JORD, VANN OG KLIMA föredrag Oslo
|
|
- Viktor Hermansson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 JORD, VANN OG KLIMA föredrag Oslo Artur Granstedt
2 Ensidig spannmålsgård
3 Specialiserad djurhållning 250 N 90 N 160 N
4 Nitrogen surplus N kg/ha in relation to animal units (de)/ha on 465 dairy farms in Sweden
5 Linjära flöden, näringsfattiga åkrar och 80 % av åkerns grödor övergödda hav blir foder till grisar, höns och kor vars gödselöverskott leder till algblomning bottendöd
6
7 Ekologiska grundvillkor flödande energi, kretslopp och biologisk mångfald Fotosyntes Ekosystemet jorden i balans Förbränning
8 Nu brinner jorden mer än vad grönskande åkrar och skog åter kan binda
9 Baserat på IPCC, 2007
10 13 miljard ha land (30 % av jordytan) 1,5 miljard ha åker (0,22/Capita) 3,7 miljard ha betesm (0,5/Capita) 4,1 miljard ha skog (0,6/Capita) GLOBAL CARBON STORAGE IN SOILS 5-10 miljoner ha åker förloras varje år genom markerosion, försaltning men också genom urban exoploatering Figure 8. The amount of organic carbon in living organisms and in the soil, in tons/ha (World Resources Institute, 2000)
11 Primitivt jordbruk rovdrift på vad naturen byggt upp Svedjejordbruk Eero Järnefelt
12
13 Approximately 20 % of the yearly increase of carbon dioxide in the atmosphere is due to deforestation and land degradation. The global humus capital is decreasing and green areas are getting smaller. (Source: Carbon Dioxide Information Analysis Centre, CDIAC, 2002)
14
15 Utsläppen av växthusgaser från den privata konsumtionen uppdelad på aktiviteterna äta, bo, resa och shoppa. Den privata konsumtionen stod 2003 för knappt 80 M ton CO2e (SCB (2008) och Naturvårdsverket (2008b)).
16 TWh /year The Biodynamic Research Institute Eating Energy Sweden (Christine Wallgen, KTH, 2008) 15 14, ,9 5,3 4,3 4,7 4,9 3,4 2,8 3,1 1,6 8,5 7,2 0 Agriculture Food industry Packing Trade Transport Houshold Actual Reduced
17
18
19 Looking after the sea border for years ago, Skilleby farm 2006.
20 Humus-iron podzol (Soil survey archive) Brown earth Pictures showing main soil profile types in Sweden. The ongoing leaching in podzol soils results in the characteristic layer of bleached soil. Brown soils is result of a more strong reverse process trough basic nutrient
21 Long term experiment K-experiment in Järna from Quality of agricultural food products and soil under different fertilizing conditions. Report: UJ (Ultuna-Järna) -experiment Quality of agricultural food products and soil comparing farming systems - biodynamic and conventional Skilleby long-term on farm trial started in 1991 and still continuing Soil fertility, yield, nutrient economy and product quality with different use of the manure within the farming system
22 Corg % 0-10cm The Biodynamic Research Institute K-experiment in Järna from Report: Soil Organic Carbon K-experim ent Järna ,9 2,8 2,7 2,6 2,5 2,4 K1 K5 K8 2,3 2,2 2, Carbon in the topsoil increased with 20 % during 29 years (an increase of 25 ton per ha calculated to a depth of 60 cm) in the biodynamic treatment. (860 kg C / ha and year)
23
24 Corg - % 0-20cm The Biodynamic Research Institute 1,8 1,75 1,7 Soil Organic Carbon Järna experiment L+FYM B2 B1 A2 A1 1,65 1,6 1,55 L+MinF FYM Min 1,5 1, Soil carbon increase (with 10 % during 10 years ) only when both leys (one year of three) and the farmyard manure were included.
25 The Biodynamic agricultural organism. The recycling from the growing of legume crops whereas the crop residues are directly incorporated in the soil and the recycling via fodder and the on-farm animal manure (Source: Granstedt, 1992).
26 Own feed>84% of the area Example of ecological recycling agriculture / ERA The Biodynamic Research Institute The prototype farm Yttereneby Skilleby in Järna) The animal density is adjusted to the own feed production: In this case on 84 % and crop for sale on 16 % of the farm area and with a animal density of 0,6 AU/ha (=average for Sweden and European food consumption) Yttereneby and Skilleby 2003 Import---> Recycling Export Feed Herd: Milk Seed { 47 cows Meat products 39 heifers 10 calves 29 sheep 0,6 AU / ha 450 m 3 urine m 3 manure +dung/urine pasture Ley (grass land) 47% Bred grain 15% Pasture 21% Feed grain 15 % Biogas Veget. Root crops 1,5% 0,5% Bread grain Arable land ha Crop rotation Crop rotation 106 Year 1 Spring cerals + insowing Pasture 29 2 Ley I Vegetable - 3 Ley II root croops 2 4 Ley III Total Winter cerals Natural pasture 25
27 Experimental plan from 1991 Main plot Treatments winter wheat F1 Not composted manure 12.5 ton ( 0 from 1995) F2 F3 25 ton 50 ton K1 Composted manure 12.5 ton ( 0 from 1995) K2 K3 Subplot (split plot) + 25 ton 50 ton BD preparation each plot each year - Without BD preparation
28 SOC kg/ha The Biodynamic Research Institute Marken som kol sänka Soil Organic Carbon in Crop Rotation Kalkylerade och uppmätta värden för organiskt kol i matjorden på skifte 1 i det långliggande försöket på Skilleby försöksgård. Den uppmätta mängden ökade från till kg C per ha ( kg C per ha) under 9 år (500kg C /år ) FYM FYM 0 Ley 3 W.wheat Oat/Barley Ley 1 Ley 2 W.wheat Oat/Barley Ley 1 FYM Ley 2 Ley 3 W.wheat
29 % Mullhalter efter 20 år i DOK-förs ök et Miner alis k, Organis k, Dynam is k O M 3,15 2,8 D 3,65 K D DOK-experiment [1] Mäder, P., Fliessbach, A.,Dubois D., Gunst L., Fried P. & Niggli, U Soil Fertility and Biodiversity in Organic Farming. Science VOL 296 pp B E R A S Baltic Ecological Recycling Agriculture and Society Humus content after 20 years in DOK trials comparing conventional, organic and biodynamic treatments. In the Swiss DOK -trials comparing t biodynamic, organic and conventional treatments in FiBL the humus content was, after 20 years, in conventional farming 2,8 % (M), in organic farming with organic manure 3,15 % (O) and in biodynamic farming with biodynamic manure treatments and the use of biodynamic preparations 3,65 % (D). (Mäder, et al, 2002). Mäder, P., Fliessbach, A.,Dubois D., Gunst L., Fried P. & Niggli, U Soil Fertility and Biodiversity in Organic Farming. Science VOL 296 pp
30 Cange C % units in top soil The Biodynamic Research Institute HV I + C / ha/ y ,25 0,22 0,20 0,15 0,18 0,16 0,16 0,10 0,05 0,00 0,05 0, FM CM
31 Change C % units in top soil Relative C % in top soil The Biodynamic Research Institute HV I + C kg/ha/y HV I 0,25 0,20 0,15 0,10 0,11 0,14 0, ,21 0, BD + BD 0, ,00-0, ,03 - BD prep + BD prep = 2,1 % C TOT-C% 91 TOT-C% 95 TOT-C% 00 TOT-C% 06
32 Change C % units in top soil The Biodynamic Research Institute HV I + C kg/ ha/ y ,30 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00-0,05 0,24 0,20 0,13 0,13 0, , BD F + BD C
33 kg /ha 0-30 cm The Biodynamic Research Institute Daggmask i Skillebyförsöket Daggmaskhål HV1 okt HV 1 oct 2008 parc F1 F2 F3 K1 K2 K3
34 kg CO2 ekv per capita och år The Biodynamic Research Institute Climate consequences of the food basket CONV ECO ECOHUM ECOHUMLOC ECOHUMLOCBG ECOHUMLOCBGVEG CONV ECO ECOHUM Reduction ECOHUMLOC ECOHUMLOCBG ECOHUMLOCBGVEG Defor - soildegr. Agriculture Processing Transports Reduc% Konventionellt Ekologiskt kretsloppsjordbruk Ekologiskt kretsloppsjordbruk inkl. humusuppbyggnad Ekologiskt kretsloppsjordbruk inkl. humusuppb. och lokalproducerat Ekologiskt kretsloppsjordbruk inkl. humusuppb. lokalproducerat och med biogas Ekologiskt kretsloppsjordbruk inkl. humusuppb. Lokalproduc. och mer vegeteriskt (70 % mindre kött)
35
36 Ekologiska kretslopp, baljväxtvall, kompostering och. livsstärkande BD preparat för jorden, maten, havet och klimatet 57 N 22 N 36 N
37 Sammanfattning Ekologiska grundvillkor måste gälla för uthållig livsmedelsproduktion Vi kan lära av vår odlingshistoria vägen från förbrukarsamhälle till att skapa fruktbar jord Men också hur vi på kort tid kan förbruka vad naturen byggt upp Dagens konventionella brukningsmetoder med linjära flöden leder till resursförbrukning, övergödda hav, klimatförsämring, utarmade jordar och näringsfattig mat Den gröna jorden krymper samtidigt som vi blir allt fler den skall föda. Ett biodynamiskt jordbruk baserat på kretslopp med organisk gödsel och mångsidiga växtföljder med baljväxtvallar kan återskapa bördig jord, skona havet, minska klimatbelastningen och ge näringsrik föda.
38 Transforming The Biodynamic Research Institute Agriculture from Source to Sink Coupling land management, fertilisation and water resource management (e.g., CA, ES, WH) Improved land management practices in Agriculture has the potentialt to sequester Gt C/år (Rathan Lal, Science 2004)
39 ha ha The Biodynamic Research Institute Ecological Agriculture in Sweden Ecological of total used arable land KRAV ECO KRAV ECO Arable land Year Year
40 1000 Hektardoces The Biodynamic Research Institute Pesticide use in Sweden Hectardoces pesticides Year
41 Nutrient balance (kg/ ha year) The Biodynamic Research Institute Three scenarios for the BERAS countries Farm gate balance Field balance N P N P N P Todays situation Conventional scenario ERA scenario
42
Mineralämnesanalyser i vete från Bollerup Odling och näring i brödsäd
Mineralämnesanalyser i vete från Bollerup Odling och näring i brödsäd Seminarium Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien 22 april 2008 Artur Granstedt artur.granstedt@jdb.se Mineralämnen i konventionellt-
Vårt ansvar för jordens framtid
Vårt ansvar för jordens framtid Ekologiskt biodynamiskt kretsloppsjordbruk i Östersjöområdet Biodynamiska Forskningsinstitutet Skilleby försöksgård, Järna www.jdb.se/sbfi Artur.Granstedt@jdb.se Basic
Jorden, maten, havet och klimatet
Jorden, maten, havet och klimatet Framtidens jordbruk i Östsjöområdet Artur Granstedt Drainage Basin Biodynamiska Forskningsinstitutet arturgranstedt@jdb.se 48 farms, 20 partners in 8 countries Looking
Artur.Granstedt@jdb.se 31
Skulle de nya EU-länderna Estland, Lettland och Polen komma upp till våra näringsämnesförluster så skulle belastningen av kväve och fosfor öka till ännu högre nivåer enligt flera studier. Dagens allvarliga
Ekologiska kretsloppsgårdar i praktiken Baltic Ecological Recycling Agriculture and Society (BERAS) To save the Baltic Sea, the climate, biological diversity and produce high quality food Artur.Granstedt@jdb.se
Fördjupad information kan hämtas från de vetenskapliga rapporter som finns förtecknade på sista sidan. 2
1 Denna presentation gjordes i samband med fältvandringen på Ullberga gård utanför Nyköping, 3 augusti 2017. Materialet baseras på den forsknings och försöksverksamhet som bedrivs vid Biodynamiska Forskningsinstitutet
Åkermark som kolsänka - att inkludera kolinbindning i analys av biogassystem LOVISA BJÖRNSSON
Åkermark som kolsänka - att inkludera kolinbindning i analys av biogassystem LOVISA BJÖRNSSON 750 miljarder t C 550 miljarder t C 1 500 miljarder t C Markkol 45% of the soils in the EU have low or very
Vårt ansvar för jordens framtid
Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.
1
This presentation is based on the research and experimental work done by the Biodynamic Research Institute and at the experimental farm Skilleby. The focus of this presentation is on soil fertility, plant
Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto. Åsa Kasimir Klemedtsson
Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto Åsa Kasimir Klemedtsson 2013-10-29 Institutionen för geovetenskaper B L U E S Biogeochemistry, Land Use & Ecosystem Sciences
Gräs till biogas gör åkermark till kolsänka LOVISA BJÖRNSSON
Gräs till biogas gör åkermark till kolsänka LOVISA BJÖRNSSON Markanvändning och biodrivmedel 30 Andel förnybart i inhemsk transport [%] 25 20 15 10 5 EU 28 Sverige 0 2005 2010 2015 EU RED 2009/28/EC iluc-direktivet
Kväve (N) och fosfor (P) överskott
Aktuella resultat från BERAS-projektet Växtnäringsöverskottet i dagens jordbruk jämfört med ekologiska kretsloppsgårdar i Östersjöområdet under tre år (ERA farms, -24) (September 25) Jordbruket är den
Klimatsmart utfodring Kol i mark sänka eller utsläpp i foderproduktionen? Christel Cederberg, SIK/Chalmers Greppa Skövde 24/1 2013
Klimatsmart utfodring Kol i mark sänka eller utsläpp i foderproduktionen? Christel Cederberg, SIK/Chalmers Greppa Skövde 24/1 2013 Agenda Fodermedlens utsläpp av växthusgaser Kol i mark och gröda vilka
Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON
Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON Project funding and reporting, Thomas Prade & Mikael Lantz (2016) Grass for biogas - Arable land as carbon sink. Report 2016:280. Energiforsk,
Ekologiskt kretsloppsjordbruk Ecological Recycling Agriculture (ERA) Ecological Regenerative Agriculture (ERA)
Ekologiskt kretsloppsjordbruk Ecological Recycling Agriculture (ERA) Ecological Regenerative Agriculture (ERA) Artur Granstedt 6/4/2015 artur.granstedt@beras.eu AG The Biodynamic Reserach Institute www.beras.eu
1
This presentation is based on the research and experimental work done by the Biodynamic Research Institute and at the experimental farm Skilleby. The focus of this presentation is on soil fertility, plant
Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se
Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Bioenergi Sveriges största energislag! Naturgas Vindkraft 11,3 TWh, 5,3 TWh, Värmepumpar 3,0% 1,4% 3,8
Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?
Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit? Sju Gårdar Mars 2009 Oscar Franzén Ekologiska Lantbrukarna Oscar Franzén Uppsala 16 april 2009 Jordbrukets energianvändning Energianvändning
Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen?
Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen? Elin Röös, Postdok, Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion
Arbetstillfällen 100 000.
2 3 4 Arbetstillfällen 100 000. 5 6 7 Vissa anspråk ställs I de internationella direktiv och konventioner Sverige antingen är ålagt att följa eller frivilligt valt att följa. Här har jag listat några exempel
Konsumtion, energi och klimat. Annika Carlsson-Kanyama FOI och LTH
Konsumtion, energi och klimat Annika Carlsson-Kanyama FOI och LTH Från produktion till konsumtion Utsläpp från fabriker i fokus på 70 och 80-talet End-of-pipe solutions, återvinning 90-talet, Agenda 21,
Kväveeffektiv jordbearbetning resultat av 10 års forskning, Uddevallakonferensen, januari 2015 Åsa Myrbeck
Kväveeffektiv jordbearbetning resultat av 10 års forskning, Uddevallakonferensen, 15-16 januari 2015 Åsa Myrbeck Syfte Att öka kunskapen om olika jordbearbetningsåtgärders påverkan på mineralkvävedynamiken
Köttindustrin och hållbar utveckling
Köttindustrin och hållbar utveckling Hållbar matproduktion innebär att vi producerar mat så att alla kan äta sig mätta utan att förstöra miljön eller framtida generationers möjligheter att äta sig mätta.
Avtryck i miljön från den svenska livsmedelskonsumtionen
Avtryck i miljön från den svenska livsmedelskonsumtionen Christel Cederberg KSLA seminarium 5 December 2018 Innehåll Bakgrund om den ökande handeln och importen av mat PRINCE-projektet motiv och upplägg
Granstedt, A. 1990. Kväveförsörjningen I alternative odling. Avhandling i ämnet växtnäringslära. Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala.
BIODYNAMISK ODLING I FORSKNING OCH FÖRSÖK Av Artur Granstedt Det är nu tjugo år sedan den lilla boken Biodynamiska Odling i Forskning och Försök gavs ut på Telleby bokförlag 1. Tack vare stipendier kan
Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers
Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers Hur mycket nytt (reaktivt) kväve tål planeten? Humanities safe operational space 3 Rockström
Biogas som värdeskapare
Biogas som värdeskapare Mats Eklund Professor Industriell miljöteknik Föreståndare Biogas Research Center Biogas Research Center - för utveckling av resurseffektiva biogaslösningar and 21 participating
Räkna med vallen i växtföljden
Räkna med vallen i växtföljden av Göran Bergkvist (SLU), Håkan Rosenqvist och Pernilla Tidåker (JTI) Lanna (R4 1103 2). Effekt av vall i växtföljd Foto: Göran Bergkvist Övergripande syfte med projekt Räkna
Mikronäringsämnen i spannmålsgrödor
Mikronäringsämnen i spannmålsgrödor -Effekt av gödslingsstrategier och markfaktorer [Micronutrients in Cereal Crops Impact of Nutrient Management and Soil Properties] Doktorsavhandling 2016:51, SLU Karin
Country report: Sweden
Country report: Sweden Anneli Petersson, PhD. Swedish Gas Centre Sweden Statistics for 2006 1.2 TWh produced per year 223 plants 138 municipal sewage treatment plants 60 landfills 3 Industrial wastewater
ATT INTE KUNNA VÄLJA ATT KUNNA VÄLJA FAT TTIGA LÄNDER RIKA LÄNDER Varför har köttet hamnat på på tapeten? Köttexplosionen i Sverige och världen orsak och verkan Mats Lannerstad International Livestock
Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018
Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018 Elin Röös, biträdande lektor i miljösystemanalys för livsmedel, Institutionen för energi och teknik, SLU Uppsala Sommaren 2018 gav en försmak
Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall
Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall Vi måste förstå att: Vårt klimat är ett mycket komplext system Många (av människan påverkade)
Klimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014
Klimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014 Skogen & klimatet (globalt) Dubbelt så mycket kol i skogen som i atmosfären
Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala
Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala Totala miljöpåverkan från livsmedelskonsumtionen/ djurhållning beror på: Antalet människor
Idisslarnas klimatpåverkan Stor eller liten? Stefan Wirsenius Chalmers tekniska högskola Elin Röös Sveriges lantbruksuniversitet
Idisslarnas klimatpåverkan Stor eller liten? Stefan Wirsenius Chalmers tekniska högskola Elin Röös Sveriges lantbruksuniversitet Hur stora är utsläppen från världens idisslare? miljarder ton koldioxidekvivalenter
Kan vi äta oss till den värld vi vill ha? Elin Röös Biträdande lektor miljösystemanalys livsmedel Institutionen för energi och teknik, SLU
Kan vi äta oss till den värld vi vill ha? Elin Röös Biträdande lektor miljösystemanalys livsmedel Institutionen för energi och teknik, SLU Vad är det för värld vi vill ha? Klimatmål Source: Oxfam Kanske
Förbättrad kvävehushållning vid lagring och användning av fast stallgödsel i ekologisk odling Obs! Förkortad version!
Artur Granstedt Stiftelsen Biodynamiska Forskningsinstitutet Skilleby gård, 153 91 Järna Tel 08 551 57702 Järna 2003-08-10 Förbättrad kvävehushållning vid lagring och användning av fast stallgödsel i ekologisk
Barley yellow dwarf virus and forecasting BYDV using suction traps
Barley yellow dwarf virus and forecasting BYDV using suction traps Associate Professor Roland Sigvald Swedish University of Agricultural Sciences Department of Ecology, Uppsala Workshop at SLU, Alnarp
Hur äter vi hållbart?
Hur äter vi hållbart? Elin Röös, Postdok, Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Framtidens lantbruk SLU, Uppsala Radikala minskningar av utsläppen måste till
Hållbar Grönsaksodling - klimatcertifiering enligt den svenska modellen Enar Magnusson, Findus Grönsaker
Think Global Act Local Low carbon conference Xi an, 27 sep 2013 Hållbar Grönsaksodling - klimatcertifiering enligt den svenska modellen Enar Magnusson, Findus Grönsaker Upphandling24, 19 nov 2013 2 Ärtbältet
Befolkningen ökar, nu 7 miljarder, förhoppningsvis inte mer än 9 om femtio år
Befolkningen ökar, nu 7 miljarder, förhoppningsvis inte mer än 9 om femtio år - Behov av mat: Om 25 år: 40% mer Om 40år: 70% mer The Food and Agriculture Organization (FAO) of the United Nations estimates
Visst finns det mark och vatten för biobränslen!
Visst finns det mark och vatten för biobränslen! Kjell Andersson Svebio Sveriges energianvändning 2014 Naturgas, 9,9 TWh, 2,7% Kol, 18,3 TWh, 5% Värmepumpar, 3,1 TWh, 0,8% Kärnkraft, 50 TWh, 13,7% Bioenergi,
Värdera metan ur klimatsynpunkt
Värdera metan ur klimatsynpunkt Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 35-465 22 The Global Warming Potential (GWP) is defined as the timeintegrated
Morgondagens rätt? Maten, klimatet, påverkan år 2050
Växthusgasutsläpp och livsmedel 1 Morgondagens rätt? Maten, klimatet, påverkan år 5 Karin Hjerpe, Jordbruksverket Fredrik Hedenus, Chalmers ton CO -eq per person och år 8 6 Offentlig konsumtion Shoppa
Miljöpåverkan från svensk matkonsumtion med fokus på klimat
Miljöpåverkan från svensk matkonsumtion med fokus på klimat resultat från PRINCE-projektet Christel Cederberg, Avd Fysisk Resursteori, Chalmers Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Linköping
Hållbar livsmedelsförsörjning en lokalt global fråga som inte kan lösas med en enskild åtgärd
Hållbar livsmedelsförsörjning en lokalt global fråga som inte kan lösas med en enskild åtgärd En polariserad debatt om en livsviktig kontroversiell fråga Hållbar och säker livsmdelesförsörjning Kristin
Framtidens hållbara mat hur ska vi välja?
Framtidens hållbara mat hur ska vi välja? Elin Röös, biträdande lektor i miljösystemanalys för livsmedel, Institutionen för energi och teknik, SLU Uppsala En hållbar kost är en kost inom planetens gränser
Biogasens samhällsnyttor i en cirkulär ekonomi
Biogasens samhällsnyttor i en cirkulär ekonomi 2 Vem är jag? Civilingenjör i ekosystemteknik vid LTH Doktorand vid Linköpings Universitet på avdelningen industriell miljöteknik, för Biogas research center.
Jorderosion, fosforupptag och mykorrhizasvampar som kolsänka. Håkan Wallander, Professor i Markbiologi, Biologiska Institutionen, Lunds Universitet
Jorderosion, fosforupptag och mykorrhizasvampar som kolsänka Håkan Wallander, Professor i Markbiologi, Biologiska Institutionen, Lunds Universitet Stabila jordaggregat: Bra indikator för en levande or
MAP Modified Atmosphere Packaging CA Controlled Atmosphere + .* +0 +* +1. MA Modified Atmosphere MA MA
271 MA MA + + +, + : 20-., : /1+. - : --./ 33. 2 + a, MAP Modified Atmosphere Packaging CA Controlled Atmosphere + b + c.* +0 +* +1 +,//*,*** t +,.1-,*** t +, - MA Modified Atmosphere -*/ 20.,, + +, Email
Konsumtionsbaserade indikatorer på väg mot klimatmål och miljömål. Carina Borgström Hansson carina.borgstrom-hansson@wwf.se
Konsumtionsbaserade indikatorer på väg mot klimatmål och miljömål Carina Borgström Hansson carina.borgstrom-hansson@wwf.se WWF = World Wide Fund for Nature Allt hänger samman Living Planet Report, WWF
Miljöpåverkan från mat. Elin Röös
Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Matens miljöpåverkan bra att veta för dig som arbetar i offentliga kök
Matens miljöpåverkan bra att veta för dig som arbetar i offentliga kök Katarina Nilsson, Jordbruk och Livsmedel RISE Göteborg 13 februari 2018 1 FNs Globala hållbarhetsmål Var ger din matkonsumtion upphov
Mineralämnesförsörjning i biodynamisk odling
Docent Artur Granstedt Stiftelsen Biodynamiska Forskningsinstitutet 2009-04-27 Skilleby gård, 153 91 Järna Tel +46 (0)8 551 57702, Fax 08 551 57702 artur.granstedt@jdb.se Bakgrund Mineralämnesförsörjning
H+ Helsingborg. Mer nytta från avlopp och avfall - tre rör ut i H+ Oceanpiren. Uthålliga kommuner i Skåne juni 2017 Länsstyrelsen i Skåne
MILJÖFÖRVALTNINGEN MILJÖSTRATEGISKA AVDELNINGEN H+ Helsingborg Mer nytta från avlopp och avfall - tre rör ut i H+ Oceanpiren Uthålliga kommuner i Skåne 2020 16 juni 2017 Länsstyrelsen i Skåne Jens Gille
DR.B.VIDYA ASSISTANT PROFESSOR DEPARTMRNT OF ANIMAL NUTRITION CVSC, KORUTLA
DR.B.VIDYA ASSISTANT PROFESSOR DEPARTMRNT OF ANIMAL NUTRITION CVSC, KORUTLA INTRODUCTION INDIA- Sheep and Goat play a vital role in rural economy Sheep - 75 million ( FAOSTAT,2012) Goat - 160 million In
Regional Carbon Budgets
Regional Carbon Budgets Rapid Pathways to Decarbonized Futures X-CAC Workshop 13 April 2018 web: www.cemus.uu.se Foto: Tina Rohdin Kevin Anderson Isak Stoddard Jesse Schrage Zennström Professor in Climate
Environmental taxes and subsidies in the Swedish Environmental Accounts
Environmental taxes and subsidies in the Swedish Environmental Accounts Maja Larsson, Statistics Sweden 3 rd OECD Workshop on Reforming Environmentally Harmful Subsidies Paris, October 5th, 2005 E-mail:
BIODYNAMISK ODLING I FORSKNING OCH FÖRSÖK Artur Granstedt Del 4 K-försöket Syftet med K försöket
BIODYNAMISK ODLING I FORSKNING OCH FÖRSÖK Artur Granstedt Del 4 K-försöket 1958-1990 1 Syftet med K försöket Syftet med K-försöket var framförallt att jämföra kvaliteten av de olika gödslade produkterna
Hur påverkar vår köttkonsumtion klimatet? idag och i framtiden
Slide 1 Hur påverkar vår köttkonsumtion klimatet? idag och i framtiden 31 maj 2013 David Bryngelsson (david.bryngelsson@chalmers.se) Fysisk Resursteori Energi och Miljö CHALMERS Slide 2 Avgörande frågor
Bioenergi Sveriges största energislag!
Bioenergi Sveriges största energislag! 36 procent 2016 Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Svenska Bioenergiföreningen bildades 1980 Vi är
Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar?
Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar? Gustav Melin, SVEBIO DI-Värmedagen, Stockholm 2016-06-01 2015 var varmaste året hittills Är biomassa och
Miljöpåverkan av svensk livsmedelskonsumtion PRINCE projektet
Miljöpåverkan av svensk livsmedelskonsumtion PRINCE projektet Christel Cederberg & Martin Persson Livsmedelsforum 11 oktober 2018 PRINCE (Policy-Relevant Indicators for National Consumption and Environment)
Indikatorer för utvecklingen av de Europeiska energisystemen
Indikatorer för utvecklingen av de Europeiska energisystemen Filip Johnsson NEPP:s vinterkonferens 2018 Stockholm, 2018 Division of Energy Technology Department of Space, Earth and Environment Chalmers
WAVES4POWER Fosnavåg 24 oktober 2016
WAVES4POWER Fosnavåg 24 oktober 2016 LIVET FÖR ETT UTVECKLINGSBOLAG Planera konstruera Bygga Testa Sjösätta Koppla in klar 1 LIVET FÖR ETT UTVECKLINGSBOLAG BÖLGEKRAFT SYSTEM Mål Inga skador på personal
Välkommen till Södertälje kommun, ekocentrum i Sverige!
2 1 Välkommen till Södertälje kommun, ekocentrum i Sverige! Här finns en stark mångkulturell arbetsmarknad med bred kompetens, inte minst inom livsmedelssektorn från jord till bord. Verksamheter där ekologi
Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se. Pathways to Sustainable European Energy Systems
förbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se Pathways to Sustainable European Energy Systems Fuel and Cement Emissions Global fossil fuel and cement emissions:
Biogas som värdeskapare
Biogas som värdeskapare Mats Eklund Professor Industriell miljöteknik Föreståndare Biogas Research Center Biogas Research Center - för utveckling av resurseffektiva biogaslösningar and 21 participating
Biogasens möjligheter i Skåne. Desirée Grahn Verksamhetsledare, Biogas Syd Landskrona,
Biogasens möjligheter i Skåne Desirée Grahn Verksamhetsledare, Biogas Syd desiree.grahn@biogassyd.se Landskrona, 2017-04-05 Disposition» Biogas Syd» Samhällsekonomiska effekter» Biogasens potential i regionen»
Inhemsk biomassa för biodrivmedelsproduktion
Inhemsk biomassa för biodrivmedelsproduktion LOVISA BJÖRNSSON Professor MILJÖ- OCH ENERGISYSTEM Inhemsk biomassa för biodrivmedelsproduktion Kan det svenska behovet av biodrivmedel 2030 tillgodoses med
Jordbrukets utsläpp och trender
29-1-7 Lantbrukets husdjur klimatet och framtidens konsumtion Workshop ekoforskning klimat Christel Cederberg, SIK 6/1 29 Jordbrukets utsläpp och trender Lustgas, N2O och fossil CO2 Fossil CO2 FAO: 18
Lustgas från mark - jordbrukets stora utmaning
Lustgas från mark - jordbrukets stora utmaning FD Åsa Kasimir Inst. f. Geovetenskaper, Göteborgs universitet asa.kasimir@gvc.gu.se Uppsala 2015-01-21 Lustgas från mark - jordbrukets stora utmaning FD Åsa
Trolla fram de osynliga aktörerna. Hav och Samhälle Marstrand 15 okt 2014 Eva-Lotta Sundblad
Trolla fram de osynliga aktörerna Hav och Samhälle Marstrand 15 okt 2014 Eva-Lotta Sundblad Vilka orsakar dålig havsmiljö? Kan de ändra sig? Aktörer och handlingar som ligger bakom belastningen behöver
SJV, Skövde, 17 jan Vall i växtföljden påverkan på markstruktur Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord
SJV, Skövde, 17 jan 2008 Vall i växtföljden påverkan på markstruktur Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord SJV, Skövde, 17 jan 2008 1. Odlingssystemet påverkar jorden - gröda och mark växelverkar 2. Fältförsök
Klimatpåverkan av livsmedel
Klimatpåverkan av livsmedel Olof Blomqvist MSc miljö och hållbar utveckling 2010.04.12 - Malmö - HUT - Matgruppen Hur mycket växthusgaser släpper vi i Sverige ut? Utsläpp av växthusgaser i ton per person
Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar
Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Koldioxid från fossil
Ekologiskt kretsloppsjordbruk och klimat
Artur Granstedt Mölnbo den 20 juli 2015 Ekologiskt kretsloppsjordbruk och klimat Jordbruket och maten som hot och möjlighet för att kunna stoppa den globala uppvärmningen Inledning Grundproblemet Den globala
Lantbruksorganismen som forskningsobjekt i det nordiska arbetet
Artur Granstedt och Lars Kjellenberg Lantbruksorganismen som forskningsobjekt i det nordiska arbetet De första långliggande försöken med biodynamisk odling 1958-1990 I de nordiska länderna Sverige, Finland,
Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan
Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara
Konsten att nå både klimatmål och god tillväxt
Seminarium 15 januari 2009 Konsten att nå både klimatmål och god tillväxt Sandro Scocco, Chefsekonom, ITPS Koldioxidutsläppen kan minskas på två sätt Inaktivitet - Minskad produktion/konsumtion Ny teknik
SLU:s underlag till genomförandet av Agenda Näringsdepartementets möte 30 november 2016 Göran Adelsköld och Carolyn Glynn
SLU:s underlag till genomförandet av Agenda 2030 Näringsdepartementets möte 30 november 2016 Göran Adelsköld och Carolyn Glynn Verksamhetsidé SLU SLU utvecklar utvecklar kunskapen kunskapen om de om de
Globala problem och lokala lösningar
Globala problem och lokala lösningar Mats Eklund Professor Industriell miljöteknik Föreståndare Biogas Research Center Biogas Research Center för utveckling av resurseffektiva biogaslösningar Climate change
Publikationslista för Lena Engström
Publikationslista för Lena Engström Publicerade vetenskapliga artiklar Engström, L., Stenberg, M., Wallenhammar, A.C., Gruvaeus, I., Ståhl, P. (2013). Organic winter oilseed rape response to N fertilisation
SOLAR LIGHT SOLUTION. Giving you the advantages of sunshine. Ningbo Green Light Energy Technology Co., Ltd.
2017 SOLAR LIGHT SOLUTION Address:No.5,XingYeMiddleRoad,NingboFreeTradeZone,China Tel:+86-574-86812925 Fax:+86-574-86812905 Giving you the advantages of sunshine SalesServiceE-mail:sales@glenergy.cn Tech.ServiceE-mail:service@glenergy.cn
Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala
Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Miljöpåverkan av kaninkött. Ulf Sonesson,
Miljöpåverkan av kaninkött Ulf Sonesson, SIK - Institutet för Livsmedel och Bioteknik Upplägg Livcykelanalys l (LCA) Kött och miljöpåverkan Kaninkött (resonemang, inte siffror) LCA Kvantifiering av en
Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala
Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala Klimatutmaningen Konsumtionens klimatpåverkan Klimatpåverkan
SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet
SWETHRO The Swedish Throughfall Monitoring Network (SWETHRO) - 25 years of monitoring air pollutant concentrations, deposition and soil water chemistry Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten
Kunskap om markkolsbidrag har betydelse för beräkning av biomassatillgång och växthuseffekt
Kunskap om markkolsbidrag har betydelse för beräkning av biomassatillgång och växthuseffekt LOVISA BJÖRNSSON Professor MILJÖ- OCH ENERGISYSTEM Biodrivmedel från åkermark - förändrad markanvändning ur ett
Klimatsmart utfodring Kol i mark och vegetation sänka eller utsläpp?
Klimatsmart utfodring Kol i mark och vegetation sänka eller utsläpp? Christel Cederberg, Institutionen för Energi&Miljö, Chalmers Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Skövde 18 januari 2016
Frågor för framtiden och samverkan
En dag om Framtidens lantbruk Frågor för framtiden och samverkan Anita Lundström Naturvårdsverket Ultuna, Uppsala, 18 oktober 2011 Framtidens lantbruk står inför stora utmaningar och förändringar såväl
Jordbrukets behov av forskning och utveckling inom odlingssystem. Alnarp Hushållningssällskapen Sven Fajersson VD, HS Kristianstad
Jordbrukets behov av forskning och utveckling inom odlingssystem Alnarp 2011 04 27 Hushållningssällskapen Sven Fajersson VD, HS Kristianstad Försök med miljömedvetna och uthålliga odlingsformer Odlingssystemförsök
Marin försurning ett nytt hot mot Östersjöns och Västerhavets ekosystem. Anders Omstedt och BONUS/Baltic-C gruppen
Marin försurning ett nytt hot mot Östersjöns och Västerhavets ekosystem Anders Omstedt och BONUS/Baltic-C gruppen BONUS/ Baltic-C s syfte: Kartlägga Östersjöns koldynamik speciellt för organiskt kol (C
Att mäta och bedöma miljöpåverkan som användning av pesticider i jordbruket orsakar
Att mäta och bedöma miljöpåverkan som användning av pesticider i jordbruket orsakar CHRISTEL CEDERBERG, LIVSMEDELSFORUM MALMÖ, 19 OKT 2017 SEMINARIUM 1A Syfte med detta föredrag Att visa på några utmaningar
Klimat och miljö utmaningar och möjligheter för svensk mjölk och nötkött. Christel Cederberg Växadagarna 2018
Klimat och miljö utmaningar och möjligheter för svensk mjölk och nötkött Christel Cederberg Växadagarna 2018 Innehåll 1) Utsläpp av växthusgaser med särskilt fokus på metan 2) Klimatavtryck för mjölk och
Klimat och konkurrenskraft - stora utmaningar och smarta lösningar. INDUSTRIDAGEN 24/11 Fredrik Winberg, VD
Klimat och konkurrenskraft - stora utmaningar och smarta lösningar INDUSTRIDAGEN 24/11 Fredrik Winberg, VD Cementindustrin påverkar klimatet Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2005 (% av total CO2e)* Energi
Salmonella control in pig production in Sweden. Helene Wahlström, Zoonosiscenter, SVA
Salmonella control in pig production in Sweden Helene Wahlström, Zoonosiscenter, SVA s ZoonosCenter Historik salmonella Imp. Alvesta 9000 90 1:st 1:st salmonellaregulation SWEDISH SALMONELLA CONTROL PROGRAMMES
Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök
Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök Thomas Kätterer, Holger Kirchmann, Gunnar Börjesson SLU, Inst. för Disposition Bördighet och gödsling Kväverespons i förhållande
Forest regeneration in Sweden
Forest regeneration in Sweden Historic developement Methods Pine regeneration in Southern Sweden Storm damage Forest legislation and regeneration survey Survey: Is performed 5(7) years after final cutting.