Underlag vid planering av studie- och yrkesvägledning på folkhögskola

Relevanta dokument
Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning

PLAN MED RIKTLINJER FÖR STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING FÖR SAMTLIGA AV UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAMHETER I

Grundsärskolan i Sjöbo. Arbetsplan för studie- och yrkesvägledningen vid Grundsärskolan i Sjöbo.

Studie- och yrkesvägledning

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning Gymnasiet 2015

Likvärdig studie- och yrkesvägledning för barn, ungdomar och vuxna

Huvudmannaplan SYV LiS Beslutad av LiS Sid 1 HUVUDMANNAPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING

Arbetsplan för studie- och yrkesvägledningen vid Grundsärskolan i Sjöbo.

Lokal Aktivitetsplan för. Studie- och Yrkesorientering vid. Björknäsgymnasiet

Riktlinjer för Studie- och karriärvägledning vid Uppsala universitet

Plan för studie- och yrkesvägledning på Åkrahäll ht2018-vt2022 ett uppdrag för hela skolan

Utvecklingsplan för studie- och yrkesvägledning

Studie- och yrkesvägledning Hela skolans ansvar. David Spak, studie- och yrkesvägledare, SYVutveckling

PLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING PÅ DAHLSTIERNSKA GYMNASIET

Arbetsplan för studie- och yrkesvägledning läsåret

Arbetsplan Studie- och yrkesvägledning Hjulsta grundskola

STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING

Verksamhetsplan Studie- och yrkesvägledning

Utvecklingsplan för studie- och yrkesvägledning

Plan för Studie- och yrkesvägledning i Utbildningsförvaltningen, Alingsås kommun

Arbetsplan för studie- och yrkesvägledning läsåret

Nya Allmänna råd för studie- och yrkesvägledningen

Samverkan förskola/skola och arbetsliv/omvärld - Riktlinjer för likvärdig, normmedveten studie- och yrkesvägledning

Bildningsförvaltningen

Huvudmannaplan. Studie- och yrkesvägledning. för samtliga skolformer i Gävle kommun. Tillgodose elevens behov av. studie- och. yrkesvägledning.

Arbetet med studie- och yrkesvägledning ska ingå som en naturlig del i förskolornas verksamhet och i den ordinarie undervisningen i kommunens skolor.

Att rusta eleverna inför morgondagens arbetsmarknad för framtiden. grskolaarbetsliv.se praktikplatsen.se

Plan för. Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun

Mål och riktlinjer för. Studie- och yrkesvägledning. Välkommaskolan

SYV 2019/2020. Plan för att tillgodose elevens behov av studie- och yrkesvägledning

Verksamhetsplan Studie- och yrkesvägledning

Utbildningsförvaltningen Sida 1 (6) Bäckahagens skola PLAN FÖR STUDIE-OCH YRKESVÄGLEDNING

Handlingsplan för studie- och yrkesvägledning i Hofors kommun

Arbetsplan. Studie- och yrkesvägledning

November 2010 Karina Ruderfors. Plan för studie- och yrkesorienteringen Prästängsskolan läsåret 10/11

Yttrande angående Vårt gemensamma ansvar för unga som varken arbetar eller studerar (SOU 2018:11)

Studie- och yrkesvägledarprogrammet, 180 högskolepoäng

Åstorps kommuns. Kommunikationsstrategi

Budgetpropositionen 2013

Handlingsplan med riktlinjer för studie- och yrkesvägledning i Ystad kommun

Strategi 1 (7) Lärandeförvaltningens strategi för entreprenöriellt lärande och studie- och yrkesvägledning

Plan för studie- och yrkesvägledning Adolfsbergsskolan F-6

SeQF, utbildningsbakgrund, behörighetsintygande och studieomdöme och studieoch yrkesvägledning

Verksamhetsplan Studie- och yrkesvägledning

(Uppdat ) Studie- och yrkesvägledning i Vellinge kommun, inklusive Arbetsplan

Välkomna till anordnarträff

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning

Studie- och yrkesvägledning 2015

Lägesrapport studie- och yrkesvägledning

Verksamhetsplan. Barn- och utbildningsförvaltningen. Studie- och yrkesvägledning. Barn- och utbildningsförvaltningen Hässleholms kommun.

Skolan och arbetslivet. Kvalitet i studie- och yrkesvägledning. hela skolans ansvar

En palett av studie- och yrkesvägledning. Kalle Wahlström Ulrika Larsson Ewa Svensson Veronica Östblom

SKOLA & ARBETSLIV SYFTE OCH MÅLSÄTTNING

Kommunal strategi för studie- och yrkesvägledning Vägledning framåt

BOU2015/393 nr Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun

Riktlinjer för studie- och karriärvägledning vid Stockholms universitet (Reviderade )

1 (8) Lärandeförvaltningens handlingsplan för entreprenöriellt lärande och studie- och yrkesvägledning. Handlingsplan. Grund- och grundsärskola

Inledning. Bakgrund. Plan för studie- och yrkesvägledning

Arena för Samverkan Skola Arbetsliv. Skåne 19 april 2013 Gabriella Holm

Förändrad organisation för studie- och yrkesvägledning

Alla elever ska ha tillgång till studie- och yrkesvägledning.

Plan för studie- och yrkesvägledning

Lokal SYO-plan för Fornängsskolan och Västerbyskolan Götene maj 2009

Studie-och yrkesvägledning i Östersunds kommun.

Studie- och yrkesvägledning i Varbergs kommun

Verksamhetsplan för studie- och yrkesvägledning i Karlsborgs kommun läsåret 2017/18

Arbetsplan en grund för fortsatt planering av studie- och yrkesvägledning (Mälargymnasiet, NT och YTC)

Riktlinjer för arbetet med Studie- och yrkesvägledning vid Edenskolan

En utvecklad studie- och yrkesvägledning

Ett vägledningscentrum i samverkan

MÅL FÖR STUDIE- OCH YRKESVÄGLDNING

Plan för studie- och yrkesvägledningen i Lunds kommun

Kund: Kunden är organisationen, och dess företrädare, som betalar för coachingen eller på andra sätt ser till att coaching kan genomföras.

St Hammar skolas arbetsplan för studie- och yrkesvägledning

Remissvar - angående revidering av allmänna råd med kommentarer om arbete med studie-och yrkesvägledning samt konsekvensutredning

Se möjligheterna! Kartläggning av studie- och yrkesvägledning i Örebro län

Arbetsplan för studie- och yrkesvägledningsverksamheten i Enköpings Kommun Dnr SKOL2008/ Dnr UN2008/60.4

Riktlinjer för studie- och karriärvägledning vid Södertörns högskola

Information om Studiestartsstödet

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD med kommentarer. Arbete med studieoch yrkesvägledning

Alla vinner på väl underbyggda val Piloten 20 maj 2015

SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning GR

Studie- och yrkesvägledning i Östra Göinge kommun

VUXENUTBILDNINGEN. Läroplan för vuxenutbildningen 2012 ISBN

Verksamhetsplan Studie- och yrkesvägledning

Plan för. Studie- och yrkesvägledning. Båstads kommun

Villkorsanvisning för SeQF och folkhögskolans allmänna kurs

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD med kommentarer. Arbete med studieoch yrkesvägledning

Fullföljt gymnasium viktigt för unga på arbetsmarknaden

Plan för studie- och yrkesvägledning. Grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola

Allmänna råd med kommentarer om arbete med studie- och yrkesvägledning

Samverkan med närsamhället/studieoch yrkesvägledning

En stärkt studieoch yrkesvägledning

Alla vinner på väl underbyggda val. Mikaela Zelmerlööw, Skolverket

Plan för studie- och yrkesvägledning

Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan

Studie- och yrkesvägledarprogrammet. 180 högskolepoäng

Verksamhetsplan för studie- & yrkesvägledning

Utredningen har träffat och samrått med:

Transkript:

Nätverket för SYV-ansvariga på folkhögskola PM Underlag vid planering av studie- och yrkesvägledning på folkhögskola Vägledningssamtal SYV-ansvarig Studie- och yrkesvägledning Information SYV-ansvarig Rektor Lärare Undervisning Lärare SYV-ansvarig 2017

Varför ett PM om SYV? I flera år har ett nätverk av SYV-ansvariga på folkhögskolor träffats på en årlig fysisk konferens. Däremellan har kommunikationen i nätverket främst förts först i en digital konferens på Folkbildningsnätet, SYV-frågor och sedan i en sluten grupp på Facebook SYV på folkhögskola. Vägledarnätverket är öppet för alla oavsett utbildning och tjänst och därmed har nätverket inte någon självklar gemensam referensram som grund och inte heller något gemensamt vokabulär för vad studie- och yrkesvägledning är. Varje folkhögskola är unik och utvecklar sitt eget innehåll och egna arbetsformer. Studie- och yrkesvägledningen har därmed utformats mycket olika på olika skolor både vad gäller innehåll och organisation. Behovet av en gemensam referensram för studie- och yrkesvägledning på folkhögskolor är ändå stort. Speciellt sedan den 1 juli 2017 då tillgång till studie- och yrkesvägledning för studerande på allmän kurs blivit ett statsbidragsvillkor. Detta PM är ett försök att fylla behovet av underlag och stöd: - dels i arbetet och diskussionerna inom vägledarnätverket, - dels vid planering av vad studie- och yrkesvägledningen ska innehålla och hur den ska utformas på folkhögskolorna. Grunden till detta PM sammanställdes vid ett antal möten med deltagare i Nätverket för de SYV-ansvariga på folkhögskola under åren 2007/2008. Tanken var att det skulle vara ett levande dokument. Det har därför kontinuerligt uppdaterats och reviderats av Folkhögskolornas informationstjänst. Synpunkter och tillägg mottas gärna till info@sverigesfolkhogskolor.se Innehåll: Vad är studie- och yrkesvägledning? Syftet med studie- och yrkesvägledning Vad innebär vägledning på folkhögskola? Vilka arbetsuppgifter kan ingå? Hur kan vi arbeta med studie- och yrkesvägledning? Hur kan studie- och yrkesvägledning utvärderas? Problemställningar och gränsdragningsfrågor

Vad är studie- och yrkesvägledning? Definition av vägledning i snäv bemärkelse: En definition lyder: Personlig vägledning, enskilt eller i grupp, och de med dem förbundna aktiviteterna. Den interaktionsprocess som bedrivs inom en skola/organisation/institution där en professionell vägledare hjälper enskilda individer att utifrån sina unika problemställningar lösa/hantera problem inför val av utbildning, yrke, arbete och livsform. (Gunnel Lindh 1992) Definition av vägledning i vid bemärkelse: En definition lyder: Hela den verksamhet som respektive skola/organisation/institution erbjuder som förberedelse för framtida val av utbildning, yrke, arbete och livsform i vilket vägledaren har visst ansvar. En verksamhet som syftar till att individen ska bli medveten om sig själv, medveten om sina möjligheter, lära sig fatta beslut samt lära sig handskas med övergångar från en fas till en annan. (Gunnel Lindh 1992) Definitionen av vägledning i Europeiska rådets resolution The definition of guidance as referring to a continuous process that enables citizens at any age and at any point in their lives: - to identify their capacities, competences and interests, - to make educational, training and occupational decisions and - to manage their individual life paths in learning, work and other settings in which those capacities and competences are learned and/or used. Guidance covers a range of individual and collective activities relating to informationgiving, counselling, competence assessment, support and the teaching of decision-making and career management skills. Syftet med studie- och yrkesvägledning på folkhögskola Att ge studerande stöd vid olika brytpunkter i livet, främst vid övergång mellan olika skolformer eller från studier till arbete, men också vid omställningar från arbete till annat arbete eller studier. Att ge de studerande förutsättningar att styra och planera sin utbildnings- och karriärväg så att den överensstämmer med dennes livsmål, hjälpa individen att vidga perspektiv; dvs att vidga sin referensram av möjliga yrken/arbetsområden, vidga synen på sin egen förmåga och därmed möjligheterna att förverkliga sig själv. Att ge presumtiva studerande kunskap om alternativet folkhögskola så att de gör ett väl underbyggt och medvetet val. Vad innebär vägledning på folkhögskola? Intern vägledning till studerande t ex vägledningssamtal, individuell studieplanering, utbildningsinformation, regelverket kring behörighets- och tillträdesfrågor, intygsfrågor, stöd till studerande med särskilda behov, studieekonomifrågor och arbetsmarknadskunskap, Extern vägledning till presumtiva studerande (t ex att ge information om folkhögskolan, vägledningssamtal, antagning, behörighetsprövning).

Vilka arbetsuppgifter kan ingå? Arbetsuppgifterna kan variera och anpassas efter vilka kurstyper som skolan har (allmän kurs, olika särskilda kurser etc) och studerandegruppernas olika behov. Det gäller att utnyttja hela folkhögskolans potential som stöd och ram för vägledningsprocessen och att anlägga ett helhetsperspektiv på individen. Väv därför metodiskt in hela folkhögskolans verksamhet i vägledningsplanen. Tänk alltså både på vägledning i snäv och i vid betydelse när ni gör en årsplanering över vilka moment som den studerande ska erbjudas under tiden på folkhögskolan: Information: att genusmedvetet, kulturmedvetet och kompensatoriskt informera om yrken och utbildningar, informera om den egna folkhögskolan och göra informationen tillgänglig på webb och/eller intranät. Undervisning: arbetslivskunskap, arbetsmarknadskunskap, utbildningsväsende, studiebesök, gästföreläsare, mässdeltagande, praktik, förberedelser inför högskoleprovet, informationssökning och kunskaper i kritisk granskning, skriva CV, jobbsökarkunskaper Vägledning: individuella vägledningssamtal ansikte mot ansikte eller via telefon, nätet eller e-post, fokus på vägledning om studier och yrkes- och arbetsområden men kan också inkludera frågor om skolsituation, motivation, närvaro, studieteknik, studieekonomi och studieresultat. Gruppvägledning. Stöd till studerande som avbryter. Studieplanering. Vem upprättar studieplanen tillsammans med den studerande? Hur och när följs de upp? Antagningsarbete, behörighetsbedömningar Uppföljning av före detta studerande. Handledning och samverkan med annan personal i t ex behörighetsfrågor, urvalsfrågor, utvecklingssamtal, studieplanering etc. Nätverkande med andra fhsk-syv, vägledare inom andra skol- och utbildningsformer lokalt/regionalt, arbetsförmedling, försäkringskassa, näringsliv, myndigheter. Uppsökande verksamhet genom att försöka nå dem som inte själva efterfrågar utbildning. Mätbara mål För att få vägledningsverksamheten tydlig och utvärderingsbar så är det bra att försöka formulera konkreta och mätbara mål. Några exempel: Varje antagen studerande på allmän kurs ska ha en studieplan där det klart framgår hur planeringen ser ut för att nå de kunskaper och den behörighet som är målet med studierna. Varje studerande ska erbjudas X antal vägledningssamtal (allmän kurs, särskild kurs). Varje studerande ska ha tillgång till datorstöd för vägledning/information. Varje studerande på allmän kurs ska erbjudas besök på/besök av högskola/yrkeshögskola/annan folkhögskola/yrkesvux i närområdet. Varje kursgrupp ska erbjudas stöd inför högskoleprovet. Varje kursgrupp ska erbjudas X antal lektioner med utbildningsinformation. Varje kursgrupp ska erbjudas X antal lektioner med arbetsmarknadskunskap. Varje kursgrupp ska erbjudas X antal studiebesök på lokalt näringsliv. Varje år ska samtliga avgångsstuderande från året före följas upp.

Hur kan vi arbeta med studie- och yrkesvägledning? Metoder Det finns en rad användbara professionella metoder för vägledare att välja att arbeta med - konstruktivistisk metod, lösningsfokuserad metod, livsvägledning, karriärcoachning, motiverande samtal etc. Utgångspunkter för metodplaneringen kan vara: Insikt - Här är jag! Vem är jag och var är jag; kunskap om mig själv, kartläggning. Utsikt - Hit vill jag! Min omvärld; olika alternativ, vidga perspektiv, genus-, klass- och kulturmedveten vägledning. Relationen mellan mig och mina valalternativ. Framsikt - Hur gör jag? Valkompetens, fatta beslut, handlingsplan, genomföra/handla. Verktyg och material Skapa gärna en inspirerande informationshörna på skolan med tillgång till dator, tryckt material mm. Det finns en rad användbara verktyg och webbplatser att använda både för den studerande, för vägledaren och gemensamt i vägledningssituationen. Ekonomi och resurser Studie- och yrkesvägledning sker i en kontinuerlig process och är en verksamhet som kräver resurser. Nyckeltal för vad som är en lämplig omfattning av en vägledartjänst på en folkhögskola finns inte. Detaljerad beskrivning av statsbidragsvillkoret finns inte heller. Inte heller för det övriga skolväsendet. (Men läs gärna Skolverkets Allmänna råd för arbetet med studie- och yrkesvägledning som inspiration.) Resursens storlek beror på vilka mål man sätter upp för verksamheten och vilka arbetsuppgifter man vill fylla verksamheten med. Vad är den minsta resurs man kan ha för att kunna upprätthålla kvalitet och uppfylla statsbidragsvillkoret? Ju mindre resurs desto hårdare prioritering krävs - de studerande som efterfrågar vägledning mest kanske till en del kan klara sig själva med enbart visst stöd, medan de som behöver vägledning mest kanske är de som inte självmant efterfrågar den utan måste sökas upp. Det är viktigt att studie- och yrkesvägledningen utförs och/eller handleds av kompetent personal. Om utbildad studie- och yrkesvägledare inte finns på skolan blir behovet av handledning, fortbildning och kompetensutveckling än viktigare. Om inte detta kan tillgodoses så kan det vara bättre att köpa extern vägledningstjänst. Men även då finns stort behov av handledning av den externa studie- och yrkesvägledaren kring allt som rör själva utbildningsformen folkhögskola, t ex hur fungerar skolan, behörighetsintygandet på Allmän kurs, studieomdömessättningen och de studeranderättsliga frågorna. Kompetensutveckling Det krävs kontinuerlig kompetensutveckling/omvärldsbevakning för att kunna upprätthålla kvalitet på SYV-arbetet oavsett om man har en professionell vägledare eller inte. Kompetensutveckling kan innebära t ex kunskap om aktuell forskning kring vägledningens teori och praktik, omvärlds- och arbetsmarknadsbevakning, tillgång till olika utbildningsmyndigheters information, deltagande på informationsdagar anordnade av UHR, MYH, CSN och högskolorna, regionala vägledningsfortbildningar, SYV-FHSK:s årliga nätverkskonferens, Sveriges Vägledarförenings rikskonferens etc.

Hur kan studie- och yrkesvägledningen utvärderas? Kvalitetskriterier och utvärderingsmetoder Några exempel: Är studie- och yrkesvägledningen synligt i skolans ordinarie kvalitetsarbete? Finns det där några kvalitetskriterier relaterade till vägledning? (Se Mätbara mål.) Finns det en plan för vägledningen med syfte, mål och arbetsuppgifter? Är planen relaterad både till vägledning i snäv bemärkelse och till vägledning i vid bemärkelse? Vilka är involverade i vägledningsarbetet, hur ser ansvarsfördelningen ut mellan rektor, SYV-ansvarig, undervisande personal, övrig personal? Vilka kursmoment ingår i vägledningsplanen? Hur har arbetsmarknads-, arbetslivs- och yrkesinformation integrerats i undervisningen? Hur stor är vägledarens tjänstgöringsomfattning i relation till antal studerande? Hur många vägledningssamtal har genomförts? Vad har erbjudits, vad har utnyttjats? (Se Mätbara mål.) Finns det en tydlighet och transparens i skolans information och arbetssätt vad gäller antagning, studieplanering, behörighetsgivning, studieomdömessättning? Hur många studerandeavbrott har man haft under året? Har dessa följts upp? Vilka åtgärder har vidtagits för att minska avbrotten? Har uppföljning genomförts vad gäller f.d. studerande? Vad gav det för resultat? En uppföljning kan bestå av kvantitativa resultat vad gäller fortsatta studier/arbete och kvalitativa vad gäller upplevelser; d.v.s. hur nöjda är de studerande. Problemställningar och gränsdragningsfrågor Etik För övergripande stöd i etiska frågor hänvisas till Sveriges Vägledarförenings Etiska deklaration och etiska riktlinjer, www.vagledarforeningen.org. Gränsdragningsfrågor Det är viktigt att man vid planeringen av studie- och yrkesvägledningen diskuterar vissa gränsdragningsfrågor. Var går gränsen för vilka arbetsuppgifter som ingår i vägledningsuppdraget i snäv betydelse och var kan det uppstå intressekonflikter? Går vägledning och marknadsföring att förena? (Vägledaren eftersträvar en förtroendefull relation vilket kan missbrukas i en rekryteringssituation.) Går vägledning och kurativt arbete att förena? (Var går gränsen till terapi?) Går vägledning och undervisning att förena? (Relationen vägledare/vägledd kan bli rubbad om den vägledde hamnar i beroendeställning inför studieomdömessättning.) Vem kan agera som den studerandes försvarsadvokat när det uppstår en konflikt mellan skola och studerande? 2017-11-13