En modell för framtiden. Exemplet VA SYD så här samarbetar två städer om det livsviktiga vattnet

Transkript

1 En modell för framtiden Exemplet VA SYD så här samarbetar två städer om det livsviktiga vattnet

2

3 Det krävdes uthållighet Jag ryser när jag tänker på hur nära det var 1994 att Anglian Water hade tagit över driften av Malmö Vattenoch Avloppsverk från kommunen. Men vattenverket stannade i kommunens regi tack vare ett enormt engagemang från Kommunals medlemmar på vattenverket, kloka socialdemokratiska politiker och ledningen för vattenverket. Jag tror på facklig politisk samverkan. Det är inte alltid det går att avläsa så konkreta resultat som i det här fallet. Det krävde engagemang och uthållighet egenskaper man verkligen behöver i fackligt arbete. Sedan 1994 har mycket positivt hänt. I januari 2008 bildades VA SYD, som är ett kommunalförbund mellan grannkommunerna Malmö och Lund. Det är ett exempel på offentlig-offentlig samverkan. Samordningen ger vinster och med större resurser kan kvaliteten förbättras ytterligare och arbetet göras intressantare. Ett av skälen för att bilda kommunalförbundet var att kunna rekrytera, behålla och utveckla skickliga yrkesarbetare, t ex rörläggare. För Kommunal och för ISKA, Internationalen för Stats- och Kommunanställda, den globala fackliga federationen, är det en självklarhet att alla människor ska ha tillgång till bra och rent vatten och att samhället ska sköta och ansvara för vatten- och avloppsverksamheten. Vatten är en mänsklig rättighet och ingen vanlig handelsvara. Svenska Kommunalarbetareförbundet har tagit fram denna broschyr för att visa ett exempel på hur offentlig vattenverksamhet kan tryggas och utvecklas. Augusti 2008 Ylva Thörn Förbundsordförande Svenska Kommunalarbetareförbundet Ordförande Internationalen för Stats- och Kommunanställda

4 Så vann vi kampen om vattnet Du vrider på kranen och vattnet strilar. Det är gott, rent och billigt. Så fungerar det i Sverige, men för miljontals människor i världen påverkas tillgången till vatten av kortsiktiga affärsintressen. I mitten av 1990-talet styrdes Malmö kommun av borgerliga partier. De ville lägga ut VA-verksamheten på entreprenad och de stora europeiska vattenföretagen inbjöds att lägga anbud på verket. Motståndet var stort bland såväl kommunens invånare som anställda och ledning på VA-verket. Kommunal, som organiserar anställda på vattenoch reningsverk, samarbetade med socialdemokratiska politiker för att rädda vattnet kvar i offentlig regi. Även ledningen ville att verket skulle fortsätta att drivas av kommunen och tillsammans med facket krävde de att få lägga ett anbud på den egna verk- samheten. Ett gediget utredningsarbete, där facket deltog med sin kunskap och kompetens, visade att kommunen hade mycket goda förutsättningarna att själv driva och utveckla verksamheten. Förutom vattenverkets eget anbud kom anbud från fem företag. Beslutet om entreprenaden skulle fattas samma år som Sverige hade allmänna val till bl a kommunfullmäktige. Kommunal och socialdemokraterna lyckades på olika sätt fördröja beslutet. Så kom själva valet och socialdemokraterna vann. I anbudsförutsättningarna hade angivits att det skulle vara väsentlig skillnad mellan det vinnande anbudet och de övriga. Skillnaden var mycket liten mellan anbuden från kommunen och Anglian Water. Efter valet beslutade den nya majoriteten att behålla vattnet i kommunens regi. Men utan fackets kamp tillsammans med ledningen och socialdemokratiska politiker hade Malmö VA hamnat hos Anglian Water.

5 Kommunalförbund en demokratisk lösning för VA-verksamheten Inom EU har kraven på vatten- och avlopp s verksamhet (VA) skärpts när det gäller kvalitet och miljö. EUs dricksvattendirektiv ställer skärpta krav på ytterligare åtgärder för att trygga dricksvattnets kvalitet. Anläggningar behöver också byggas ut för att ta hand om avloppsslam och för kretsloppsanpassning. Vatten- och avloppsbranschen står inför ett generationsskifte, som kräver nyrekryteringar. Hållbara och långsiktigt bra lösningar på hur vattnet ska komma från källa till kran och sedan renas är nödvändiga. I Sverige är det kommunerna som ansvarar för vatten- och avloppsverksamhet och VA-lagen ger möjligheter för kommunerna att samverka. Ett bra sätt att klara detta är regional samverkan och större enheter i form av kommunalförbund, där kommunerna med gemensam kraft sköter sin vattenförsörjning. Och många kommuner är intresserade av sådan samverkan. De två grannstäderna Lund och Malmö har sammanlagt invånare. Båda har i centralorten ett förhållandevis gammalt ledningsnät som efter hand kommer att behöva förnyas och förbättras. Flera utredningar om vatten- och avloppsfrågan har avlöst varandra genom åren innan kommunerna bestämde sig för denna lösning. Tjänstemän och politiker från de båda kommunerna har varit engagerade i en process för att kunna förverkliga ett samarbete. En referensgrupp med fackliga representanter har också varit delaktiga. Personal från de båda kommunernas vatten- och avloppsverk involverades i processgrupper och kom med synpunkter om allt från IT, taxor och underhållsplanering till miljöaspekter. De har diskuterat problem och stötestenar vid en samverkan, samt lämpliga samverkansformer. Så den 1 januari år 2008 bildades kommunalförbundet VA SYD som ett första steg för att skapa en regional vatten- och avloppsverksamhet. Målet är att fler kommuner i regionen inom de närmaste åren ska gå med i VA SYD. Vitsen med kommunalförbund som verksamhetsform Grundidén med kommunalförbund är att utnyttja de samverkande kommunernas anläggningar, utrustning och kompetenta medarbetare över kommungränserna. Att göra så ger stora effektivitetsvinster. En politisk organisation, förbundsfullmäktige, garanterar politikernas inflytande och insyn. Genom ägarnämnder har politikerna i varje kommun dessutom kvar sitt lokala inflytande över verksamheten. Fackliga representanter deltar i styrelsemötena. Kommunerna har skilda ekonomier, och ärver därför inte varandras egendom eller underhållsberg. Det finns fler fördelar med kommunalförbund: Personalens kompetens och yrkeskicklighet tas tillvara och det blir lättare att rekrytera personal. Det blir enklare att samordna nödvändig jour och beredskap. Kunderna kan erbjudas ökad tillgänglighet och service genom samordnat IT-stöd. Resurserna kan samutnyttjas när det gäller till exempel debiteringssystem, planering, projektering, karthantering, driftövervakning, underhåll av rörnäten, akuta reparationer, laboratorieverksamhet, förråd och verkstäder. Dessutom kan utrustning köpas in gemensamt. Miljöarbetet utvecklas på olika sätt, t ex kan avloppsslammet tas om hand på ett rationellt sätt. Sist men inte minst betyder samordningen att vattnet blir billigare för invånarna i Malmö och Lund. De betalar 2.65 kronor per kubikmeter det betyder att invånarna inte betalar mer för liter kranvatten än för 1 liter buteljerat köpevatten.

6 En attraktiv arbetsgivare för VA-proffs Att kunna rekrytera och behålla medarbetare som är proffs inom VA-yrkena var ett viktigt skäl till att kommunalförbundet bildades. Många anställda kommer snart att gå i pension, och det är svårt att rekrytera kompetenta rörläggare och vatten- och avloppsledningsingenjörer. Så här kommenterar Stig Sjögren, förbundsdirektör, möjligheterna att rekrytera arbetskraft: Ju mindre kommun man är, desto mindre utvecklingsmöjligheter för personalen. I en större kommun kan exempelvis rörläggare bli arbetsledare. Vi kan göra jobbet intressantare och har större resurser. Yrken som rörläggare och vattenavläsare tar tid att lära sig man blir inte rörläggare på en förmiddag. Genom samgåendet kan personalen utbildas internt. När medarbetare med många år i yrket får möjlighet att bli arbetsledare kan deras kunskaper lättare föras över till dem som växer in i branschen. Anställda får fler möjligheter att bidra till bra kvalitet. Sune Malmgren, vattenavläsare och förtroendevald i Kommunal, säger: Rekryteringsfrågan är viktig. När flera kommuner går ihop på det här sättet kan vi satsa på ett helt annat sätt. Man måste även kunna betala bra löner och erbjuda anställningsförhållanden som är konkurrenskraftiga. Sune Malmgren

7 Varför är vattnet en fråga för facket? Fackförbundet Kommunal organiserar många av dem som arbetar med vatten- och avloppsverksamhet. Kommunals medlemmar har drivit på för att VA SYD skulle förverkligas. Det är förbundets uppfattning att välfärdstjänster som är så kallade naturliga monopol inte ska drivas av privata företag, eftersom politikerna då inte kan ta det nödvändiga ansvaret. Därför ska vatten- och avloppsverksamhet skötas i offentlig regi. Den här formen som används i VA SYD kan vara en form av offentlig-offentliga partnerskap som förespråkas av ISKA, Internationalen för Stats- och Kommunalanställda, framför offentligt-privat som också förekommer. Utredaren Sigmund Wiveson, Kommunals förbundskontor, har bistått i processen med utredningar och analyser. Han har deltagit i överläggningar och Sigmund Wiveson fört samtal med alla inblandade, inklusive politiker och anställda. Han säger: Kommunalförbund har fördelen att kommuner kan gå ihop och samla sina resurser, både personal och utrustning, och samtidigt säkerställa den egna kommunens inflytande. Ur ett fackligt perspektiv är det viktigt att säkra jobben, att skapa bra jobb och god kompetens i verksamheten. Kommunalförbund medger investeringar i utveckling och kvalitet och samtidigt ger det ett fortsatt medborgerligt inflytande över gemensamma resurser som vatten. Fakta om Kommunalförbundet VA Syd Är en sammanhållen juridisk person. Kommunalförbundet är huvudman. En samlad driftenhet ansvarar för den löpande driften av anläggningarna. Består av förbundsfullmäktige (den högsta politiska ledningen) och förbundsstyrelsen, ett politiskt tillsatt organ som styr den löpande verksamheten. Varje kommun har VA-nämnder som säkrar det lokala inflytandet.

8 En av VA SYDs dagvattendammar Detta är Kommunal Svenska Kommunalarbetareförbundet, Kommunal, är fackförbundet för en halv miljon anställda inom den kommunala sektorn. En del av dem är anställda inom kommunernas vatten- och avloppsverksamhet. De flesta medlemmarna arbetar inom sjukvård, äldreomsorg och barnomsorg. Även anställda i privata företag som verkar inom den kommunala sektorn är medlemmar i Kommunal. September Art nr