Rapport om FRIST:s verksamhet under 2008

GR Utbildning 28-12-8 Margrethe Kristensson FRIST Rapport om FRIST:s verksamhet under 28 Startdatum: 2-1-27 Syfte/uppdrag: Forum för samarbete och erfarenhetsutbyte kring fristående skolor Att utveckla kontakterna med de fristående skolorna. Genomförande: En arbetsgrupp som består av medlemmar från Utbildningschefsgruppen samt personal från Stadskansliet och Utbildningsförvaltningen i Göteborg har förberett olika uppdrag och ärenden samt planerat tre Mötesplatser/år för rektorer inom fristående grund- och gymnasieskolor. Arbetsgruppen har sammanträtt ca 4 gånger per/år. Syftet med mötesplatserna är Att informera om vad som är på gång i det kommungemensamma arbetet Att skapa ett forum för erfarenhetsutbyte mellan skolledarna Att få en gemensam plattform för att diskutera pedagogiska frågor och skolledarrollen Att ge möjlighet till inspiration genom föreläsningar och/eller fortbildning. Mötesplatser: Datum: Innehåll: Antal deltagare: 7/2 8 Kvalitetsarbete på Fridaskolan, Jan Blomgren Information om årets ansökning till gymnasiet Övrig information från gymnasieintagningen Det gemensamma gymnasiet inom GR, Kenneth Ardehed 23 deltagare från 12 gy samt 8 gr 23/9-8 Redogörelse för SOU 28: 52 Legitimation och skärpta behörighetsregler, Göran Ohlsson Gymnasieskolors hemsidor på Internet samhällsinformation eller reklam?, Maria Johannesen Gymnasiedagarna hösten 28 Intagning till gymnasieskolan/estetiska programmet med kompletterande inträdesprov 33 deltagare från 16 gy samt 11 gr 1

17/11-8 Presentation av Vägledningscentrum, Åsa Wall Lorentzi EU-program inom skolområdet, Anders Helsing Polisanmälningar i skolan, Christer Lundberg och Even Magnusson Ung&Trygg 21 deltagare från 12 gy samt 7 gr För en utförligare information om FRIST-mötenas innehåll hänvisas till GR Utbildnings hemsida www.grkom.se/utbildning under Nätverk och arbetsgrupper. 2

Inför diskussion i Utbildningschefsgruppen fredagen 6 februari gällande punkten om Kompetensutveckling för grundskollärare som ska stimulera till lärande i förskolan 1. Hur ser behovet av kompetensutveckling ut i din kommun? 2. Vad tycker du om bifogat förslag? 3. Skall man se programförslaget som en helhet eller kan man tänka sig det hela som moduler där man väljer det mest angelägna? 4. Vad är en rimlig kostnad för en medverkande som genomför programmet i sin helhet?

Utbildningsförslag Förskolans innehåll och arbetssätt professionellt förhållningssätt i yrkesrollen Innehåll: Lekens betydelse för barns lustfyllda lärande Tematiskt arbetssätt i förskolan Planering, pedagogisk dokumentation, reflektion och utvärdering Skriftspråksutveckling, matematikutveckling i lekfullt lärande Sagoberättande barnbokens genrer Vecka Föreläsning Litteraturseminarium Små barns lärande och förhållningssätt Lekens betydelse för barns lustfyllda lärande Susanna Anderstaf, universitetsadjunkt i lärarvetenskap, 3h Litteraturseminarium Lärande småbarn Tematiskt arbetssätt i förskolan verksam förskola? 3h Litteraturseminarium Att lära är nästan som att leka Planering, dokumentation, reflektion och utvärdering verksam förskola? 3h Litteraturseminarium Varför pedagogisk dokumentation? Kollegahandledning teori och praktik Litteraturseminarium Modiga prinsessor & ömsinta killar Skriftspråksutveckling Ann-Katrin Svensson, fil dr, 3h 2

Matematikutveckling Lillemor Emanuelsson, fil mag, 3h Självstudier uppgift Självstudier uppgift Examination deltagarna presenterar sin slutuppgift Föreläsningar: 1 föreläsning per månad, totalt 7 Litteraturseminarium: totalt 4 mellan träffarna samt självstudier mellan träffarna Slutuppgiften: Beskriva ett tema som innehåller; lek, matematik och skriftspråksutveckling, planering och dokumentation. 3

Litteraturförslag Doverborg,Elisabeth&Pramling,Ingrid (1999). Förskolebarn i matematikens värld.stockholm:liber 15 Doverborg,Elisabeth &Emanuelsson,Göran (red) (26). Små barns matematik.ncm Göteborgs universitet 176 Eriksen, Hagtvet, Bente (22). Skriftspråksutveckling genom lek. Stockholm:Natur och Kultur 145 Henriksson, Lisa (26). Nya bokpuffar:lekideér kring bilderböcker och berättande i förskola och skola. Stockholm: En bok för alla 12 Johansson,Eva,Pramling Samuelsson, Ingrid (27). Att lära är nästan som att leka.stockholm:liber 248 Lindahl, Marita (1998). Lärande småbarn.lund: Studentlitteratur 184 Lärarens Handbok.Lärarförbundet 156 Olofsson,Birgitta (27). Modiga prinsessor & ömsinta killar genusmedveten Pedagogik i praktiken. Stockholm:Lärarförbundets förlag 117 Svensson, Ann-Katrin(1998). Barnet språket och miljön. Lund: Studentlitteratur 22 Taguchi Lenz, Hillevi (2). Varför pedagogisk dokumentation? Stockholm: HLS förlag 8 4

GRowth - Kompetensutveckling för skolledare, studie- och yrkesvägledare samt lärare på gymnasieskola och vuxenutbildning inom GR. De samhällsförändringar som skett de senaste decennierna ställer nya krav på individerna och därmed på utbildningssystemet. Förr utbildades man för att passa in i ett arbetsliv som innebar långvarig och stabil anställning. Idag handlar det om ett samhälle med snabba förändringar och mer komplexa krav på individen. Utbildning och karriärsval har blivit ett personligt ansvarstagande. För att kunna ta ansvar och göra konstruktiva val, såväl personliga som yrkesrelaterade, behöver man under sin utbildning få möjlighet att träna på kompetenser som tidigare ansågs viktiga enbart för entreprenörer. GRowth är en kostnadsfri kompetensutveckling i entreprenöriellt lärande. En pedagogisk form som stimulerar och utvecklar de kompetenser som brukar känneteckna entreprenörer förmågor som att utveckla idéer, kreativitet, ansvarskänsla, drivkraft, reflektion och motivation. Kompetensutvecklingen startar i januari 29 och pågår ett och ett halvt år, under förutsättning att medel beviljas från Europeiska socialfonden. Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling. Projektet kommer att ledas och administreras av GR. Under projektperioden kommer regelbundna avstämningar, diskussioner och rapporteringar att göras till nätverk och grupper inom GR, med bl.a. politiker och chefer. Skolledarna kompetensutvecklas först eftersom de har yttersta ansvaret för sin verksamhet och för sin personals kompetensutveckling. Varje deltagande enhet kommer att erbjudas en processledarutbildning för en lärare eller studie- och yrkesvägledare som får benämningen Förändringsledare. Förändringsledaren blir kontaktperson gentemot den centrala projektledningen och en resursperson för varje deltagande skolledare. Alla studie- och yrkesvägledare erbjuds en speciell fortbildning kallad Drömstart, som rustar dem för uppgiften att vara nyckelpersoner i kontakten mellan omvärld och skola. De deltagande lärarna erbjuds utbildning i entreprenöriellt lärande. Alla projektdeltagare bjuds in till några stora evenemang, s.k. Mötesplatser med aktiviteter och föreläsningar där fokus ligger på entreprenörskap, tillgänglighet och jämställdhet. GRowth innehåller också transnationella inslag, där t.ex. University of Warwick finns med som samverkanspartner. Under hela projektperioden kommer deltagarna att få ta del av bilder från omvärlden genom ett stort antal samverkanspartners. Jämställdhet och tillgänglighet är stående inslag i Growths kompetensutveckling. Via webben ska personal från alla deltagande enheter kunna följa projektet, inspireras, hämta information och material samt utbyta tankar och idéer under projektperioden.

81219 Ansökan om certifiering som Vård- och omsorgscollegeregion Kontaktpersoner: Margaretha Allen GR Utbildning Box 573 42 22 Göteborg 31-335 51 13 Mobil: 73-75 32 5 E-post: margaretha.allen@grkom.se Lars-Göran Jansson Göteborgsregionens kommunalförbund GR Kompetens Gårdavägen 2 Box 573 42 22 Göteborg Telefon 31-335 5 78 Mobiltelefon 7-511 9 21 E-post: lgj@grkom.se Underlaget följer den mall för ansökan som finns i webbaserad form och som ska användas. Omfånget av text kan komma att minska pga begränsningar i den digitala ansökningsblanketten. Bilagor kommer att bifogas den slutgiltiga ansökan. Ledamöter i lokala styrgruppen/grvoc-rådet Inkomna förslag till det interimistiska rådet, vilka i allmänhet bygger på närhet till utbildningar (gy-vux-ky): Utbildarrepresentant (u) Avnämarrepresentant (a) X ledig plats Kungsbacka: Eva Malmgren-Thörnblom, rektor Aranäsgymnasiet (u) X (a) Norra noden (Tjörn, Stenungsund, Ale, Kungälv): Tjörn: Ulla Ståhlbom, lärare OP (u) Elisabeth Svartholm, enhetschef äldreomsorg (a) Stenungsund:Jane Cervell, lärare vuxenutbildningen (u) Eva Källén, verksamhetschef Vård- o. äldreomsorg (a) Suppl. Noomi Holmberg, avd chef särskilda boenden (a) 1

Ale: Gerd Pålsson-Berg, rektor OP (u) Sirpa Niemi, verksamhetschef funktionshinder (a) Kungälv: Ove Thörnkvist, skolchef sektor skola (u) Denny Kraft, förvaltningschef äldreomsorg (a) Mölndal: Ewa Berhof, rektor Krokslättsgymnasiet (u) Åsa Sandblom (a) ALP (Alingsås, Lerum, Partille samt Härryda) Anna Gullberg, vuxenutbildningschef, Alingsås Astrid Levin, Vård och omsorg, Lerum (u) (a) Göteborg: Margareta Lilljegren (VO) rektor, Studium/KY (u) Britta Schröder, chef äldreomsorg (a) Lisbeth Sjöling, chef äldreomsorg (a) Ingrid Blaxhult (VO) rektor, Katrinelund Ann Britt Lindahl, enhetschef Tre Stiftelser (u) (a) Monica Ivarsson (BF) rektor Studium/KY (u) Lisbeth Hundal, enhetschef SDN Majorna (funktionshinder) (a) Inger Fredrikson (BF) rektor Burgården (u) Christina Orrmyr, rektor SDF Kärra-Rödbo (barnomsorg) (a) Björn Järbur, stadsdelschef, Biskopsgården Gunilla Fyhrlund, Göteborgs stads branschråd (a) (u) Övriga kommuner som kan utnyttja sina platser i senare skede: Lilla Edet Öckerö Företrädare för fristående verksamheter inbjuds att delta i Vård- och omsorgscollegearbetet. Till rådet kommer också att inbjudas representanter för: avnämare inom VG-regionen (sjukhusvården) Sahlgrenska Universitetssjukhuset har utsett Hans Landström de fackliga organisationerna t ex Kommunal, SKTF, Vårdförbundet Kommunal Väst har utsett Rose-Marie Berghänel, Drottning Silvias barnsjukhus Eva Pettersson, SKTF står också bakom ansökan. högskolor/universitet med bäring på Vård- och omsorgscollege Idag finns etablerade kontakter med Sahlgrenska universitetssjukhuset och Göteborgs Universitet ((Sahlgrenska akademien, Institutionen för vårdvetenskap, Institutionen för socialt arbete)) Målsättning och organisation Göteborgsregionens Kommunalförbund (GR) är en samarbetsorganisation för 13 kommuner i Västsverige. GR:s uppgift är att verka för samarbete över kommungränserna och vara ett forum för idé- och erfarenhetsutbyte inom regionen. GR ska också stödja kommunerna med kompetenshöjande insatser, bevaka omvärlden och förmedla framtidsbilder. Verksamheten 2

inom GR ska vara till kommunal nytta, samtidigt som den ska stärka regionen nationellt och internationellt. GR ska bidra till en långsiktigt hållbar utveckling i medlemskommunerna. De tretton medlemskommunerna är Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö. Tillsammans har dessa kommuner cirka 9 invånare. Kommunerna representerar såväl storstad som småstad och landsbygd. Göteborgsregionen utgör en sammanhållen arbetsmarknadsregion. Det är möjligt att arbetspendla inom cirka en timme mellan bostad och arbete, oavsett i vilken kommun i regionen man bor eller arbetar. GR är därför en naturlig plattform för medlemskommunernas gemensamma agerande, både när det gäller sysselsättningsgraden bland invånarna generellt och att tillgodose kommunernas behov av personalförsörjning specifikt. De satsningsområden som är prioriterade för GR inom arbetsmarknadsområdet är validering av kunskaper och erfarenheter, ungdomars inträde i arbetslivet, kompetensutveckling och personalförsörjning. Den politiska styrgruppen för det sociala området har i sin verksamhetsinriktning angett personalförsörjning och kompetensutveckling som ett av de övergripande målen och där vårdoch omsorgscollege utpekas som en strategisk satsning. GR Utbildning erbjuder medlemskommunerna ett pedagogiskt resurscentrum av hög kvalitet. Som grund för detta ligger en utbildningsvision och regionalpolitiska utbildningsmål. GR Utbildning initierar och driver nätverk och arrangerar träffar för skolpolitiker, skolchefer, rektorer m.fl. Projekt, stora som små, genomförs i samverkan med kommunerna i Göteborgsregionen och med nationella myndigheter. Vid sidan av idé- och erfarenhetsutbyte driver dessa grupper en rad utvecklingsprojekt. Ett pedagogiskt utvecklingsarbete, innefattande rollspel och upplevelsebaserat lärande, IT media, m.m. sker löpande Personalbehov Göteborgsregionens 13 medlemskommuner hade 26 ca 24 personer månadsanställda inom området vård och omsorg. Den största gruppen är vårdbiträden/undersköterskor, ca 16 personer. Till detta kan läggas drygt 7 timanställda personer. En prognos för år 22 pekar på att den demografiska utvecklingen inte blir den mest avgörande faktorn för rekryteringsbehovet, där den totala personalstyrka som beräknas behövas är ca 26 personer. Däremot betyder pensioneringar och naturlig personalrörlighet mera. Av 24 personer som var anställda år 26 har 2/3 lämnat sina jobb till år 22, och alltså behöver ca 17 personer nyrekryteras under denna period. Rekryteringsbehovet blir därmed ca 1 3-1 4 personer per år. Till detta kommer rekryteringar för att klara personalomsättningen bland den timanställda personalen. Under motsvarande period minskar antalet ungdomar i gymnasieåldrarna med ca 3 procent. Det som Göteborgsregionens medlemskommuner också har att väga in i sin planering är att det efter år 22 kommer att ske en betydligt kraftigare ökning av antalet äldre-äldre. Av den nu anställda månadsavlönade personalen har som ett rikssnitt 9 % någon form av gymnasieutbildning, medan 4 procent av personalen saknar adekvat gymnasieutbildning; omvårdnadsprogrammet. I Göteborgs kommun saknar ungefär 25 procent av personalen adekvat utbildning. Medlemskommunerna har därmed att möta en stor utmaning, både när det gäller att nyrekrytera personal med rätt kompetens, men också att vidareutbilda redan anställd personal. 3

Personalbehovet i kommunerna fram till 22 beskrivs i bilaga. Efter kontakter med Västra Götalandsregionen kan GR konstatera att även den landstingskommunala sjukvårdens personal har en åldersstruktur som liknar den kommunala. Brist inom vissa yrkesområden befaras även inom denna organisation. Några exempel är undersköterskor, barnsköterskor och skötare inom sjukhusvården. Se text nedan. Sjukhusgruppen, en del i regionens Hälso- och sjukvårdsorganisation Inom GR området utgör Kungälvs sjukhus, Alingsås sjukhus, Frölunda specialistsjukhus och Sahlgrenska Universitetssjukhuset som en sjukhusgrupp. Sjukhusgruppen ingår i VGR:s hälso- och sjukvårdsystem med uppdrag att bedriva länssjukvård och vård av region- och rikssjukvård. Medborgarna prioriterar hälsa högt och kunskapen om hur man upprätthåller hälsa och livskvalitet kommer att kräva större utrymme inom hälso- och sjukvården än hittills. Den medicinsk/tekniska utvecklingen sker i mycket snabb takt vilket innebär en alltmer komplicerad vård och behandling. Medborgarnas krav och den medicinsk/tekniska utvecklingen innebär en utmaning för sjukhusen att klara framtida personal- och kompetensförsörjning. Ytterligare en viktig faktor är att Sveriges befolkning framtill 215 har en växande andel äldre människor och en minskad andel yngre människor och att gruppen äldre-äldre konsumerar alltmer sjukvård. Medborgarens ökade krav i patientvården styr utvecklingen av de olika professionerna inom sjukhusgruppen. Det är viktigt för verksamheterna att kunna utveckla drivkrafter med målet att tydliggöra vägar för karriär och yrkesutveckling för samtliga yrkesgrupper och med tydligt fokus på att vara en attraktiv arbetsgivare. Personal Antalet medarbetare inom ovan nämnda sjukhusgrupp är 18 133 månadsanställda, fördelat på sjukhusen enligt följande: Kungälvs sjukhus 1 29 Alingsås lasarett 62 Frölunda specialistsjukhus 219 Sahlgrenska Universitetssjukhuset 16 85 De största yrkesgrupperna utgörs av sjuksköterskor, barnmorskor och biomedicinska analytiker 7 332 och gruppen undersköterskor/barnsköterskor och skötare som uppgår till 4283. Västra Götalandsregionen hade år 27 en personalomsättning på 6,2 procent vilket för sjukhusgruppen innebär en beräknad rekrytering på c:a 1 1 personer per år. Vid en pensionsålder av 65 år är antalet förväntade pensionsavgångar för samtliga yrkeskategorier under den kommande 1-årsperioden perioden (åren 28 218) ca 45 personer. Med utgångspunkt från sjukhusgruppens uppdrag och kommande krav på kompetensförsörjning är samverkan med utbildningsanordnare speciellt på gymnasienivå ytterst angelägen. Ett samarbete där verksamheternas krav och behov av yrkeskunskaper får ökat fokus i grundutbildningarna och att verksamheternas yrkesutveckling kan relateras till utbildningsmål. Kompetens hos handledare och andra företrädare för professionerna måste i mycket större utsträckning än hittills användas både i grundutbildningar och i vidareutbildningar vilket skulle stärka samarbetet mellan verksamheterna och utbildningsanordnare. 4

Utbildning Samhälle och arbetsliv innebär krav på ständig utveckling och lärande vilket bland annat sker som grundutbildningar både på gymnasie- och högskolenivå. Undersköterskor/motsvarande måste därför ha tillgång till kompetensutveckling vid utbildningsanordnare inom högskolan utan att därför behöva byta yrke. Tillgång till sådan kompetensutveckling vid högskola utgör en mycket viktig faktor inför kommande krav på utveckling och lärande inom verksamheterna. Utbildningar på gymnasienivå och KY nivå måste därför vara utformade så att det är möjliggör en utbildningsgång från gymnasieskolan via KY utbildningar till högskoleutbildning. Planering av yrkeshögskola med yrkesinriktade kurser kommer att vara en viktig aktör i framtiden och stämma väl överens med verksamheternas kommande krav på kompetensförsörjning. Yrkesutveckling Omvårdnadsprogrammet som yrkesförberedande utbildning innebär att arbetsgivaren måste medverka till lämplig inskolning och kompetensutveckling för att kunna säkerställa verksamhetens krav på god och säker vård. Inskolning och en genomtänkt kompetensutveckling utgör hörnstenar för undersköterskans/motsvarande yrkesutveckling. Målet är att undersköterskan/motsvarande ska utvecklas och växa i sin yrkesroll med alltmer kvalificerade uppgifter. Sjukhusgruppen ser vikten av samverkan med utbildningsanordnare i form av att dessa genomför lämplig fortbildning och fördjupning inom olika ämnesområden som stöder undersköterskans/motsvarande yrkesutveckling. Här kan både ett kompetensmässigt och lokalmässigt framgångsrikt samarbete ske genom att verksamheternas breda och djupa kunskaper utifrån medicinsk utveckling med alltmer komplicerad vård och behandling tillförs i utbildningarna. Arbetsförlagd utbildning Inom sjukhusgruppens verksamheter bedrivs handledning av studenter på olika nivåer utifrån en pedagogisk modell. På varje sjukhus finns en central funktion för samverkan och samordning av samtliga utbildningars arbetsförlagda perioder Handledarutbildning med inriktning mot omvårdnadsprogrammet utgör ett mycket bra exempel på ett nära samarbete mellan sjukhusgruppen och utbildningsanordnarna inom GR. Här erbjuds bashandledare en utmärkt handledarutbildning som sker i mycket nära samarbete med sjukhusgruppen. Samtliga sjukhus har utbildningsansvar och tar ett särskilt stort ansvar genom att organisera kompetent handledning på KY nivå. Detta sker genom att bedriva handledarutbildning på högskolenivå för KY handledare. Kvalitetskriterier: Avtal och överenskommelser: Avsiktsförklaring Näringslivet och de fackliga organisationerna i Göteborgsregionen har tillsammans med GR arbetat fram kvalitetskriterier för skola - arbetslivskontakterna. Kriterierna skall vara till hjälp både för skolor och näringsliv i regionen när det gäller att hitta samverkansformer. 5

Kvalitetskriterierna finns samlade i en Avsiktsförklaring som undertecknats av regionala företrädare för Svenskt Näringsliv, Företagarna, Västsvenska Industri, Handelskammaren. LO, TCO, SACO, BRG (Business Region Göteborg) samt Länsarbetsnämnden. (bilaga) Samordningsuppdrag Praktikplatsen.se är en verksamhet vid GR Utbildning som anskaffar, kvalitetssäkrar och samordnar arbetslivskontakter för grundskolor, gymnasieskolor och vuxenutbildning. Verksamheten stöds av ett webbaserat IT-verktyg www.praktikplatsen.se som är utvecklat för att underlätta praktikplatshanteringen för lärare, elever och arbetsgivare. Som utgångspunkt för arbetet återfinns de kvalitetskriterier som parterna inom regionens arbetsliv ställt sig bakom i den gemensamma avsiktsförklaringen. Representanter för dessa nio organisationer utgör intressentgrupp och följer fortlöpande GR Utbildnings arbete med skola - arbetslivskontakter. Praktikplatsen.se erbjuder också alla samverkande företag en grundläggande handledarutbildning. Praktikplatsen används idag av vissa kommuner. Varje kommun som delta sluter ett separat avtal kring praktikplatshanteringen. (bilaga) Samordning av APU-platser GR har genom avtal med Västra Götalandsregionen uppdraget att samordna den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU) vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Kungälvs sjukhus. Samtliga gymnasieskolor och vuxenutbildningsanordnare inom GR som har Omvårdnadsprogrammet får därmed sina behov tillgodosedda när det gäller praktik inom sjukvården. Nätverksgruppen för APU Sjukvård, som består av företrädare för skolorna och sjukhusen, har till uppgift att följa behovet och tillgången på platser samt i övrigt samverka när det gäller utbildningen bl.a. när det gäller utbildning av handledare. Nätverksgruppen har två träffar per år. Genom avtal mellan Vuxenutbildningsförvaltningen och Utbildningsförvaltningen i Göteborg samt Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen i Mölndal ansvarar GR för samordning av APU-platser för Omvårdnadsprogrammet, Barn och Fritidsprogrammet samt vuxenutbildning för arbete med funktionshindrade. För detta uppdrag har en nätverksgrupp bildats bestående av företrädare för skolorna/utbildningsanordnarna och arbetsgivarna. Detta nätverk träffas fyra gånger per år. Vid nätverksträffarna diskuteras samordningen av APU och gemensamma utvecklingsfrågor. (bilaga) Avtal kring gemensamma projekt: På avnämarsidan finns det djup och bred erfarenhet av att kommunerna avtalar om genomförandet av gemensamma projekt inom t ex Kompetensstegen och Milton-satsningen. Andra exempel är den tidigare genomförda statliga satsningen på vidareutbildning av arbetsledare inom äldreomsorgen, där kommunerna avtalade om gemensamma insatser. Se www.grkom.se Regionalt och lokalt perspektiv Den röda tråden: Tanken är att skapa en transparent väg genom utbildningssystemet via gymnasial yrkesutbildning, vuxenutbildning, KY-utbildning och högskoleutbildning inom en bred sektor. 6

Företrädesvis kommer utvecklingsarbetet att fokusera på gymnasieskolans yrkesutbildning och gymnasial yrkesutbildning på vuxenutbildningsnivå, eftersom det är GR:s ansvarsområde. Samverkan kommer att ske med parter som ansvarar för övriga nivåer. Demografiska utmaningar: Sysselsättningsmässigt är Vård- och Omsorgssektorn omfattande inom GR. Behovet av relevant kompetens inom Vård- och omsorgssektorn ökar kontinuerligt i takt med den demografiska utvecklingen. Sektorn har inom GR, på samma sätt som i övriga landet, haft svårt att attrahera relevant kompetens. Vi behöver bli bättre på att tydligare visa ungdomarna vad arbete inom Vård- och omsorg leder till, liksom vilka karriärvägar som kan finnas. För att klara den demografiska utmaningen måste avnämare, kommuner, skolor och andra utbildningsanordnare samverka om utbildningen. Det finns redan många exempel på bra utbildningar inom GR. Dessa vill vi ta tillvara. Genom regionala nätverk sker erfarenhetsutbyte och gemensam fortbildning. Göteborgsregionen har gemensamt antagit utmaningen kring en omfattande ungdomskull, där intresset för yrkesutbildning har varit stort. Regionen har dimensionerat sina utbildningar på ett sätt som gör att 84 % av samtliga elever fick sitt förstahandsval vad det gäller program. Om man också lägger till parametern val av skola har eleverna fått sitt val tillgodosett till 81 %. Nationella siffror visat på ett betydligt sämre resultat i många kommuner, då drygt 4 % av eleverna på IV-programmet anges inom kategorin väntare. Elevernas val har tillgodosetts enligt gymnasieförordningens intentioner. Nu väntar sjunkande ungdomskullar och det regionala samarbetet kan utsättas för en prövning. Det gäller att kraftsamla i samverkan med arbetslivet då utbildningarna kanske inte kan finnas på samtliga de skolor som nu erbjuder dem. Trots ungdomarnas ökande intresse för yrkesutbildningar har inte intresset för Omvårdnadsprogrammet varit lika stort. Nu kan en svag intresseökning skönjas, men det finns mycket kvar att göra innan OP blir en attraktiv väg för ungdomar. GR hoppas att ökad samverkan mellan utbildare och avnämare ska bidra till en attraktivare utbildning som dessutom svarar mot regionens personalbehov. Infrastruktur för utbildningen I Göteborgsregionen finns ett brett spektrum av utbildningar inom Vård- och omsorgssektorn. Gymnasieskolan: Omvårdnadsprogrammet erbjuds i sex kommuner och på en fristående skola. Lokala inriktningar finns mot Hälsa, Räddningstjänst, Sjukvård och Utvecklingsstörning och funktionshinder. Specialutformade program finns i form av Idrottsprogram inriktning OP, Omvårdnad/Handikapp och äldreomsorg och Socialmedicinska vårdprogrammet. Programmet finns också som företagsförlagt gymnasium/lärlingsutbildning på Tjörn, i Göteborg och i Mölndal. Barn- och fritidsprogrammet erbjuds på nio kommunala skolor och på två fristående skolor. Utöver de nationella inriktningarna finns lokala inriktningar mot Fritid och social verksamhet, Funktionshinder, Medie, Ridning och Äldreomsorg. Specialutformade varianter går mot teoretisk, idrotts- och ledarskapsinriktning. Företagsförlagd variant/lärlingsutbildning finns på Tjörn och i Göteborg. 7

I lågkonjunktur hjälps kommunerna åt att upprätthålla kompetens kring smala inriktningar genom en s k regional garanti. Begreppet innebär att regionens kommuner gemensamt åtar sig att garantera vissa utbildningars fortlevnad inom regionen. De utbildningar som kan anses aktuella för regional garanti är i första hand nationella program och inriktningar samt övriga för regionen strategiskt viktiga utbildningar som av olika skäl är svåra för en kommun att ensamt ansvara för. Orsakerna här för kan utgöras av låg beläggning, dyra utbildningsplatser, krav på återkommande investeringar el dyl. Åtgärden med regional garanti innebär att endast en kommun i regionen även i fortsättningen erbjuder den aktuella utbildningen. I de fall elever kommer från andra kommuner betalar hemkommunen ordinarie interkommunal ersättning för platser på utbildningen. Medlemskommunerna bekostar också ev. obesatta platser för att stötta anordnarkommunen. Vuxenutbildning: Vuxenutbildningen bedrivs idag i första hand för kommunernas egna innevånare men via ett samverkansavtal omfattas ett 3-tal utbildningar (företrädesvis yrkesutbildningar) av regional sökbarhet. Några exempel från vård- och omsorgssektorn är: Barnskötare Demensvård Friskvårdsterapeut Omsorg Personlig assistent Tandsköterskeutbildning Vuxenutbildningens framtida roll diskuteras ur ett regionalt perspektiv. Syftet är att satsa på den enskilt viktigaste framgångsfaktorn för en region, d.v.s. utbildning och kompetensutveckling i det livslånga lärandet. Fördelarna för regionen är ett breddat yrkesutbildningsutbud, förutsättningar att genomföra en gemensam pedagogisk grundsyn med pedagogisk utveckling samt goda förutsättningar att bygga upp nätverk. Samarbetet ger också stora fördelar för den enskilde kommuninnevånaren genom ett breddat utbildningsutbud samt ökade möjligheter för såväl stora som små kommuner att utveckla vuxnas lärande. Hög flexibilitet i utbildningarna är viktigt och ett kontinuerligt arbete bedrivs för fortsatt utveckling i syfte att öka tillgängligheten till utbildning. I vissa GR-kommuner används entreprenadformen inom vuxenutbildningen, t ex i Göteborg och Kungsbacka. I upphandlingarna kan krav ställas som harmonierar med kriterier för ett college. (bilaga) Validering: Meritea som numera är ett dotterbolag inom GR (tidigare Valideringscentrum), har funnits i Göteborgsregionen sedan 1998. Meritea har kontinuerligt arbetat med metodutveckling och med genomförandet av valideringsprocesser. Meriteas två verksamhetsgrenar är validering och strategisk kompetensförsörjning. Verksamheten har ett övergripande uppdrag för Västra Götalandsregionen. Även andra anordnare genomför olika former av valiering inom GR. (bilaga) Kvalificerad yrkesutbildning: 8

KY-utbildningar genomförs på uppdrag av Myndigheten för Kvalificerad Yrkesutbildning i nära samarbete med arbets- och näringslivet. Inom Göteborgs Stad Utbildning finns Sveriges största KY-utbildare; KY-Akademien, som är en del av Studium. Exempelvis erbjuds inom vårdsektorn: Medicinsk fotterapeut Specialistutbildad undersköterska demensvård Pedagogisk vägledare vid funktionshinder Specialistutbildad undersköterska vård av äldre Hälso- och sjukvårdsdokumentation Även andra anordnare erbjuder utbildningar på denna nivå. Aktiveringspedagog inriktning Rehabilitering resp. Grava kognitiva funktionshinder, Mölndal. Kvalificerad yrkesutbildning med inriktning mot Boendepedagogik, Bräcke Diakoni Behandlingspedagog med psykiatrisk och etnokulturell inriktning, Finska Folkhögskolan, Angered Kvalificerad läkemedel- och medicinteknisk konsulent/inköpare, Pluskompetens Tandsköterska, Folktandvården Göteborg KY-utbildning finns också inom det pedagogiska området: Montessori-pedagog, Folkuniversitetet Växjö förlagt till Lerums kommun. Västra Götalandsregionen har ansvar för tillväxt och kompetensförsörjning ur ett storregionalt perspektiv, vilket innebär att man är remissinstans för KY-utbildningar inom sitt område. GR har inbjudits till diskussioner om regionalt behov av utbildning på denna nivå men samarbetet kan utvecklas vidare. Distansutbildning: Olika former för distansutbildning utvecklas kontinuerligt. Ett exempel kan hämtas från Lernia AB, som nu utbildar cirka 5 personer som på grund av förvärvsarbete har svårt att följa ordinarie studier. Uppdragsutbildning: Verksamheterna erbjuder också uppdragsutbildningar med inriktning mot kundens behov. Exemplen nedan är hämtade från Studium i Göteborg: Social dokumentation Kontaktmannaskap Pedagogiska verktyg för sjuksköterskor It vägledare för äldreomsorgspersonal Handledning Etik och värdegrund påbyggnadsutbildning i äldrepsykiatri Högskole- och universitetsutbildningar: Viktigt för regionen är också samarbetet med berörda högskolor och universitet. GR inbjuds t ex som avnämare till ett årligt branschråd vid Sahlgrenska Akademien. Sahlgrenska Akademien vid Göteborgs Universitet erbjuder följande program: Apotekare, Arbetsterapeut, Audionom, Barnmorska, Biomedicinsk analytiker, Dietist, Folkhälsovetenskap, Logoped, Läkare, Receptarie, Röntgensjuksköterska, Sjukgymnast, Sjukhusfysiker, Sjuksköterska, Specialistsjuksköterska, Tandhygienist, Tandläkare och Tandtekniker. 9

Man har kontinuerligt 1 2-1 3 studenter inne och 78 APU-platser. GR-kommunerna utser också representanter att ingå i institutionen för socialt arbetes planering av utbildningsinnehållet i socionomutbildningen, vilken i Göteborg även omfattar grundläggande ledarskapskompetens för vård- och omsorg. Samverkan med arbetslivet Göteborgsregionens kommuner har sedan tidigare en stark tradition av att samverka på avnämarsidan. Inom ramen för GR samlas socialpolitiker, socialchefer, äldreomsorgschefer och funktionshinderchefer regelbundet. Här sker ett erfarenhetsutbyte samt tas olika praktiska initiativ. Ett resultat av detta är bildandet av FoU i Väst, den regionala FoU-verksamheten. I samverkan med Västra Götalandsregionen genomförs här en mängd FoU-studier, läsecirklar, utvärderingar m.m. som riktar sig till olika grupper inom kommunernas vård och omsorg. Hos GR finns också Meritea AB, Göteborgsregionens valideringscentrum. Ett av Meriteas stora områden för validering är vård och omsorg. Återkommande inslag i kommunernas samarbete är Mötesplats Äldreomsorg och Mötesplats Funktionshinder. Detta är breddarrangemang där medlemskommunernas personal i form av seminarier och utställningar beskriver sin verksamhet och har ett erfarenhetsutbyte över kommungränserna. Mötesplats Äldreomsorg hade år 28 ca 4 besökare. Inom området marknadsföring har GR genomfört kampanjen Vi behöver dig! som bedrevs både internt hos kommunerna som externt i media i syfte att öka intresset för anställning inom kommunernas vård och omsorg. Det finns i regionen, främst inom Göteborg, en väl utvecklad modell för Lärande på arbetsplatsen. Nya metoder för integrering av arbetsliv och utbildning utvecklas vidare med erfarenheterna från LPA som grund. Detta är något som samarbetet inom Vård- och omsorgscollege kan sprida vidare till övriga medlemskommuner. Ungdomar i kommunerna erbjuds feriepraktik i organiserad form inom Sahlgrenska universitetssjukhuset i samverkan med GR. Människa i riskzon är en omfattande seminarieserie som startade hösten 25 för olika yrkeskategorier från skola, individ- och familjeomsorg, funktionshinderverksamhet och kultur och fritid. Målgrupp är alla som är engagerade kring ungdomar och arbetet genomförs tvärsektoriellt. FOU i Väst genomför en studie kring det kommunala uppföljningsansvaret och ur det är organiserat och hur samverkansformerna ser ut. Projektet Growth- förbättrar attityder och kunskaper kring entreprenörskap och stärker entreprenöriellt lärande. De samhällsförändringar som skett de senaste decennierna ställer nya krav på individerna och därmed på utbildningssystemet. Förr utbildades man för att passa in i ett arbetsliv som innebar långvarig och stabil anställning. Idag handlar det om ett samhälle med snabba förändringar och mer komplexa krav på individen. Utbildning och karriärsval har blivit ett personligt ansvarstagande. För att kunna ta ansvar och göra konstruktiva val, såväl personliga som yrkesrelaterade, behöver man under sin utbildning få möjlighet att träna på kompetenser som tidigare ansågs viktiga enbart för entreprenörer. Growth är en kostnadsfri kompetensutveckling i entreprenöriellt lärande. En pedagogisk form som stimulerar och utvecklar de kompetenser som brukar känneteckna entreprenörerförmågor att utveckla idéer, kreativitet, ansvarskänsla, drivkraft, reflektion och motivation. 1

Kompetensutvecklingen startar i januari 29 och pågår ett och ett halvt år. Medel har beviljas från Europeiska socialfonden. Samtliga kommuner med gymnasieskola eller vuxenutbildning som erbjuder vård- och omsorgsutbildning kommer att delta i projektet. Nyckelpersoner är skolledare, lärare och studie- och yrkesvägledare. Kvalitetsarbete Kvalitetsarbete kring sektorerna Vård- och omsorg, där erfarenheter och kunskap från olika avnämare och utbildningsanordnares sätt att arbeta med ovanstående sprids i nätverksform, är av stort värde för Göteborgsregionen. Viktigt för att få detta att fungera är att varje ingående aktör kan bidra med något som ger en hög kvalitet på utbildningen, vilket också omfattar de elever/deltagare som kan vara aktuella för denna typ av utbildning. Att utnyttja respektive utbildares/skolas starka sidor är ett vinnande koncept. Vård- och omsorgscollegerådet kan årligen genomföra gemensamma studier med fokus på respektive kvalitetskrav. Redan idag finns särskilda webbsidor med fokus på nyckeltal inom GR för utbildningsverksamheten (U3) samt ett stort antal rapporter med nyckeltal från äldre- och funktionshinderområdena. En egen webbplats finns redan upparbetad för arbetet i ett kommande Vård- och omsorgscollege inom GR, se www.grkom.se/vardochomsorgscollege. Myndigheten för skolutveckling beviljade under 27 GR medel för att under 28 driva ett nätverk för kommunala och fristående utbildare (gymnasieskola-vuxenutbildning) och avnämare med målet att åstadkomma ett regionalt Vård- och omsorgscollege. Nätverket har träffats 7 gånger hittills. Erfarenhetsutbytet har varit i fokus och samtliga möten har förlagts i utbildarkommunerna. Se GR:s webbsida enligt ovan. Nyligen beviljade Regionutvecklingssekretariatet vid Västra Götalandsregionen medel för att under 29 driva nätverket vidare. De fackliga parterna (Kommunal Väst och SKTF) har deltagit i arbetet med ansökan. En särskild referens/skrivargrupp med mycket brett fokus har tillsats för att bereda ansökan. Två regionala projektledare har verkat kring: information/implementering/ansökningsskrivande/nätverksdrivande under 28 (en representant för den regionala utbildarsidan och en från avnämarsidan). Den GR-gemensamma intagningsenheten underlättar dels vid framtagning av statistik, dels vid information till studie- och yrkesvägledare. Särskild information lämnas om Vård- och omsorgscollege under den gemensamma gymnasiemässan Gymnasiedagarna. Information har också lämnats till personal i den kommunala vården, som besökte Mötesplats Kompetensstegen i april 28. Den föreslagna organisationsmodellen innebär att de lokala Vårdcollegen har en direkt koppling till det regionala rådet. Merparten av kvalitetsarbete bedrivs dock på lokal nivå. FOU i Väst bidrar starkt till kvalitetsutveckling direkt i verksamheterna. (bilaga) 11

Hälsoperspektivet GR:s mål och visioner bygger på den övergripande policy som utarbetats av Västra Götalandsregionen Vision Västra Götaland Det goda livet där en god hälsa är ett av fem fokusområden. Några utdrag ur visionen berör särskilt Vård- och omsorgscollege: - Folkhälsoperspektivet är framträdande och hälsoaspekter beaktas i samhällsplaneringens hela fält. Västra Götaland har en internationell tätposition inom folkhälsan. - Den arbetsrelaterade ohälsan finns inte kvar som ett samhällsproblem. Boende- och livsmiljöer har hög kvalitet och människor har delaktighet i samhällslivet. - Hälsoklyftor som är relaterade till kön och etnisk bakgrund är utjämnade, liksom de regionala skillnaderna - Barnen kan utveckla sina fysiska, psykiska och sociala förmågor utan begränsningar och får växa upp i en trygg och säker miljö - En hälso- och sjukvård med hög tillgänglighet och kvalitet och på lika villkor med respekt för allas lika värde som i kombination med hög kunskapsnivå och starka forskningsinslag har stor betydelse som tillväxtfaktor för Västra Götalands utveckling. - En väl utvecklad samverkan mellan aktörer som påverkar betingelser för hälsa till exempel arbetsliv, kommuner, organisationer, primärvård och för det inom hälso- och sjukvårdssystemet finns utrymme för en variation av olika aktörer. Individens eget ansvar utgör basen för hälsan. GR samverkar också med Folkhälsokommitténs kansli i Västra Götalandsregionen kring Vårdoch omsorgscollege. En konkretisering av visionen skulle inom GRVOC kunna utformas enligt nedan: Studenterna ska under utbildningen bl. a. medvetandegöras om betydelsen av en hälsofrämjande livsstil för såväl sig själva som för vård- och omsorgstagarna. Utbildningarna ska fokusera på att främja hälsa och förebygga ohälsa samt att tillvarata och stödja vård- och omsorgstagarnas egna resurser. Den demografiska utvecklingen i regionen sätter fokus på vikten att se äldre som en samhällsresurs där en central kompetens hos vård- och omsorgspersonalen är att kunna stödja de hälsofrämjande faktorer som stärker möjligheterna att leva ett aktivt och självständigt liv längre. Utbildningarna ska inriktas på livslångt lärande och uppmuntra till vidare kompetensutveckling. 12

Bilagor: Samverkansavtal Inom Göteborgsregionen finns ett för landet unikt samverkansavtal kring gymnasieskolan vilket har bidragit till ett fritt och öppet gymnasieutbud tillgängligt för alla ungdomar. 3 kommunala och 35 fristående gymnasieskolor konkurrerar om eleverna till i stort sett samtliga nationella program och inriktningar. Utbildningarna tas fram i samråd mellan kommunerna och i enlighet med en särskild checklista för utbildningarnas kvalitet. De flesta kriterierna i checklistan överensstämmer med de kriterier som gäller för t ex Vård- och omsorgscollege. Exempelvis motiverar kommunen varför en ny utbildning ska starta ur ett regionalt perspektiv, vilken legitimitet den har utifrån regionens arbetsmarknad och genom vilken dialog med näringslivet som den har tillkommit, möjligheten att anordna arbetsplatsförlagd utbildning och intresse för yrkesråd eller liknande. En plan för utvärderingsarbetet ska också finnas innan en utbildning startas. Samtliga utbildningar som anordnades under det första samverkansavtalets löptid 22/27 har följts upp. Checklistan har använts i tio år. (bilaga) Samverkan mellan skola och arbetsliv inom GR är formaliserad bland annat via en avsiktsförklaring kring kvaliteten i de arbetsplatsförlagda delarna i grundskolan och gymnasieskolan. Praktikplatsen.se är en verksamhet vid GR Utbildning som anskaffar, kvalitetssäkrar och samordnar arbetslivskontakter för grundskolor, gymnasieskolor och vuxenutbildning. Verksamheten stöds av ett webbaserat IT-verktyg www.praktikplatsen.se som är utvecklat för att underlätta praktikplatshanteringen för lärare, elever och arbetsgivare. Som utgångspunkt för arbetet återfinns de kvalitetskriterier som parterna inom regionens arbetsliv ställt sig bakom i den gemensamma avsiktsförklaringen. Representanter för dessa nio organisationer utgör intressentgrupp och följer fortlöpande GR Utbildnings arbete med skola-arbetslivskontakter. Praktikplatsen.se erbjuder också alla samverkande företag en grundläggande handledarutbildning. Praktikplatsen används idag av vissa kommuner. (bilaga) Särskilt långt har GR kommit i samordningen av platser för Omvårdnadsprogrammet då avtal har slutits med Västra Götalandsregionen för all hantering samtliga anordnares APU-platser på sjukhus. Avtal finns också kring samordning av platser för den kommunala verksamheten i Göteborg vad det gäller Omvårdnadsprogrammet och Barn- och fritidsprogrammet. I detta avtal ingår inte övriga kommuner inom GR, vilket skulle kunna vara ett regionalt utvecklingsområde. Avsiktsförklaring GR har i dagsläget muntliga avsiktsförklaringar med Göteborgs universitet, Sahlgrenska Akademien. Arbete pågår också i samverkan med Institutionen för vårdvetenskap, Göteborgs universitet. Institutionen för Socialt arbete vid Göteborgs universitet har lämnat en skriftlig avsiktsförklaring, (bilaga) Muntlig avsiktsförklaring har också lämnats av den personalstrategiska avdelningen vid Västra Götalandsregionens regionkansli, som är arbetsgivare för 51 anställda inom den landstingskommunala vården. Skriftlig avsiktsförklaring finns från Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Kungälvs, Alingsås och Mölndals sjukhus. (finns invävd i texten) 13

Bilagor Organisationsmodell för ett ev. GR Vård- och omsorgscollege Samverkansavtal för gymnasieskolan 27-211 Regionalt avtal kring vuxnas lärande Rekryteringsbehov vård och omsorg inom GR 27-22 Avsiktsförklaring kring kvalitetskriterier för Skola-Arbetslivskontakter Avtal om APU-platser (2 dokument) Beskrivning av Meritea AB (validering) Verksamhetsinriktning 29 Utbildningsgruppen Sociala styrgruppen Befolkningsutveckling inom GR, behov av lärarpersonal Demografi i ungdomsgruppen FOU i Väst Sahlgrenska universitetssjukhuset avsiktsförklaring och rekryteringsbehov Alingsås och Kungälv tillkommer. VG-regionens vision Det goda livet Avsiktsförklaring från Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet Mål och vision för Institutionen för vårdvetenskap, Göteborgs universitet Länk till webbsidan www.grkom.se/vardochomsorgscollege Information om nätverk bekostat av Myndigheten för skolutveckling

Margaretha Allen 7117 Överlämning mellan grundskola/iv-organisation/gymnasieskola Bakgrund I samverkansavtalet för perioden 27/28 21/211 betonas vikten av överlämning mellan avlämnande och mottagande skola på följande sätt: Kommunerna skall verka för att relevant kommunikation kommer till stånd vid övergång från grundskola till gymnasieskola. Detta gäller även övergång från det individuella programmet till nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan. Då det har visat sig att många gymnasieskolor, inklusive det individuella programmet, önskat kvalitativt och kvantitativt bättre information, om elever som behöver särskilda stöd- och hjälpinsatser, har en mindre grupp av representanter för GR:s medlemskommuner, med uppdrag från gymnasierektorsgruppen samt nätverket för det individuella programmet, träffats och utarbetat följande förslag till rutiner vid överlämning. Ett politiskt beslut om samverkansavtalet är fattat och det är upp till medlemskommunerna, att leva upp till avtalets överenskommelser, intentioner och visioner. Uppdrag specifikt kring överlämning I början av 25 initierades politiskt tanken att starta ett nätverk för skolledare och verksamhetsföreträdare inom det individuella programmet inom GR. Uppdraget preciserades till följande punkter: Utveckla IV-programmet i Göteborgsregionen genom att utbyta erfarenheter kommunerna emellan Klarlägga hur kravet på heltidsstudier fr o m 26-7-1 för elever på IV-programmet ska mötas Se över hur vi kan lyckas med att få fler elever att fullfölja sina gymnasiestudier Se över formerna för att möta enskilda elevers behov Vid gymnasierektorsgruppens nätverksmöte 5126 behandlades frågan om överlämning och gruppen enades om att verka för att bättre rutiner utarbetas i enlighet med samverkansavtalet. Samverkan rekommenderades med FOG-gruppen och SYV-gruppen. Framtidsgruppens uppdrag utgörs, sedan UC 646, av att a) se över frågeställningar som rör kommande lagförslag och förändringar inom utbildningsområdet, b) se över frågeställningar som berör övergång/överlappning mellan de olika skolformerna och till avnämarna, samt c) beakta och bevaka den demografiska utvecklingen i ett regionalt perspektiv och vilken bäring detta kommer att få på medlemskommunernas utbildningsorganisation.

Behov Behovet av överlämning från grundskola/iv till gymnasieskolan var mer överblickbart före samverkansavtalens tid. Då kunde en mindre kommuns upptagningsområde bestå av tre högstadieskolor, några elever från IV och någon enstaka elev från annan kommun. Samma kommun kan idag, tack vare samverkansavtalet, ta emot elever från ett 5-tal grundskolor. Gemensamma överlämningsrutiner underlättar för den enskilde eleven att få det stöd och den hjälp den behöver och har rätt till enligt gymnasieförordningen (8 kap. Särskilda stödinsatser och Åtgärdsprogram). För den enskilda gymnasieskolan kan väl fungerande överlämningsrutiner fungera som stöd vid planering och utveckling av stödinsatser som i sin förlängning ökar möjligheterna för fler elever att fullfölja sina gymnasiestudier. Förslag till rutiner Varje grundskola med år 9-elever, IV-organisation samt gymnasieskola utser en överlämningsansvarig. Överlämningsansvarig är mottagare och avsändare av överlämningsmaterial. Uppgifter om överlämningsansvarig registreras i INDRA under respektive skola. Motiven bakom detta förfaringssätt är att tydliggöra och begränsa hanteringen, skapa förutsättningar för fungerande interna rutiner och effektivisera kommunikationen mellan GR-regionens kommunala och fristående skolor. Information om överlämning distribueras till alla berörda skolor inför varje hösttermin. Frågan om när överlämning skall ske är komplicerad. Tidig identifiering av elevens behov av stöd och hjälp, kunskap om elevens valalternativ, god kontakt med vårdnadshavaren och tillgång till handlingar som understryker behovet underlättar överlämningsförfarandet. Tillgång till intagningssystemet INDRA förenklar överlämningsarbetet. Även det nyinrättade uppföljningssystemet GRUUS är ett stöd i arbetet att hitta elevens hemvist inom gymnasieskolan. Det ligger i allas intresse att överlämning sker, så snart det bara är möjligt, utifrån den enskilda skolans förutsättningar. Blankett Många skolor har väl utarbetade och fungerande överlämningsrutiner/överlämningsblanketter. Det finns inget som hindrar att dessa skolor fortsätter att använda sina rutiner/blanketter. GR Utbildning har i samverkan med IV-programmets nätverk och Gymnasierektorsgruppen tagit fram en frivillig blankett som indikerar det minimum som en överlämningsblankett bör omfatta. Det är viktigt att rutiner/blanketter fokuserar på de pedagogiska behoven av stöd och hjälp och att eleven och vårdnadshavaren har kunskap om vad som överlämnas och har lämnat sitt samtycke i de delar där så krävs. Blanketten är i första hand avsedd för överlämning mellan grundskola/iv och gymnasieskolans nationella och specialutformade program, men kan naturligtvis även fungera vid överlämning mellan grundskola och IV. Blanketten är avstämd med hjälp av juridisk expertis och finns att hämta via intagningssystemet INDRA, se bilaga daterad 17 januari.

BLANKETT FÖR ÖVERLÄMNING 29/1 Från grundskola/individuellt till nationellt, specialutformat program eller individuellt program. OBS! Kvitto på ansökan/omval till gymnasieskolan läsåret 29/1 skall bifogas. ELEV Persnr Adress Telnr Postnr Postadress Vårdnadshavare Telnr Vårdnadshavare Telnr Modersmål om ej svenska Ankomstår Antal skolår i Sverige: Modersmålsundervisning: antal år antal månader Svenska som andra språk: antal år antal månader GRUNDSKOLA/IV Klass Överlämningsansvarig Telnr Klf/motsv Telnr Specialpedagog Telnr SYV Telnr Skolsköterska Telnr Kurator Telnr Kortfattad beskrivning av elevens starka sidor Kortfattad beskrivning av elevens behov av stöd Eleven har under grundskoletidens senare år, 7-9, och på IV fått stöd i följande ämne/ämnen Engelska Matematik Svenska Svenska som andraspråk

Övriga konkreta stödbehov Kompensatoriska hjälpmedel Mindre undervisningsgrupp Specialutrustad undervisningslokal Resursperson med specialkompetens inom Annat stödbehov Följande dokument bifogas (Kryssa) Skriftliga omdömen Individuell utvecklingsplan Åtgärdsprogram Jag/vi har tagit del av blankettens innehåll. Datum: Elevens underskrift Vårdnadshavares underskrift Vårdnadshavares underskrift Stödbehovet bekräftas av följande utredningar Pedagogisk utredning Psykologisk utredning Logopedisk utredning Medicinsk utredning Dyslexiutredning Annan utredning Jag/vi samtycker till att de uppgifter om (NN:s och närståendes)... personliga förhållanden som framgår av denna blankett och till den fogade bilagor överlämnas till: samt att personal vid mottagande skola får ta del av uppgifterna ovan. Elevens underskrift Vårdnadshavares underskrift Vårdnadshavares underskrift