Pedagogisk dokumentation och förändring av förskolans verksamhet Luleå 2012 01 19 Karin.alnervik@hlk.hj.se
Hej alla ni som ska lyssna på föreläsningen! Ni kommer att upptäcka att när jag håller i föreläsningen kommer alla bilder inte finnas i den presentation ni får här, eftersom jag inte vill dela med mig av allt just nu! Men håll till godo med dem ni får! Vänliga hälsningar Karin
Föreläsningens upplägg: Förskolan och förändringar Psykologi lärande Dokumentationspraktik Pedagogisk dokumentation Organisering av arbete med pedagogisk dokumentation Analys av förändring av verksamheten Kontrollerande eller expanderande
Bakgrund Bedömning av enskilda barn har ökat (skolverket 2004,2008) trots intentionen av att arbeta med pedagogisk dokumentation i samband med införandet av förskolans läroplan (Lpfö 1998)
De vanligaste förkommande dokumenta onssätten var portfolios eller att personal upprättade pärmar där barns utveckling kunde följas. (Skolverket 2008). Trots att över 50% av kommunerna satsat på kurser om pedagogisk dokumentation.
Haug pekar på att förskoleverksamhet inte är en lätt verksamhet att förändra. ( Skolverket, 2003)
Det är viktigt att diskurser synliggörs för att kunna öppna upp för andra rum som möjliggör andra sätt att tänka och göra praktik. (Munkhammar 2001)
Diskurs Ett bestämt sätt att tala om och förstå världen (eller utsnitt av världen) (Winter,Jörgensen&Phillips,1999/ 2000:7)
Ex den psykologisk meningsbärande diskursen (Nordin Hultman 2004)
Varför tänker vi som vi gör? Analysera självklarheter Vilka? Hur?
Synen på barns lärande Observationer/dokumentation Arbete med ett innehåll över tid Före Barnstugeutredningen Barnet liknades vid en planta. lekens betydelse betonades för barns utveckling Eller barn kan göras beredda för inlärning den pedagogiska processen skulle dokumenteras och värderas i aktivitspedagogiken. Arbetsmedelpunkt Intressecentrum Inför Barnstugeutredningen (Kärre 1971) Barns förmåga ska aktiveras Barn får inte uppleva krav Barn genomgår olika utvecklingsfaser Miljö får inte vara statisk organiseras i aktivitetsområden Material i serier för systematisk inlärning Barnobservationer för att kontrollera barnets normala utveckling Fler obs på mindre barn pga utvecklingstakten Helst i spontana situationer för då visade barnet sitt rätta jag Utgå från barns intresse Inget skrivit om temaarbete Vuxnas planering får inte gå före barnens intresse Tiden viktig för att barn ska införliva nya intryck Inför pedagogiska programmet (Bruun 1983, Johansson 1983, Norén Björn 1983) Utveckling var kulturbundet(noren Björn) De vuxne viktigare än material Barn ska handledas steg för steg Leken det viktigaste för barnets utveckling Utvärderingen kunde göras på många sätt som; observationer, dagbok, olika formulär, på konferenser, för varje avdelning, och för hela förskolan även för enskilda barn. Utvärderingarna skulle skrivas ner för att bli en bas för fortsatt planering I temainriktat arbetssätt (Bruun 1983) formuleras vikten att föra samman ämnesinnehåll och barns utveckling med arbetssättet i en pedagogisk planering (s.53 Inför förskolans införande av läroplan Lpfö (98) ( SOU..1997) Kunskap en process som förutsätter en aktiv interaktion med andra människor och fenomen i världen. Barnet en aktiv medskapare av sin egen kunskap [ ]lärande inte enbart relateras till individen utan skapas och definieras tillsammans med andra (s.57). Den pedagogiska miljön en aktiv part i det pedagogiska arbetet Pedagogisk dokumentation introducerades som ett alternativ till barnobservationer. Dokumentation för att analysera barns läroprocesser f [ ]lärare och elever/barn får makt över och rätt att själva värdera sin kunskapsproduktion. komplexitet och mångfald, mångtydighet, olikhet och ovisshet ses som en tillgång (s. 101 102) Ett integrerat arbetssätt där barnens erfarenheter, intressen och kunskaper tas som utgångspunkt. Barnen ska erbjudas ett utforskande och problemlösande arbete vilket kan erbjuda genom ett projekt och temaarbete, där barnens eget utforskande och egna frågeställningar bildar utgångspunkt för lärandet (s.57) Inför revidering av förskolans läroplan (Förslag tillvissaförtydligande Ett utforskande arbetssätt Stimulera barns naturliga lust Lek och skapande betonas för barns utveckling Stödja och utmana barns lärande. varje barns utveckling ska följas, dokumenteras och analyseras därför krävs det kontinuerlig och systematisk dokumentation för att utveckla bättre arbetsprocesser Ämnesinriktad därför inget i dokumentet om ett integrerat arbetssätt mer inriktat mot variation av hur undervisningen av ämnet kunde utföras.
Ta del av andra sätt att tänka om lärande och undervisning gör det möjligt att få syn på andra sätt att se på barnen och för att praktiken ska förändras. Bayes (2006)
För att en långsiktig vilja till förändring ska möjliggöras Krävs möjlighet att arbeta med reflektion och dokumentation Munkhammar (2001)
Diskutera Synen på barnet Kunskap och lärande Eget pedagogiskt förhållningssätt (Munkhammar 2001)
Lärande och kunskapssyn Hur tänker vi att barn lär? Vilken kunskap är viktig? Hur syns detta i miljö, material och organisation?
Andra sätt att tala om det barn än det psykologiskt meningsbärande begreppet?
Sex uppfattningar av lärande Lärande som att utöka sin kunskap memorera och återge tillämpa förstå se på något på ett annat sätt förändras som människa Lärande är i första hand att återge Lärande är i första hand att söka en mening Att erfara en aspekt av världen på ett nytt sätt Ur Marton/Booth, 1997
Konstruktionistiskt perspektiv? Utvecklingspedagogisk perspektiv?
Dokumentationspraktik Om att ge och ta mening och skapa innebörder kring material som görs om barn
Dokumentation ska göras i relation till pågående verksamhet Skolverket 2012
bedömningens didaktik Vallberg Roth och Månsson (2010)
Dokumentationspraktik hör intimt samman med hur vi ser på barn, lärande och kunskap, utveckling och vår roll som förskollärare och barnskötare
Målrelationell målrationell Strävansmål?
Olika dokumentationsformer utifrån olika teorier t ex Utvecklingspedagogik Konstruktionistisk teori Learning studies Pedagogisk dokumentation
Kunskap Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet som förutsätter och samspelar med varandra. (Lpfö98, s 6).
Kunskapsbegreppet i SOU 1992:94 Fakta information, regler, konventioner Förståelse kvalitativ dimension. Samma fenomen kan förstås på olika sätt, man kan ha mer eller mindre kvalificerad förståelse Färdighet vi vet hur något ska göras Förtrogenhet ofta förknippad med sinnliga upplevelser, ser, luktar, känner, vet när något ska avbrytas eller påbörjas
Vikten av att skapa konceptuella och kommunikativa verktyg för att kunna skapa förändring. (Nilsson 2003)
Normativ styrning För att skapa delad förståelse för uppdraget Riddersporre&Persson 2010
Organisationskultur Språk handling material (Alvesson 2007)
Barns utveckling och lärande ska göras i relation till den pågående verksamheten (s. 5 skolverket 2012)
Samtidighet När personalen dokumenterar, följer upp och analyserar det enskilda barnets utveckling och lärande blir det samtidigt ett sätt att dokumentera, följa upp och analysera verksamheten och personalens förhållningssätt. Och när de dokumenterar, följer upp och analyserar den pågående verksamheten blir det samtidigt ett sätt att dokumentera och följa upp de enskilda barnens pågående utveckling och lärande. Just för att barnen är en del av den pågående verksamheten och därmed inte kan skiljas från densamma.(skolverket 2012 s.29)
Förskollärare gör pedagogik (Kolle, Larsen et al. 2010). Professionen är mångfacetterad och i arbete med pedagogisk dokumentation kan fragment av det pedagogiska görandet synliggöras (a.a)
Konceptet kring arbete med pedagogisk dokumentation Tilltro till kompetenta, utforskande barn och fsk/bsk En praktik som bygger på experimenterande och lekfullhet Miljö och material för att kunna experimentera och utforska Tron på betydelsen av kollegiala lärandet
Kultur av samarbete, reflektion och kommunikation. Att bygga en sådan kultur/../ är ett omfattande arbete som kräver lång tid, en professionell inställning samt en vilja att granska sina egna handlingar och ställa sig i dialog med andra (Sou 1997, s.98)
Från kvalitet till meningsskapande Postmoderna perspektiv exemplet förskolan Gunilla Dahlberg Peter Moss Alan Pence
Diskursen om meningsskapande Att få någon förnuftig mening i det som pågår konstruera och skapa mening I interaktion med andra göra världen meningsfull Reflekterande tänkande kommunicerande reflektion Ett mötets etik som betonar betydelsen av meningsskapande i dialog med varandra Vad är ett gott arbete hur kan det definieras hur kan det genomföras
Den kultur och kunskaps skapande människan inte definiera världen för barnen utan en vilja att dela världen med dem
Från början 1990 talet började pedagogisk dokumentation introduceras i Sverige
Vad innebär pedagogisk dokumentation? kollektivt reflektionsarbete göra val lärandets process snarare än mål och resultat (Lenz Taguchi 2000)
Diskussionerna och dialogerna gör dokumentationen till pedagogisk dokumentation (Skolverket 2012, sid 15)
Pedagogisk dokumentation Multiavsiktligt (Rinaldi)
Pedagogisk dokumentation Verktyg för att följa hur grupper av barn utvecklar sina idéer, teorier och förståelse (Project Zero 2001; Edwards 2002)
Började som ett sätt att Ge barnet en röst
Pedagogisk dokumentation Process och innehåll (Dahlberg mfl 2002)
Projekt kopplat till pedagogisk dokumentation Fokus i ett sådant arbete, för både barn och vuxna är lärandets process (Lenz Taguchi 2000s. 110)
Alltför tydliga målsättningar anses motverka pedagogiska syften som delaktighet, dialog, tilltro, tillit,fantasi och kreativitet Kunskapsprocessen ses inte som progressiv trappa där barnet går från diffusa eller primitiva föreställningar till mer komplexa och avancerade istället en social och kooperativ konstruktionsprocess barn emellan, och mellan barn och vuxna..(lenz Taguchi 2000s. 111 )
Dahlberg, Moss et al.(2002) skriver om den kraftfulla potentialen i att inte veta (s. 254) vilket innebär att acceptera osäkerhet och sökande och istället leta efter nya vägar.
Emancipatorisk förskollärare skulle ta makt över praktiken (Lenz Taguchi 2000)
problem Tillgången till dokumentationsverktyg Tidsproblematik både vid observation och analysarbete Se det meningsfulla i att dokumentera det som barn håller på med förhandlingen mellan innehållet och processen svårt, när man varit van att bedöma barn efter uppställda mål
Svårigheter Att bli en integrerad del i verksamheten Hur en organisation kan byggas upp för att arbetet med pedagogisk dokumentation ska fortgå och fördjupa arbetet (Skolverket 2012)
etik och kritik Barn bedöms även i arbete med pedagogisk dokumentation (Bjervås 2011) Risk för att barn ses som objekt och inte skyddas. (Lindgren, Sparrman) Barn kan jämföra sig med varann när bilder hängs upp på väggarna
Dokumentationerna ska idag finnas bland barnen ska i första hand användas tillsammans med barnen och kunna användas av barnen (Skolverket 2012)
Då blir pedagogisk dokumentation en tranformativ kraft i arbetet (Dahlberg) eller en aktiv agent (Lenz Taguchi)
Vilka förändringar har arbetet med pedagogisk dokumentation skapat i förskolans verksamhet? Förskolepersonals berättelser om hur arbetet med pedagogisk dokumentation förändrat den pedagogiska praktik
En etnografisk studie utifrån samtal med och mellan förskolepersonal som möts i ett projekt Minnen och berättelser om vad arbete med pedagogisk dokumentation inneburit för förändring av verksamheten sedan de startade på mitten av 1990 talet fram till projektets första år.
En lång resa till det läget och det sättet vi arbetar och tänker på nu Hur en pedagogisk ledare beskriver bakgrunden till den pedagogiska praktiken
Verksamhetsteori Människans handlingar omgärdas av något en verksamhet Medvetandet förändras, existerar och kan förstås i sammanhanget människans interaktion med världen Utgångspunkt en verksamhet och vad denna verksamhet är orienterad mot vilket är socialt och kulturellt betingad
verktyg (medierande artefakter) subjekt objekt
Verktyg/Medierande artefakter? de resurser, såväl språkliga (eller intellektuella) som fysiska, som vi har tillgång till och som vi använder när vi förstår vår omvärld och agerar i den (Säljö 2000, s.20)
Objektet Människans verksamhet när riktad mot ett objekt Kan vara ting, människor, Teorier modeller
Vad vi ser är bara toppen på ett isberg när vi ser någon observera Någon som observerar med hjälp av verktyg som idéer, kamera och fokus Observations material Förskollärare Barns utforskande, strategier, hypoteser
Aktivitetshierarkin (Dokumentationspraktik) (enl Leontievs nivåer ) Verksamhet (activity) Dokumentationsverksamheten periodiskt och över tid ( uppfyller ett motiv) Särskiljs av vilket objekt verksamheten riktas mot Handlingar(actions) Målinriktade tidsbegränsade dokumentationsaktiviteter Operationaliserade aktiviteter (operationer) skriva, fotografera använda dator
Engeströms modell av verksamhetsteori (1987) Medierande artefakt Subjekt Objekt Utfall regler gemenskaper arbetsfördelning
Motsättningar Resurstillgångar krav på resultat Internt Motsättningar mot angränsande verksamheter Motsättningar mellan hur verksamheten sker idag och hur den potentiellt skulle kunna se ut (Engeström)
2 organisatoriska aspekter Att organisera och skapa strukturer för hela enheten organisera och skapa strukturer för förskolegruppen
Organisering av praktiken Sortering med hjälp av Engeström
Fem moment när p.d kopplas till ett projektarbete Förberedelse pedagoger, barn och föräldrar Observationstillfälle Reflektionstillfälle Sammanställning och meningsskapande av dokumentationsmaterial både i form av berättelser och skapande av teorier Aktiviteter för förberedelse för fortsatt lärande
E X P A N D E R A T Förbereda projekt reflektion L Ä R A N D E observation förbereda (fortsättning) sammanställning Berättelser i rörelse
En expansiv omvandling är fullständig när objektet och motivet för verksamheten har rekonceptualiserats till en vidare och radikalare horisont av möjligheter än tidigare verksamhetssystem (Engeström, 2005).
Engeström beskriver det utifrån en modell formad som en cirkel i många av sina artiklar eller böcker. Cirkeln och kan förstås som en kollektiv resa genom den proximala zonen.
Expanderat lärandecirkeln Konkretisering genom praktiskt och konceptuellt implementering ( implementering the model) Ifrågasättande av den nuvarande praktiken eller kunskap (questioning) De nya idéerna diskuteras och provas ( examining the model) Analys av situationen med tillhörande fråga; varför gör vi detta? (historic genetic, actual empirical) Problemlösning och modellering av nya arbetsformer ( modeling) Engeström (2005)
En process där deltagarna går från de abstrakta till det konkreta genom att diskutera och reflektera både epistemologiska frågor och prova olika handlingar som skapar lärande. Dessa handlingar formar en expansiv cykel (Engeström and Rückriem 2005)
Processen av expanderat lärande inkluderade objektet/ objekten (som i denna studie innebär dokumentationsarbetet) liksom de medierande artefakterna (tanke och språk) och perspektivet hos deltagarna.
Förändringen sker succesivt utifrån de problem och motsättningar som efterhand uppkommer i hela det komplexa verksamhetssystemet (2008 s. 131). I och med detta skapas double bind situationer (Engeström), vilket innebär att det finns konflikter i systemet som kräver en omvärdering av aktiviteten och ett nytt sätt att tänka eller åtminstone agera Hållsten 2008,s.39
Analys av samtal och berättelser
Det kultur och kunskapsskapande barnet Ställa sig i relation till ett innehåll/ämne Verktyg för arbete med lärande Expanderad kunskapsdomän Arbeta iprojekt Miljö och material
Vad händer när man pratar kring en dokumentation? Dialog med praktiken Lägga teorier på bordet Lägga praktiken på bordet
Ateljeristor och pedagogistor Utvidgad kollegialitet Kollegialitet många som lägger sig i Nätverk som arbetsgrupper
Proximal zon i organisationen Cole (2006) menar att zonen för utveckling kan byggas som system genom att skapa heterogena mötesplatser för olikhet där det handlar om ett tillåtande klimat för nya idéer och sätt att göra saker på som gemensamt kan diskuteras och provas
Vygotsky s proximala zon beskriver utveckling som vertikal medan Engeström menar att det lika mycket kan handla om a question of entirely different world meeting (s.45) som istället handlar om ett horisontellt möte. Med hänvisning till Kramsch (1993) som kallar dessa mötesplatser för contact zone eller third space (Gutierrez, Rymes & Larssons, 1995)
Anknytning till Engeströms tankar om konflikter som förändringsbärare.. Genom att många lägger sig i praktiken skapas konflikter som kan skapa förändringsvillkor
Första ordningens lärande (Engetröm) Det villkorade lärande Ungefär som imitation Härma det lättillgängliga
Andra ordningens lärande Den dolda läroplanen Man lär sig förvärva allmänna mönster Utforskande lärande mer att ge förklaringar och konstruera teorier än att förändra
Tredje ordningens lärande Analysera sammanhanget försöka skapa ett nytt sätt att agera i praktiken Arbetslaget öppnar upp för möjligheterna att förändras börjar med att omdefiniera objektet, verktygen och de sociala strukturerna
Färdigt material och snabba lösningar? Reflektioner vid en förskolemässa
Dokumentation för att kontrollera eller för att expandera lärandet Förskolans nya utmaningar
Etisk eller kontrollerande dokumentationspraktik?
Vad innebär en etisk praktik? En demokratisk mötesplats Ett erkännande av barns perspektiv Ett sökande hos både barn och pedagoger där bägge kan ses som subjekt och meningsskapande ett sökande efter det tredje ( något som får ett reellt värde ur bägges perspektiv) (fritt Östrem 2008. Östrem tar sin utgångspunkt i en norsk filosof; Hans Skjervheim i essän Deltagar og tilskodar från 1957 )
Hur ser organisationen ut idag? Hur skulle ett systematiskt arbete utvärderingsarbete kunna organiseras?
Praktiskt exempel från en verksamhet på systematiskt dokumentationsarbetet från förskolan HallonEtt/Jönköping under ett år.
Återkoppling på PowerPointpresentationen Projekt, vägval Utvecklingssamtal, enskilt eller i grupp Utvärdering, traditioner december Projektet fortsätter, fördjupning Litteraturseminarium Medarbetarsamtal Samtal om nästa läsårs projekt Kollegial utvärdering Ge barnen en röst Planeringsdag, föräldramöte, vilken riktning ska projekt ta Observationsperiod, samla material september mars Inledning av utvärderingen, extern utvärderare Utvecklingssamtal, enskilt eller i grupp Återkoppling på PowerPointpresentationen Förbereda miljön, Välkomnande av nya barn och deras familjer Workshops inför projektet juni Semestertider Sammanställa och utvärdera, Samtalsdag med varje avdelning