Uppmärksamhet. Nya redskap vid NP-utredningar. Uppmärksamhetstest. Uppmärksamhetstest

Relevanta dokument
Diabetes typ 1 och neuropsykiatriska sjukdomar. Charlo(e Nylander Barn- och Ungdomsläkare Sörmland

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Sinnenas samspel. Eva Staffans

Vad är autism? Lotsen Centralt skolstöd. Cecilia Ljungström. Malin Nilsson. Specialpedagog

Adhd och Autism i vardagen

Kriterier och riktlinjer för evidensbaserad bedömning av mätinstrument

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

Adhd och Autism i vardagen

ANN SIMMEBORN FLEISCHER 9 MARS

Tidiga tecken på autismspektrumtillstånd

Neuropsykiatri i förskolan

Mindfulness har sitt ursprung i den buddhistiska visdomstraditionen. På svenska är det översatt till

Kognitionskunskap för bättre kommunikation. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Hjärnans utveckling och barnets framsteg Hur hänger det ihop?

Mindfulness i harmoni med den sköna naturen. Handledare: Bengt Rundquist Mindfulness i harmoni med den sköna naturen 1

Perception och grav språkstörning Konferens Uppsala Annika Flenninger

Hur vi i Matlaget hjälper barn med ätovilja Nätverket mat, måltider och funktionsnedsättning 10 november 2014

Inspirationsdag. Föräldraskapsstöd med fokus på förebyggande arbete Dalarna. Lydia Springer

BHV Uppsala län. Föräldraskap och NPF. 23 och 24 oktober, 2018

Autismspektrumtillstånd

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU

Idunskolans lokala pedagogiska planering. Läsåren 2015/16 och 2016/17

Individuell bemötandeplan för personer med demenssjukdom. Bedömning

Autism, intellektuell funktionsnedsättning och ADHD, beslutsstöd vid remittering för utredning av vuxna, Hälso- och sjukvård Region Gävleborg

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

Percep&onens betydelse för lärandet Matema&ksvårigheter en pedagogisk utmaning Stockholm 9 september Annika Flenninger

Känsloreglering strategier för att minska affektiv instabilitet

Mindfulness i harmoni med den sköna naturen. Handledare: Bengt Rundquist Mindfulness i harmoni med den sköna naturen 1

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn.

Kognitionskunskap + Individkunskap = Personcentrerat Förhållningssätt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Hjälptexter till Läkarutlåtande för sjukersättning

Upplägg. Perception. Olika slags perception. Sensorik och perception. Generella aspekter. Generella aspekter

Människor som kan uppföra sig gör det. 7 sinnen - sinnenas betydelse för personer med NPF. Dagens schema. Pusselbitens Utbildningscenter

3 års hälsobesök i team

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD

Välkommen. till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd. Habiliteringscentrum -

Kognitionskunskap som redskap för adekvat bemötande Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Föräldraskap och kognitiva svårigheter Gimo

ATT LEVA MED EN ANNORLUNDA PERCEPTION. Perception

Lek. Undersökande lek Symbollekar och fantasilekar

Autism Diagnostisk Intervju Med DSM-V-kriterier som bas ASDIV

Om koncentra,on och uppmärksamhet

Träna barn och ungdomar med ADHD/ADD och autism/asperger. Ett kunskapsmaterial för idrottsledare

Vad får språkstörning för konsekvenser för utveckling och lärande? Ida Eriksson, leg. psykolog och Mia Walther, specialpedagog

språkbyte Leg logoped Christina Lagergren 2009

Tidig utveckling vid autism - betydelsen av basala sensoriska funktioner

tar fysisk kontakt söker fysisk kontakt

Samhällsekonomiska analyser av tidiga insatser

Om autism information för föräldrar

Nätverk Fritid Kommunikativt och kognitivt stöd för personer med funktionsnedsättning Lydia Springer

ADHD/ADD & Autismspektrum tillstånd (AST)

Förutsättningar för samspel, lek och aktiviteter

Unga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh

Habiliteringsprogram autism

ESSENCE Psykologens arbete Eva Billstedt Docent, leg psykolog BNK, Gillbergcentrum.

EXEKUTIVA FUNKTIONER - UTVECKLING, UTMANINGAR, RIMLIGA KRAV

BARN MED AUTISM ATT FÖRA SAMTAL MED

Autism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator. Psykiatriveckan 2016, BUP

b450 genom munnen 76 b4502 Funktioner för att nysa Ny kod funktioner relaterade till slem slem, ospecificerade

Aspergers syndrom - en introduktion. Historik. Diagnos Presentation. Historik. Historik. Jill Carlberg Söderlund

natur och miljö Syfte

Neuropsykologiskt batteri DTS-studien patienter med MCI vid baseline Baseline 2 år 4 år 6 år 10 år

Kartläggningsformulär (bilagor ur boken Aspeflo om Autism)

Bitbeteende Mun-H-Center

Förstärkt familje/jourhem, Uppsala kommun

Stöd och anpassningar inom MHV för personer med kognitiva svårigheter. Vår Gård

Barn med flera grava funktionshinder, Målinstrument för samspel ISAAC, Norge Jenny Wilder, Doktorand i Psykologi, Mälardalens högskola, Sverige

Ätstörningar och ESSENCE

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

Perception och kunskap

Dagens schema Kort presentation. Genomgång om sinnena, prova på

Att leva med autism. och upplevelser av föräldraskap. Heléne Stern & Lina Liman

RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale

Effektiva insatser för barn med autism

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog

ICF-CY för att förstå barn och ungdomars vardagssituationer

Första linjens tillgänglighet för elever med autism och/eller adhd

Bilaga 3: Funktionell kartläggning (FAI)

Om autism information för föräldrar

Kajsa Igelström, biträdande universitetslektor

Barn och elever som utmanar

Kognitiv ergonomi på arbetsplatsen

Nya behandlingsmetoderna ERGT & ERITA

Utprovning och introducering av ögonstyrning till dator för personer med svåra rörelsehinder kliniska erfarenheter

Lära på egna villkor utmaningar och utveckling

Downs syndrom och autism eller ADHD LÄTTLÄST

MOTORISKA/PERCEPTUEL LA FUNKTIONER

Autism hos små barn: Tidig screening och behandling NILS HAGLUND / LU

Barn och elever som utmanar

Barn som utmanar. Camilla Björknert

Autism Good Feeling frågeformulär

Barn med utvecklingsneurologiska avvikelser/ ESSENCE och adaptiv funktion

Autismspektrumtillstånd Att samverka i förskolan

STRESSHANTERING VID NPF

Välkommen till Temadag om problematisk frånvaro

Uppmärksamma den andra föräldern

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck

Transkript:

Uppmärksamhet Uppmärksamhet kan delas in i flera delar: Nya redskap vid NP-utredningar Bengt Persson Leg psykolog, specialist i klinisk psykologi, Fil Dr Uppmärksamma uffrån kommande sfmuli Förmåga Fll uppräjhållen uppmärksamhet/vigilans Uppmärksamhetsvidd Förmåga aj skila uppmärksamhet Chun, M.M., Golomb, J.D., & Turk-Browne, N.B. (2011) 17-03-30 Bengt Persson 2 Uppmärksamhetstest Personer med uppmärksamhetsstörning/adhd karakteriseras av större responsvariafon än personer utan uppmärksamhetsstörning VariaFonen anses reflektera variafon i uppmärksamheten, uppehåll i uppmärksamheten Vanligaste säjet aj mäta uppmärksamheten är med CPT, man mäter förmågan aj uppmärksamma sfmuli som presenteras via dator Gordon, M., Barkley, R.A., & LoveJ, B.J. (2006) Uppmärksamhetstest Andra test mäter förmåga Fll uppräjhållen uppmärksamhet i en uppgil: d2 Rapid Naming Tests MapCog Spectra 17-03-30 Bengt Persson 3 17-03-30 Bengt Persson 4 1

Uppmärksamhetstestet Utveckling ur Rapid Naming Test Komplement Fll CPT PaFenten läser färgade symboler högt, två läsningar, olika tavlor Symbolerna generas av en slumpgenerator Testet mäter längden på pauserna mellan orden Räknar på pauser längre än 2 Sd UJrycks i Herz eller % 17-03-30 Bengt Persson 5 17-03-30 Bengt Persson 6 Män Kvinnor TD group 33.7 ± 24.7 29.1 ± 22.9 37.3 ± 25.4 (n = 346, 10 87 years) (n = 160) (n = 186) NP group 35.2 ± 13.1 35.1 ± 13.5 35.3 ± 12 (n = 46, 18 62 years) (n = 28) (n = 18) GenomsniJlig paus (Antal) Sd TD group 346 0.053 Hz (3.18) 0.046 NP group 46 0.261 Hz (15.6) 0.082 NormalprestaFon Avvikande prestafon 17-03-30 Bengt Persson 7 17-03-30 Bengt Persson 8 2

,6,5,4 Mean,3 Hertz MeanHertz,2,1 0 -,1 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 Age Age (years) 1 2 Receiver operafng characterisfcs (ROC) baserad på genomsnijlig pauslängd under de två läsningarna för TD och NP-grupperna Vid brytpunkt 0.163 Hz är sensifviteten 95.7 % och specificiteten 96.9% Area under curve (AUC): 0.991 (95 % CI: 0.976 0.998, p<.0001). 17-03-30 Bengt Persson 9 17-03-30 Bengt Persson 10 Under utprövning ArFkel WarkenFn, S., Carlsson, R., Mohammed, A.K.H., Terjestam, Y., Persson, B.A. (i manus). MapCog Spectra, a new Instrument Assessing AJenFon. First Clinical Trials. 17-03-30 Bengt Persson 11 17-03-30 Bengt Persson 12 3

Skiljer ut NP från TD Kan testet skilja ADHD och aufsm? Både ADHD och aufsm innebär uppmärksamhetsstörningar fast av olika slag Kan vara olika bakomliggande mekanismer (sviktande uppmärksamhet, arbetsminnessvårigheter, framplockningssvårigheter) Kan bero på (stor) samförekomst 17-03-30 Bengt Persson 13 17-03-30 Bengt Persson 14 PercepFon PercepFonssvårigheter (över- och underkänsligheter) förekommer olast vid ADHD och aufsmspektrumfllstånd (Cheung & Siu, 2009, Nordin-Olsson, 2010) PercepFonssvårigheter (över- och underkänsligheter) nu DSM-kriterium vid aufsm Kan gälla alla sinnen sinnen PercepFonen: Syn, hörsel och balans, beröring/tryck, temperatur, smärta, lukt och smak InterocepFonen: hunger, törst, tröjhet, muskelsinnenna, toalejbehov PercepFon DSMs percepfonskriterium vid aufsm: Hyper- eller hyporeakfv vid sensorisk sfmulering, eller säreget intresse för sensoriska aspekter av omgivningen (t.ex. verkar vara okänslig för smärta/ värme/kyla, reagerar starkt på specifika ljud eller ytstrukturer, vidrör eller luktar påfallande överdrivet på föremål, visuellt fascinerad av ljus eller rörelse). (DSM5, 2013, Herlofson, 2014) 17-03-30 Bengt Persson 15 17-03-30 Bengt Persson 16 4

PercepFon VikFgt kartlägga Sensory Profile 2 Child(3-14 år, 86 items) Sensory Profile 2 School Companion (3-14 år, 44items) Sensory Profile 2 Infant(0-6 m, 25 items) Sensory Profile 2 Toddler (7-35 m, 54 items) Dunn, D., svensk version Pearson Assessment Frågeformulär om sensoriska reakfoner Elwin, M., Universitetssjukvårdens forskningscentrum, Örebro Sensory Profile 2 (SP2) Frågeformulär som besvaras av föräldrar/ vårdnadshavare respekfve lärare SammanfaJas i följande kvadranter: Söker sinnesintryck (SS), Undviker sinnesintryck (US), Sensorisk känslighet (SK), NedsaJ registrering (NS) Dessutom 6-7 aspekter av sinnesbearbetning och för 3-14 år tre beteendedelar: Beteende, sociala och känslomässiga reakfoner samt uppmärksamhetsreakfoner relaterat Fll sensorisk bearbetning Amerikanska normer: god validitet och reliabilitet 17-03-30 Bengt Persson 17 17-03-30 Bengt Persson 18 Sensory Profile 2 Svenska/danska/norska normer: ISP2 n=68, TSP2 n=347, CSP2 n=729, SCSP2 n=240 Reliabilitet (Cronbachs α) Kvadrant Infant SP2 Toddler SP2 Child SP2 School SP2 Söker sinnesintryck Undviker sinnesintryck Sensorisk känslighet NedsaJ registering Total råpoäng -.74.94.87 -.75.95.93 -.79.93.87 -.80.95.93.75 - - - 17-03-30 Bengt Persson 19 SP2 Validitet Cronbacks eta.2 (TSP2) -.37 (CSP2).01 -.05 liten effektstorlek.06 -.13 måjlig effektstorlek <.14 hög effektstorlek 17-03-30 Bengt Persson 20 5

Child Sensory Profile 2 Child Sensory Profile 2, CSP2 bearbetning av hörsel- och ljudintryck synintryck, känsel- och beröringsintryck balans- och rörelseintryck kroppsposifon relaterat Fll sensorisk bearbetning sinnesintryck i och omkring munnen 17-03-30 Bengt Persson 21 17-03-30 Bengt Persson 22 CSP 2 Svensk normerande studie: Sara Scharfenort Brodén, specialistarbete 56 barn med aufsmspektrumfllstånd (5:3 14:9 år, M 11,0 år, SD 2,3 år), 41 barn med ADHD (6:2 14:6 år, M 9,6 år, SD 1,9 år), matchade kontroller ur normgruppen Av de 56 barnen med aufsm hade 42 också ADHD Normgrupp: 729 normalutvecklade barn i åldern 3:0 14:11år, fördelade på 7 åldersgrupper; 3:0 3:11, 4:0 4:11, 5:0 5:11, 6:0 7:11, 8:0 9:11, 10:0 11:11 och 12:0 14:11, med 30 barn i varje grupp, med jämn könsfördelning 17-03-30 Bengt Persson 23 CSP 2 Grupp Parameter Autism (n = 56) ADHD (n = 41) Medel SD Median q1-q3 Medel SD Median q1-q3 p Kvadrant 69 12 71 61-78 59 18 60 45-72 0,007 US Kvadrant 55 13 55 48-64 48 16 50 37-59 0,088 SK Kvadrant 56 17 59 44-71 48 18 49 36-60 0,027 NR Kvadrant 46 18 47 33-60 46 20 45 37-58 0,838 SS 17-03-30 Persson Bengt 24 6

CSP2 CSP2 Autism (n = 56) ADHD (n = 41) Gränsvärdeskriterium: >1 SD 2 SD 1 SD 2 SD Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Kvad US 54 96 % 41 73 % 32 78 % 18 44 % Kvad SK 51 91 % 33 59 % 29 71 % 19 46 % Kvad NR 45 80 % 29 52 % 27 66 % 13 32 % Kvad SS 36 64 % 16 29 % 29 71 % 11 27 % Kontrollgrupp autism (n = 56) Kontrollgrupp ADHD (n = 41) Gränsvärdeskriterium: >1 SD 2 SD 1 SD 2 SD Parameter Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Kvadrant US 10 18 % 3 5 % 8 20 % 1 2 % Kvadrant SK 7 13 % 3 5 % 6 15 % 2 5 % Kvadrant NR 9 16 % 5 9 % 7 17 % 3 7 % Kvadrant SS 7 13 % 2 4 % 3 7 % 1 2 % 17-03-30 Bengt Persson 25 17-03-30 Bengt Persson 26 CSP2 Skiljer ut barn med NP-Fllstånd från andra barn Har diskriminerande förmåga mellan ADHD och aufsm, på itemnivå: aufsmtypiska svårigheter som t ex ögonkontakt, tolka kroppsspråk o ansiktsujyck, kamratrelafoner, raseriutbroj. Barn med ADHD har generellt mindre sensoriska/perceptuella svårigheter Frågeformulär sensoriska reakfoner (vuxna) 32 items Sammanställs i kategorierna Hög medvetenhet/hyperreakfvitet Låg medvetenhet/hypo-reakfvitet Sensoriska intressen Sensorisk/motorisk Bra inventorium Under klinisk utprövning, kan användas kvalitafvt marie.elvin@regionorebrolan.se 17-03-30 Bengt Persson 27 17-03-30 Bengt Persson 28 7

Tack för uppmärksamheten (!) bengt.a.persson@lnu.se bengt.persson@psykolog.net Tel 0706 311 662 17-03-30 Bengt Persson 29 8