s budgetunderlag 2018-2020 Dnr: Ä 2017-399 1(15)
Innehåll 1 Inledning... 3 2 Förslag till regeringsbeslut... 3 3 Verksamhetens inriktning och förslag till finansiering... 4 Utveckling inom prioriterade omra den... 4 3.1 Fortsatt utveckling av verksamt.se... 4 3.1.1 Fo renkling genom digitalisering fokus pa minskat och fo renklat uppgiftsla mnande... 4 3.1.2 Uto ka och vidareutveckla inneha llet... 5 3.1.3 Uto kat sto d fo r va gledning till regionala lokala resurser... 6 3.1.4 Resursbehov verksamt.se... 6 3.2 Omsta llning/sta rkt fo rma ga till fo rnyelse... 6 3.2.1 La ngsiktig och fo rebyggande roll... 7 3.2.2 Operativt inriktade utvecklingsbehov... 8 3.2.3 Resursbehov omsta llning/sta rkt fo rma ga till fo rnyelse... 8 3.3 Effektiv och relevant kompetensfo rso rjning... 8 3.3.1 Utveckling av det grundla ggande regionala kompetensfo rso rjningsarbetet... 9 3.3.2 Sta rka kopplingen mellan utbildningssystemet och na ringslivets behov 10 3.3.3 Strategisk kompetensfo rso rjning i fo retag... 10 3.3.4 Enklare jobb/enklare va gar till jobb... 11 3.3.5 Resursbehov - kompetensfo rso rjning... 11 3.4 O versikt o ver verksamhetens finansiering... 12 3.5 Anslag... 12 3.6 Anslagskredit och ra ntekontokredit... 13 3.7 Bemyndiganderamar och bemyndiganden... 13 3.8 Investeringar och la n i Riksga ldskontoret... 14 3.9 Lokaler... 15 2(15)
1 Inledning I enlighet med fo rordning (2000:605) om a rsredovisning och budgetunderlag o verla mnas ha rmed Tillva xtverkets budgetunderlag fo r a ren 2018-2020. I Tillva xtverkets fo rslag till behov av finansiering fo r verksamheten, har myndigheten utga tt fra n de niva er som anges i budgetpropositionen 2016/2017 och regleringsbrev 2017, och sedan justerat dessa med ha nsyn till framtida resursbehov. 2 Förslag till regeringsbeslut Tillva xverket fo resla r att regeringen fo r 2018 beslutar: Anslag: 1. anvisa 272 995 tkr till anslaget 1:4, ap. 1, under utgiftsomra de 24 Na ringsliv. 2. anvisa 196 022 tkr till anslaget 1:5 Näringslivsutveckling, ap. 8, under utgiftsomra de 24 Na ringsliv. 3. anvisa 458 500 tkr till anslaget 1:1 Regional tillväxt, ap. 24.1, under utgiftsomra de 19 Regional tillva xt. 4. anvisa 400 864 tkr till anslaget 1:2 Transportbidrag, under utgiftsomra de 19 Regional tillva xt. 5. anvisa 1 621 024 tkr till anslaget 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014-2020, ap. 2, under utgiftsomra de 19 Regional tillva xt. 6. anvisa 7 000 tkr till anslaget 2:3 Exportfra mjande verksamhet ap.10, under utgiftsomra de 24 Na ringsliv. Anslagskredit: 7. att Tillva xtverket uto ver tilldelat belopp pa anslaget 1:4 fa r disponera en anslagskredit pa 8 190 tkr. 8. att Tillva xtverket uto ver tilldelat belopp pa anslaget 1:5 Näringslivsutveckling, ap. 8, fa r disponera en anslagskredit pa 11 761 tkr. 9. att Tillva xtverket uto ver tilldelat belopp pa anslaget 1:1 Regional tillväxt, ap. 24.1, fa r disponera en anslagskredit pa 45 854 tkr. 10. att Tillva xtverket uto ver tilldelat belopp pa anslaget 1:2 Transportbidrag fa r disponera en anslagskredit pa 12 026 tkr. 11. att Tillva xtverket uto ver tilldelat belopp pa anslaget 1:4 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014-2020, ap. 2, fa r disponera en anslagskredit pa 162 102 tkr. Anslagssparande: 12. att Tillva xtverket fa r disponera en anslagsbeha llning motsvarande 3 procent av anvisat anslaget 1:4, ap. 1, under utgiftsomra de 24 Na ringsliv. 13. att Tillva xtverket fa r disponera en anslagsbeha llning motsvarande 10 procent av anvisat anslaget 1:4 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014-2020, ap. 2, under utgiftsomra de 19 Regional tillva xt. Bemyndiganderam: 14. tilldela en bemyndiganderam om 200 000 tkr fo r anslaget 1:5 Näringslivsutveckling, ap. 8 med sluta r 2021. 15. tilldela en bemyndiganderam om 600 000 tkr fo r anslaget 1:1 Regional tillväxt, ap. 24.1 med sluta r 2023 samt 1 875 000 tkr fo r 24.2-21. 16. tilldela en bemyndiganderam om 4 000 000 tkr fo r anslaget 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014-2020, ap. 2 med sluta r 2023. Låneram och räntekontokredit: 17. anvisa en la neram pa 106 000 tkr. 18. anvisa en ra ntekontokredit pa 8 000 tkr. 3(15)
3 Verksamhetens inriktning och förslag till finansiering Tillva xverkets huvuduppgifter a r att i alla delar av landet fra mja ha llbar na ringslivsutveckling och ha llbar regional tillva xt samt genomfo ra strukturfondsprogram. Fler företag som vill, kan och vågar s vision är ett Sverige med fler företag som vill, kan och vågar. För att Sverige ska bli framgångsrikt behöver svenska företag ha en ambition och, en vilja att sträva mot innovation, utveckling och tillväxt. Att företag har förmåga att kunna växa är avgörande. Förmåga handlar om kunskap och kompetens, resurser, hållbarhet och innovation. För att företag ska våga krävs goda förutsättningar för företagande. Regler behöver förenklas och andra hinder en företagare upplever minimeras. Att Sveriges regioner utvecklar attraktiva miljöer är också viktigt för att nya och livskraftiga företag ska kunna växa. arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Tillva xverket arbetar med verktygen kunskap, nätverk och finansiering. Vissa insatser vänder sig direkt till företag eller blivande företagare. Andra syftar till att påverka och utveckla de villkor och strukturer i samhället som omger företagandet. Utveckling inom prioriterade områden Tillva xtverket har i budgetunderlaget fo r 2018-2020 identifierat tre omra den da r en fo rsta rkning och utveckling ger betydande effekter fo r konkurrenskraft, fo retagsklimat och jobb. Omra dena a r fortsatt utveckling av fo retagarsajten verksamt.se, insatser som sta rker na ringslivets fo rnyelsefo rma ga vid sto rre omsta llningar samt kompetensfo rso rjning. 3.1 Fortsatt utveckling av verksamt.se Anva ndningen av fo retagarsajten verksamt.se o kar stadigt och tja nsteutbudet na r en stor andel av Sveriges sma fo retag. Verksamt.se a r en effektiv digital plattform fo r att fo renkla myndighetskontakter, go ra det enkelt fo r fo retagen att hitta ra tt i fra mjandesystemet samt att fa tillga ng till relevant information om att starta och driva fo retag. I Entrepreno rskapsutredningens slutbeta nkande fo rordas en resursfo rsta rkning fo r att utveckla verksamt.se fo r att synliggo ra relevanta erbjudanden fra n fra mjandesystemet, vilket ocksa kan ske mer proaktivt a n idag. Genom att utveckla tja nsterna med utga ngspunkt i kunskap om fo retagens behov, och i samverkan mellan ma nga akto rer, skapas fo rutsa ttningar fo r insatser som o kar fo retagens konkurrenskraft och bidrar till ett bra fo retagsklimat. Identifierade utvecklingsområden för verksamt.se 3.1.1 Förenkling genom digitalisering fokus på minskat och förenklat uppgiftslämnande Fo retagens tid och kostnader fo r myndighetskontakter och tilla mpning av regelverk som inte a r va rdeskapande i fo rha llande till fo retagens konkurrenskraft ska minskas va sentlig. Fo retagens administrativa kostnader uppga r till ca 90 miljarder kronor per a r och en betydande andel kan minskas genom vidareutveckling av guider, digital infrastruktur och e-tja nster som minskar och fo renklar fo retagens uppgiftsla mnande till myndigheter och kommuner. 4(15)
Ett fortsatt fokus pa branscher som har ma nga myndighetskontakter pa nationell och lokal niva kan fo rba ttra vardagen fo r ma nga fo retag, da r pilotprojektet Serverat och de behovsanalyser som Tillva xtverket genomfo rt under 2016 fo r bland annat beso ksna ringen, a r en la mplig utga ngspunkt fo r att skala upp arbetet. Det skulle inneba ra en uto kning av verksamt.se med till exempel fler checklistor fo r att etablera fo retag inom regelkra ngliga branscher, att fler av fo retagens grundla ggande uppgifter visas pa Mina sidor pa verksamt.se via bastja nsten (SSBTGU), och att fler e-tja nster vid anso kning om tillsta nd etc. kan fo rifyllas automatiskt fo r att underla tta fo r fo retagen. Verksamt.se kan ocksa utvecklas mot en ho gre grad av personlig anpassning fo r det specifika fo retaget, exempelvis vilka uppgiftskrav och regelverk som a r aktuella, na r uppgifter ska la mnas och att fo retaget ska kunna fo lja sitt a rende. Digitala lo sningar mo jliggo r ett proaktivt arbete da r information om regela ndringar, nya bidrag eller andra erbjudanden till fo retagen snabbt kan kommuniceras till ra tt ma l- grupp. Tillva xtverket vill underso ka mo jligheterna att utveckla en lo sning fo r uppgifter om fo retaget som inte finns i register, som fo retaget sja lv kan spara i en e-tja nst (Mina uppgifter) fo r att fo rifylla e-tja nster. Fo r att underla tta fo r fo retag att fa hja lp med administrativt sto d beho ver digitala lo sningar som fungerar a ven fo r ombud utvecklas. Ombud efterfra gar a ven tja nster samlade pa ett sta lle da r de kan hantera sina klienters myndighetskontakter, varfo r det beho ver utredas om verksamt.se kan anva ndas fo r det syftet. Allt fler av fo retagens uppgifter kan la mnas via fo retagens affa rssystem direkt in till myndigheternas verksamhetssystem. Det a r ett intressant alternativ till att utveckla e- tja nster och bo r utredas mer i samverkan med akto rerna pa marknaden. Det finns a ven behov av att snabbare kunna testa nya ide er, och att etablera ett testlabb fo r detta. Ett intressant omra de fo r detta a r till exempel utvecklingen av artificiell intelligens som ga r snabbt frama t och kan mo jliggo ra a nnu ho gre grad av sto d anpassat fo r enskilda fo retags behov. 3.1.2 Utöka och vidareutveckla innehållet Informationen som tillhandaha lls pa verksamt.se inneba r en kompetensho jning i fo retagen vilket bidrar till o kad konkurrenskraft. Det ska da rigenom vara enklare fo r fo retagen att tilla mpa regelverk och att hitta ra tt sto d vid ra tt tid. Verksamt.se beho ver kompletteras med inneha ll utifra n olika tematiska omra den da r det finns ett behov av uto kat sto d, exempelvis ha llbart fo retagande, upphandling och information om att starta fo retag/vara fo retagare i Sverige med fokus pa EUmedborgare och nyanla nda, arbetsmiljo och vad som ga ller fo r att vara fo retagare i Sverige i enlighet med Arbetsmiljo verkets fo rslag (dnr A2016/00195/ARM). Fo retagens digitala kompetens beho ver o ka, bland annat fo r att ge utva xling pa satsningen pa mer digitala myndighetskontakter. Till stor del kan informationsinsatser fo r detta hanteras inom ramen fo r Digilyft, men resurser beho vs fo r en la ngsiktig stabil fo rvaltningsorganisation som klarar av att ta emot uto kat tja nsteutbud. Tillva xtverket efterstra var a ven en utveckling av inneha llet mot ett o kat inslag av ro rligt/film/pods/webbseminarier. Det a r ocksa angela get att utreda mo jligheterna fo r hur privata akto rers erbjudanden kan synliggo ras via verksamt.se pa ett sa tt som a r konkurrensneutralt och ha ller en god 5(15)
kvalitet. Detta kan exempelvis handla om att lista eller samordna med privata akto rers erbjudanden inom ra dgivning, finansiering, upphandlingar, affa rssystem, etc. 3.1.3 Utökat stöd för vägledning till regionala lokala resurser Verksamt.se ska bidra till att samordna fra mjandesystemets akto rer, synliggo ra deras erbjudanden gentemot fo retagen och o ka samordningen mellan nationella, regionala och lokala tja nster. Stora summor investeras i fra mjandesystemet och det a r viktigt att fo retagen ka nner till och kan nyttja de resurser som finns da r. Fo r att tydliggo ra vilka regionala resurser som finns beho ver de regionala sidorna pa verksamt.se uto kas till att inkludera alla de regioner i Sverige som sa o nskar. De regionala sidorna beho ver byggas ut fo r att innefatta regionala exportcentra om det a r fler regioner som fa r fysiska exportcentra. Inneha llet bo r a ven kompletteras med finansieringsmo jligheter och andra erbjudanden fra n fra mjandesystemet regionalt. Tillva xtverket vill a ven vidareutveckla funktionaliteten pa sidorna i samverkan med regionerna enligt deras o nskema l samt utreda mo jligheterna till att sto dja en digital plattform fo r ra dgivning som o kar tillga ngligheten till tja nsterna. 3.1.4 Resursbehov verksamt.se Tillva xtverket beho ver en la ngsiktigt stabil bas fo r att klara fo rvaltning av ett uto kat inneha ll, uto kad och breddad utvecklingsportfo lj fo r fortsatt utveckling av inneha llet pa verksamt.se, samt den digitala infrastrukturen som a r en fo rutsa ttning fo r det. Vidareutvecklingen av verksamt.se kra ver uto kad samverkan med fler akto rer, ba de inom offentlig sektor och pa den privata marknaden. Dessutom beho vs kommunikationsinsatser fo r att o ka och bibeha lla ka nnedom och anva ndning av webbsidan, specifikt kommunikation pa regional niva. Detta inneba r att Tillva xtverket beho ver uto ka antalet fasta tja nster som jobbar med verksamt.se. En o kad ambitionsniva fo r verksamt.se fo rutsa tter resurser a ven fo r den tekniska plattformen och de delar som Bolagsverket ansvarar fo r inom verksamt.se. 1 Sammanlagt 55 miljoner kronor fo r 2018-2020 fo rdelat pa : 2018: 15 miljoner kronor, varav 4 miljoner kronor fo r att uto ka antalet medarbetare la ngsiktigt 2019: 20 miljoner kronor, varav ytterligare 4 miljoner kronor fo r att uto ka antalet medarbetare la ngsiktigt 2020: 20 miljoner kronor, varav 8 miljoner kronor fo r att uto ka antalet medarbetare la ngsiktigt 3.2 Omställning/stärkt förmåga till förnyelse Na ringslivet pra glas av sta ndig omvandling da ba de inre och yttre fo rutsa ttningar fo ra ndras kontinuerligt och den globala konkurrensen pa skyndar en sa dan process. De komparativa fo rdelar som en viss lokalisering har haft kan snabbt fo rsvinna da platsens betydelse, och dess na rhet till olika produktionsfaktorer, kan sa gas ha minskat i takt med globaliseringen. Faktorer som lo nekostnader och utveckling av ra varupriser spelar 1 Se Bolagsverkets budgetinspel samt tidigare inla mnat underlag till Na ringsdepartementet som tydliggo r ansvarsfo rdelningen mellan Tillva xtverket och Bolagsverket. Fo rslag till fo rvaltning och finansiering av verksamt.se och myndighetssamarbetet Starta och driva fo retag 6(15)
en fortsatt viktig roll. Under a rens lopp har det i Sveriges regioner uppsta tt otaliga krissituationer som har pa verkat na ringsliv och arbetsmarknad negativt. Det har handlat om omstruktureringar eller konjunkturnedga ngar som drabbat vissa branscher eller na ringslivet i stort. De samha llsutmaningar som observeras fo rekommer ofta pa makroniva (exempelvis digitalisering, miljo - och klimatutmaningar, globalisering mm) men de effekter och mo jligheter som uppsta r blir tydligast lokalt. Exempel pa detta a r da ova ntade ha ndelser pa verkar den ra dande strukturen, vilket exempelvis skett pa Gotland och i Oskarshamn. Den strukturomvandling som sker inneba r en snabb fo ra ndringstakt i sa va l arbets- som na ringsliv, vilket sta ller krav pa en stark tillva xtmiljo samt att det finns va lutbildade kvinnor och ma n som har mo jlighet att anpassa och utveckla sin kompetens fo r att matcha nya behov. I detta sammanhang blir fra gan om kompetensfo rso rjning central (se vidare omra det Kompetensförsörjning). Identifierade utvecklingsområden för näringslivets förnyelseförmåga vid större omställningar Tillva xtverket har fa tt regeringens uppdrag att bista med insatser vid varsel och omsta llning i na ringslivet till och med utga ngen av 2018. Uto ver detta vill vi la ngsiktigt utveckla va r myndighetsroll vid strukturomvandling med na ringslivet i fokus och genom ha nsyn till strukturomvandlingens effekter och mo jligheter fo r lokal och regional niva. Vi ser behov av att sta rka Tillva xtverkets la ngsiktiga fo rebyggande roll i kombination med en mer operativt inriktad roll na r sa rskilda behov uppsta r. Arbetet ska med fo rdel riktas till ba de fo retag, relevanta intermedia rer, kommuner och regionalt utvecklingsansvariga akto rer. Vi beho ver ta ett sto rre grepp om de omra den/kommuner som a r sa rskilt utsatta (jmf rapporten om Sårbara kommuner och de 23 kommuner som pekats ut i Landsbygdskommitte ns slutbeta nkande) samt sta rka va r verksamhet fo r att i tidiga skeden fa nga upp kort- och la ngsiktiga behov. 3.2.1 Långsiktig och förebyggande roll Metod och kunskapsstöd Det la ngsiktiga arbetet kan sto djas genom att utveckla och sprida kunskapsbaserade verktyg som sto djer kommuner och regionalt utvecklingsansvariga i det strategiska omsta llningsarbetet. Det kan exempelvis handla om att tillhandaha lla en metodbank fo r omsta llningsarbete, samla och sprida goda exempel pa framga ngsrik omsta llning, erbjuda expertkunskap och na tverk. En central del i arbetet a r att belysa hur na ringslivets och offentliga arbetsgivares fo rutsa ttningar ser ut samt vilka konsekvenser en extraordina r ha ndelse kan fa pa lokal och regional niva fo r enskilda platser. Det finns ocksa behov att fortsa tta utveckla analysmetoder fo r att i fo rhand identifiera orter och regioner som av olika anledningar har en o kad risk att ra ka ut fo r plo tslig och negativ omsta llning med tex ma nga hotade arbetstillfa llen. Genom ett sa dant fo rebyggande arbete o kar mo jligheterna att ta fram strategier och genomfo ra fo ra ndringar fo r att minska de framtida riskerna. Projektmedel för förebyggande strategiskt omställningsarbete Fo r regioner och kommuner som drabbas av sto rre varsel eller omsta llningar inom na ringslivet eller offentlig sektor handlar det om, i det korta perspektivet, att mo ta de behov som uppsta r hos fo retag och individer. Pa la ngre sikt a r det avgo rande att det 7(15)
finns goda fo rutsa ttningar fo r tillva xt och utveckling genom ett livskraftigt na ringsliv. Ho ga krav sta lls pa kommuner och regioner fo r att kunna svara upp mot en sa dan utveckling. Baserat pa analyser om vilka omra den som har fo rho jda risker ser vi behov att i na sta steg erbjuda dessa bland annat projektmedel fo r att utveckla sina strategier att bemo ta riskerna. Syftet a r att dessa regioner/omra den genom en sa dan strategi proaktivt ocksa ska kunna identifiera och genomfo ra a tga rder fo r en positiv omsta llning. 3.2.2 Operativt inriktade utvecklingsbehov Företagsjour Vid extraordina ra ha ndelser finns behov av snabba operativa insatser. Vi vill erbjuda livskraftiga fo retag som, pa grund av sto rre omsta llningar, drabbas av sva righeter, en chans att fortsatt utveckla sin verksamhet och sta rka sin fo rnyelsefo rma ga fo r la ngsiktig o verlevnad. Tidigare erfarenheter fra n arbetet med Företagsjouren visar sammantaget pa goda resultat, men att det i ma nga fall handlar om brister i fo retagens kunskaper inom fo retagande, ekonomi och affa rsutveckling [1]. Vi ser da rfo r ett behov att fortsa tta och va xla upp det tidigare arbetet inom Fo retagsjouren med ytterligare medel. Det skulle dessutom vara en kompletterande insats till Entrepreno rskapsutrednings fo rslag till att underla tta rekonstruktion av fo retag. Inkubationsstöd till regionala företag Fo r att fra mja na ringslivets la ngsiktiga konkurrenskraft och fo rba ttra fo retagens mo jligheter att mo ta omsta llning a r det viktigt att utveckla innovationskapaciteten. Fokus a r att utifra n fo retagens behov sta rka na ringslivsutvecklingen i en region genom att utnyttja de kompetenser och na tverk som regionala inkubatorer kan utveckla och erbjuda. Genom en fo rsta rkt satsning pa regionala inkubatorer kan sto d i sto rre utstra ckning anpassas till fo retag i sa rbara kommuner. 3.2.3 Resursbehov omställning/stärkt förmåga till förnyelse Sammanlagt 50 miljoner kronor fo r perioden 2018-2020 fo rdelat pa : 20 miljoner kronor fo r företagsjouren, projektverksamhet, metod och kunskapsstöd samt insatser som stärker kommuner och regioner i det strategiska omställningsarbetet 30 miljoner kronor fo r inkubationsstöd 3.3 Effektiv och relevant kompetensförsörjning Effektiv och relevant kompetensfo rso rjning a r en avgo rande faktor fo r tillva xt. Sverige a r en modern ekonomi med kunskap och kompetens bland va ra fra msta konkurrensmedel gentemot omva rlden. Svensk ekonomi ga r bra men fo retagen har ocksa stora sva righeter att rekrytera nyckelkompetens samtidigt som vi ser framva xten av en allt mer tudelad arbetsmarknad da r nyanla nda och personer med ofullsta ndig skolga ng har sva rt att fa fotfa ste pa arbetsmarknaden. En viktig aspekt i kompetensfo rso rjning a r da rfo r att se till att de kvinnor och ma n som sta r utanfo r arbetsmarknaden pa ett bra sa tt kan matchas med fo retagens behov genom att hitta enklare sa tt in pa arbetsmarknaden. I sammanhanget kan ba de matchning mot olika utbildningsinsatser samt utveckling av nya ansta llningsformer vara aktuellt. [1] Kontigo (2016), Utvärdering av Företagsjouren. 8(15)
Na ringsliv och fo retag beho ver sta ndigt utvecklas och fo rnyas fo r att mo ta den tilltagande globala konkurrensen. Svenska fo retag a r la ngsiktigt konkurrenskraftiga om de a r mer innovativa och om de har en ho gre grad av unik kunskap a n konkurrenterna i andra delar av va rlden. Kompetensfo rso rjningsomra det a r i ho gsta grad aktuellt och en av de viktigaste prioriteringarna inom det regionala tillva xtarbetet idag. Att attrahera ra tt arbetskraft som kan erbjuda den kunskap som efterfra gas av na ringslivet blir central fo r lokal och regional utveckling. Fo rma gan och mo jligheterna att skapa fo rutsa ttningar fo r att attrahera kompetens a r och blir en utmaning fo r alla delar av landet. Kompetensfo rso rjning handlar dock inte bara om att rekrytera kompetent arbetskraft. En viktig del av arbetet fo r fo retagen a r att sta ndigt utveckla den befintliga personalen fo r att motsvara dagens men framfo r allt morgondagens krav pa fo retaget. Strategisk kompetensutveckling genom kartla ggning, validering och kompetensutvecklande insatser kopplade till fo retagens affa rside, internationalisering och digitala utmaningar beho ver utvecklas och ges sto d. Sa rskilt ga ller detta i na ringar som sta r info r stora fo ra ndringar, exempel a r industrins branscher och beso ksna ringen. Men a ven inom andra branscher blir det allt viktigare att kunna beha lla och utveckla den befintliga personalen na r konkurrensen om arbetskraften blir allt ha rdare. Regionalt utvecklingsansvariga har en central funktion fo r att samordna arbetet och lyfta tillva xtperspektivet inom kompetensfo rso rjningsomra det. Det regionala kompetensfo rso rjningsarbetet a r ma nga ga nger systemorienterat fo r att bygga o vergripande strukturer da r samverkan a r en grundla ggande besta ndsdel. Ma l- sa ttningen med arbetet a r en va l fungerande kompetensfo rso rjning som ger mo jligheter att mo ta de utmaningar som fo ljer av den demografiska utvecklingen, den globala konkurrensen och en kraftig urbanisering. En va l fungerande kompetensfo rso rjning ka nnetecknas av en god matchning mellan utbud och efterfra gan pa arbetskraft, vilket sta ller stora krav pa utbildningssystemets funktion och arbetsmarknadsa tga rder. Identifierade utvecklingsområden kompetensförsörjning 3.3.1 Utveckling av det grundläggande regionala kompetensförsörjningsarbetet Tillva xtverket ser behov av att skapa en a ndama lsenlig finansiering fo r det regionala kompetensfo rso rjningsarbetet, da r kompetensplattformarna utgo r viktiga verktyg. Vi har i a terrapporteringen av uppdraget förstärka och vidareutveckla de regionala kompetensplattformarna 2013-2017 lyft behov av en la ngsiktig och a ndama lsenlig finansiering. Uto ver detta ser a ven Tillva xtverket ett behov av att erbjuda ett processto d som sta rker regionalt utvecklingsansvarigas processer och strukturer fo r det regionala kompetensfo rso rjningsarbetet. Vi ser behov av: En långsiktig finansiering till arbetet med de regionala kompetensplattformarna. Syftet a r att sta rka plattformarnas funktion fo r samordning av regionalt kompetensfo rso rjningsarbete, att ta fram kunskapsunderlag om na ringslivets behov och att sto dja utbildningsplaneringen. Nationellt processtöd som sta rker arbetet med det regionala kompetensfo rso rjningsarbetet. Vi vill bista regionerna med att go ra fo rdjupade och kompletterande analyser kring na ringslivets kompetensbehov pa kort och 9(15)
la ng sikt. Processto det ska ocksa erbjuda en struktur fo r dialog och spridning av resultat mellan olika niva er och akto rer. 3.3.2 Stärka kopplingen mellan utbildningssystemet och näringslivets behov Sa va l inneha ll som arbetsformer inom utbildningssystemet beho ver anpassas fo r att sa kersta lla kompetensfo rso rjningen i na ringslivet pa la ng sikt. Syftet a r att elever och studenter pa alla niva er (a ven i exempelvis grundskolan och ho gskolefo rberedande gymnasieprogram) ges erfarenheter av och kunskaper om na ringslivet sa att de utvecklar generell arbetslivskompetens. Det a r ocksa viktigt att ge elever och studerande mo jlighet att fa en bred och relevant kunskap om olika delar av na ringslivet info r kommande yrkesval. Vi ser behov av: Pilotsatsning Skola-industri Pilotsatsningen skola-industri bo r fortsa ttningsvis erbjudas till fler branscher, da r exempelvis beso ksna ringen a r ytterligare en bransch som har stora utmaningar inom kompetensfo rso rjningsomra det. Inom industrins omra den ser vi stora behov av att arbeta gemensamt regionalt fo r att tidigt va cka studenternas intresse och samtidigt o ka fo retagens engagemang i att ta emot praktikanter, delta i utbildning och pa verka inneha llet i utbildningen. Industrins parter a r aktiva och har bland annat tagit stort ansvar genom att utveckla Teknikcollege och ett antal olika metoder fo r inspiration. Tillva xtverket vill bygga pa den kunskap och erfarenhet som skapas i projekt och pilotsatsningar fo r att bredda arbetet till fler branscher som beho ver utveckla en la ngsiktighet fo r kompetensfo rso rjning och konkurrenskraft. Att erbjuda till fler branscher kan innefatta att sta rka samspelet mellan na ringsliv och utbildning genom na tverk och projektverksamhet med utga ngspunkt i till exempel modeller som utvecklats inom industrin eller med erfarenhet fra n Tillva xtverkets satsning pa ra tt kompetens till na ringslivet. 3.3.3 Strategisk kompetensförsörjning i företag I arbetet med kompetensfo rso rjning a r det centralt att sta rka na ringslivets arbete med den strategiska kompetensfo rso rjningen. Industrins parter har under en la ngre tid arbetat strategiskt med de ha r fra gorna och ligger i framkant. Skolverket och Myndigheten fo r yrkesutbildning och i viss ma n Arbetsfo rmedlingen a r viktiga akto rer na r det ga ller att planera och tillgodose utbildningsbehoven. Men fo r att insatserna ska grunda sig pa na ringslivets verkliga behov beho ver grundarbetet go ras i fo retagen da r framfo r allt de mindre och medelstora fo retagen idag saknar kunskap, sto d och resurser fo r att driva arbetet pa egen hand. I den pa ga ende pilotsatsningen strategisk kompetensförsörjning inom industrin utvecklar Tillva xtverket nu i dialog med industrins parter och regionerna (RUA) en modell fo r att sta rka fo retags arbete med strategisk kompetensfo rso rjning fo r o kad konkurrenskraft. Modellen bygger pa en kombination av processto d, sto d till analys, kartla ggning, validering (enligt branschstandard) och utveckling av en handlingsplan fo r kontinuerlig uppfo ljning och utveckling. Tillva xtverket kommer inom satsningen finansiera processto det fra n analys till handlingsplan. Utvecklingsinsatserna finansieras av fo retagen sja lva eller i vissa fall genom Svenska ESF-Ra dets projektmedel. 10(15)
Vi ser behov av: Utvidgning av satsningen på strategisk kompetensförsörjning inom industrin Tillva xtverket bedo mer att en utvidgning av satsningen pa strategisk kompetensfo rso rjning inom industrin till fler regioner a n de 4-6 som kommer att ta del av pilotsatsningen a r betydelsefull. Vi ser ocksa stora mo jligheter att sta rka konkurrenskraften i andra branscher med utmaningar, som till exempel beso ksna ringen med ett liknande uppla gg och vill ga rna ta fram modeller fo r detta i samverkan med branscherna. 3.3.4 Enklare jobb/enklare vägar till jobb Tillva xtverket har fa tt i uppdrag att under 2017 genomfo ra en satsning omfattande 50 mkr fo r utveckling av metoder fo r att dels skapa enklare jobb, dels enklare va gar till arbete fo r nyanla nda och personer som sta r la ngt ifra n arbetsmarknaden. Tillva xtverkets utga ngspunkt i denna satsning a r att fokus ska ligga pa fo retagens behov av kompetens och hur man kan sa nka tro sklar fo r att ansta lla alternativt hyra in personer som av olika ska l kan ha sva rt att komma in pa arbetsmarknaden. Intresset fo r att medverka i metodutvecklingen a r stort och kommer fra n en bredd av akto rer med olika roller i samha llet, na ringslivet och inom arbetsmarknadspolitiken. De metoder som kommer att utvecklas och pro vas inneha ller bland annat bepro vade insatser som validering och matchning men i nya former och sammanhang. Men ocksa helt nya verktyg och metoder fo r att matcha kompetens, utveckla mottagarkapaciteten, underla tta ansta llningar m.m. En starkt begra nsande faktor a r dock den korta tiden fo r uppdraget. Vi ser ett behov av: Spridning av bra metoder för att skapa enklare jobb och enklare vägar till arbete Vi ser ett behov av fortsatta satsningar pa metod- och kvalitetsutveckling och spridning av de riktigt bra metoderna under kommande a r. Vi vill kunna fo rla nga och fo rsta rka projekt med stor potential att verkligen utveckla nya arbetsformer som skapar fler enkla arbetstillfa llen och sa tter fler i arbete. Vi vill kunna bevilja ytterligare projekt fo r ett a nnu starkare fokus pa na ringslivets behov och medverkan i planering och genomfo rande. Vi vill kunna bevilja fler projekt som tydligt kopplar ihop na ringslivets behov av kompetens med matchnings- och utbildningsinsatser. 3.3.5 Resursbehov - kompetensförsörjning 120 miljoner kronor fo r 2018-2020, varav 75 miljoner kronor till insatser fo r enklare va gar till jobb. Sammanfattande resursbehov för utvecklingsinsatser per år Område 2018 2019 2020 Totalt Anslag Verksamt.se 15 20 20 55 1:5 ap.8 Na ringslivsutveckling Omsta llning 18 16 16 50 1:1 ap. 24.1 Regional tillva xt Kompetensfo rso rjning 40 40 40 120 1:1 ap. 24.1 Regional tillva xt Totalt (mkr) 73 76 76 225 11(15)
3.4 Översikt över verksamhetens finansiering Tillva xtverket la mnar inte fo rslag pa anslagsniva er inom utgiftsomra de 17, Na mnden fo r hemslo jdsfra gor, da denna fra ga bo r komma upp i na mndens egna regleringsbrev. Utfall Prognos Beräknat Anslag (tkr) 2016 2017 2018 2019 2020 UO17 1:6.4 Konsulentverksamhet 638 645 659 678 697 UO17 4:3.1 Nämnden för hemslöjdsfrågor 2 553 UO17 4:3.2 Främjande av hemslöjd 9 152 11 655 11 654 11 765 11 889 UO19 1:1.24.1-21 Regionala tillväxtåtgärder - del till UO19 1:1.24.1 380 506 401 000 458 000 468 000 436 000 UO19 1:1.24.2 Samverkansorgan i Kalmar län 37 213 45 000 45 000 45 000 45 000 UO19 1:1.24.3 Gotlands kommun 28 150 36 025 43 525 46 025 26 025 UO19 1:1.24.4 Skåne läns landsting 18 182 18 183 18 183 18 183 18 183 UO19 1:1.24.5 Västra Götalands läns landsting 60 513 66 120 66 120 66 120 66 120 UO19 1:1.24.6 Samverkansorgan i Uppsala län 9 380 11 140 11 140 11 140 11 140 UO19 1:1.24.7 Östergötlands läns landsting 20 544 21 807 21 807 21 807 21 807 UO19 1:1.24.8 Samverkansorgan i Blekinge län 27 047 28 032 28 032 28 032 28 032 UO19 1:1.24.9 Hallands läns landsting 10 064 10 811 10 811 10 811 10 811 UO19 1:1.24.10 Samverkansorgan i Dalarnas län 46 701 46 700 46 700 46 700 46 700 UO19 1:1.24.11 Samverkansorgan i Södermanlands län 26 179 15 508 15 508 15 508 15 508 UO19 1:1.24.12 Jönköpings läns landsting 24 021 24 021 24 021 24 021 24 021 UO19 1:1.24.13 Örebro läns landsting 39 853 39 853 39 853 39 853 39 853 UO19 1:1.24.14 Samverkansorgan i Värmlands län 45 189 44 760 44 760 44 760 44 760 UO19 1:1.24.15 Gävleborgs läns landsting 86 753 84 835 84 835 84 835 84 835 UO19 1:1.24.16 Kronobergs läns landsting 16 022 17 775 19 190 19 190 19 190 UO19 1:1.24.17 Samverkansorgan i Västerbottens län 49 572 53 000 53 000 53 000 53 000 UO19 1:1.24.18 Jämtlands läns landsting 108 383 113 905 113 905 113 905 113 905 UO19 1:1.24.19 Västmanlands läns landsting - 32 355 32 500 32 500 32 500 UO19 1:1.24.20 Västernorrlands läns landsting - 109 725 109 725 109 725 109 725 UO19 1:1.24.21 Norrbottens läns landsting - 128 562 120 000 122 688 130 625 UO19 1:2.2 Transportbidrag 385 167 373 000 400 864 400 864 400 864 UO19 1:3.1 Äldreanslag Europeiska regionala utvecklingsfonden 2007-2013 -16 059 0 0 0 0 UO19 1:3.2 Europeiska regionala utvecklingsfonden 2014-2020 772 644 1 425 000 1 621 000 1 490 500 1 489 000 UO24 1:4.1 271 072 273 000 273 000 279 000 284 000 UO24 1:5.8 Näringslivsutveckling 180 544 205 000 196 000 200 000 198 000 UO24 2:3.10 Exportfrämjande verksamhet - 7 000 7 000 7 000 0 3.5 Anslag I Tillva xtverkets o versikt o ver verksamhetens finansiering och fo rslag till beslut har myndigheten utga tt fra n de niva er som anges i budgetpropositionen 2016/2017 och i regleringsbrev fo r 2017 med fo ljande tilla gg: I prognos fo r anslag 1:1 Regional tillva xt ap.24.1och anslag 1:5 Na ringslivsutveckling ap.8 har ha nsyn tagits till de utvecklingsfo rslag som a terfinns i avsnitt 3.3. Område 2018 2019 2020 Anslag Verksamt.se 15 20 20 1:5 ap.8 Na ringslivsutveckling Omsta llning 18 16 16 1:1 ap. 24.1 Regional tillva xt Kompetensfo rso rjning 40 40 40 1:1 ap. 24.1 Regional tillva xt Anslag UO19 1:1 Regional tillva xt ap. 24.1 Tillva xtverket fo resla s dessutom tillfo ras 40 miljoner kronor 2018 och 47 miljoner kronor 2019 fo r medfinansiering av Fond i Fond i enlighet med BP 2016 da r 1:1 Regionala tillva xta tga rder fo r a ndama let fo resla s o ka med totalt 195 miljoner kronor under perioden 2016 2022. Anslag 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden 2014-2020 fo resla s o kas med 200 12(15)
miljoner kronor fo r 2018 med anledning av ett uto kat behov av utbetalningar da utbetalningstakten varit la gre 2016 och 2017 a n tidigare bera knat. O kningen fo resla s finansieras via anslagssparande fra n 2017 och en uto kad kredit 2018. 3.6 Anslagskredit och räntekontokredit Fo r anslag 1:3 ap.2 ERUF 2014-2020 finns ett uto kat behov av anslagskredit om 10 procent eller drygt 160 miljoner kronor. Detta fo r att kunna tillgodose det bera knade behovet av utbetalningar fo r 2018. Fo r o vriga anslag bedo ms behovet av anslagskredit ofo ra ndrat ja mfo rt med 2016. A ven behovet av ra ntekontokredit bedo ms som ofo ra ndrat till 8 miljoner kronor. 3.7 Bemyndiganderamar och bemyndiganden Fo r 2018 behovet av bemyndiganderam na got la gre fo r anslag 1:1 ap 24.1 Regional tillva xt samt 1:5 ap.8 Na ringslivsutveckling da trea rsbeslut tas 2017 pa en rad omra den. A ven behovet av bemyndiganderam fo r anslag 1:3 ap.2 ERUF 2014-2020 minskar dels pa grund av la gre beslutstryck dels pa grund av ho gre utbetalningar. UO19 1:1.24.1 Regional tillväxt Utfall Prognos Beräknat Tkr 2016 2017 2018 2019 2020 2021-2023 Ingående åtaganden 362 000 587 500 554 000 - - - Nya åtaganden 392 000 256 300 178 000 - - - Infriade åtaganden 166 500 289 800 255 000 219 000 157 000 101 000 Utestående åtaganden vid årets slut 587 500 554 000 477 000 - - - Tilldelad/föreslagen bemyndiganderam 750 000 750 000 600 000 - - - UO19 1:1.24.2-21 Regional tillväxt Utfall Prognos Beräknat Tkr 2016 2017 2018 2019 2020 2021-2023 Ingående åtaganden 923 229 1 473 458 1 629 729 - - - Nya åtaganden 655 869 974 928 902 805 - - - Infriade åtaganden 588 389 818 657 820 634 726 931 559 471 425 498 Utestående åtaganden vid årets slut 990 709 1 629 729 1 711 900 - - - Tilldelad/föreslagen bemyndiganderam 1 261 000 1 725 000 1 875 000 - - - I ingående åtaganden 2017 ingår de tre nya regionerna som lagts till anslagspost 24. UO19 1:4.2 Europeiska regionala utvecklingsfonden 2014-2020 Utfall Prognos Beräknat Tkr 2016 2017 2018 2019 2020 2021-2023 Ingående åtaganden 3 164 200 4 041 800 3 886 800 - - - Nya åtaganden 1 650 100 1 270 000 868 000 - - - Infriade åtaganden 772 500 1 425 000 1 621 000 887 000 1 086 800 1 160 000 Utestående åtaganden vid årets slut 4 041 800 3 886 800 3 133 800 - - - Tilldelad/föreslagen bemyndiganderam 4 300 000 4 200 000 4 000 000 - - - UO24 1:5.8 Näringslivsutveckling Utfall Prognos Beräknat Tkr 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Ingående åtaganden 78 000 173 000 197 000 - - - Nya åtaganden 150 000 124 000 44 000 - - - Infriade åtaganden 55 000 100 000 120 000 72 600 30 250 18 150 Utestående åtaganden vid årets slut 173 000 197 000 121 000 - - - Tilldelad/föreslagen bemyndiganderam 200 000 250 000 200 000 - - - 13(15)
3.8 Investeringar och lån i Riksgäldskontoret Under slutet av 2015 och i bo rjan av 2016 har Tillva xtverket investerat i nya datorer och ska rmar till samtliga medarbetare. Under 2016 har vi bytt lokaler i Stockholm och O stersund och har da investerat i nya mo bler till dessa kontor. Investeringar i annans fastighet i form av larm och kabeldragningar har ocksa skett i samband med detta. De nya lokalerna ger myndigheten mo jlighet att o ver tiden fa ett flexibelt och anpassningsbart kontor. Det inneba r en ha llbar kontorslo sning som ocksa a r kostnadseffektiv. Av fo rordning (2009:145) med instruktion fo r Tillva xtverket framga r att myndigheten ska tillhandaha lla ett projekt- och sto da rendehanteringssystem som uppfyller nationella krav och kraven i enlighet med EU-regelverk. Projektet Nyps 2020 (vidareutveckling av bidragssystemet Nyps) som startades under oktober 2012 har delats in i olika etapper. Utvecklingsarbetet planeras pa ga under hela programperioden. 2018 2019 kommer anpassning till den kommande strukturfondsperioden 2021-2028 att pa bo rjas i enlighet med EU-kommissionens krav. Fo r a ren 2018-2022 bera knas investeringarna till 24 miljoner kronor per a r. Utvecklingen av Nyps 2020 finansieras av anslag 1:1 Regional tillva xt ap. 24.1. Verksamhetsinvesteringar 2016 2017 2018 2019 2020 2021 (tkr) Utfall Prognos Beräkn. Beräkn. Beräkn. Beräkn. Immateriella investeringar Datasystem, rättigheter m.m. 28 623 27 000 27 000 27 000 24 000 24 000 Materiella investeringar Maskiner, inventarier och installationer m.m. 25 644 10 000 Byggnader, mark och annan fast egendom Övriga verksamhetsinvesteringar 3 991 Summa verksamhetsinvesteringar 58 258 27 000 27 000 37 000 24 000 24 000 Finansiering Lån i Riksgäldskontoret (2 kap. 1 kapitalförsörjningsförordningen) 58 258 27 000 27 000 37 000 24 000 24 000 Bidrag (2 kap. 3 kapitalförsörjningsförordningen) Finansiell leasing (2 kap. 5 kapitalförsörjningsförordningen) Anslag (efter medgivande av regeringen) Summa finansiering 58 258 27 000 27 000 37 000 24 000 24 000 Särskild information om verksamhetsinvesteringar Totalt Ack. 2017 2018 2019 2020 2021 (tkr) utfall Prognos Beräkn. Beräkn. Beräkn. Beräkn. Verksamhetsinvesteringar per objekt Nyps 2020 219 803 99 803 24 000 24 000 24 000 24 000 24 000 Summa utgifter för investeringar 219 803 99 803 24 000 24 000 24 000 24 000 24 000 Finansiering Lån i Riksgäldskontoret (2 kap. 1 kapitalförsörjningsförordningen) 219 803 99 803 24 000 24 000 24 000 24 000 24 000 Summa finansiering 219 803 99 803 24 000 24 000 24 000 24 000 24 000 Varav investeringar i anläggningstillgångar Datasystem, rättigheter m.m. 219 803 99 803 24 000 24 000 24 000 24 000 24 000 Summa investeringar i anläggningstillgångar 219 803 99 803 24 000 24 000 24 000 24 000 24 000 14(15)
Låneram och räntor för verksamhetsinvesteringar 2016 2017 2018 2019 2020 2021 (tkr) Utfall Prognos Beräkn. Beräkn. Beräkn. Beräkn. IB lån i Riksgäldskontoret 60 832 98 312 92 545 81 415 79 186 64 058 Nyupplåning (+) 57 456 27 000 27 000 37 000 24 000 24 000 Amorteringar (-) -19 976-32 767-38 130-39 229-39 128-35 246 UB lån i Riksgäldskontoret 98 312 92 545 81 415 79 186 64 058 52 812 Beslutad/föreslagen låneram 106 000 106 000 106 000 100 000 80 000 75 000 Ränteutgifter -572-588 -587-529 Finansiering av räntor och avskrivningar Utgiftsområde 19 anslag 1:1.24.1 Regional tillväxt 16 383 22 922 27 685 28 983 28 306 27 555 Utgiftområde 24 anslag 1:4.2 5 094 8 635 9 235 9 036 9 914 7 691 Övrig finansiering 1 210 1 210 1 210 907 * Från 2018 har en räntenivå om 1,5 procent använts. 3.9 Lokaler Myndigheten har bytt lokaler i Stockholm och O stersund under 2016. Uto ver detta fo rva ntas inte na gra sto rre fo ra ndringar av lokalbehovet 2018-2020. 15(15)