Nytt om språk och lärande -

Nytt om språk och lärande - Barn med dövhet och hörselnedsättning Carin Roos Docent i specialpedagogik Karlstads universitet 2014-11-13 carin.roos@kau.se

Dagens prat med fokus på barn Vilka områden beforskas mest? Vad handlar böckerna om som kommit ut 2013-2014? Vad kan vi lära av detta?

Tidsplan för dagen 10.00 10.15 Fika 10.15 12.30 Föreläsning Forskningsläget: Vad forskas det om? 12.30 13.30 Lunch 13.30 14.00 Diskussion 14.00 15.00 Föreläsning Forskningsläget: Vad skrivs det om? 15.00 15.30 Fika och diskussion 15.30 16.00 Sammanfattning och frågor Möjliga lärdomar - slutord

Källor 1 Journal of Deaf Studies and Deaf Education (www.jdsde.oxfordjournals.org) 2 American Annals of the Deaf (www.gupress.gallaudet.edu/annals/) 3 Sign Language Studies (www.gupress.gallaudet.edu/sls.html) 4 Deaf Education International (www.maneyonline.com/loi/dei) 4 Forest Books Resources for Deafness and Deaf Issues (www.forestbooks.com) 5 Artiklar från olika tidskrifter i mina egna sökningar för mitt artikelskrivande i olika databaser

Forskningsläget Sammanfattning förra året Barn med CI: En förflyttning av intresset för ATT tal utvecklas till mot utvecklingsstegens karaktär, psykosocial utveckling, identitetsval, trivsel, skolframgång, pedagogernas roll och bristande kunskap, tolkningens och teknikens brister, tecken som stöd för talspråksutveckling och tvåspråkighet.

Forskningsläget Sammanfattning förra året Generellt döva barn: Fokus från diagnos dövhet mot andra tilläggsnedsättningar, ensamplacerades ensamhet, brist på hörseltekniskt stöd och kunnande, språkförbistring och utåtagerande elever, klassrumssituationen och ämnesdidaktik fokuseras, neural plasticitet och teckenspråkets spår i hjärnan.

Forskningsläget Sammanfattning förra året Bimodalitet Som stöd för talspråksutveckling, CODA-barns tvåspråkighet Dövblinda Brist på assistans och svårighet med tillgänglighet och delaktighet Teckenspråksforskning Från form till psykolingvistik, Från större lingvistiska segment mot finliret, från vuxen till barn

Forskningsläget Sammanfattning förra året Föräldrars situation Bristande första intervention och stöd, den socioekonomiska tillhörigheten slår igenom även här. Läs- och skrivlärande Brist på lärarkunskap, ortografier spelar ingen roll men däremot allmän kunskap, syntaktisk kunskap o hörförståelse, förskolan spelar stor roll Matematiklärande Svårigheter i högre grad och det syns redan i förskolan, en enda enskild förklaring; pedagogers fokus på brist på hörsel ger mindre fokus på didaktik

Forskningsläget Sammanfattning förra året Skolframgång Visuell medvetenhet och god akustisk miljö, ambulerande speciallärare har alltför låg kunskap

Forskningsläget nu då?

Neural plasticitet Kovelman, I., Shalinsky, M. H., Berens, M., & Petitto, L. A. (2014). Words in Bilingual Brain: fnirs Brain Imaging Investigation of Lexical Repetition in Sign-Speech Bimodal Bilinguals. Frontiers in Human Neuroscience. 8:606. doi: 10.3389/fnhum.2014.00606. ( www.gallaudet.edu/petitto.html )

Barn med CI - tal Jämförelse: operationsålder och talspråksutveckling för barn som fått CI. Barn med teckenspråk som första språk verkar komma igång snabbare med sin talspråksutveckling. (Davidson, Lillo-Martin & Pichler, 2014) Teckenstöd stimulerar lärande av talade ord (Giezen, Baker & Escudero, 2014) Uppnår sällan hörandes talspråkliga förmåga särskilt inte vad gäller arbetsminnesfunktioner relaterade till förståelse av tal och exekutiva funktioner (Kronenberger m.fl, 2014)

Unga med CI - identitet Att få två CI har betydelse för positiv upplevelse av att fungera bland hörande. De unga upplever sig som både hörande och döva dubbel identitet. Beskriver osäkerhet i hörande sammanhang och att upplevelse av identitet är avhängigt av taluppfattbarhet. (Hilton, Jones, Harmon & Cropper, 2013)

Talspråk och teckenspråk Barn vars hörande föräldrar stödjer sina hörselskadade barn med tecken som stöd (i denna studie barn med hörapparat) utvecklar ett bra talspråk parallellt med teckenspråk. (Levesque, Brown & Wigglesworth, 2014)

Auditory Verbal Therapy AVT Effekten av AVT har studerats och en forskningsöversikt kom ut 2014. Den visar ingen evidens för att AVT fungerar bättre än någon annan metod för att stimulera talspråksutveckling (Brennan-Jones 2014) Variation av framgång är stor och osäker korrelation (Jackson & Schatschneider, 2014)

Auditory Verbal Therapy AVT Från uttalsträning till specifik träning av vokabulär, som känsloord där AVT fick kompletteras med demonstration av känslor (mimik och gester) och fotografier av berättelser om dessa (Richels, Bobzien, Raver, Scwartz, Hester & Reed, 2014)

Döva o med hörselnedsättning + annan nedsättning Betydelse för UTVECKLING: Moderns utbildning störst betydelse för barn med DH +autism, +Cerebral pares, +Utvecklingsstörning Hörselnedsättningens grad har störst betydelse för barn med DH + synnedsättning, +medicinsk annan problematik (Cupples m.fl., 2014) Föräldrar till DH+ autism kräver bättre lärarkompetens (Wiley, Gustafsson & Rozniak, 2014) och bättre mätmetoder av funktionsförmåga (Zane m.dl, 2014)

Socialt välmående Forskningsöversikt; Ensamplacerade barn i hörande miljöer klarar sig socialt bäst om de kan kommunicera, antingen hörande kan tecken eller döva kan tal. Övriga faktorer för framgång är många (Batten, Oakes, Alexander, 2014; Xie, Potmesil & Peters, 2014)

Teckenspråk Teckenspråksforskningen går mot studier av tidig språklig utveckling 2-3-åringar; Impressivt språk som hörande medan expressivt har döva barn något långsammare utveckling (Rinaldi m fl 2014)

Minnesfunktion Stort intresse för dövas minnesfunktioner Ex: Corsi Short Term Memory Task vinner döva stort LÄNK: www.youtube.com/watch?v=2okqozonbke Men förlorar i Visual Pattern Test Exempel

Föräldrars situation Föräldrars kommunikationsval delas i fyra 1. påverkan från professionella, 2. följer det som är mest praktiskt i ett hörande samhälle och tror barnen behöver ett språk före nästa, 3. barnets förmåga att uppfatta ljud eller utveckla språk, 4. möjlighet till delaktighet och utgångspunkt i barnets uttryckta vilja. (Crowe, Fordham, McLeod & Ching, 2014) Föräldrar ställs inför konservativt RÄTT och FEL språkval > osäkerhet och motstånd > sämre för barnen (Bruin & Nevø, 2014)

Föräldrars situation Föräldrars personalitet (emotionell instabilitet) har större betydelse för barnens utveckling än stress inför hörselnedsättningen i sig (Plotkin, Brice & Reesman, 2014) Föräldrars stress relateras mest till avsaknad av socialt och professionellt stöd än till hur bra barnen med CI utvecklar talspråk (Sarant & Garrard, 2014)

Läs- och skrivlärande Handalfabet med tre funktioner 1. fonologiskt stöd och memoringsstrategi i läs och skrivlärande, 2. experimenterande del av SSL och 3. som en artefakt och identitetsmarkör (Roos, 2013, 2014) Lärares erfarenhet: Medveten undervisning i tidig teckenfonologi stödjer talfonologisk medvetenhet (Crume, 2013) Läslärande med många sinnesupplevelser och handalfabet stödjer (van Staden, 2013)

Läs- och skrivlärande Förmåga att läsa och skriva korrelerar med språklig förmåga oavsett modalitet och 45% av danska döva barn har inga läs-skrivsvårigheter (Dammeyer, 2014) Läsförståelse korrelerar med ordkunskap och begreppsförståelse, 64 H+60Hsk barn följdes i fyra år fr 4 års ålder. (Coppens, Tellings, Schreuder & Verhoeven, 2013) Processability Theory håller för dövas skriftspråkslärande (Schönström, 2014)

Skolframgång Framgångsfaktorer för undervisning av döva elever i SO NO ämnen: forskningsöversikt gjord. Uppnår inte målen. Undervisning som bygger på visualisering och kreativt skapande har framgång. (Jones, 2014) Barn som undervisas med tecken som stöd och bildstöd i sagoläsning lär sig begreppen bättre (Trussel & Easterbrooks, 2014) Tidigt språkande > allmänbildning > metakognitiva aktiviteter > Lär sig att läsa > Läser för att lära. Viktig faktor föräldras stöd och egna läsande (Mounty, Pucci & Harmon, 2014)

LUNCH

Forskningsläget - Vad skrivs det om? Avhandlingar 2013 och 2014 Mitra, Sushmit LÄNK med info: http://www.forskning.se/nyheterfakta/nyheter/pressmeddelanden/etttestsomunderlattarforhorselskadade.5.6f6805031442d45605b1076.html Sushmit Mishra har i en avhandling från Linköpings universitet utarbetat ett test...men det intressantaste är att han menar att han kunnat visa att "Huvudfyndet är att visuell information, i form av att testpersonen ser den som talar, frigör kognitiv reservkapacitet..." som används för att förstå det som sägs.

Forskningsläget - Vad skrivs det om? Avhandlingar 2013 och 2014 Löfqvist, Ulrika, Karolinska Universitetssjukhuset Lexical and Semantic Development in Children with Cochlear Implants Manchaiah, V. (2014). Evaluating the process of change: Studies on Patient journey, hearing disability acceptance and stages-of-change. Linköping: Linköpings universitet, Institutionen för utbildningsvetenskap och lärande.

Forskningsläget - Vad skrivs det om? Andersson, Lennart 2014, Döviana

Forskningsläget - Vad skrivs det om? Marschark, M., Tang, G., Knoors, H. 2014 Ett kapitel om nordiska förhållanden skriven i samarbete mellan: Ruth Swanwick, Ola Hendar, Jesper Dammeyer, Ann-Elise Kristoffersen, Jackie Salter, Eva Simonsen

Forskningsläget - Vad skrivs det om? Du Feu, M., & Chovaz, C. 2014

Forskningsläget - Vad skrivs det om? Short, K 2014

Forskningsläget - Vad skrivs det om? Olivia, G.A., & Lytle, L.R. 2014

Forskningsläget - Vad skrivs det om? Kobel, I 2014

Forskningsläget - Vad skrivs det om? Berkowitz, M.C. & Jonas, J.A. 2014

Forskningsläget - Vad skrivs det om? Dirksen, H., Bauman, L. & Murray, J.J. 2014

Forskningsläget - Vad skrivs det om? Watson, L., Gregory, S., & Powers, S. 2014 ny rev uppl (1999)

Forskningsläget - Vad skrivs det om? Mwongela, K.M. 2014

Forskningsläget - Vad skrivs det om? Rarus, B. 2014

Forskningsläget - Vad skrivs det om? Specialpedagogiska Skolmyndigheten 2014 PDF Länk http://www.tillords.se/wp-content/uploads/2014/03/broschyr-spsm.pdf Länk till publikationer på SPSM Länk>> http://www.spsm.se/sv/jag-vill/bestalla-publikationer/

Fler Komesaroff, L.R. (2014) Disabling Pedagogy - Power, Politics, and Deaf Education. Washington DC: Gallaudet. Lyxell, T. (2014). Se språket. Stockholm: Språkrådet. Länk: http://www.sprakochfolkminnen.se/download/18.5f43e57d144f89200be969/1398151044565/se+språket+ +barns+tillgång+till+svenskt+teckenspråk.pdf Roos, C. (2014). Yrkesroll i förändring Förstadielärares historia. Karlstad: Karlstad University Press. Länk: http://www.pinfo.se/pages/carin-roos 2014-yrkesrolliforandring.pdf Kermit, P., Tharaldsteen, A.M., Haugen, G.M.D., & Wendelborg, C. (2014). En av flokken. Oslo: Skådalen Kompetansesenter. Länk: http://www.samforsk.no/publikasjoner/en%20av%20flokken%20web.pdf Allard, K. & Wedin Å. (2013). Skrift i teckenspråkiga skolmiljöer. I Å. Wedin & C. Hedman (Red.). Flerspråkighet, literacitet och multimodalitet. Lund: Studentlitteratur. Länk: http://www.bokus.com/bok/9789144080529/flersprakighet-litteracitet-och-multimodalitet/

Länkar vi talade om Hörselboken, som är en websida: www.horselboken.se Videofilm om tecken för barn, som stöd, som fullvärdigt språk: www.barnhorsel.se Lyssna på hur personer med hörselnedsättning hör: www.befriasamtalet.se/ljudsimulatorn www.phonak.com/se/b2c/sv/hearing/understanding_hearingloss/how_he aring_loss_sounds.html SPSM:s DigiTecken om digitala teckenspråksprodukter och material https://digitecken.spsm.se/produkter/handernasvarld/

Info filmer mm Info i form av videoklipp och föreläsningar: https://www.spsm.se/sv/stod-i-skolan/sprak-ochkommunikation/teckensprak/tvasprakighet/ och klicka på Videoföreläsningarna https://www.spsm.se/sv/vi-erbjuder/undervisning-i-specialskola/omspecialskolorna/mojligheter-pa-vara-skolor/tva-sprak/ - två filmer, den ena där elever svarar på när de använder svenska respektive teckenspråk och i den andra besöker vi Kalle i olika situationer i specialskolan https://www.spsm.se/sv/vi-erbjuder/undervisning-i-specialskola/omspecialskolorna/efter-specialskolan/ - två filmer där vi möter vuxna tvåspråkiga som använder sina båda språk dagligen: studenten Ivan och yrkesverksamma Maria

Oklarheter? Hör GÄRNA av dig! För kontakt: carin.roos@kau.se