Samordnad individuell plan SIP SIP
Innehåll 1. Vad och varför Vad är vad? SIP-arbete Varför är det viktigt att använda SIP 3. Start och förberedelser Bedöma behov och starta ett SIP-arbete Samtycke Familjens/anhörigas delaktighet Information om SIP 5. Upprätta en SIP Dokumentation Innehåll i SIP Exempel på målformulering 2. När behövs en SIP? Insatser från fler verksamheter Förskola och skola Behov av samordning Om det finns en annan plan? 4. SIP-möten Innehåll och struktur för mötet Att leda SIP-möten Den enskildes delaktighet Huvudansvar Om oväntade saker händer 6. Uppföljning och avslut Uppföljning Exempel på uppföljning Man avslutar en SIP
Vad är SIP? Samordnad individuell plan Samordnad individuell plan är lag sedan 2010. Den här planen ska skapas när flera verksamheter tillsammans med en individ behöver planera stöd. Lagstiftat sedan 2010 2 kap. 7 SoL och 3 f HSL (fr o m 20150101 patientlagen) Av planen ska framgå: Vilka insatser som behövs Vilka insatser som respektive huvudman ska svara för Vilka åtgärder som vidtas av någon annan än kommunen och regionen Vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen Lag (2009:981) Den proposition som ligger till grund för lagen är Prop. 2008/09:193 Vissa psykiatrifrågor m.m.
SIP att få helhetsbilden Den enskildes plan Den enskilde Kommunen SIP Region Kronoberg
Vilka kan starta en SIP? De som arbetar inom socialtjänsten eller hälso- och sjukvården ska starta arbete med SIP om de upptäcker behov Förskola och skola har rätt att kalla till SIP om behov finns Barn, vårdnadshavare eller vuxna kan begära att en SIP upprättas Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan medverkar gärna vid upprättande av SIP Även om den enskilde inte har en etablerad vårdkontakt kan man bli kallad till SIP, och då är man skyldig att komma, att neka till att upprätta en SIP kan endast ske i undantagsfall (prop 2008/09:193)
Förskola och skola I Kronobergs län har skolan möjlighet att kalla till SIP Det är viktigt att skola och förskola deltar i arbetet med SIP eftersom skolan träffar alla barn och tidigt kan upptäcka barns olika behov. Rektorn godkänner att man kallar/ går på SIP, men kan delegera vem som ska kalla/gå på SIP
Varför är det viktigt att använda SIP? Ökad specialisering Verksamheter inom vård- och omsorgssektorn är idag uppdelade i nivåer utifrån specialiseringsgrad och problemområde. Den ökade specialiseringen samt mångfalden av utövare ställer höga krav på professionell samverkan. Falla mellan stolarna (organisatoriska mellanrum) Samverkan behöver ske såväl inom respektive huvudman som mellan huvudmännen, allt för att förhindra att den enskilde faller mellan stolarna.
Exempel på grupper i behov av SIP För vissa personer ska regionen och kommunen utgå från att det finns ett behov av en SIP. Det gäller personer med omfattande behov t.ex.: personer med en kombination av psykisk sjukdom och missbruksproblem personer med allvarliga psykiska sjukdomar och funktionsnedsättning personer med omfattande psykosociala behov personer med demenssjukdom multisjuka äldre med risk för återinläggning på sjukhus
Insatser från flera verksamheter Pågående stöd från flera verksamheter eller behov av stöd från flera verksamheter Behov av samordning Socialtjänst och LSS Skola Landsting/region Privata utförare
Det finns många olika planer Förskola och skola åtgärdsprogram enligt skollagen Funktionshinderomsorgen individuell, genomförandeplan enligt LSS Individ- och familjeomsorg genomförandeplan samt vårdplan enligt SoL SIP BUP vårdplan enligt HSL Habilitering habiliteringsplan enligt HSL Rehabilitering rehabiliteringsplan enligt HSL
Det finns många olika möten Vårdplanering = Kallelse sker via linken. Ett planeringsmöte för att en person tex ska lämna sjukhuset, kan ske utan den enskilde. Nätverksmöte = Liknande SIP, är dock inte tvingande att komma. Har ingen speciell blankett. Oftast att var och en skriver anteckningar. SIP = Tvingande att komma. Kan aldrig ske utan den enskilde/företrädares samtycke. Det ska vara två huvudmän, kommun och landsting. Kallelse EJ via linken. Särskilda SIP-blanketter. Internsip = Används när det är en huvudman, men man använder sip-mallen. Kan ske mellan avdelningar, eller mellan tex skolan och Arbete och välfärd. Det är inte en SIP enligt lagstiftningen, men ok att använda blanketterna.
Bedöma behov och starta ett SIParbete De som arbetar inom verksamheterna ska göra en bedömning om det finns behov av att upprätta en SIP. Exempel på frågor för att bedöma behov av samordning; - Behöver aktuella insatser från olika verksamheter ges samtidigt? - Behöver aktuella insatser från olika verksamheter ges i en särskild tidsföljd? - Behöver det tydliggöras för verksamheterna vem som gör vad? - Behöver det tydliggöras för den enskilde vem som ansvarar för vad? - Behövs det fler kompetenser för att tillsammans komma fram till behov av insatser? - Behöver man en överblick av insatser för att motiveras att arbeta mot samma mål? - Behöver en verksamhet kunskap om andra verksamheter för att bättre kunna hjälpa?
SIP-arbete Behov av SIP Nya uppföljninga r Initiativ, samtycke och kallelse SIP-möte En samordnad individuell plan upprättas Uppföljning Avslut Arbete pågår!
Samtycke och kallelsen För att upprätta en SIP måste samtycke ges. Det är bra att samtycke ges skriftligt men det går även med muntligt, detta måste då tydligt dokumenteras. Samtycket kan ges tillsvidare eller under begränsad tidsperiod När du skickar kallelsen, ange syftet på kallelsen. Varför kallar du till SIP?
Delaktighet Utgångspunkt ska vara den enskildes behov och önskemål Familjens eller den enskildes delaktighet är centralt i hela arbetet med SIP Närstående till den enskilde eller familjen eller andra viktiga personer ges rätt att delta i arbetet om man så önskar Möjlighet till tolk Detta innebär att professionella inte kan ha några möten utan att familjen eller den enskilde godkänt det Men Ibland är det bra med ett förmöte mellan verksamheterna som godkänts av den enskilde eller familjen
Barnets rättigheter Sverige har skrivit under FN:s konvention om barnets rättigheter. Det innebär att Sverige måste göra sitt allra bästa för att det som står i konventionen ska bli verklighet. I förarbetena till lagstiftningen om SIP lyfts frågan om delaktighet fram, vilket överensstämmer med artikel 12. En SIP ska alltid upprättas tillsammans med den enskilde. Det innebär att ett barn ska vara delaktigt i förhållande till ålder och mognad. Det är upp till vårdnadshavaren att avgöra på vilket sätt barnet kan delta på ett SIP-möte
Information till den enskilde Det är viktigt att den enskilde får information om vad en SIP innebär. Anpassad information Det är bra med information som är anpassad för barn och för personer med funktionsnedsättning t ex bildstöd Olika medier - Hemsida - Tryckt material - Bilder - Berättelser - Finns bra informationsfilmer på SKL.se
Upprätta en SIP-plan När upprättas en SIP? - SIP-planen upprättas med fördel i samband med mötet Vad skiljer en SIP från journalanteckning? - I SIP-planen skrivs vilka insatser de olika huvudmännen ansvarar för. SIP-planen ersätter inte dokumentation i journaler Vad innehåller en SIP-plan? - I planen ska framgå målet för den enskilde, både kort och långsiktiga mål är viktigt att få med. - Det ska formuleras vilka insatser som behövs från respektive verksamhet - Vem som har ansvar för de olika insatserna ska tydligt framgå Vilken nivå ska du kalla? - Avgör i samråd med den enskilde. Beslutsfattare, eller den som arbetar närmast den enskilde? Eller båda? - Om du inte vet vem som är ansvarig i en annan verksamhet så kan du kalla utan att ange namn i kallelsen
Livsområden i SIP Familj/anhörig/närstående Hälsa Ekonomi/försörjning Boende Fritid/intresse Beroende Skola/utbildning/arbete/sysselsättning övrigt
I början av mötet - Informera om rollen som mötesledare - Sammanhangsmarkera - Informera om varför mötet hålls - Låt alla presentera sig - Verksamhetsföreträdarna ska berätta vilken kontakt de har med den enskilde - Säkerställ att samtliga har avsatt tid för mötet - Informera om den sekretess som råder - Se till att någon dokumenterar SIP-planen - Se till att mötet har tydliga frågor som ska besvaras
Under hela mötet - Håll fokus på målet, dvs frågeställningen i aktuell SIP-plan - Håll tiden se till att den avsatta tiden för mötet hålls - Ge tid för paus - Fördela ordet så att alla kommer till tals - Var uppmärksam på barnets, anhörigas, den enskildes reaktioner och se till att alla är delaktiga - Se till att mål för kommande insatser formuleras - Se till att var och en beskriver vilka insatser som kommer att utföras för att målet ska nås var konkreta
I slutet av mötet Innan mötet avslutas: - Sammanfatta vad ni kommit överens om - Se till att alla närvarande får en kopia på planen, om man inte kan få en kopia direkt så ska den skickas skyndsamt. Målet är inom 5 arbetsdagar. - Boka tid för uppföljning - Informera om vad som händer om något inträffar som är avgörande för SIP-arbetet, exempelvis akuta situationer, ändring av insatser eller liknande - Samordningsansvarig utses beroende på vilka livsområden som är i fokus. - De som skriver under planen är den enskilde, en ansvarig från kommunen och en ansvarig från regionen.
Om det uppstår oenighet När verksamheterna inte kommer överens: Begär rådrum. Om man inte kommer överens kan mötesledaren sätta upp en ny tid. Lyft frågan till närmaste chef i respektive organisation, som ska prioritera att ge ett snabbt svar i frågan. När den enskilde inte är nöjd: Erbjud samråd. Om den enskilde är missnöjd med mötet ska mötesledaren så snart som möjligt erbjuda samråd. Mötesledaren har ett stort ansvar att försöka lösa situationen.
Uppföljning avslut - Viktigt att de insatser man kommit överens om följs upp. - Boka tid för uppföljningsmöte redan vid det första mötet - När de uppsatta målen är uppfyllda och behov av insatser som behöver samordnas inte längre finns avslutas sipp:en. - Planen avslutas om/när samtycket dras tillbaka
Gemensamma mål - Växjö kommun och Region Kronoberg har samma blanketter, broschyr, SIP-utbildning osv. Samverkan! - Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan vill vara aktörer som också går att kalla även om de inte är tvingade att medverka. - Broschyren om SIP kommer finnas även på lättläst/bildstöd, önskemål från intresseorganisationerna
Att tänka på: - Ibland kan man inte få svar direkt vid första SIPmötet - Till exempel kan en utredning krävas för att se om personen tillhör personkretsen och har rätt till vissa insatser enligt LSS - Det är viktigt att de som möts har något att tillföra, ett besök hos vårdgivaren måste kanske först genomföras
Avvikelser? Om SIP-mötet inte blir som det är planerat, till exempel om kallade personer inte kommer, ska en avvikelse göras!
Framgångsfaktorer - Att förbereda den enskilde så att han känner att det är hans möte - Förmöte/delat möte - Inte vakta sitt eget-sträva efter samverkan - Se helheten för individen gå i takt! - Tydligt syfte med SIP-mötet - Min egen inställning till SIP - Se det gemensamma ansvaret - Individuella SIP:ar, ingen den andra lik - Skicka svårigheter runt SIP uppåt i organisationen vid oenigheter - Kan kräva en del förarbete för att det ska bli en bra SIP
- Antal personer på en SIP, rätt personer - Mötesledarens förmåga att leda mötet, kan man dela på uppdraget? - Olika förväntningar på vad en SIP ska leda till, försök stämma av förväntningar på varandra innan SIP:en. - Fördela ordet, att alla får komma till tals - Ekonomiska frågor hör ej hemma på SIP-mötet - Att ha kunskap om varandras verksamheter - En SIP löser inte organisationsproblem - Olika kulturer, t ex ordförvirring, ordet rehab kan betyda olika för olika professioner, tydlighet ökar möjligheten till en bra SIP. - Invagga inte den enskilde om att en annan verksamhet kan göra en viss insats om du inte vet det med 100 % säkerhet.
Att fundera vidare på - En bestämd SIP-dag i veckan? Möjligt/omöjligt? - Mötesledarens roll är stor, vad göra? - Begreppsförvirring, många olika ord för möten och planer? Vad göra? - Anpassa insatserna till familjen, ge och ta - Vilken kultur finns på din arbetsplats gällande synen på SIP? - Vad har du själv för inställning till SIP?