Drivmedel till fordon Energisystem Maria Grahn Fysisk Resursteori, Energi och Miljö,, Chalmers www.frt.fy.chalmers.se maria.grahn@chalmers.se Regeringen skriver att det är nödvändigt att redan nu bryta den nuvarande trenden med ökande utsläpp av koldioxid från vägtransportsektorn. Detta kan ske genom: energieffektivare fordon (ex. el-hybrider hybrider, energisnålare fordon) val av energieffektivare trafikslag (ex. tåg vs flyg, cykel/kollektivtrafik vs bil) en transportsnål bebyggelsestruktur fortsatt introduktion av förnyelsebara drivmedel. Källa: Regeringens proposition "Moderna transporter" (2005/06:160) Koldioxidutsläpp från n personbilar Bränslef nsleförbrukning för f r nya personbilar för f r olika inregistreringsår,, baserat påp biltillverkarnas uppgifter g CO2/km 230 220 210 200 190 180 170 160 150 140 Sweden Germany EU-15 Portugal 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 EU-mål (CO 2 ) 140 g/km 2008 130 g/km 2012 Källa: Vägverkets rapport Bilarna blir snålare men betydligt mer krävs för att nå klimatmål, 2007-03-13 1
Alternativa transportbränslen nslen Alternativa transportbränslen nslen Biomassa Kol Naturgas Flytande bränsle Etanol, Metanol, FTdiesel, RME, DME Gasformigt bränsle Metan, DME Förbränningsmotor Elbil (bränslecell) solenergi, vindkraft, vattenkraft mm RÅVARA Vätgas El Elbil (plugg-in) FORDON ENERGIBÄRARE Alternativa transportbränslen nslen från n biomassa Cellulosa & Lignin Skog, skogsplantage, svartlut Stärkelse Spannmål, vete, korn, majs mm Socker Olja Raps, solrosfrön Restflöden från skogsbruk, jordbruk och övr. samhället Sågspån, halm, sopor, slam, slakteriavfall, gödsel BIOMASSA Förbränning Förgasning Syntesgas bildas (CO och H2) Rötning Biogas bildas Jäsning av socker Pressning och esterisering OMVANDLINGSPROCESSER Elektricitet Vätgas Fischer- Tropsch Diesel DME (Dimetyleter) Metanol Metan Etanol RME (Rapsmetylester) ENERGIBÄRARE Utsläpp av växthusgaser och energibehov Alternativa drivmedel förutom vätgas Bensin Diesel Naturgas DME (NG) FT-D (NG) DME (skog) FT-D (skog) FT-diesel (kol) RME Biogas Etanol sockerbetor Etanol cellulosa Etanol vete Etanol sockerrör 2
SEK/liter bensinekv. 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Tre generella storleksordningar på produktionskostnader Bensin/ diesel Sockeretanol Cellulosaetanol DME FTD Metanol RME Spannmålsetanol Jordbruksmark vid spannmålsetanol Varje liter etanol kräver 2,65 kg vete Avkastningen i Sverige liksom i Europa är ca 6 ton vete per ha Jordbruksmark som behövs för 95 resp. 3900 TWh etanol Relation till total spannmåls-mark i Sverige (1,2 Mha) resp. EU-15 (38 Mha) Etanol för Sveriges transportsektor 95 TWh (16 G liter) Ca 7 Mha Ca 6 ggr större areal Etanol för Europas transportsektor 3900 TWh (655 G liter) Ca 289 Mha Ca 8 ggr större areal Spannmålsetanol kan inte ensamt ersätta olja i transportsektorn För att kunna nå låga CO 2 -mål måste fler och effektivare alternativa drivmedel utvecklas Energi och CO 2 -balanser Well-to-wheel -analyser Energi och CO 2 -balanser Substitutionsallokering Fyra sätt att allokera växthusgasutsläppen och energibalanserna om man har mer än en slutprodukt i produktionsanläggningen: Fysisk allokering. Utsläppen fördelas på slutprodukterna utifrån de olika produkternas vikt. Ekonomisk allokering. Utsläppen fördelas på slutprodukterna utifrån de olika produkternas ekonomiska värde. Energiallokering. Utsläppen fördelas på slutprodukterna utifrån de olika produkternas energiinnehåll. Substitutionsallokering. Alla utsläpp registreras på biodrivmedlet men därifrån görs avdrag beroende på vilka produkter som biprodukterna förväntas ersätta på marknaden. (djurfoder förväntas till exempel ersätta importerad soja) 3
Energibalans vid produktion av 1 m 3 etanol Exempel påp framställningsprocesser Biodrivmedel kan produceras påp två stora övergripande sätt. s Biokemiskt sätt s (jäsning) Termokemiskt sätt s (förgasning) Notera att de stora posterna är jordbruksdelen samt omvandlingsanläggningen och att utsläppen från transporter, i relation till totala WtW-utsläppen, är mycket små. Källa: Ahlvik&Brandberg, 2001 Biokemiskt Etanol från spannmål (stärkelse) Biokemiskt Etanol från n skogsprodukter med svagsyrametod www.agroetanol.se 100 kg torr ved 20-30 kg etanol 20-30 kg CO2 30-45 kg ligninpellets 4
Termokemiskt Förgasning av biomassa (fluidiserad bädd) b Syre eller luft med högt tryck blåses på uppvärmd sand som leder värmen in i förgasaren där biomassan omvandlas till syntesgas. 1. Träflis matas ner i förgasaren 2. I förgasaren blandas träflis ochvarmsand (~1000º C). Ånga förbättrar processen. Syngas och träkol bildas. 3. Träkolen och sanden separeras från syngasen 4. Sanden värms igen i förbränningskammaren genom att träkolen brinner i den inblåsta luften 5. Syngasen tvättas och kan sen omvandlas till t.ex. drivmedel 6. De varma rökgaserna kan användas till produktion av ånga. Vilka egenskaper samt fördelar f och nackdelar har de olika transportbränslena? nslena? Källa: http://future-energy.np.def6.com/howitworks.asp Bensin Högt oktantal passar bäst b i Ottomotor Ger utsläpp av bl.a. kolmonoxid, fossilt koldioxid, kväveoxid veoxid och partiklar. Den mängd energi som åtgår för att utvinna, raffinera och transportera en liter bensin till ett tankställe lle,, i Sverige, motsvarar cirka 10% av energimängden ngden i bensinen. Diesel Högt cetantal passar bäst b i Dieselmotor Ger utsläpp av bl.a. kolmonoxid, fossilt koldioxid, kväveoxid veoxid och partikelutsläpp. pp. Partikelutsläppen är större från Dieselmotor än från Ottomotor (många fordon har partikelfilter). Dieselmotorn är r energieffektivare än n Ottomotorn därför r lägre l CO 2 -utsläpp från n Dieselmotor. Den mängd energi som åtgår för att utvinna, raffinera och transportera en liter dieselolja till ett tankställe i Sverige motsvarar cirka 5% av energimängden ngden i dieseloljan. 5
Etanol C 2 H 5 OH Energiinnehåll 2/3 av bensin (1 liter bensin motsvarar 1,7 liter etanol) Högt oktantal passar bäst b i Ottomotor Etanol ger upphov till lägre l kolmonoxid-, kväveoxid veoxid- och partikelutsläpp pp än n bensin. E85 innebär r 85% etanol och 15% bensin 5% inblandning i bensin (E05) behåller samma bränslef nsleförbrukning Metanol CH 3 OH Högt oktantal (passar bäst b i Ottomotor) Energiinnehåll knappt hälften h av bensin (1 liter bensin motsvarar 2,2 liter metanol) Metanol ger upphov till lägre l kolmonoxid-, kväveoxid veoxid- och partikelutsläpp pp än n diesel. Fräter påp gummi och metall Mycket giftig (vattenlöslig kan förstörara grundvatten) Fischer-Tropsch Diesel Syntetisk diesel (paraffiner( paraffiner) Kan blandas med konventionell diesel (alla halter) Kan användas ndas direkt i Dieselmotor utan anpassningar. Alla emissioner lägre l än n diesel. Görs från n fossil råvara r idag (förgasning av kol i Sydafrika i stor skala, ångreformering av naturgas i Europa i liten skala) Tekniken inte klar för f r kommersiell bioförgasning DME - Dimetyleter CH 3 -O-CH 3 Högt cetantal passar bäst b i modifierad Dieselmotor Energiinnehåll ca hälften h av diesel (1 liter diesel motsvarar 1,9 liter DME) Vid trycktank, 3-53 5 bar, är r DME flytande DME ger lägre l emissioner av kolväten, kväveoxider veoxider och partiklar än n diesel, men något n högre emissioner av kolmonoxid. Har potential att minska motorbuller. 6
RME - Rapsmetylester Högt cetantal passar bäst b i Dieselmotor Energiinnehåll ca 6% lägre l än n diesel (1 liter diesel motsvarar ca 1,1 liter RME) Emissioner av kväveoxider veoxider är r högre h än n vid dieselförbr rbränning. Utsläppen av partiklar vanligen något lägre vid RME-drift, om motorn är optimerad för RME. Fräter påp gummi och kan lösa l upp lack Sämre köldegenskaper k än n dieselolja Raps kräver växeljordbruk v (ca vart 3:e år) RME bedöms kunna ersätta högst h 3% av dieseloljeförbrukningen i Sverige. Naturgas 85-98% CH 4 Frigör r fossilt CO 2 Energiinnehåll: 1 Nm 3 motsvarar ca 1,25 liter bensin Passar både b i Ottomotor och Dieselmotor Naturgas i tung trafik ger upphov till lägre l utsläpp av kolmonoxid, kväveoxid veoxid och partiklar än n diesel. Biogas 60-70% CH 4 Kan blandas med naturgas, men måste m dåd uppgraderas (höja metanhalten) förstf Energiinnehåll: 1 Nm 3 motsvarar ca 1 liter bensin Utsläppen av reaktiva kolväten från lätta fordon är c:a 70 procent lägre vid biogasdrift än vid bensindrift.. I tunga fordon är även partikel- och kväveoxidutsl veoxidutsläppen lägre än från motsvarande årsmodell av dieseldriven buss och lastbil. Risk för utsläpp av metan till atmosfären (läckage). Tillgången påp lämpligt avfall är r begränsad, varför r biogas inte kan täcka t mer än n ca 5% av totala behovet av fordonsbränslen. nslen. Rötgas och sumpgas är r andra namn påp biogas (ej att förväxla med syntesgas från n förgasning f av biomassa) H 2 Vätgas Kan användas ndas i Ottomotor Används nds effektivast i bränslecell Emissionen är r vattenånga nga vid anv. i bränslecell Dyrt att framställa CO 2 -neutral Svår r att lagra Stor potential Ca 10% H 2 kan blandas med naturgas utan att fordonet påverkasp 7
Flexi-fuel har en motor och en bränsletank (t.ex. förbrf rbränningsmotor som går g r påp alla blandningar av etanol och bensin) Volvo V50 1.8 Flexifuel Volkswagen Golf Variant 2.0 Bi-fuel har en motor och två bränsletankar (t.ex. förbrf rbränningsmotor som går g r påp både metan och bensin) Hybridfordon har två motorer (t.ex. förbrf rbränningsmotor och elmotor) Toyota Prius Bränslesn nslesnåla la bilar Peugeot 107 Bensin 0,46 liter/mil Plug-in hybrider Volvo C30 El-bilar Teslamotors Vätgasbilar BMW Audi Q7 - Miljöbil? Några klipp från DN 1 september 2007: Tyska Audi har gjort en miljöversion av den stora stadsjeepen Q7 "Hybrid betyder att bensinmotorn,, i detta fall en V6 på 3,2 liter och 280 hästkrafter, kompletterats med en elmotor.. " "Hybridpaketet väger 140 kilo. Det har drivit upp bilens vikt till ca 2,5 ton" "...en kraftig minskning av förbrukningen med 23 procent till 9,9 liter/100 kilometer i blandad körning." GP 2007-10-05 Positivt! Bränslesnålhet har blivit ett säljargument. Till och med för BMW Tre barriärer rer för f r storskalig användning ndning av vätgas v och bränsleceller Storskalig CO 2 -neutral vätgasframstv tgasframställning - Solceller dyra och/eller innehåller sällsynta s metaller - Förgasning av biomassa och CO 2 -lagring (vid förgasning av kol) ej ännu kommersiellt färdiga f tekniker Lagring i fordon ej löst, l dyr distribution Bränsleceller dyra, kort livslängd och/eller innehåller sällsynta metaller 8
Sammanfattning transportsektorn Det finns många m alternativa drivmedel och tekniklösningar. Tre huvudgrupper: Biodrivmedel, el, vätgasv Det finns en hel del dilemman. Biodrivmedel begränsas av mark- och vattentillgång. ng. Om varken vätgas-bränsleceller eller el-batterier blir storskaligt tillgängliga, till tillräckligt låga l kostnader, återstår r endast biodrivmedel för f r att kunna nån nära noll-utsl utsläpp i transportsektorn. För r tidigt att välja v (eller välja v bort) huvudgrupp. Oavsett drivmedel viktigt med energisnålare bilar. Om/när r biomassa blir en knapp resurs behöver vi prioritera vilka slags grödor vi ska producera och i vilken sektor dessa används nds bästb Bioenergi för f r värme v eller biodrivmedel? Vad ska väga v tyngst? Kostnadseffektiv minskning av CO 2 -utsläpp? Snabbt bli oberoende av olja i transportsektorn? Långsiktig L lösning? Utveckling av landsbygden? Landskapsbilden? Annat? Vad tycker du? Bilder jag ej hann prata om Anod: 2H 2 4H + + 4e Katod: O 2 + 4H + + 4e 2H 2 O Total: 2H 2 + O 2 2H 2 O Bild nummer 9, 10, 15, 16, 17 samt de nedanför. Dessa kan ni hantera som kuriosa (överkurs)( /Maria 2007-11 11-26 Hydrogen (H 2 ) - fuel 2H 2 Oxygen (O 2 ) from the air O 2 Heat (85 O C) Non-utilized hydrogen (H 2 ) Emissions: Air and water vapor 2H 2 O Anode Proton conducting membrane Cathode Adapted from: Scientific American 9
Hur når n r vi låga l CO 2 -mål? Vad kan vi kräva av våra v politiker? Det måste m kosta att släppa ut fossilt koldioxid Gasoline price (US$/l) Bensinskatter är effektiva! 1.6 1.4 1.2 1 0.8 0.6 0.4 0.2 0 Gasoline cost Tax Consumption USA Canada Australia UK Italy 2000 1800 1600 1400 1200 1000 Utan bensinskatter skulle EU släppa ut 230 MtC mer per år! Källa: Sterner, 2006 800 600 400 200 0 Gasoline consumption (l/cap/yr) Hur når n r vi låga l CO 2 -mål? Vad kan vi kräva av våra v politiker? Det måste m kosta att släppa ut fossilt koldioxid Satsa påp energieffektivisering Stöd d nya teknologier 10