansvarar också för att enheterna systematiskt arbetar med patientsäkerhet och följer rutiner. Alla enheter ska rapportera och systematiskt gå igenom sina respektive avvikelser. Medarbetarna ska delges resultatet och åtgärder ska vidtas utifrån avvikelsen. Avdelningscheferna ansvarar också för att anmäla hälso- och sjukvårdspersonal som utgör en patientsäkerhetsrisk till MAS/MAR, socialförvaltningens ledning och Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Medicinskt ansvarig sjuksköterska och Medicinskt ansvarig för Rehabilitering bevakar att hälso- och sjukvårdens patientsäkerhet upprätthålls i hemsjukvården som bedrivs inom kommunens ansvarsområde. MAS/MAR ansvarar för att det finns rutiner för hög patientsäkerhet. MAS/MAR ansvar regleras i Hälso- och sjukvårdslagen. MAS/MAR har även delegering från nämnd på att göra anmälningar enligt Lex Maria till IVO samt anmäla felaktigheter på medicintekniska produkter till Läkemedelsverket och IVO 4

34 Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 Mätmetoder Eventuella vårdskador mäts genom uppföljning och kontroll av inkomna avvikelser ur verksamhetssystemet, granskar dokumentation och vidtagna åtgärder. Uppföljning via kvalitetsregister är också en möjlighet till kontroll av att enheterna arbetar med riskanalyser. Dessa är: Senior alert. I detta kvalitetsregister mäts risk för och befintliga trycksår, undernäring samt fall hos den enskilde patienten. Kopplat till detta finns en metodisk handlingsplan. Enheterna har i olika grad arbetat med metoden, inte registrerat i Senior Alert p.g.a. oklarhet om samtycke från patient till registrering. Avdelningschefenchefen beslöt att kommunen skulle avvakta med registreringen men ändå arbeta aktivt. BPSD har andra krav för registrering och därför har detta varit möjligt. Resultatet har varit mycket gott och fler enheter har startats upp. Palliativa registret. Deltagande i palliativa registret ska garantera ökad kvalitet vid livets slutskede och innefattar flera delar i syfte att ge god kvalitet vid livets slut. Uppföljning sker via statistik. Den nya enhetschefen för sjuksköterskorna har tagit som sitt ansvar att utveckla denna del då registrering inte varit fullständig. Swedem. Planering har skett för införande av Swedem (Svenska demensregistret) Demenssjuksköterskan kommer framöver att bl. a arbeta med detta. Dokumentation. Journalgranskningar ska vara en del av verksamhetens kvalitetskontroll och genomförs alltid vid utredningar. En särskild grupp med uppgift att se över kvaliteten i HSL dokumentation finns. MAS/MAR ingår i gruppen som träffats varje månad. Gruppen har under året främst arbetat med att utveckla var, och hur, dokumentation ska ske i verksamhetsprogrammet Procapita. Förbättringar har successivt skett utifrån synpunkter som kommit fram. Statistik. Cykliskt har framtagande av avvikelsestatistik skett med syfte att snabbt se om någon enhet har förändringar som behöver ses över. Statistik med möjlighet att jämföra avvikelser såväl över tid, som per enhet, har tagits fram löpande under året. Enheterna har på detta sätt successivt kunnat arbeta med förbättringar MAS/MAR har haft regelbundna träffar med legitimerad personal. På dessa möten har det diskuterats vilka förbättringsåtgärder som behövts utvecklas utifrån inrapporterade avvikelser. Uppföljning av avvikelserna innan avslut ska enligt avvikelserutin alltid ske. Lex Maria Alla allvarliga händelser ansvarar MAS/MAR för utredning och eventuell Lex Maria- anmälan till IVO. 5

35 En Lex Maria- anmälan har under året inrapporterats. Socialnämnden är informerad och alla möjliga förbättringsåtgärder är vidtagna. Patientnämnden har rapporterat tre ärenden som berör vård och omsorg. Samtliga är avslutade utan behov av åtgärder från HSL. Kvalitetsuppföljning från tidigare genomgång har genomförts av MAS/MAR. Enhetscheferna ansvarar för verksamhetsrapportering HSL per enhet, som tillförs den samlade Patientsäkerhetsberättelsen. Här redogör enheterna för hur de arbetat med patientsäkerhet inklusive uppföljning/utvärdering. Enheterna är på olika nivå i hela avvikelseprocessen med uppföljning/utvärdering och förbättringsarbete har påbörjats. Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1 Förutom kvalitetskontroller, tillsyner, avvikelsekontroller har följande skett: Införandet av beslutsstöd, som är en kvalitetssäkringsmetod, har fortsatt under året och har även införts i verksamhetssystemet. Hjälpmedel registreras successivt med ID-märkning i vårt verksamhetssystem som därmed ger bra spårbarhet av hjälpmedlet. När information kommer från leverantörer om bristande kvalitet på hjälpmedel som rör patientsäkerheten så spåras dessa snabbt i systemet och åtgärdas av kommunens tekniker Utbildningsinsatser. Utveckling av kunskaper om demenssjukdomar och handledning till personal inom detta område har fortsatt. Under året har kvalitetsregistret BPSD fortsatt att implementeras på särskilda boende enheter. BPSD registret är en metod för att öka kvaliteten vid omsorg av personer med speciella demenssymtom. Under året har förutom Silverängen och Borgvallen ytterligare fem boende enheter och fyra dagverksamheter gått in i BPSD registret. Resultatet har blivit att personalen nu mer tänker på varför ett BPSD uppstår och försöker hitta olika om vårdnadsåtgärder för att lösa detta. Användningen av lugnande medel har minskat, vårdtyngden har minskat och användning av smärtstillande läkemedel har ökat. Personcentrerade aktiviteter har ökat. Legitimerad personal har i samverkan med lasarettet i Trelleborg och primärvården Trelleborg fått fortbildning om olika hälsoproblem. Utbildningsinsatser har genomförts för omvårdnadspersonal kring lyftutbildning/lyftkörkort. 6

36 Sjuksköterskor från enheten har genomfört utbildningstillfällen för nyanställda eller ej tidigare delegerade hemvårdare i läkemedelsutbildning och diabetesvård. Kompetensutveckling om syn- och hörselhandikapp har fortsatt. Nationell patientöversikt, NPÖ, har i slutet av året planerats för att kunna införas under Detta är ett sätt att via patientens journal se över vårdgivargränser. Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p2 Enheterna ansvarar för egenkontroll av sin verksamhet. Detta sker genom avvikelsegenomgång i team. Till nämnden redovisar MAS/MAR kring HSL-avvikelser i enlighet med egenkontrollsplan samt Lex Maria- anmälningar och inkomna ärende från Patientnämnden. Detta protokollförs. Enkät av hur patienter upplever hälso- och sjukvårdens insatser sker inte separat, utan ingår i årliga brukarundersökningar, som genomförs. Utveckling av synpunkter på hur vården fungerar har genom uppsökande verksamhet erbjudits alla 80 åringar. Synpunkter har återkopplats till enheterna. MAS/MAR ansvarar för kontroll av kvaliteten. både bokade och icke föranmälda, Tillsyn har skett på särskilda boende. Personal har intervjuats och fått redogöra för hur HSL fungerar på enheten. Besök och genomgångar har också skett vid behov på enheter där kvaliteten varit bristande eller behov av stöd framförts. Åtgärdsförslag och uppföljningar har skett. Behov av rehabilitering är ofta anledning till att patienten är på korttidsenheten. MAR rollen har fått i uppdrag att på olika sätt se över och följa upp att rehabiliterings möjligheten förstärkts för patienten. Fler personalresurser har tillskapats och därmed har detta kunnat förbättrats. Öppna jämförelser, Resultatet speglar att registrering inte skett i Senior Alert. Även palliativa registret har behov av att alla avlidna registreras. Läkemedel. Antal patienter som under rubriken Tre eller fler psykofarmaka och antal patienter som har tio eller fler läkemedel är högre än riket. Dessa siffror ansvarar primärvården för och vår legitimerade personal kan endast påtala och informera ansvarig läkare om patientens hälsoläge. 7

37 Basal läkemedelsgenomgång erbjuds oftast årligen, via hälsokontroll utförd av primärvårdsläkare, om patienten så önskar. Läkemedelsgenomgångar på boende har genomförts från vårdcentralernas sida. Sjuksköterskorna medverkar i den mån det är möjligt, vid dessa genomgångar. Trelleborgs lasarett har även tvärprofessionell genomgång då patient läggs in. Samverkan med omvårdnadspersonalen för att få uppgifter om eventuella biverkningar är god. Möjlighet till tvärprofessionell läkemedelsgenomgång med läkare och farmaceut på vårdcentralerna är under uppbyggnad men har inte kommit igång under året. Under rubriken Stöd och hjälp efter stroke, del rehabilitering efter utskrivning från sjukhus, visar att kommunens insatser inte är tillräckligt bra utifrån patienternas svar. MAR tjänst är inrättad och grupp tillsammans med lasarett och primärvård arbetar för att hitta förbättringsåtgärder. Enhetscheferna ansvara för kontroll av utbildningsbehov. Antal utbildad personal är i kommunens hemvård hög. Interna HSL- utbildningar genomförs regelbundet så enhetscheferna, utifrån patienternas behov kan fortbilda sin personal. Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 2 3 p 3 Etablerade samverkansformer: - Samverkan med Region Skåne (fr. allt med Trelleborgs lasarett) och primärvårdsenheterna i kommunen. - Regelbundna möten med företrädare för såväl primärvård som lasarett. - Gemensamma MAS- möten mellan Svedala, Vellinge och Trelleborgs kommun. - Samverkan med Trelleborgs lasarett och kranskommunerna har pågått. Regelbundna träffar och förbättringsarbete kring patientsäkerhet och kvalitet sker kontinuerligt sedan flera år. - Ledningskraft Ledningskraft är en del av satsningen Bättre liv för sjuka äldre som kommunen arbetat med. Ledningskraft är en överenskommelse mellan regeringen och SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) och tanken är att en långsiktig hållbar utveckling formas, i samverkan mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård, för att förbättra vård och omsorg i den nationella satsningen bättre liv för sjuka äldre. Ledningskraft ska ge stöd och verktyg till cheferna att skapa förutsättningar för en god och säker vård för de mest sjuka äldre. Ledningskraftsgrupp med MAS/MAR. chef från kommun, verksamhetschefer primärvården i Trelleborg och Trelleborgs lasarett har regelbundet träffats och arbetat med förbättringsområden. Deltagande i de nationella kvalitetsregistren är ett av arbetsområdena som Ledningskraft arbetat med. Gruppen har arbetat med områden som behöver förbättras enligt fastställd modell: God vård i livets slutskede, Preventivt arbetssätt, God vård vid demenssjukdom, God läkemedelsbehandling för äldre, Sammanhållen vård och omsorg. 8

38 Samverkan internt Tvärprofessionellt teamarbete med de yrkesgrupper som arbetar inom vård och omsorg på våra kommunala enheter finns. Legitimerad personal har genomgång på sina egna arbetsplatsträffar kring ärende och åtgärder som all legitimerad personal kan ta lärdom av. På enheternas arbetsplatsträffar ingår som stående punkt att enhetschef kommunicerar kring avvikelser och hur de olika avdelningarna kan dra nytta av varandras förbättringsåtgärder. MAS/MAR har regelbundna träffar med enhetscheferna för sjuksköterskorna och rehabiliteringspersonalen MAS/MAR och SAS har regelbundna träffar. MAS/MAR möten med legitimerad personal sker regelbundet. Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Genom Patientsäkerhetslagen har ett förtydligande skett på vikten av preventionsarbete dvs. inte bara omhändertagande av redan uppkomna fel. Fortlöpande ska det göras bedömningar om det finns risk för att händelser skulle kunna inträffa som kan medföra fara eller risk för fara. Detta har skett genom teamarbete, statistik, riskanalyser inom olika områden. Riskanalysgenomgång har utvecklats i teamarbetet men mycket återstår i detta arbete. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2 p 5 Avvikelser: Hela avvikelsesystemet är gemensamt för de lagrum som vård och omsorg arbetar utifrån dvs. SoL, HSL och LSS. Avvikelserna omhändertas av olika yrkesgrupper utifrån dess innehåll. Rutin finns sedan lång tid att alla avvikelser ska rapporteras och omhändertas. Detta fungerar väl. Det totala antalet avvikelser var under året st. Det har således skett en ökning med 203 st avvikelser jämfört med år Ökningen är endast marginell och inte möjlig att utläsa något av men fortsatt arbete att få ner avvikelserna måste naturligtvis vara det övergipande målet. Den regelbundna genomgången av avvikelser har skett på respektive enhet. Ett tvärprofessionellt team med representanter från de olika yrken som arbetar runt patienten har träffats ca en gång/månad. Arbetet har fokuserat på genomgång av uppkomna fel, åtgärdsförslag, uppföljning samt riskanalyser i preventionssyfte. 9

39 Läkemedelsavvikelserna har ökat med 179 st. Fallavvikelser har minskat med 28 st. Förändringarna är så små att det inte går att dra några slutsatser. Övriga avvikelser: Bemötande 17 st (18), Omvårdnadshändelse: 55 st (51), Dessa omhändertas och eventuellt Lex Sara- anmäls enligt särskild rutin. Brister i informationsöverföring har delats upp i externt 50 st (47) och internt 27 st (8). Avvikelser rapporteras vidare till berörd vårdgivare enligt separat överenskommelse. Larm/ sökarsystem 35 st (15), Medicinsk teknisk utrustning 24 st (4), I förekommande fall har rapport sänts till Läkemedelsverket, tillverkaren och eventuellt IVO (för information). Övrigt 13 st(145). Enheterna i teamen går igenom dessa, som oftast skulle vara under annan rubrik. Antal avvikelser gäller totalt för samtliga händelser både HSL och SOL. Under 2014 ska eventuellt uppdelning ske mellan de olika lagrummen så att det går att belysa HSL- avvikelser för sig. Riskanalyser och uppföljningar ska alltid finnas med. Teamen har under året arbetat med information om vikten av att dessa åtgärder genomförs. Vid kvalitetsuppföljningar av MAS/MAR har också detta påtalats. Det finns förbättringsbehov som måste arbetas vidare med under Fallavvikelser och läkemedelsavvikelser är till antalet de största inrapporterade avvikelserna. Fokus på dessa har i alla år varit stort och personal har vana och kompetens att rapportera dessa. Läkemedel: Totalt sett är antalet läkemedelsavvikelser oerhört lite i förhållande till antal doser som överlämnas. Målet är naturligtvis att inga fel överhuvudtaget ska begås eftersom varje fel kan skada en persons hälsa. Verksamheten har under året arbetat med att förbättra delegeringsrutinen och den interna läkemedelsutbildningen. Fall: Ingen större förändring har skett. Enheterna arbetar på olika sätt med preventionsarbete även om inte registrering skett i Senior Alert. Hantering av klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6 Rutin finns på att inkomna klagomål och synpunkter ska registreras, omhändertas, analyseras och återkopplas. Detta gäller alla inkomna klagomål och synpunkter oavsett varifrån de kommer. Klagomål och synpunkter inkommer gällande HSL som avvikelser. 10

40 Sammanställning och analys SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 Enheterna ansvarar för att regelbundet sammanställa, analysera och åtgärda enhetens avvikelser samt rapportera vidare i verksamhetssystemet. Statistik på avvikelser, inkomna mätresultat tas fortlöpande fram och analyseras. MAS/MAR ansvarar för analys av avvikelser, förslag till åtgärder samt uppföljning av händelser av allvarligare slag. MAS/MAR kommunicerar med avdelningschefer, enhetschefer och legitimerad personal utifrån resultaten. Synpunkter från anhöriga och närstående utreds och följs upp såväl av enheterna som av MAS/MAR om vi kontaktats. Risk för, och händelser av allvarligare art ska Lex Maria- anmälas av MAS/MAR. Under året har en Lex Maria anmälan skickats till IVO. Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 Då en insats påbörjas sker individuell genomförandeplan av kontaktperson med bl. a frågor kring hur patienten önskar ha det och närståendes roll. HSLpersonal har också träff med patient och närstående vid inflyttning till särskilt boende samt vid samordnad vårdplanering gällande HSL- insatser och vårdplanering. Detta arbetssätt har fungerat. Patientens läkare ansvarar för erbjudande om årlig hälsokontroll. Dessa sker i samverkan med HSL- personalen och patienten avgör om anhörigas medverkan. I ordinärt boende sker information mellan patient, HSL- personal samt närstående, utifrån patientens önskemål. Vops heter numera SIP = Samordnad individuell plan. Denna långsiktiga plan ska erbjudas till patienter där det är möjligt. Patient, närstående och berörda professioner är grunden för att det ska ske. Under året har allt fler SIP genomförts. I Ledningskraft kommer framtagen blankett för SIP att uppdateras och det är på sikt tänkt att finnas digitalt. Vid all palliativ vård ska en tydlig planering genomföras i samverkan med patient, närstående, primärvård och kommunal HSL- personal. Det är ytterst viktig att god framförhållning i vården sker i livets slutskede. Då personen avlidit ska sedan Palliativa registret fyllas i. Utvärdering ska sedan visa på förbättringsområden inför framtida palliativa patienter. Detta har varit väl känt och arbetat utefter under flera år. Behov av samverkan med primärvård gällande brytpunktssamtal är under utveckling. I Ledningskraft har det under året lyfts fram förbättringsförslag. 11

41 Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 Måluppfyllelse utifrån MAS Patientsäkerhetsberättelse för år 2012: - Omorganisationen är genomförd. - Framtagande av uppdragsbeskrivningar är genomförd för MAR tjänsten. - För legitimerad personal är det en pågående process. - Arbeta med journalgranskning har inte skett enligt ursprunglig plan utan utveckling har skett för ökad kvalitet av HSL dokumentation i det nya verksamhetssystemet. Hälsoplaner knutna till ordinationer är inte fullt ut genomförda men arbete för att förbättra dessa har pågått. - Avvikelserna skulle separeras från Socialtjänstlagen. Detta har varit planerat men ej genomförts eftersom programlösning ej är inköpt. Dock har SAS tjänsten inneburit att avvikelserna har granskats ur de olika lagrummen. Enheterna ska tydliggöra de olika avvikelseparametrarna och vikten av att rapportera alla område, inte bara läkemedel och fall. Detta har SAS arbetat med - Fortsatt utveckling av preventionsarbete med riskanalyser i teamarbetet behöver förankras och förbättras. Detta ingår i Senior Alert som enheterna arbetat med i olika grad under året. - Deltagande i Ledningskraft har skett under året. Sedan länge har samverkan fungerat bra med lasarettet i Trelleborg och vi har nu också fått bättre samarbete med primärvården. - Arbete med att se över alla patienters läkemedel, ska öka via läkemedelsgenomgångar av ansvarig läkare i samverkan med kommunens HSL personal. I Ledningskraft är detta en av parametrarna som vårdcentralerna ansvarar för. MAS har vid alla tillfällen påtalat behovet och framhållit att leg sjuksköterskor inom kommunen bistår då det ska ske. - Kommunal rehabilitering. Korttidsenheten har under året arbetat med ett rehabiliterande synsätt. MAR har sett över rutiner kopplat till rehabilitering och arbetat för att förstärka möjligheterna för patienterna att bo kvar hemma längre. 12

42 Övergripande mål och strategier för kommande år 2014 Fortsatt arbete i Ledningskraft och inom verksamheten med områdena: God vård i livets slutskede- Palliativa registret Preventivt arbetssätt- Senior Alert God vård vid demenssjukdom.-bpsd, Swedem God läkemedelsbehandling för äldre, Sammanhållen vård och omsorg Fortsatt utveckling av kvaliteten i dokumentation Ta fram nya rutiner för journalgranskning Implementera NPÖ Påbörja projekt Hemrehabilitering Utveckling av enheternas teamarbete och att de därmed förbättrar arbetet med riskanalyser och uppföljning/utvärdering av avvikelser. Ny kvalitetsgenomgång på alla enheter i samverkan med SAS. Trelleborg Marie Bergholtz Medicinskt ansvarig sjuksköterska Ann-lis Rohlwin Medicinskt ansvarig för rehabilitering 13