Relevanta dokument
Fördjupad information kan hämtas från de vetenskapliga rapporter som finns förtecknade på sista sidan. 2

Kväve (N) och fosfor (P) överskott

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?

31

Vårt ansvar för jordens framtid

JORD, VANN OG KLIMA föredrag Oslo

12 Jordbrukets miljöpåverkan

Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON

Mineralämnesanalyser i vete från Bollerup Odling och näring i brödsäd

Vårt ansvar för jordens framtid

Jorden, maten, havet och klimatet

Granstedt, A Kväveförsörjningen I alternative odling. Avhandling i ämnet växtnäringslära. Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala.

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Potatisodling och dess påverkan på klimatet

Mikronäringsämnen i svenska grödor - Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget?

Utveckling av samhällsindikatorer

Avtryck i miljön från den svenska livsmedelskonsumtionen

Förbättrad kvävehushållning vid lagring och användning av fast stallgödsel i ekologisk odling Obs! Förkortad version!

Styrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan

Ekologiskt kretsloppsjordbruk Ecological Recycling Agriculture (ERA) Ecological Regenerative Agriculture (ERA)

Kan vi lita på belastningssiffrorna för Östersjön?

Publicerad i Göteborgsposten 22/

Mikronäringsämnen i spannmålsgrödor

Morgondagens jordbruk

Åkermark som kolsänka - att inkludera kolinbindning i analys av biogassystem LOVISA BJÖRNSSON

Kunskap om markkolsbidrag har betydelse för beräkning av biomassatillgång och växthuseffekt

- Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU

Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018

Hur påverkar vår köttkonsumtion klimatet? idag och i framtiden

Sammanfattning. Inledning och bakgrund. Material och metoder

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Jordbrukets klimatpåverkan

1

Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar

Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 1990 och 2005 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser

13 Jordbruket i EU Jordbruket i EU

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

1

13 Jordbruket i EU Jordbruket i EU

Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto. Åsa Kasimir Klemedtsson

13 Jordbruket i EU Jordbruket i EU

Konsumtion, energi och klimat. Annika Carlsson-Kanyama FOI och LTH

Jordbrukets klimatpåverkan

Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen?

Gräs till biogas gör åkermark till kolsänka LOVISA BJÖRNSSON


8 Produktionsmedel inom jordbruket

Framtidens hållbara mat hur ska vi välja?

12 Jordbrukets miljöpåverkan

Klimat och miljö utmaningar och möjligheter för svensk mjölk och nötkött. Christel Cederberg Växadagarna 2018

Inhemsk biomassa för biodrivmedelsproduktion

Introduktion till klimatberäkningarna i VERA. Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland

Läkemedelsrester, andra farliga ämnen och reningsverk

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet

Energieffektivisering i växtodling

Jordbrukets klimatpåverkan

Värdet av vall i växtföljden

Trolla fram de osynliga aktörerna. Hav och Samhälle Marstrand 15 okt 2014 Eva-Lotta Sundblad

Greppa marknaden! Seminarium Finska Spannmålsodlare i Stockholm den 29 november 2012 Per Sandberg Ordförande Föreningen Sveriges Spannmålsodlare

Matens klimatpåverkan

IPCC Guidelines for national greenhouse gas inventoriesi

Kursplan för Ekologiskt kretsloppsjordbruk 2014

Vallens klimatpåverkan. Pernilla Tidåker, JTI

Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers

12 Jordbrukets miljöpåverkan

KVÄVE- OCH FOSFORÖVERSKOTT PÅ MJÖLKGÅRDAR Christian Swensson 1

Hur äter vi hållbart?

Har östersjöns tillstånd förbättrats?

Biogas som värdeskapare

Ekologiskt kretsloppsjordbruk och klimat

Mineralämnesförsörjning i biodynamisk odling

Hållbar livsmedelsförsörjning en lokalt global fråga som inte kan lösas med en enskild åtgärd

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

Baljväxter en förutsättning för framtidens hållbara jordbruk?

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

13 Jordbruket i EU. Sammanfattning. Växtodling och företag

Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök

Kväve i ett internationellt perspektiv. Peringe Grennfelt IVL Svenska M iljöinstitutet

Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala

1

Gröna Ärter Kungen i grönsaksdisken! Nässjö 2011/Odling i Balans/EM

Hållbar köttkonsumtion och hållbar köttproduktion är det samma sak?

Miljöpåverkan från svensk matkonsumtion med fokus på klimat

Jordbrukets klimatpåverkan

Miljöpåverkan av kaninkött. Ulf Sonesson,

Lustgas från mark - jordbrukets stora utmaning

Upplägg. Beräkningarna. Vanliga fallgropar Körslor

Värdera metan ur klimatsynpunkt

Salmonella control in pig production in Sweden. Helene Wahlström, Zoonosiscenter, SVA

Idisslarnas klimatpåverkan Stor eller liten? Stefan Wirsenius Chalmers tekniska högskola Elin Röös Sveriges lantbruksuniversitet

Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

Biogas, det naturliga valet för City bussar Baltic Biogas Bus - Ett lyckat Östersjösamarbete Gasdagarna, Trollhättan, Oktober 2012

Aktuellt om jordbrukspolitiken (CAP) i Sverige för tillitsvalgte i Akershus och Østfold bondelag. November 2015

Jordbrukets utsläpp och trender

Lantbruksorganismen som forskningsobjekt i det nordiska arbetet

Slutlig statistik Plant protection products in Swedish agriculture. Number of hectare-doses in 2014 Final statistics

Boostra markkolen med vall och mellangrödor

Utvärdering ekogårdar inom Greppa Näringen i Skåne

Klimatsmart utfodring Kol i mark sänka eller utsläpp i foderproduktionen? Christel Cederberg, SIK/Chalmers Greppa Skövde 24/1 2013

11 Ekologisk produktion

Transkript:

Ekologiska kretsloppsgårdar i praktiken Baltic Ecological Recycling Agriculture and Society (BERAS) To save the Baltic Sea, the climate, biological diversity and produce high quality food Artur.Granstedt@jdb.se www.beras.eu www.sbfi.se

BERAS 2003-2006 Ekologiska kretsloppsgårdar i praktiken Baltic Ecological Recycling Agriculture and Society (BERAS) To save the Baltic Sea, the climate, biological diversity and produce high quality food Artur.Granstedt@jdb.se 48 farms, 20 partners in 8 countries BERAS Implementation 2010-2013 24 partners, 18 farms in 9 countries Ecological Recycling Agriculture with focus on Poland 2016-2017

CO 2 CO2 C 6 H 12 O 6 C 6 H 12 O 6

Depleted arable fields, eutrophication in seas and global warming 80 % av åkerns grödor blir foder till grisar, höns och kor bottendöd algblomning bottendöd 10/24/2017 AG

BERAS project 2003-2006 20 partners from 8 countries Pilot studies on 48 farms Nutrient balances Leakage measurements Energy and global warming potential Consumer surveys BERAS Implementation 2010-2014

Gårdsbalans (Farm gate balance) Emissioner till atmosfären från djur och fält Tillfösel kvävefixering nedfall foder gödselmedel Brtförsel växtproduktion djurproduktion Emissioner till vatten från djur och fält

Fältbalans (Field balance) Emissioner till atmosfären från fältet Tillförsel kvävefixering nedfall inköpt gödsel egen djurgödsel Bortförsel växtproduktion Emissioner till vatten från fältet

N kg/ha and yerar Ha 120 N-supply kg/ha Swedish agriculture N-surplus kg/ha in Swedish agriculture Ecological agriculture in Sweden 600 100 120 111 110108 117 116 102 106,0106 500 100 95 98 80 60 80 60 58 67 77 80 surplus 400 300 200 40 20 40 20 20 21 22 23 25 28 31 30 29 28 31 31 27 32 100 0 90 95 0 5 10 0 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 0 5 10 15 Year 0 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 0 5 10 15 N-fix, atmospheric deposition Imported feed Artificial fertlizer Total supply Output agricutural products

1) Inkl. betningsmedel. Källa: SCB, Jordbruksstatistik sammanställning 2017 7000 6000 Sålda växtskyddsmedel, antal hektardoser och genomsnittlig dos 1995 2016 1 5000 4000 3000 2000 1000 0. 1995 2000 2005 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Försålda mängder preparat, ton Anatl doser, 1000-tal Linjär (Anatl doser, 1000-tal)

N and P balance kg/ha year Polish Agriculture 2014 Flow of N/P/K kg ha in the agricultural-ecosystem Poland (0,6 animal unit/ha) farm2008-2015 milj ha 15,26 Total Total input sale 111 18 31 17 3 3 = Agricultural system 111 N 18 P Fodder + Fertilizers + Purcha se Vegetable Eff of imp. feed Sale of cash crop 9 1 1 products N P K stuffs 9 1 0,15 0,09 1 0,15 15 7 5 Animal food products Before Own feed 77 15 46 7,7 1,7 2 Food Inustr and processing Purchase and distribution of seeds Removed Harvest Animal 2 0 harvest remains product. 0 86 16 65 8 92 22 51 47 8 Crop 151 24 55 Biol N- Release from fixation the animals 84 20 49 3,8 Manure Atmosph. Soil deposition inorganic 36 20 49 11 187 40 81 Soil organic Artificial fertilizer 79 11 26 42 15 26 4 0 2 48 Surplus Field losses Gas potential from manure losses losses from soil Estimation by T ot Granstedt March 2017 based on surplus/ Sources 94 15 28 Tabl 18.36 Compilation Inst Soil Sc -NRI Jerzy Kopinski, Tabl 3.18 Temp a Spat. 2012 and trade balance 17 N P K Ca lcula tion fa ctors N P K Given figures Store losses from manure 0,6 Purchace to anim. prod 15 7 5 Field losses from manure 0,1 Purch. seeds 2 0 0 0,00 0,1 Fodder/animal production Biol. N-fix 4 Total Area of farm Per ha Atmosph. dep. 11 Input anim prod. N P N P Artificial fertilizer 79 11 26 K K Fodder and straw Crop export 9 1 1 Own feed 77 15 46 Total anim pr Harvest remain 65 8 8 Export of animal prod. 8 2 2 94 N 17 N 3 P (Milk and meat and crop products) 15 P 10/24/2017 AG 14

kg Nitrogen per ha and year Field nitrogen surplus per ha utiliced agricultural area in Baltic Sea countries and Norway 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Denmark Norway Finland Sweden Poland Lithuania Estonia Latvia 1995 156 104 79 57 33 26 15 9 2000 132 90 55 50 44 31 18 11 2005 111 98 48 43 45 35 21 16 2010 90 84 56 40 52 44 31 29 2014 80 94 45 30 48 25 22 28

Sålda växtskyddsmedel, antal hektardoser och genomsnittlig dos 1995 2016 1 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0. 1995 2000 2005 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Försålda mängder preparat, ton Försålda mängder verksam substans, ton Anatl doser, 1000-tal Linjär (Anatl doser, 1000-tal) 1) Inkl. betningsmedel. Källa: SCB, Jordbruksstatistik sammanställning 2017

Ekologiskt kretsloppsjordbruk BERAS-2003-2006 Input, output and surplus of Nitrogen kg/ha and year Input (nitrogen fixation) 57 N Output 22 N Surplus 36 N

BERAS implementation 2010-2014 plant nutrient balances on the studied ERA and BIC farms Land 2015, Ecological Recycling Agriculture to Enhance Agro-Ecosystem Services in the Baltic Sea Region: Guidelines for Implementation. Karin Stein-Bachinger 1,*, Moritz Reckling 1, Johann Bachinger 1, Johannes Hufnagel 1, Wijnand Koker 2 and Artur Granstedt 2

BERAS implementation 2010-2014 plant nutrient balances on the studied ERA and BIC farms Artur Granstedt, Pentti Seuri. Editors. Conversion to. Ecological Recycling. Agriculture and Society. Environmental, economic and sociological assessments http://beras.eu/wpcontent/uploads/2013/09/

1000 kg Nitrogen 800 000 Total Nitrogen Field Surplus utilced agricultural area in Baltic Sea Countries (EU stat) 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 Poland Denmark Finland Sweden Noway Lithuania Latvia Estonia Year 1995 475 530 252 564 180 278 172 995 102232 74 386 16992 14 083 Year 2000 634 040 213 708 125 510 151 750 88470 88 691 20768 16 899 Year 2005 648 450 179 709 109 536 130 505 96334 100 135 30208 20 118 Year 2010 749 320 145 710 127 792 121 400 82572 125 884 54752 29 698 Year 2014 691 680 129 520 102 690 91 050 92402 71 525 52864 21 076

Det soldrivna ekologiska kretsloppsjordbruket för jord, hav, mat och klimat Balansera de tärande grödorna med närande humusuppbyggande fleråriga vallgrödor i mångsidiga växtföljder Anpassa djurhållningen till den egna växtodlingen på enskilda gårdar eller gårdar i samverkan Recirkulera mullråämnen och växtnäring till marken Gynna livet i marken och bygga markens organiska substans Source: Granstedt, A. 1992.... American Journal of Alternative Agriculture, vol. 6,

Foto: E Johansson

Jordbruket och klimatet Ullberga 3 augusti 2017 Vallodlingen och de idisslade djurens klimatpåverkan fallstudier på ekologiska kretsloppsgårdar och i försök

Utvärdera klimatkonsekvenserna på en biodynamisk ekologiska kretsloppsgård med mjölk och köttproduktion baserad på enbart eget vall-foder samt avsalu av brödsäd i kg CO 2 -ekvivalenter per ha samt per kg för konsumtion försålda produkter fördelat på mjölk, kött och spannmål Följa uppbyggnaden av organiskt bundet kol i mark och gröda i samband med befintligt vall-försök (storparceller). Utvärdera klimatkonsekvenserna i jämförelse med andra driftsformer Starta ett forskningsprogram för studier av kol-flöden och klimatkonsekvensanalyser för ett flertal gårdar med olika driftsinriktning och med olika förutsättningar som underlag för rådgivning och utveckling av ett hållbart jordbruk med hänsyn till jord, klimat och miljö.

Tot C kg/ha 10 000 Vallskörd, humusbildn Vall I Ullberga 2016 9 000 8 000 7 000 6 000 5 328 5 000 4 000 7 757 3 000 2 000 1 000 0 3 516 866 1 231 Total skörd V Humusbildning kg CO2 eqv Skörder. och rötter Bortförd skörd Humusbildn, skr o rötter Mumusbildn stg Humusbildn CO2 Eqv

N P in the. agri-ecosyst. Ullberga N P IN 90 1 Flow of N/P/K kg ha 85 ha, x animal unit/ha 2015 aft 30/6 from data Associera Lantbruksrådhivning, Wijnand Koker 2 0 16 Total input Ullberga 2016 Total sale 90 1 1 28 6 8 Agricultural system Purcha se Vegetable of fe e d Sale of cash crop 15 2,96 5 products stuffs 15 3 5 0 0,8 1 Animal foods Own feed 38 6 8 13 3 3 Purchase of seeds Removed 61,2 Harvest Animal 1 0,2 0 harvest remains product. 53 9 13 57 10 27 38 7 8,5 Crop 110 19 40 Biol N- Release from fixation the animals 84 25 4 5 Manure Atmosph. Soil deposition inorganic 15 4 5 5 75 14 32 Soil organic Artificial fertilizer 0 0 0 1) 50-5 -8 2 0 1 10 Surplus/defecit Field losses Gas losses from soil from manure losses T ota l surplus/deficit 62-5 -7 UT 28 6 1) Losses=surplus-immobilisation in soilformation Artur Gra nste dt 10/24/2017 Överskott 62-5

kg CO2 eq/cap and year Potential for diminished global warming from basic food consumption 1600 1400 1200 1000 Carbon sink 800 600 400 200 0 Distribution Processing Agiculture Land use change

kg/capita and yearl Swedish and Järna ecological food consumption BERAS 2006 250 200 168 199 150 100 50 0 112 103 Grain prod. 54 23 + 470 % - - 90 % 9 42 58 Potatoes Root crops Vegetables Milk prod. Ruminant meat Monogastr. meat Swed.food 103 54 9 58 168 23 54 9 Järna Eco 112 23 42 88 199 7 2 7 88 23 54 7 2 9 7 Eggs

Artur Granstedt artur.granstedt@jdb.se www.beras.eu www.sbfi.se