Är kontexten för rehabilitering efter stroke av betydelse?

Relevanta dokument
HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?

Rehabilitering vid neurologiska funktionshinder

Arbetsterapi hos personer med multipel skleros

Hur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010

Coacha till fysisk aktivitet vid RA

Utvärdering av ADL-träning efter stroke

Ledrörlighet Svåra hjärnskador Jönköpings kommun Catarina Ahlander, leg. sjukgymnast

Forskande personal på arbetsterapeutprogrammet ÖU - vi ryms flera

KOL med primärvårdsperspektiv ERS Björn Ställberg Gagnef vårdcentral

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd

Uppdatering av vårdprogrammet för lymfödem

Trygg stödjande miljö. Föreläsare: Helle Wijk och Gun Aremyr

Stroke = slaganfall WHO

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

ERAS Enhanced Recovery After Surgery

Handledning för handledare av multiprofessionella team Pedagogiskt docenturarbete

Design av kliniska studier Johan Sundström

FaR-nätverk VC. 9 oktober

Bilaga 5. Sökstrategier

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Hembesök

Fysisk aktivitet och hjärnan

Vilka ska vi inte operera?

Hälsofrämjande faktorer av betydelse för ett hållbart arbetsliv inom vård, omsorg och socialt arbete

Ett demensvänligt samhälle

10. Diskussion KAPITEL 10 DISKUSSION

MULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR?

Exklusiv enteral nutritionsbehandling

The Nursing Delirium Screening Scale (Nu-DESC) Hjärtcentrum Thoraxkliniken Norrlandsuniversitets sjukhus

Fakta och myter kring fysisk aktivitet, stress och utmattningssyndrom

Peter Fröst, adj professor

Physiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom

Vardagsteknik i hem och samhälle. en möjlighet eller hinder för personer med kognitiva nedsättningar?

GeoGebra in a School Development Project Mathematics Education as a Learning System

Social challenges when implementing Information Systems in a Swedish healthcare organization

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg

Faktorer som påverkar resultatet av operationen

Personcentrerad vård. INGER EKMAN professor, centrumföreståndare GPCC. Gothenburg university centre for Person-Centred Care.

- GENERALISERBARHET FÖR PRAKTISKT UTREDNINGSARBETE

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(6)

Erfarenheter från Hazop användning på programvara i Arte740. Presentation för SESAM Claes Norelöv 4Real AB

Falls and dizziness in frail older people

NORDIC GRID DISTURBANCE STATISTICS 2012

Kognition-Teknik. Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB

Trygg stödjande miljö. Helle Wijk Docent Sahlgrenska Akademin Göteborrgs Universitet

Process. Avhandlingens övergripande syfte. Att utforska ätsvårigheter och upplevelser hos

Keele StarT Back Screening Tool

Teenage Brain Development

Hälsoeffekter av utomhusvistelse

Reflections from the perspective of Head of Research Skåne University Hospital. Professor Ingemar Petersson. Stab forskning och utbildning SUS

Institutionen för klinisk neurovetenskap. Sektionen för försäkringsmedicin

En beskrivning av yngre strokepatienters upplevelser och behov. Jenny Röding, Ann Öhman, Jan Malm och Britta Lindström

Följer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping

Framtida behandlingsmöjligheter inom rehabiliteringsmedicin

Könsfördelningen inom kataraktkirurgin. Mats Lundström

Utvecklingen i Sverige och i Europa - trender, möjligheter, farhågor

Placebo och självläkning som

Hur kan vårdmiljön bidra till välbefinnande hos personer med kognitiva nedsättningar? Susanna Nordin

Effekter av införande av agila metoder. Daniel Sundmark Mälardalens högskola

Barn och läkemedelssäkerhet

Systematisk språkträning i barnehagen

Idrottsforskning 2018 Hur får vi en hållbar ungdomsidrott?

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro

TESTER VID ÅTERGÅNG TILL FOTBOLL EFTER SKADA FOKUS FRÄMRE KORSBANDSSKADA

Johan Nordgren, Andreas Matussek, Ann Mattsson, Lennart Svensson, Per-Eric Lindgren Division of Medical Microbiology/Molecular Virology Department of

Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15hp, ht16 Läsanvisningar till respektive föreläsning

Fråga Sammanfattning

NRS-Light erfarenheter av ett projekt om multimodal rehabilitering i primärvård i Västerbotten och Östergötland

STARKARE I BÖRJAN STARKARE UNDER KAMPEN

CTO-PCI. Evidens, indikation, teknik. Regionmöte Kalmar, Georgios Panayi, Kardiologiska Kliniken, US Linköping

Multidisciplinära konferenser i cancervården: funktioner och erfarenheter

Vårdmiljöns betydelse för personer med nedsatt kognitiv förmåga

Methods to increase work-related activities within the curricula. S Nyberg and Pr U Edlund KTH SoTL 2017

Prehospital identifiering och prioritering vid akut stroke

Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families

Från ax till limpa: Att arbeta evidensbaserat

En svensk interventionsstudie med IPT-BN(m) vid Bulimia Nervosa utan kontrollgrupp. Malin Bäck

Webbaserad utbildning frälsningen för kardiologisk utbildning? Modiferad från Michelangelo, 1511

Innovation at Karolinska University Hospital. The Center for Innovation

Förbättrad ekonomi för patienter inom rättspsykiatrisk vård

Anmälan av avsiktsförklaring om samarbete med AstraZeneca AB

Fysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15)

Vägen. tillbaka - möjligheter. och hinder? Återhämtningsinriktade. rehabilitering Forskning och vision. Från återhämtning till rehabilitering

Är du lönsam lille vän (och för vem)?! Operationaliseringen av samverkan och dess implikationer för humaniora!

Lärarutbildning Yuan Gong Nivå 2

INTERVENTION. Uppföljning 2,12 och 24 månader. 33 deltagare 2 månader 28 deltagare 12 månader 27 deltagare 24 månader. 35 deltagare marklyft

Tillstånd: Mukosit vid tandimplantat Åtgärd: Förbättrad munhygien

Den fysiska och psykosociala miljöns betydelse för hälsa och välbefinnande för personer med demens

Kursplan. FÖ3032 Redovisning och styrning av internationellt verksamma företag. 15 högskolepoäng, Avancerad nivå 1

Vinster med ett palliativt förhållningssätt tidigt

Riktlinjer för ECT-behandling. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, Kalmar

Varför, för vem och hur? Viveka Lyberg Åhlander Avd f Logopedi, Foniatri och Audiologi, Lunds universitet

Uppdatering inom neuroplasticitet och rehabilitering. Genotypernas betydelse

Kombinerad träning kan muskeln bli snabb, stark och uthållig på samma gång?

Katinka Nordgaard Sjuksköterska, KBT terapeut

En ortosär aldrig fel?

Anmälan av avsiktsförklaring om samarbete mellan Merck Sharp & Dohme AB (MSD AB) och Stockholms läns landsting

Strokerehabilitering i hemmiljö

Patientens upplevelse av delaktighet i vårdens övergångar. Maria Flink, med dr, socionom/kurator

The CPF. A collaboration between Region Skåne and Lund University

Transkript:

Är kontexten för rehabilitering efter stroke av betydelse? Syddansk Universitet, 31 august,i 2017 Karolinska Institutet Sektionen för arbetsterapi Institutionen för neurobiologi, vårdvetenkap och samhälle

På spaning

Patients' experience of rehabilitation after stroke M. Lewinter & S. Mikkelsen Disabil Rehabil. 1995 Jan;17(1):3-9 Ingen ansåg att de hade fått tillräckligt med rehabilitering/träning= tid med en terapeut Positiva erfarenheter av att var på en rehabenheten- bra att tillhöra en grupp med liknande problem. Gav varandra stöd men kände sig inte väl förberedda socialt för livet hemma efter utskrivning

Stroke survivors experiences of physical rehabilitation: A systematic review of qualitative studies Luker J Lynch E, Bernharsson S Bennet L, Bernhardt J Arch Phys Med Rehabil. 2015 Sep;96(9):1698-708.e10.

Är patienter mer aktiva på en strokeenhet än på en vanlig vårdavdelning? Comparison of rehabilitation practice on hospital wards for stroke patients Lincoln NB, Willis D, Philips SA, Juby LC, Berman P. Stroke. 1996 Jan;27(1):18-2

Poststroke Physical Activity Levels No Higher in Rehabilitation than in the Acute Hospital Åstrand A, Saxin C, Sjöholm A, Skarin M, Linden T, Stoker A, Roshandel S, Dedering Å, Halvorsen M, bernhardt J, Cumming T Stroke Cerebrovasc Dis. 2016 Apr;25(4):938-45. Development of a neurological rehabilitation environment: an observational study Newall JT, Wood VA, Hewer RL, Tinson DJ. Clinical rehabilitation. 1997;11(2):146-55.

Rehabiliteringmiljö Stroke rehabilitation: Does the therapy area provide a physical challenge Ada L, Mackey F, Heard R, Adams R. Aust J Physiother. 1999;45(1):33-38.

Låg egeninitierad aktivitet hos patienter med stroke i sjukhusmiljö och lite inflytande över rehabsessionens innehåll Ju mer miljön liknar en traditionell rehabiliteringsmiljö desto färre egna initiativ och autonomi för patienten Characteristics of physiotherapy sessions from the patient's and therapist's perspective. Wohlin Wottrich A, Stenström CH, Engardt M, Tham K, von Koch L. Disabil Rehabil. 2004 Oct 21;26(20):1198-205 The interface of the hospital environment and patient behavior Willems EP. Arch Phys Med Rehabil. 1972 Mar;53(3):115-22.

Kan en vy från en sjukhussäng påverka återhämtning? View from a window may influence recovery from surgery. Ulrich R. Science 1984;224:420-1

Design From Ulrich R, Bogren L, Lundin S. Toward a design theory for reducing agression in psychiatric facilities

Stöder ny design av strokeenhet patienternas Aktivitetsnivå? Table 6. Patients activities as a proportion (%) of the day spent in different activity categories. A comparative study of patients activities and interactions in a stroke unit before and after reconstruction The significance of the built environment Anåker A, von Koch L, Sjöstrand C, Bernhardt J, Elf M (2017). PLOS ONE 12(7): e0177477. http://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0177477

Boredom in patients with acquired brain injuries during inpatient rehabilitation: a scoping review Kenah K, Bernhardt J, Cumming T, Spratt N, Luker J, Janssen H. Disabil Rehabil. 2017 Aug 1:1-10.

Enriched environment / Berikad miljö

Enriched environment / Berikad miljö

Enriched environment / Berikad miljö

Enriched environment - berikad miljö An enriched environment increases activity in stroke patients undergoing rehabilitation in a mixed rehabilitation unit: a pilot non-randomized controlled trial. Janssen H, Ada L, Bernhardt J, McElduff P, Pollack M, Nilsson M, Spratt NJ. Disabil Rehabil. 2014;36(3):255-62.

What environmental factors influence resumption of valued activities post stroke: a systematic review of qualitative and quantitative findings Jellema S, van Hees S, Zajec J, van der Sande R, Nijhuis-van der Sanden MW, Steultjens EM Clin Rehabil. 2017 Jul;31(7):936-947.

Hemmet en berikad mijö?

Early supported discharge and continued rehabilitation at home (ESD) Reduction in combined adverse outcome 5 fewer adverse outcomes for every 100 persons receiving ESD

ESD I vårdens vardag Usual Clinical Practice for Early Supported Discharge after Stroke with Continued Rehabilitation at Home: An Observational Comparative Study. Tistad M, von Koch L. PLoS One 2015;10:e0133536

samma utfall vad beträffar personen med stroke

lägre caregiver burden

Är det någon skillnad i beteende hos terapeuter och personer med stroke om de är i hemmiljö eller i traditionell vårdmiljö? Rehabilitation in the home versus the hospital: the importance of context. von Koch L, Wottrich AW, Holmqvist LW. Disabil Rehabil. 1998 Oct; 20(10):367-72

Observerade roller i vårdmiljön Patient Patient Student Lekman Terapeut Terapeut Lärare Expert Characteristics of physiotherapy sessions from the patient's and therapist's perspective. Wohlin Wottrich A, Stenström CH, Engardt M, Tham K, von Koch L. Disabil Rehabil. 2004 Oct 21;26(20):1198-205

Observerade roller i hemmiljön Patient Patient Student Lärare Lekman Expert Värd Vän Therapeut Therapeut Lärare Student Expert Lekman Gäst Vän Rehabilitation in the home versus the hospital: the importance of context. von Koch L, Wottrich AW, Holmqvist LW. Disabil Rehabil. 1998 Oct; 20(10):367-72

Salutogenes Känsla av sammanhang (KASAM) Meningsfullt Hanterbart Begripligt

are talking about a salutogenic umbrella.

Ja, kontexten är av betydelsevi behöver mycket bättre förstå hur - vi saknar pusselbitar

Vilka trådar behöver vi dra i, nysta mer i för att utveckla framtidens rehabilitering för personer med stroke?