Digitalisering grundskola och gymnasieskola Modul: Digitalt berättande Del 4: Elever producerar digitalt Formellt och informellt lärande på nätet Lennart Rolandsson, universitetslektor i didaktik vid Uppsala universitet Det digitala samhället erbjuder en situation där skolan inte nödvändigtvis är den dominerande aktören för utbildning. I rapporten Svenskarna och Internet (Findahl & Davidsson, 2015) framgår att 97 % av 12-15 åringarna använder sig av Internet dagligen. Även om nätet i mångt och mycket används som rent nöje ska vi inte bortse från att det även fungerar som en kunskapsförmedlare (Hylén, 2013). Vi lär oss ständigt nya saker via exempelvis Google, YouTube och tillsammans med andra i olika sociala kontexter. Detta kan leda till en förändrad syn på lärande, utbildning och skola, och även påverka lärarrollen. Om nätet ska användas för undervisning i skolan, blir det intressant att undersöka hur man skulle kunna tillvarata elevers informella lärande dvs. det lärande som sker då eleven på sin fritid självmant tar till sig ny kunskap på nätet. Vi behöver diskutera vad det är som gör en plats på nätet så intressant att många väljer den för att dela, skapa och lära tillsammans. Digitalisering omförhandlar lärarrollen De senaste åren har trycket på en digitaliserad skola ökat. Man önskar en skola som följer teknikutvecklingen i samhället (SOU 2015:91). År 2011 fick svensk skola en ny läroplan som pekade på skolans uppdrag att använda digitala verktyg för att alla elever skall utveckla demokratisk kompetens och kommunikativ förmåga (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). År 2013 fick Sveriges kommuner och landsting i uppdrag av regeringen att driva på skolans digitalisering. 2016 gav Skolverket förslag på nationella strategier för digitalisering av skolväsendet samtidigt som man gav förslag kring förtydligande av läroplanen gällande digitaliseringen (Skolverket, 2016). Tillgången till digitala verktyg är idag god i många skolor. Trots detta tycks undervisningen inte ha förändrats i någon större utsträckning. Enligt forskning verkar tekniken framförallt användas till informationssökning, skrivande och till att göra presentationer (Grönlund, 2014). Det finns alltså ett stort behov av en förändrad it-undervisning. Något Skolverkets it-uppföljning också styrker: det finns ett stort behov av kompetensutveckling inom digitaliseringsområdet på alla nivåer inom skolan (Skolverket, 2016). I en nyligen publicerad rapport från Norge (Ekspertgruppa om lærerrollen, 2016) framgår att en digitalisering av den norska skolan ställer krav på en ny lärarroll. Det krävs också djupare ämnesdidaktiska kunskaper samt en god förståelse bland skolledare och lärare av hur it och digitala medier kan användas för att utveckla elevernas problemlösningsförmåga och deras kritiska tänkande. Detta är dock ingen direkt nyhet. Redan på 1990-talet arbetade Jedeskog (1996, 1998) med att problematisera it och undervisning. Hon sökte en förståelse för hur it användes i undervisningen och kunde då konstatera att it-användandet hos lärare behövde utvecklas. Nu nästan 20 år senare i nämnda norska expertgrupp konstaterar man www.larportalen.skolverket.se 1 (5)
att lärarna själva antagit utmaningen, då de uppfattar digitaliseringen som en starkt drivande faktor bakom lärarrollens förändring. Lärarna inser att det krävs nya kunskaper och förmågor för att använda it och digitala medier i undervisningen. Diskussionen om skolutveckling har därför förskjutits från undervisningens utformning till lärares ämnesdidaktiska kompetens. Det finns med andra ord en större medvetenhet idag om ämnesdidaktisk reflektion i respektive ämne (Rolandsson, 2015). Informellt och formellt olika miljöer för lärande I takt med samhällets digitalisering har gränsen mellan lärande på nätet och lärande i skolan blivit otydligare. Internet erbjuder publika och informella miljöer där elever har möjligheter att lära på annat sätt än det skolan vanligtvis erbjuder. Ett välkänt exempel är Khan Academy som används över hela världen. Khan Academy är en ideell organisation, grundad 2006 av Salman Khan, som erbjuder praktiska övningar och instruktionsfilmer på nätet. Här kan man i egen takt välja vilka områden man önskar öva sig inom såsom matematik, vetenskap, datorprogrammering, historia, konsthistoria, ekonomi och mycket mer. Ett svenskt exempel är Daniel Barkers flippade filmer för fysik och matematik. Två, av många, exempel som visar på möjligheter för elever och lärare att använda nätbaserade källor i sitt lärande och i sin undervisning. Samhörighetsutrymmen White och Le Cornu (2011) gör en tydlig distinktion mellan två grupper av nätanvändare som de benämner bofasta och besökare. De bofasta är de som använder mycket av sin tid till att umgås, lära sig nya saker, undervisa och byta material medan besökarna är de som endast använder nätet som ett verktyg. Lite förenklat kan man säga att läraren, medvetet eller omedvetet, anpassar sin undervisning och sina uppgifter efter antigen den ena eller den andra gruppen av användare. Skolans undervisning har tenderat att bygga mer på ett tillvägagångssätt som passar de så kallade besökarna. Detta kan medföra att undervisningen känns främmande för många av de bofasta som vanligtvis använder sig av nätet på ett mer djupgående sätt utanför skolan. Läraren har därför en utmaning i att utforma och utveckla undervisningen för att även passa dessa elever men kanske framför allt för att bättre tillvarata potentialen i digitaliseringen. Enligt forskning, är samhörighetsutrymmen exempel på virtuella platser där grupper av människor samlats på grund av ett delat intresse eller en gemensam aktivitet. Enligt Gee (2005) kan dessa utrymmen överbrygga eventuella hinder som finns (ålder, ras, socioekonomisk status och utbildningsnivå) och dessutom tillåta varje användare att delta i den grad som han/hon själv önskar. En finess med dessa platser är att experter och nybörjare har möjlighet att delta på lika villkor, under förutsättning att de följer vissa oskrivna regler t.ex. att du bara delar sådant du känner till, att du använder referenser som styrker dina påståenden och att du ger återkoppling och kommentarer enbart inom områden där du är kunnig (Jenkins, 2009). Dessutom är denna typ av utrymmen mycket kreativa miljöer från vilka nya estetiska experiment och innovationer kan uppstå (Blau, 2005). Enligt Jenkins (2006) och Gee (2005) sker skapandet av denna typ av samhörighet, på grund av de känslor och de behov som uppstår då man delar, bekräftar, kommenterar och gillar. En liten www.larportalen.skolverket.se 2 (5)
bekräftelse i form av en kommentar kan skapa stora effekter och leda till oanade samarbeten där det finns människor som är villiga att investera av sin tid. Sociala medier och Internet erbjuder stora möjligheter för att samla experter som har möjlighet att fokusera inom ett smalt kunskapsområde. Det är därför inte förvånande att man kan hitta dessa utrymmen eller platser på till exempel Facebook, Youtube eller Twitter. Platser där specifika målgrupper samlas för att kommentera, bidra i diskussioner och skapa nytt material. I informella miljöer på nätet finns därför många exempel på hur undervisning kan organiseras. Gee och Hayes (2009) konstaterar att lärandet i klassrummet är ganska förutsägbart, medan platser på nätet förändras och exploateras utifrån användarnas intressen och aktiviteter. Detta konstaterande återkommer även i studier av Black (2005a, 2005b) då hon beskriver en viss typ av återkoppling (jfr engelska editorial feedback), som kan uppstå då man arbetar med kamratbedömning ( peer-to-peer ) för att växa i sitt skrivande och läsande. En situation som är vanlig i informella miljöer på nätet. Dessutom kan man tänka sig att i den bästa av världar så kommer elever att uppleva hur kvalitén på deras arbeten blir en konsekvens av andras engagemang, samarbete och kommentarer. Elever som får arbeta i ett sådant sammanhang erbjuds en god miljö för lärande. Elever får direkt återkoppling från andra, på något de själva skapat. Sammanfattning I takt med samhällsförändringar och ny kommunikationsteknik, förändras också skolan och dess arbetssätt. Genom att studera samhörighet på nätplatser kan lärare reflektera kring lärande på nätet. En rimlig utgångspunkt för undervisning är att elever har olika erfarenheter av lärande i informella miljöer. En god ambition för undervisning är därför att läraren designar undervisning, så att elever upplever att kvalité är en konsekvens av utbyte med andra och den interaktion man erhåller. I informella sammanhang kan man uppleva hur grupper inom vissa samhörighetsutrymmen uppstår och försvinner efter behov, medan skolans uppdrag och lärares arbetssätt är betydligt svårare att förändra. Lärarens uppgift blir att hitta arbetssätt där informella sammanhang kan användas i formella miljöer. Ytterst kanske det innebär att gränsen mellan det informella och det formella kommer att suddas ut. Kanske kan det vara dina elever som tillsammans med dig lyckas sudda ut gränsen mellan det informella och det formella lärandet. En spännande utmaning som kräver mod och stöd från kollegor. www.larportalen.skolverket.se 3 (5)
Referenslista Blau, A. (2005). The Future of Independent Media. Deeper News 10, 1, 3, http://www.gbn.com/articledisplayservlet.srv?aid=34045. Black, R. W. (2005a). Access and Affiliation: The Literacy and Composition Practices of English Language Learners in an Online Fanfiction Community. Journal of Adolescent & Adult Literacy 49, 2, 118 128; Black, R. W. (2005b). Online Fanfiction: What Technology and Popular Culture Can Teach Us about Writing and Literacy Instruction. New Horizons for Learning Online Journal 11, 2. Ekspertgruppa om lærerrollen. (2016). Om lærerrollen. Et kunnskapsgrunnlag. Findahl, O. och Davidsson, P. (2015). Svenskarna och Internet - 2015 års undersökning av svenska folkets internetvanor. Rapport publicerad av iis. Fullan, M. och Stiegelbauer, S. (1991). The New Meaning of Educational Change. School Effectiveness and School Improvement, 2, 4, 336-343 Gee, J. P. (2005). Semiotic Social Spaces and Affinity Spaces: From The Age of Mythology to Today's Schools. In D. Barton & K. Tusting (Eds.), Beyond communities of practice: Language, power and social context (pp. 214 232). Cambridge: Cambridge University Press. Gee, J. P. och Hayes, E. (2009). Public Pedagogy through Video Games: Design, Resources & Affinity Spaces. Game Based Learning. Retrieved from http://www.gamebasedlearning.org.uk/content/view/59/. 2009. Jedeskog, G. (1996) Lärare vid datorn. Sju högstadielärares undervisning med datorer 1984-1994. Linköpings universitet. Skapande vetande. Jedeskog, G. (1998) Datorer, IT och en förändrad skola. Lund: Studentlitteratur. Jenkins, H. (2006). Convergence Culture: Where Old and New Media Collide. New York: New York University Press. ISBN 0-8147-4281-5. Jenkins, H. (2009). Confronting the challenges of participatory culture: media education for the 21st century. Cambridge, MA: The MIT Press. Hylén, J. (2011). Digitaliseringen av skolan. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur. Kirkpatrick, H. och Cuban, L. (1998). Computers Make Kids Smarter Right?. TECHNOS Quarterly For Education and Technology, 7, 2. Hämtad från http://www.technos.net/journal/volume7/2cuban.htm www.larportalen.skolverket.se 4 (5)
Rolandsson, L. (2015). Programmed or Not: A study about programming teachers beliefs and intentions in relation to curriculum. Doktorsavhandling. KTH, Skolan för teknikvetenskaplig kommunikation och lärande (ECE), Lärande, Teknikdidaktik. Skolverket. (2011a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Fritzes. Skolverket. (2011b). Kunskapsbedömning i skolan praxis, begrepp, problem och möjligheter. Stödmaterial. Stockholm: Elanders Sverige. Skolverket. (2016). It-användning och it-kompetens i skolan. Skolverkets IT-uppföljning 2015. Hämtad från https://mail.uu.se/owa/redir.aspx?c=ho56k6wnvov7oygu3vzvm71lebnw300vkuf6 P- m8xjkfhewszehtca..&url=http%3a%2f%2fwww.skolverket.se%2fpublikationer%3fi d%3d3667" \t "_blank SOU 2015:91. Digitaliseringens transformerande kraft vägval för framtiden White, D. och Le Cornu, A. (2011). Visitors and Residents: A new typology for online engagement. First Monday, 16, 9. www.larportalen.skolverket.se 5 (5)