Vasaskolans Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för skola och fritidshem Läsåret 14/15
Mål och vision Vi vill ge eleverna metoder som hjälper dem att utveckla en etisk och moralisk kompetens grundad på demokratiska värden. Vi strävar alltid efter de tre goda tillstånden: trygghet, glädje och lust att lära. På vår skola ska alla, barn och vuxna, ha en trygg miljö. Alla vuxna ska i samtliga sammanhang aktivt ta avstånd från alla former av diskriminering, kränkande behandling och mobbning. Vi vill lära barnen att ta ansvar och att våga motarbeta diskriminering, kränkande behandling och mobbning. Vasaskolan är en skola som har förskoleklass, grundskoleklasser, fritidshem, särskoleklass samt särskilda undervisningsgrupper. Alla elever, inkluderas i vårt trygghetsarbete. Så säger lagen Av Diskrimineringslagen (2009:567) framgår att skolan ska upprätta en likabehandlingsplan medan det i Skollagen kapitel 6 (2010:800) framgår att verksamheten ska upprätta en årlig plan mot kränkande behandling [1]. I detta dokument kommer dessa två planer att sammanfattas i ett begrepp, Vasaskolans likabehandlingsplan. Skolans och fritidshemmets arbete med värdegrund och likabehandling regleras även i läroplanen, Lgr 11. Diskrimineringslagen förbjuder att en elev diskrimineras direkt eller indirekt av skäl som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna: kön etnisk tillhörighet ålder religion eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning könsöverskridande identitet eller uttryck I skola/fritidshem är det huvudmannen och personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. I Skollagen kapitel 6 behandlas kränkande behandling, vilket är ett uppträdande som
kränker en elevs värdighet men som inte har samband med någon av de sju ovan nämnda diskrimineringsgrunderna. Det kan exempelvis vara att retas, frysa ut någon eller knuffas. Mobbning är en form av kränkande behandling. Mobbning innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Trakasserier är ett begrepp som används då ett uppträdande kränker en elevs värdighet och har samband med någon av de sju ovan nämnda diskrimineringsgrunderna. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier och kränkande behandling [2]. Trakasserier och kränkande behandling kan vara: Fysiska (slag, knuffar) Verbala (hot, svordomar, öknamn, härma, anmärka på utseende, fnittra) Psykosociala/ tyst (utfrysning, miner, alla går när man kommer, himla med ögonen, sucka) Texter & bilder (teckningar, lappar, sms, mms, foton, msn, meddelande på olika webb communities) I Lgr 11 (Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011) står att skola/fritidshem ska främja förståelse för andra människor. Ingen ska i skola/fritidshem utsättas för diskriminering, kränkande behandling eller trakasserier och skola/fritidshem ska aktivt arbeta mot tendenser till ett sådant beteende. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Skolan/fritidshemmet har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Ansvarsfördelning Rektor Det är rektors ansvar att: se till att personal, elever och vårdnadshavare känner till att alla former av diskriminering, kränkande behandling och trakasserier är förbjudna på Vasaskolan se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja elevers lika rättigheter, samt att motverka kränkande behandling och diskriminering eller trakasserier på grund av kön, etnisk tillhörighet, ålder, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck årligen se till att det upprättas en likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling i samarbete med personal och elever
om personal får kännedom om att diskriminering, kränkande behandling eller trakasserier förekommer, se till att en utredning görs och att åtgärder vidtas se till att all personal har ett gemensamt system för hur de dokumenterar anmäld eller upptäckt fall av diskriminering, kränkande behandling eller trakasserier och de åtgärder som vidtagits kontakta andra myndigheter såsom polis och socialtjänst vid behov Trygghetsgruppen Det är trygghetstsgruppens ansvar att: att verkställa det trygghetsarbete som rektor beslutar om förvara dokumentation av diskriminering, kränkande behandling och trakasserier upptäcka mönster där samma elev/elever förekommer i flera fall av diskriminering kränkande behandling eller trakasserier se till att fall där kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering förekommit följs upp vara behjälpliga gällande allmänt trygghetsarbete på Vasaskolan informera om sitt arbete All personal på Vasaskolan Det är all personals ansvar att: agera direkt när man bevittnar eller hör talas om diskriminering, kränkande behandling eller trakasserier! följa likabehandlingsplanen ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som han/hon förmedlar genom sin undervisning och/eller i sitt möte med eleverna. Allt bemötande mot eleverna ska sträva efter likabehandling dokumentera misstänkt, anmäld eller upptäckt kränkande behandling, trakasserier och diskriminering och de åtgärder som vidtas
bevaka att utredda fall av kränkande behandling, trakasserier och diskriminering där den enskilda personalen är berörd, följs upp bemöta elever och kollegor på ett respektfullt sätt Elever Det är elevernas ansvar att: påtala kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering som förekommer på skola och fritidshem bemöta andra elever och personal på ett respektfullt sätt Förebyggande arbete på Vasaskolan På Vasaskolan finns en trygghetsgrupp bestående av personal av olika yrkeskategorier. Gruppen jobbar för att den ska vara väl känd av såväl personal som elever. Representanter från Trygghetsgruppen besöker klasserna 1-6. Skolans och fritidshemmets trygghetsgrupp träffas varje vecka för att ställa samman information, följa upp och planera pågående och kommande insatser. Trygghetsgruppen pratar inför personal och elever om diskriminering, kränkningar och trakasserier. All personal och alla elever ska vara medvetna om hur man agerar vid kränkningar och mobbing. Skolans dokument, Likabehandlingsplan, revideras av Trygghetsgruppen efter kartläggning av skolans behov. För eleverna finns ett light -dokument, dvs. en förkortad version av likabehandlingsplanen med en lätt förstålig text. Denna går klassläraren eller en representant från Trygghetsgruppen igenom med klasserna en gång per termin. För att öka gemenskap, trivsel och kontakt mellan eleverna på skolan och fritidshemmet genomförs varje år ett antal aktiviteter. I år planeras det bland annat talangjakt, sexornas lunch, rastcafée, spel-opp, olika galor, fixardag och disco. På skolan arbetar vi också med fadderklasserna för att skapa kontakt mellan olika årskurser. På skolan finns ett elevråd med representanter från varje klass. Genom elevrådet kan eleverna påverka det som händer på skolan och fritidshemmet.
Skolan och fritidshemmet har gemensamma ordningsregler och eleverna är med i utformandet av dem. Trygghetsgruppen och Elevrådet gör en kartläggning av de platser som eleverna uppfattar som otrygga. Utifrån detta görs en rastvaktsrutt samt en karta över skolgården sammanställts och sätts upp i personalrum på lågstadiet och mellanstadiet. Detta för att öka säkerheten på raster. Trygghetsgruppen har representanter, s.k. Tryggisar, i varje klass år 2-6 som träffas flera gånger per termin tillsammans med en representant från Trygghetsgruppen. Då samtalar tryggisarna och delger varandra om vad som händer och sker på skolan, vad det är för stämning som råder och hur det fungerar i stort. Tryggisarna är Trygghetsgruppens rådgivare och får möjlighet att komma med förslag på förbättringar. Observera att tryggisarna inte är personalens förlängda arm. De ska inte agera aktivt men ha en positiv attityd och tycka att arbetsklimatet på skolan är viktigt samt ha ett intresse för hur andra mår. På klassernas klassråd samt på fritidshemmets samlingar har eleverna möjligheten att ta upp sådant som de inte trivs med i klassen/fritidshemmet eller förändringar de vill få till. Det finns en brevlåda utanför kuratorns rum. Där kan man lägga anonyma anmälningar eller brev. Rutiner och åtgärder Direkta insatser som all personal skall arbeta med: Vi arbetar för att lösa konflikter mellan elever genom: direkt tillsägelse, samtal i direkt anslutning med den utsatte och de som utsätter. Vi ingriper direkt mot våld Vi ingriper mot diskriminering Vi ingriper direkt mot skymfande tillmälen i tal bild och skrift Vi ingriper direkt mot nedvärderande attityder
Vid fall och rapportering av diskriminering och annan kränkande behandling mellan elever: Utsatt elev, eller annan elev som bevittnat det inträffade, tar snarast kontakt med personal på skolan. Eleven redogör för vad som har hänt. Personalen samtalar med de inblandade. Om diskriminering eller kränkningar fortsätter eller bedöms som allvarlig meddelar den vuxna Trygghetsgruppen om det inträffade samt vidtagna åtgärder via anmälningsblankett, som finns under aktuella dokument i Google Drive eller i pärm i Ryttargårdens personalrum.. Blanketten lämnas sedan till Trygghetsgruppen (läggs i Britt Lindquist fack). Trygghetsgruppen följer upp ärendet. Rektor meddelas Om eleven utsätts igen, ses detta som ett mobbningsärende och skall återigen anmälas till Trygghetsgruppen som agerar. Trygghetsgruppen följer sedan upp ärendet. Trygghetsgruppen rapporterar till rektor. Vid fall av upprepad kränkande behandling, dvs mobbning, på skolan: Misstanke om mobbning anmäls av elev, personal, förälder eller annan vuxen till Trygghetsgruppen via anmälningsblankett. Om elev/förälder anmäler hjälper Trygghetsgruppen till med att skriva själva anmälan. Rektor informeras. Om personal misstänks för mobbning av elev ansvarar rektor för utredningen. Samtal sker först med den utsatta eleven. En supportgrupp planeras enligt LIP (lösningsinriktad pedagogik), under förutsättning att eleven samtycker till detta. Om eleven samtycker, eller att Trygghetsgruppen anser det, informeras föräldrarna till den elev som är utsatt om vad som hänt. Supportgruppen (utan den utsatta eleven) träffas för samtal. Att vara med i en supportgrupp är helt frivilligt och elever kan tacka nej till detta när som helst! I supportgruppen får elevens klasskamrater chans att tillsammans med två vuxna komma med förslag på hur de kan förbättra situationen för den utsatta. Efter en vecka sker uppföljningssamtal med den utsatta eleven.
Samma vecka sker ett uppföljningssamtal med supportgruppen. Vid behov hålls ytterligare samtal med den utsatta och supportgruppen. Skolan för en dialog med den utsattes föräldrar. Enskilda samtal: I de fall där den utsatta eleven inte vill att en supportgrupp startas, sker enskilda samtal utifrån lösningsfokuserad samtalsmetodik. Samtal med den utsatta. Samtal med den/de som utsätter. Föräldrar kontaktas efter samtal. Trygghetsgruppen följer upp tills mobbningen upphört. Upphör inte mobbningen kan andra åtgärder genomföras. Mål för läsåret 14/15 Ge information om Trygghetsgruppen och dess arbetssätt. Trygghetsgruppen besöker samtliga klasser en gång per termin. De informerar även föräldrar på skolrådet samt på Schoolsoft. Vi planerar ett fortsatt samarbete med Danderyds kommun och Viktor Rydbergs Gymnasium. Såväl elever, personal som föräldrar kommer då att bjudas in till föreläsningen Vad gör unga på nätet? En årlig kartläggning av utsatta platser på skolans område samt revidering av Likabehandlingsplanen görs i samarbete med elevrådet. Trygghetsgruppen ska arbeta för att stärka samarbetet med Tryggisarna genom fler gemensamma träffar.
Trygghetsgruppen på Vasaskolan läsåret 2014/2015 Ann Insulander Britt Lindquist Cajsa Jahn Camilla Carlsten Marika Wadholm Sara Nyquist Suzanne Andell [1] Skolverkets allmänna råd 2009: För att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, s. 25. [2] DO, BEO & Skolinspektionen (2009): Förebygga diskriminering och kränkande behandling. Främja likabehandling En handledning för att utforma en likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling, s. 5.