Organisationsformer för att möta VA-branschens utmaningar Göteborg 24 januari 2013 Magnus Montelius
9.45-10.00 Välkomna till seminariet Program 10.00-10.20 Varför samverka? Ökade krav på vattentjänstorganisationerna och samverkan som möjlighet. 10.20-10.40 Vad säger lagen? Möjligheter och begränsningar vid samverkan kring VAverksamhet. 10.40-11.00 Vilka organisationsformer används och vad är erfarenheterna? 11.00-11.30 Exempel 1: Vatten och Miljö i Väst AB (VIVAB) Magnus Montelius, Svenskt Vatten Gilbert Nordenswan, Svenskt Vatten Anna Thomasson, Lunds Universitet Margareta Björksund, VD LUNCH 12.30-13.00 Exempel 2: Trollhättan Energi AB Johan Bengtsson, Affärsområdeschef 13.00-13.30 Exempel 3: Nordvästra Skåne Vatten och Avlopp (NSVA) Ulf Thysell, VD 13.30-14.00 Exempel 4: Lahomsbuktens VA Lennart Lorick, VA-chef Lena Olofsdotter, Ordförande KAFFE 14.30-15.30 Diskussion
Vad Svenskt Vatten arbetar med i organisationsfrågan PM och PP-presentation i Svenskt Vattens budskapspaket finns på hemsidan Stöd till forskningsprojekt (genom SVU) om organisation och samverkan pågår Seminarier om erfarenheter från olika organisationsmodeller
Vad och varför? Frågeställningen Vilka är branschens utmaningar? Hur kan olika organisationsformer möta dessa? Vilka är erfarenheterna i Sverige? Vad har olika organisationsformer uppnått? Hur? Genomförande av organisationsförändringar. Hur kan olika organisationsbildningar ske rent konkret? (Beslutsprocesser, bolagsbildning, att tänka på.)
VA-branschens utmaningar Klimatförändringen ställer nya krav på dricksvattenproduktion och ledningsnät Miljökraven ökar. Ökade kostnader Förnyelsetakten av ledningsnäten behöver öka Vattentjänstföretagen får allt fler och diversifierade uppgifter som hantering av biogas och slam samt uppströmsarbete Vattenförvaltning förutsätter samverkan mellan kommuner inom samma avrinningsområde Branschen står inför generationsskifte. Det är viktigt att skapa en organisation som kan rekrytera och behålla medarbetare.
Hur kan olika modeller för VAorganisationer: Optimera investeringar Skapa kapacitet för utveckling Säkerställa strategisk VA-planering Utveckla uppströmsarbete och kommunikation Utveckla administration, upphandling, ekonomistyrning, IT etc. Utveckla slamhantering och biogas Rekrytera och behålla personal Utveckla samverkan med andra kommuner inom Vattenförvaltningen
Egna förvaltningars drivkrafter för ökad samverkan: Optimera investeringar? Skapa kapacitet för utveckling? Säkerställa strategisk VA-planering? Utveckla uppströmsarbete och kommunikation Utveckla administration, upphandling, ekonomistyrning, IT etc.? Utveckla slamhantering och biogas? Rekrytera och behålla personal? Utveckla samverkan med andra kommuner inom Vattenförvaltningen?
Svenska VA-organisationer exempel på samverkan Regionala organisationer/bolag för hela VAverksamheten i flera kommuner. Gemensamt bolag eller kommunalförbund. Samverkansorganisationer för delar av verksamheten, t ex genom interkommunalt bolag/kommunalförbund för vattenproduktion eller avloppsrening. Samverkan med andra verksamheter inom kommunen genom multi-utility bolag eller gemensam förvaltning
Vertikal och horisontell integration
VA-organisationer i svenska kommuner regional samverkan multi-utility eget bolag egen kommunal förvaltning 13% 14% 73% 70% 3%
Regionala bolag för delar av verksamheten 36 kommuner har bildat totalt 7 stycken bolag/kommunalförbund för dricksvattenproduktion. 24 stycken kommuner har bildat totalt 3 stycken bolag/kommunalförbund för avloppsrening.
Vilka skäl till samverkan brukar anges? Stordriftsfördelar främst i storstadsregioner med stora möjligheter till saminvesteringar Möta ökande kostnader med starkare organisation Behålla kritisk massa för glesbygd med minskande befolkning Öka kapacitet i tillväxtområden med stark utvecklingstryck Renodla VA-frågorna i gemensam organisation (regionala organisationer och bolagisering) Hitta synergier med annan kommunalteknisk verksamhet (multi-utility)
Vilka är utmaningarna vid förändring av organisation? Det är en tidskrävande process Det handlar mycket om att möta framtida utmaningar och fokus hamnar lätt på mer omedelbara problem Heterogena organisationer i de olika grannkommunerna Processen förutsätter samsyn kring utmaningar och mål mellan - förvaltning och politisk ledning inom kommunen - politisk ledning i grannkommuner - förvaltningar/bolag i grannkommuner Osäkerhet kring fördelar med samverkan och olika modeller
Kommunikation och samordning inför regional samverkan Kommun 1 Kommun 2 Politiska beslutsfattare Förvaltning/bolag