Vägverket Region Väst 14033 400 20 Göteborg Mölndalsvägen 30 B www.vv.se Telefon: 0771-119 119 Fax: 031-63 51 38 Texttelefon: 0243-750 90 Henrik Erdalen VVÄvgs henrik.erdalen@vv.se Direkt: 031-63 51 97 Mobil: 0733-58 62 00 Christer Niland VVÄvgs christer.niland@vv.se Direkt: 031-63 52 05 Mobil: 070-293 52 05 Datum: 2008-07-01 Projekt: Väg 155 Sörredsmotet Objektsnummer: 85435380 Planobjekt: Väg 155 Sörredsmotet Kalkyl - PM 1. Bakgrund Objektet för kalkylen, väg 155 Sörredsmotet, ingår som del i en eventuell andra etapp av utbyggnaden av väg 155, Torslandavägen. I den första etappen sker utbyggnad av dagens trevägskorsning vid Sörred till en fyrvägskorsning. Väg 155, Torslandavägen är ett pilotobjekt inom ramen för projekt K2020 som drivs i samverkan mellan GR, Göteborgs Stad, Västtrafik, Vägverket, Banverket och Västra Götalandsregionen. K2020-projektet syftar till att skapa en gemensam framtidsbild för utvecklingen av kollektivtrafiken i Göteborgsregionen. Sörredskorsningen ses som en lämplig plats att skapa en s.k. bytespunkt då den ligger strategiskt nära stora arbetsplatser. En bytespunkt definieras enligt K2020 som: bestående av ett antal kollektivtrafiklinjer som strålar samman/korsar varandra i en punkt där resenären har möjlighet att byta mellan linjerna. Vid en bytespunkt bör det vara säkert och enkelt att ställa ifrån sig en cykel eller bli avsläppt på ett säkert sätt. Bytet vid en bytespunkt måste kunna ske effektivt. Exempel på olika typer av bytespunkter är Svingeln och Kungsten. Nedan jämförs en bytespunkt med andra typer av trafikplatser avseende funktioner. 1(10)
2. Mål 2.1 Övergripande projektmål Skapa bytespunkt för kollektivtrafik enligt K2020 Förbättrad framkomlighet för genomgående och lokal trafik Förbättrad säkerhet för genomgående och lokal trafik 2.3 Kalkylmål Målet var att få en uppfattning om kostnaden för en bytespunkt som uppfyller de angivna funktionskraven enligt ovan. Som underlag fanns två stycken idéstudier som Sweco och Ramböll upprättat på Vägverkets uppdrag, i samråd med Göteborgs Stad och Västtrafik. Kalkylmålen kan därför sammanfattas som att: Ge en sannolik slutkostnad för projektet, Ta fram slutkostnadens möjliga spridning, 2(10)
Identifiera och rangordna de största kostnadsosäkerheterna i projektet, 3. Förutsättningar och basfakta 3.1 Projektets omfattning Projektet är i dagsläget inte finansierat. I syfte att bilda underlag för kostnadsbedömningar inför kommande revidering av den regionala infrastrukturplanen har två parallella skissuppdrag utförts under vintern 2008: Nyckeln till framgång, utarbetad av Ramböll, Volvomotet, utarbetad av Sweco. Dessa idéstudier har i sin tur utgått från: Vägutredning Väg 155 Trafikanalys inom arbetsplan för väg 155 K2020 Knutpunkter och andra viktiga bytespunkter K2020 Målbild för kollektivtrafiken i Göteborgsområdet (14 september 2007, www.k2020.se). De båda idéstudierna skiljer sig åt i vissa avseenden men har mycket gemensamt t.ex. har man använt sig av en stor brokonstruktion och rampformation. Nedan anges den omfattningsbeskrivning av projektet som fastställdes som utgångspunkt för analysen (bilden visar vägutredningens förslag): 3(10)
6 körfält varav två är kollektivfält, 25,6 m vägbredd på Torslandavägen En mittbarriär av betong skiljer de mötande trafikströmmarna åt på Torslandavägen 4 körfält på Sörredsvägen Vägytor ska vara belysta Trafikplatsen ska vara planskild Mellan planen ska det finnas hiss, rulltrappa och vanlig trappa Det ska vara planskilda passager för GC-vägar och Volvospåret Tillfälliga trafikanordningar ingår Ledningsomläggningar ingår (gas, vatten, el och tele) inklusive fjärrvärmeledning på bro Inlösen av ca 4-6 bostadsfastigheter ingår Frihöjd 5.5 meter 4 hållplatslägen som vardera rymmer 2 bussar Möjligheter att vända i bytespunkten bör finnas för bussar Sörredsmotet ska vara estetiskt tilltalande Följande funktioner ingår: o Gångväg till målpunkt/bostadsområde o Vänthall, högklassigt väderskydd, man skall kunna vänta och byta väderskyddat. o Realtidsinformation o Intern skyltning o Cykelparkering o Väderskyddad cykelparkering o Anslutning till övergripande cykelnät o Pendelparkering 4(10)
o Angöring bil o Taxificka (samlad funktion med angöring bil, nära vänthallen) o Biljettförsäljning (eventuellt en automat i vänthallen) o Handel/kiosk med tillhörande kiosk o Klocka o Toalett (hör ihop med kiosk) 3.3 Projektavgränsningar Ny raffinaderiväg ingår inte Inga åtgärder på Volvospåret förutom tillfälliga trafikanordningar för tågen 3.3 Fasta kalkylförutsättningar Kalkylerna förutsätter att vi blir korrekt kompenserade för verkliga kostnadsökningar Prisnivå juni 2008. Hela investeringskostnaden oavsett vem som finansierar den. Alla kostnader, "det som det står på nedersta raden i bokföringen när alla fakturor kommit in" ingår Händelser av force majeure-karaktär ingår inte i kalkylen. Mervärdesskatt ingår ej Kapitalkostnader (räntor) under byggnadstiden ingår ej 3.4 Kalkylstruktur, WBS I bilaga 1 Väg 155 Sörredsmotet, övergripande WBS redovisas den övergripande WBS som utgjorde utgångspunkt för successivkalkylen. 4. Finansiering 5(10)
Objektet saknar för närvarande finansiering. Sörredsmotet fanns tidigare i planobjektet Bulyckevägen Vädermotet etapp I och II men utgick därifrån i vägutredningsskedet av kostnadsskäl. 5. Kalkylarbetet Fullständig osäkerhetsanalys utfördes med extern moderator. Extern moderator var Morgan Engdal tillsammans med Jens-Martin Carlson, båda från Swepro Project Management. Kalkylgruppen bestod av: tre projektledare (Vägverket); en projektkoordinator (Vägverket); en trafikplanerare (Ramböll); två uppdragsledare (Ramböll och Sweco); en trafikplanerare (Sweco); en brokonstruktör (Sweco); en geotekniker (Sweco). Totalt 12 personer. Den fullständig osäkerhetsanalys följde i huvuddrag den lathund för successivkalkylering (Version 1, 2008-03-18) som tagits fram av Vägverket och Banverket inför åtgärdsplaneringen 2010-2020. Se Bilaga 3: Kalkylbok Väg 155 Sörredsmotet samt bilaga 2: Väg 155 Sörredsmotet, WBS över Entreprenad för en detaljerad presentation av kalkylresultatet. Under framtagningen av de generella osäkerheterna identifierades också ett antal extrema risker, dvs. händelser med mycket låg sannolikhet (under 1 % fraktilen) att inträffa och som innebär ett stort hot mot projektets kostnadsmål. Dessa extrema risker kan inte antas ingå i den normala variationen men ansågs viktiga att synliggöra (se kap 6.3). 6. Kostnader och osäkerheter 6.1 Sammanfattning Baserat på förutsättningarna och tillgänglig kunskap vid analystillfället och innan särskilda åtgärder vidtas för att hantera de största osäkerheterna är den mest sannolika kostnaden ca 0,39 miljarder SEK. Ett värde på knappt 0,47 miljarder SEK har ca 85 % sannolikhet att underskridas. Osäkerhetsbedömningen i sig innehåller stor osäkerhet. Dels tacklar den, som beskrivits ovan, spannet mellan två skissförslag. Dels vet vi inte om fler skissidéer kommer formuleras eller när eventuell projektstart infaller. 6(10)
Notera också att vi tittar på en fullt funktionsutrustad bytespunkt. Det går att kalkylera utifrån enklare varianter (se kap 1). Observera också att den utförda kalkylen förutsätter 800 m ny väg 155. Med den nuvarande uppdelningen av projekten (etapp 1 och 2) bygger vi därmed 800 m väg två gånger. 6.2 De 10 största kostnadsosäkerheterna De 10 största kostnadsosäkerheterna är för närvarande: 1. Genomförande 2. Konjunktur/marknadsläge 3. Resurser, personal och material 4. Opinion/omvärld 5. Lagar och regelverk 6. Vägverket 7. Bro över väg 155 8. Ledningar 9. KC-pelare 10. Projekteringskostnaden (% av entreprenadkostnaden) Topp 1-6 är de s.k. generella osäkerhetskategorierna, vilket delvis kan antas bero på att projektets eventuella starttid är mycket osäker. En stor del av osäkerheten i broposten bedöms bero på att vi inte vet hur brons utsträckning kommer se ut över väg 155 eller vilken lösning som kommer väljas. Det är därför inte lönt, i detta skede, att bryta ned posten ytterligare. Stora osäkerheter råder beträffande ledningar i området. Ledningsposten kräver dock vidare utredningsarbete för att kunna brytas ned ytterligare. Denna nedbrytning bedöms viktig med tanke på närheten till stora industrier. Vidare föreligger mycket dåliga grundläggningsförhållanden, särskilt på södra sidan om väg 155, viket kommer kräva omfattande åtgärder. 6.3 Extrema risker 7(10)
Tre extrema risker identifierades (se kap 5): Broras tvingar bygget att stoppas Kraftiga trafikstörningar (väg- och tågtrafik) leder till stora omfattande tillfälliga åtgärder och ev. skadfeståndsanspråk Kraftiga produktionsstörningar på Volvo t.ex. tillföljd av avskuren gaseller elförsörjning ledning 8(10)
Bilaga 1 Väg 155 Sörredsmotet, övergripande WBS 9(10)
Bilaga 2 Väg 155 Sörredsmotet, WBS över Entreprenad 10(10)