Fysisk aktivitet och stress

Fysisk aktivitet och stress En undersökning om samband mellan fysisk aktivitet och självrapporterad stress Physical activity and stress A study of the relationship between physical activity and self-reported stress Alexandra Friman Rebecca Kangas Fakultet: Hälsa, natur- och teknikvetenskap Ämne/Utbildningsprogram: Hälsa & Wellness programmet Nivå/Högskolepoäng: B-nivå/7,5 hp Handledarens namn: Linda Beckman Examinatorns namn: Lisa Hellström Datum: 2013-05-21

Sammanfattning Denna uppsats är en kvantitativ undersökning om hur fysisk aktivitet påverkar självrapporterad stress. Det har utgåtts från syftet att undersöka hur fysisk aktivitet påverkar stress i människors vardag och beskriva om skillnader finns mellan två olika gym i olika städer. Undersökningen genomfördes som en tvärsnittsstudie på två gym, ett gym i Borås och ett gym i Mjölby. Föreliggande uppsats vände sig till gymbesökare, män och kvinnor, som var minst 15 år fyllda. För att få in svar som var av intresse användes enkäter med följebrev där respondenterna var helt anonyma. Denna uppsats visar att en större andel kvinnor upplever stress än vad män gör samt att fysisk aktivitet minskar stressupplevelsen efter avslutad aktivitet. Hur länge en aktivitet utförs påverkar inte upplevelsen av stressen. Det fanns heller ingen större skillnad, procentuellt sett, mellan städerna i hur de upplever stress. 2

Förord Tack till Linda Beckman för all stöd och hjälp genom uppsatsen. Tack till våra praktikplatser, Citypraktiken i Borås och Medley Lundbybadet i Mjölby för att vi fick göra denna undersökning hos er. Tack till alla respondenter som ställde upp i undersökningen. Anledningen till att vi valde att undersöka om samband fanns mellan fysisk aktivitet och självrapporterad stressreducering är på grund av att det passade bra till våra praktikplatser och för att stress är mycket vanligt är dagens samhälle. 3

Innehållsförteckning Inledning...5 Bakgrund......5 Stress....5 Kroppens påverkan av fysisk aktivitet. 7 Samband mellan fysisk aktivitet och stress..8 Borås 9 Mjölby 10 Syfte....10 Metod..11 Design..11 Urval...11 Datainsamlingsmetod 11 Genomförande...12 Databearbetning/analys 13 Omkodning.13 Bortfall 14 Etiskt förhållningssätt...14 Resultat...15 Diskussion...18 Fysisk aktivitet och minskad stress...18 Skillnad mellan städerna i upplevd stress efter avslutad fysisk aktivitet...19 Samband mellan stressnivån och antalet timmar fysisk aktivitet per vecka...19 Skillnad av upplevd stress mellan män och kvinnor...19 Slutsats & framtida forskning....20 Metoddiskussion 21 Referenser..23 Bilagor 26 4

Inledning Bakgrund Ett vanligt folkhälsoproblem är fysisk inaktivitet. Många i dagens samhälle uppnår inte de rekommendationer som finns för fysisk aktivitet. Arbetsrelaterad stress kan vara en anledning till att rekommendationerna inte uppnås på grund av hög trötthet och inte tillräcklig återhämtning (Heponiemi, Kivimäki, Kouvonen, Oksanen, Pentti, Salo, Vahtera, Virtanen och Väänänen 2012). Rekommendationerna är att fysisk aktivitet med måttlig intesitet bör utföras minst 150 min per vecka (www.yfa.se). Miller, Rueggeberg och Wrosch (2012) nämner att minskad upplevd stress har setts i samband med fysisk aktivitet. Ett bra välmående är associerad med fysisk aktivitet och låg upplevd stress. Stress Stress kan definieras som ett tillstånd med ökad fysisk, psykisk och beteendemässig beredskap, alltså kroppens orosreaktion. En stressreaktion ses som en normal reaktion och anses inte vara farlig. Fysisk aktivitet kan mycket väl ses som en stressor som leder till aktivering av stressfysiologiska system på samma sätt som psykologisk stressexponering (Jonsdottir & Ursin 2008). En yttre stressor kan exempelvis vara för bullersam miljö, naturkatastrofer, dödsfall, skilsmässa, sjukdom eller pensionering. De inre stressorerns kan vara perfektionism, pessimism, negativt självprat, orealistiska förväntningar eller oförmåga att acceptera osäkerhet om exempelvis framtiden (www.stresskliniken.se). Begreppet stress har länge funnits inom fysiken, dock är begreppet inom medicin svårhanterligt då många olika definitioner finns och stressbegreppet brukas på olika vis. Idag används begreppet både för beskrivning av exponering, det som gör oss stressade och reaktionen på denna, hur kroppen reagerar. Vid stressexponering bearbetas sinnenas intryck i hjärnan och dennes tolkning och bemästring av situationen blir grunden för vilka fysiologiska stressreaktioner som följer. Denna stressreaktion kan ses som en överlevnadsreaktion. Vid en stressreaktion utlöses stresshormoner, adrenalin och noradrenalin, för att mobilisera energi som ska kunna bemästra påfrestningen och därefter aktiveras andra system för att återställa balansen. Därmed är den fysiologiska stressreaktionen en normal reaktion vilken är nödvändig för kroppens förmåga att reagera och agera vid hot eller utmaningar. Det stressfysiologiska sy- 5

stemet är i och med det anpassat till en kortvarig aktivering med avklingning och tillbakagång till viloläge (Jonsdottir & Ursin 2008). Sjukdom uppkommer till följd av stressexponering först när belastningen blir ihållande och påfrestningen så pass stor att återhämtning av kroppens system inte är möjlig, vilket är nödvändigt för att kroppen ska fungera normalt. Sömnbrist, en vanlig avsaknad återhämtningsform, är ofta orsaken till att vissa personer drabbas av trötthet eller utmattning som därefter leder till nedsatt prestationsförmåga och även sjukskrivning. Varningssignaler för att hamna i ett stresstillstånd är utöver sömnproblem och nedsatt prestationsförmåga magproblem, minneproblem, täta infektioner, hjärtklappning, ångest och nedstämdhet (www.vardguiden.se). I och med att stress inte kan definieras som en enskild diagnos är det därmed svårt att förklara dess förekomst. Sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa är vanligt i Sverige. Arbetslivet har stor bidragande orsak till sjukskrivningar. Stress är ofta en bidragande orsak till depression och en del smärttillstånd. En ny diagnos, utmattningssyndrom (UMS), kan användas som diagnos vid psykisk utmattning där stress anses vara orsaken. Personer som uppfyller kriterier för utmattningssyndrom ses ha hög sjukdomsbörda, störd sömn och andra sjukdomstillstånd som depression och ångest. Kriterierna för utmattningssyndrom är att de fysiska och mentala utmattningssymtomen varat i minst två veckor och har utvecklats på grund av stressfaktorer som förekommit i minst sex månader. Därmed ska det finnas en identifierbar stressexponering. Utmattningssyndrom som diagnos är relativt ny och inga forskningsstudier finns. I och med det bygger det på kliniska erfarenheter (Jonsdottir & Ursin 2008). Wigforss Percy (2006) beskriver att stress kan uppstå på grund av både positiva och negativa situationer. Oavsett om stressreaktionen uppstår på grund av fysiska, psykiska eller emotionella stressorer reagerar kroppen alltid likadant. Stressystemet kallas för det sympatiska nervsystemet. Vid en akut stressor utlöses kamp-flyktreaktionen. Förutom det ändrar hjärnan sitt sätt att fungera, den går över till ett mer instinktivt tänkande från att ha varit logiskt fungerande. När en stressor dyker upp omfördelas blodet till skelettmuskulatur och hjärna med ökad hjärtfrekvens och ökat blodtryck. Vaksamhet, aggressivitet och uppmärksamhet ökar vid akut stress medan smärtkänsligheten sänks. När långvarig stress uppstår hamnar kroppen i en mental och kroppslig uppvarvning vilket kan ge en uppgivenhetsreaktion. Ökade halter av adrenalin, noradrenalin och kortisol sker vid långvarig stress vilket ger ökade glukos och fettsyrehalter i blodet som ökar risken för kärlsjukdom. Långvarig stress kan även leda till höjt blodtryck och metabolförändringar som buk- 6

fetma, diabetes eller hjärt-kärlsjukdom. Det ger även muskelspänningar som kan leda till spänningshuvudvärk och nack- och ryggbesvär som följd. Det leder även till påfrestningar på hjärnan som kan ge trötthet, störd sömn, koncentrationssvårigheter, minnesstörningar och även depressioner. Även imunförsvaret påverkas av långvarig stress i form av dämpad funktion som i sin tur kan orsaka ökad infektionskänslighet (Wigforss Percy 2006). Kroppens påverkan av fysisk aktivitet Enligt Henriksson och Sundberg (2008) definieras fysisk aktivitet som energiförbrukning som ökas med hjälp av sammandragningar i musklerna som leder till en specifik rörelse. Kroppen vänjer sig allt eftersom av träningen och då är det viktigt att träna mer eller hårdare för att kunna behålla sin konditionsnivå även om effekterna syns tydligt och snabbt i början av träningsperioden. 150 minuter fysisk aktivitet bör genomföras sammanlagt under en vecka för alla som är 18år och uppåt. Intensiteten på den fysiska aktiviteten bör vara minst måttlig för att ge effekt. En blandning mellan måttlig och hög intensitet kan göras och tiden ska delas upp på fler av veckans dagar. Den fysiska aktivitet som genomförs bör vara minst 10 minuter. Genomförs en aktivitet med måttlig intensitet ger det en ökad puls och ökad andning. Är intensiteten hög ökar pulsen markant och andingen likaså. Två gånger i veckan bör den fysiska aktiveteten vara av muskelstärkande karaktär där fokus ligger på kroppens stora muskelgrupper. För de över 65 år bör balansträning också genomföras. Korta pauser med bensträckare rekommenderas för de med stillasittande arbete (www.yfa.se). Henriksson och Sundberg (2008) nämner tre faktorer som påverkar hur pass stor träningseffekten blir. Hur ofta aktiviteten genomförs är av stor vikt för att uppnå så bra resultat som möjligt. Längden på aktiviteten spelar också stor roll då större effekter fås ju längre passet är. Passet kan delas upp i flera kortare intervaller, bara den sammanlagda tiden är tillräckligt stor. Den sammanlagda tiden för fysisk aktivitet på en vecka bör vara 150 minuter (www.yfa.se). Effekterna blir större om träningspassets innehåll sker högintensivt men eftersom försämring kan inträffa om intensiteten är för hög bör träningen ske med försiktighet. Träning kan ge en försämring om den genomförs med för hög intensitet eller belastning då överträning kan förekomma. Det innebär att kroppen inte hinner återhämta sig tillräckligt mycket för nästa träningstillfälle. Det kan även leda till skador som stukningar och belastningsskador. Kroppen har då inte hunnit återhämta sig och styrkan har inte byggts upp i kroppens stödjevävnader. 7

Slaganfall och hjärtinfarkt kan förekomma om de som tränar har svagt hjärta eller svaga blodkärl. Det är dock 50 % mindre risk att råka ut för det om fysisk aktivitet förekommer i vardagen (www.folkhalsoguiden.se). Hela kroppen är beroende av att hjärtat ska öka sina slag för att få en snabbare blodcirkulation när träning utförs. Musklerna behöver mer syre med snabbare tillförsel samt att slaggprodukter som koldioxid måste forslas bort. Vanligt är en puls på runt 60-80 slag per minut i vila som ökas under träning vilket leder till att mängden blod som pumpas ut ökar och därmed blir mer syre tillgängligt för musklerna. Som Henriksson och Sundberg (2008) förklarade beror träningseffekten på hur ofta, hur hårt och hur länge träningen utförs. Effekten kommer inte direkt men efter några månaders regelbunden träning kan vilopulsen ha sänkts med 5-20 slag per minut. Hur mycket blod hjärtat pumpar ut kan ökas med 20 %, men maxpulsen blir inte påverkad eller endast väldigt lite. Även lungorna påverkas positivt av fysisk aktivitet. Det är via lungorna blodet tar upp syre för att transportera det till musklerna. På lungornas yta finns alveoler, små blåsor, som fylls av inandningsluften. Utanför alveolerna finns ett kapillärnät, blodkärl som ligger förgrenat som ett nät, där blodet flyter. När blodet passerar alveolerna sker ett gasutbyte. Blodet släpper ifrån sig koldioxiden som de tagit upp i musklerna till lungorna som andas ut och blir även av med slaggprodukterna. Samtidigt binds syrgasen till blodets röda blodkroppar, hemoglobin, för att transporteras till musklerna. Vid regelbunden fysisk aktivitet förbättras gasutbytet och därmed uppnås bättre kondition (Andersson, Forsberg & Malmgren 2005). Samband mellan fysisk aktivitet och stress Det finns mycket att vinna på hälsomässigt genom att vara fysisk aktiv. Det finns ett flertal gynnande effekter, både långsiktigt och kortsiktigt (Reuterberg, S.E., Svensson, A., Wedman, I. & Wester-Wedman, A. 1990). En bättre kondition, bli starkare, blodtryckminskning och reducering av vikt är några av effekterna som kommer från fysisk aktivitet (Åstrand, 1974). Även hjärtfunktionen, lungor, ämnesomsättningen och kärlsystemet får positiva effekter av fysisk aktivetet (Harper, 1979). Man får en ökad arbetsförmåga, balansen förbättras och kontrollen över rörelser blir bättre. Skaderisken minskar och hjärtats belastning minskar då det blir starkare och orkar pumpa mer. En större möjlighet att hålla sig normalviktig ökar då riskerna för övervikt minskar (Socialstyrelsen, 1986). 8

Fysisk aktivitet kan också användas till att minska oro och ängslan samt att förbättra självuppfattningen (Harper 1978). Även en bättre självkänsla är en positiv effekt av fysisk aktivtet (Raglin & Morgan, 1985). En slutsats kan dras att det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och ett bra välbefinnande (Reuterberg, Svensson, Wedman & Wester-Wedman 1990). Resultat som uppkommit från vetenskapliga studier skiftar angående hur stressupplevelsen är hos personer som tränar regelbundet och hur fysisk aktivitet kan inverka positivt på människors bemästringsförmåga. Ett starkt samband har påträffats mellan psykiskt välmående och fysisk aktivitet, med andra ord de som är aktiva regelbundet mår generellt bättre än de som är inaktiva. Det har även visat sig att regelbunden fysisk aktivitet kan leda till minskad risk för att bli deprimerad. De har funnit att det krävs en fysisk aktivitet i större mängd för att förebygga ångest. En hypotes finns om att fysisk aktivitet kan verka som alternativ behandling av personer som är deprimerade. I vissa studier har det framkommit att fysisk aktivitet ger lika bra effekt som antidepressiva läkemedel och att fysisk aktivitet reducerar risken för återfall i högre utsträckning än vad läkemedelsbehandling gör (Ahlborg, G., Börjesson, M., Hadzibajramovic, E., Jonsdottir, I.H. & Rödjer, L. (2010). Asztalos, M., Cardon, G., De Bourdeaudhuij, I., Duquet, W., Duviqneaud, N., Lefevre, J., Matton, L., Philippearts, R., Thomis, M. & Wijndaele, K. (2008). Kristensen, T.S., Prescott, E., Scharling, H. & Schnohr, P. (2004)). Det finns bra skäl till att anta att personer med långvariga stressproblem och utmattningssyndrom skulle få goda effekter av en bra regelbunden fysisk aktivitet. Det är av stor vikt att informera om en lågintensiv start av den fysiska aktiviteten och att den utförs regelbundet. Däremot har det visats att hos elitidrottare och även hos en del motionärer kan den hårda och intensiva träningen medverkat till insjuknandet. Detta genom att träningen fungerat som ytterliggare en stressbelastning på en redan stressad individ och därmed försämrat de redan befinnande symtomen. Det är dock vanligare att fysisk aktivitet inte hinns med vilket kan upplevas som en stressfaktor trots att vetskapen finns att fysisk aktivitet borde utföras. Utförs regelbunden fysisk aktivitet som passar personen bidrar det till ökad ork och kontroll med övriga livsstressorer (Börjesson & Jonsdottir 2010). Studiekontext Borås Staden Borås finns i en välbefolkad region i västra götalands län. Staden har ett invånarantal på cirka 104 870 personer och inom en tio mils radie bor det 1,5 miljoner personer. Därmed 9

hamnar Borås på 13:e plats bland landets kommuner befolkningsmässigt. Den största branchen inom staden Borås är vård och omsorg med ca 10 000 arbetande. Det finns många parker och grönområden med ett av Sveriges mest stadsnära naturreservat. Staden är en handelsstad men har även en historia som textilstad. I dagens läge är staden en central plats för textildesign, handel och utveckling. Borås har en högskola, flera museér och en djurpark med ca 65 djurarter och staden är även rik på idrottsanläggningar och en arena som är IF Elfsborgs hemmaplan (www.boras.se). Gymmet i Borås som deltog in undersökning är ett privatägt gym. Det är ett mindre gym med lite mer än 200 medlemmar. Utöver gymdelen finns tillgång till omklädningsrum, duschar, bastu, bubbelpool och tillgång till köksavdelning. Det erbjuds även massagebehandlingar, homeopatbehandlingar, kostrådgivning, behandlingar för idrottsskador och övriga skador, träningsråd och hudbehandlingar (www.citypraktiken.info). Mjölby Staden Mjölby hittas i östergötlands län. Mjölbys invånarantal var 26 230 den 30 april 2013. I Mjölby kommun ingår mindre orter som Skänninge och Mantorp. Den största jobbgivaren är Mjölby kommun med 2200 anställda. Mjölby har ett starkt näringsliv och har en välutvecklad offentlig och kommersiell service. Handel, besöksnäring och livsmedel är några av de starka branscher som finns i staden. Det finns 14 grundskolor, gymnasium, yrkeshögskola, äldreomsorg samt goda förutsättningar för idrottsverskamhet och kultur. Staden har välkända gymnasieutbildningar som den unika guldsmedjelinjen hantverkarprogrammet Guld men även ett välkänt hotell- och restaurangprogram, teknikcollege och racinggymnasiet (www.mjolby.se). Gymmet i Mjölby som deltog i undersökningen är ett stort kedjeföretag som har flera liknande anläggningar i landet. Utöver gym finns gruppträningspass och en simhall. Till badavdelningen finns utöver pooler även bastu och omklädningsrum. Här finns även ett kafé och en butik (www.medley.se). Syfte Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och självrapporterad stress i människors vardag, samt beskriva om det finns skillnader mellan gymmedlemmar i städerna Borås och Mjölby. 10

Frågeställningar Anser gymbesökare att fysisk aktivitet minskar deras stress? Finns det en skillnad av upplevd stress mellan män och kvinnor? Finns det en skillnad av upplevd stress efter avslutad aktivitet mellan städerna? Finns det något samband mellan stressnivån och antalet timmar fysisk aktivitet per vecka? Vår hypotes är att det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och självrapporterad stress. Hypotesen är att desto fler timmar i veckan fysisk aktivitet utförs desto mindre stress upplevs. Därmed bidrar fysisk aktivitet till självrapporterad minskning av stress. Metod Design I denna undersökning har tvärsnittsstudie använts. Det innebär att studien genomförts vid ett specifikt tillfälle och kan kallas för en ögonblicksbild för att tidsaspekten inte finns med i undersökningen. En så kallad väntrumsundersökning användes. Det innebär att de som svarade på enkäterna själva har valt att besöka något av gymmen där enkäterna placerats ut som de sedan frivilligt besvarade. Ett frågeformulär har använts för att få in data (Ejlertsson 2003). Urval De respondenterna som besvarade våra enkäter är män och kvinnor som är 15 år och äldre. De tränar vid ett gym i Borås eller ett gym i Mjölby. Sammanlagt inkom 59 besvarade enkäter, alltså har 59 personer fyllt i enkäterna. I Borås besvarade 30 personer enkäten medan det i Mjölby var 29 personer som besvarade den. Den lägsta åldern för att få träna på gymmen är 15 år så därmed sattes det som gräns för att få delta i undersökningen. Tanken var att få in cirka 60 besvarade enkäter men nu i efterhand har vi insett att det var för få då det blev för få i antal i vissa av svarsalternativen som ledde till snedfördelning i datan. Datainsamlingsmetod Insamlingsmetoden som använts för att få in data är enkäter. Enkäterna har bestått av 10 frågor som handlat om kön, födelseår, civilstånd, sysselsättning och vilken stad träningen utförs i, Borås eller Mjölby. Frågor om fysisk aktivitet och stress har lagts störst vikt på, med frågor som hur många timmar i veckan fysisk aktivitet utförs, upplevelsen av stress, hur stressen 11

upplevs efter avslutad fysisk aktivitet, om träningen upplevs som en stressfaktor och om fysisk aktivitet används för att stressa ner. Till varje enkät har det funnits ett följebrev där det gått att läsa om undersökningen med fakta kring varför studien gjordes, vilka som får delta, hur svaren kommer behandlas och kort om oss som gör undersökningen med kontaktuppgifter om de funnits frågor. Enkäterna med följebrev har funnits tillgängliga i receptionen på respektive gym i Borås och Mjölby, där gymbesökare frivilligt fått fylla i enkäten. Ifyllda enkäter har ombetts att placeras i platsfickor som legat bredvid. Gymbesökare har haft tillgång till enkäterna i en vecka. Enkäter användes för då kunde studien genomföras anonymt och det var frivilligt att delta. Med enkäter kan respondenter svara när de har tid och behöver inte boka tid med oss. Frågorna i enkäten är till stor del inriktade på stress och fysisk aktivitet i och med att det var det intresset låg kring att undersöka. Det användes enkelt språk utan svåra ord i enkäten för att alla skulle förstå, ung som gammal. Orden stress och fysisk aktivitet definierades utefter hur vi såg på det då människor ser och tolkar olika på stress och fysisk aktivitet. Definitionen på stress löd Med stress menar vi: påfrestningar, kraven och anträngningarna i vardagen blir för stora för att man ska kunna koppla av emellanåt vilket leder till negativ psykisk och/eller fysisk påverkan. Definitionen på fysisk aktivitet löd Med fysisk aktivitetmenar vi: rörelse med ökad puls och/eller svettningar i minst 30 min (Davidson & Patel 2011). Genomförande Det första som gjordes i uppsatsen var en litteratursökning på problemområdet. Det vi ville veta mer om var fysisk aktivitet och stress samt sambanden mellan dem. Både böcker och artiklar inom området användes för att förklara kunskapsläget just nu. Därefter utformades enkätfrågorna. Information och tidigare forskning användes vid utformningen för att få så hög validitet som möjligt. Innehållsvaliditet användes som teknik vid enkätfrågornas utformning vilket innebär att tidigare forskning användes som ram. Vid en kvanitativ uppsats som denna är reliabiliteten svår att säkra. För att reliabiliteten skulle bli så hög som möjligt skrevs begreppförklaringar av de två ord som har stora tolkningsmöjligheter. Frågorna formulerades så enkelt och noggrant som möjligt så alla skulle förstå och tolka dem på samma sätt. Enkäterna med följebrev placerades ut i gymmen i respektive stad så respondenterna själva kunde ta och fylla i. Enkäterna fanns tillgängliga i en vecka och samlades därefter in. 12

Databearbetning/Analys Datan som kom in via enkäterna bearbetades genom kodning och därefter bearbetades och analyserades de vidare i statistikprogrammet SPSS där all data fördes över. SPSS står för Statistical Package for the Social Science version 20. Deskriptiv statistik har använts i form av tabeller och figurer som cirkel- och stapeldiagram för att redovisa resultaten. Frekvenstabeller och korstabeller har använts för att belysa fördelningen av en variabel där variabelvärden och frekvenser visas. Vid redovisning av kön och vilken stad respondenterna tränade i användes cirkeldiagram där det tydligt syns procentandel män, kvinnor och vilken stad de tränar i och procentandel bortfall i båda fallen. Vid redovisning av vilket år de är födda och om de upplever stress efter avslutad aktivitet användes stapeldiagram. För att undersöka samband och skillnader mellan stress och fysisk aktivitet användes ett chi 2 - test. För föreliggande frågeställningar sattes ett p-värde på <0,05. Genom chi 2 -test undersöktes om vår hypotes är sann, med andra ord om det förväntade svaret stämmer överens med det faktiska resultatet. Omkodning Omkodningar gjordes på frågorna om födelseår, upplevelse av stress, hur många timmar i veckan som fysisk aktivitet utfördes och hur de upplevde stressen efter avslutad aktivitet. I enkäten frågades det vilket år respondenten var född. Den äldsta var född 1936 och den yngsta 1995 vilket innebar ett stort åldersspann. Alla årtal omkodades till nya kategorier där intervallerna var på 10 år för att det enklare skulle kunna användas i databearbetningen. Sex nya kategorier gjordes. En omkodning av svarsalternativen till frågan Upplever du att du är stressad? gjordes. De fem tidigare alternativen blev tre nya för att svaren inte skulle bli för snedfördelade. Mycket ofta och Ofta blev den nya kategorin Ofta. Ibland fick fortsätta vara en egen kategori. Sällan och Aldrig blev kategorin Aldrig. Denna fråga kodades om ytterliggare en gång till en annan tabell för att undvika snedfördelning. Då slogs de nya alternativen Ofta och Ibland ihop till en kategori medan alternativet Aldrig fick fortsätta vara en egen kategori. Svarsalternativen till frågan Hur många timmar i veckan utför Du en fysisk aktivitet? omkodades då de var väldigt snedfördelade. Alternativen 0-1, 2-3 och 4-5 blev den nya kategorin 0-5 med en frekvens på 37 personer. Alternativen 6-7 och 8> blev den nya kategorin 6> med en frekvens på 22 personer. 13

Frågan Hur upplever Du Din stress efter avslutad aktivitet? omkodades. Svarsalternativen Mycket högre, Högre och Samma blev den nya kategorin Högre med en frekvens på 11 personer. Svarsalternativen Lägre och Mycket lägre blev den nya kategorin Lägre med en frekvens på 46 personer. Det blev en snedfördelning även efter omkodningen, men den var tvungen att göras då många av analysens celler hade haft mindre än fem respondenter och då kan inte en analys genomföras korrekt. Bortfall Med bortfall menas att en person som valts ut att delta i undersökningen vägrar eller inte kan vara med. De kan inte ersättas med nya respondenter. Det blir svårt att analysera och generalisera resultaten om frekvensen av bortfall är för hög. När bortfall förekommer måste påverkan av dessa bli så liten som möjligt. Ett följebrev till enkäten minimerar bortfall. Frågorna i enkäten måste också vara formulerade på ett enkelt sätt så att alla kan svara (Ejlertsson 2003). I denna studie uppstod endast ett bortfall då det var en enkät som inte besvarades. Det förekom även fyra interna bortfall där vissa frågor inte besvarades eller besvarades felaktigt. Etiskt förhållningssätt När en undersökning görs måste de forskningsetiska aspekterna finnas i åtanke. Vid forskning vill trovärdig kunskap fås som även är intressant för individer och för samhället. Därmed har vi som individer ett krav på hur forskningen genomförs och att den inriktas på viktiga frågor och att hög kvalitet hålls. I samband med detta bör det finnas en balans mellan allmän nytta och skydd mot obehörig insyn av en annan människas livsförhållanden vid forskningen. Vid forskning får människor som deltar inte skadas, psykiskt eller fysiskt, förödmjukas eller kränkas. Vid forskningsprojekt är översynen av etiken principfast. Vid mindre studier, som exempelvis uppsatsarbeten, ska de forskningsetiska aspekterna även här noga övervägas. Vid forskning inom humanism-samhällsvetenskap har Vetenskapliga rådet tagit fram fyra övergripande etikregler. Vetenskapliga rådet är en svensk myndighet som bl.a. fördelar resurser till forksningsprojekt och som dessutom har ett överordnande ansvar vad gäller frågor om etiska krav vid forskning (Davidson & Patel 2011). De fyra övergripande etikreglerna är Informationskravet, Samtyckeskravet, Konfidentialitetskravet och Nyttjandekravet. Informationskravet innebär att de som berörs av forskningen ska få information om syftet med forskningen. Samtyckeskravet innebär att de som deltar i undersökningen själva bestämmer om de vill delta eller inte. Konfidentialitetskravet innebär att alla deltagare ska få största tänkbara konfiden- 14

tialitet och personernas uppgifter ska förvaras så att obehöriga inte får tillgång till dem. Nyttjandekravet innebär att de insamlade uppgifter om personer enbart får brukas till forskningens syfte (www.codex.vr.se). I föreliggande undersökning användes anonyma enkäter där enbart kön och ålder behövdes fyllas i. Inga kontaktuppgifter togs till respondenterna. De fick fylla i enkäterna frivilligt, när de själva hade tid, därmed går det inte lista ut vem som svarat vad då vi inte alltid var på plats. Efter att de ifyllda enkäterna kommit fått in och fört över svaren till SPSS-programmet förstördes enkäterna. Resultat Bortfall 3% N=2 Bortfall 3% N=2 Man 49% N=29 Kvinna 48% N=28 Mjölby 48% N=28 Borås 49% N=29 Figur 1. Kön Figur 2. Vilken stad tränar du i? Av antalet respondenter på vår enkät var 48 % kvinnor och 49 % män med ett internt bortfall på 3 %. Sammanlagt är det 59 respondenter som besvarat enkäten varav 49 % tränar i Borås, 48 % tränar i Mjölby och 3 % bortfall. 15

Figur 3. Vilket år är du född? De äldsta respondenterna var födda 1936 och de yngsta 1995. Majoriteten av respondenterna var födda 1966-1975 (22 %) samt 1976-1985 (22 %). Minst respondenter var det i intervallerna 1936-1945 och 1946-1955 där procenten var på cirka 10 % i respektive grupp. Figur 4. Hur upplever du din stress efter avslutad fysisk aktivitet? 16

20 % av respondenterna anser att deras stressnivå höjs efter att de avslutat sin fysiska aktivitet. Majoriteten av respondenterna (80 %) upplever den som lägre efter att de avslutat sin fysiska aktivitet. Tabell 1. Skillnad mellan städerna i upplevd stress efter avslutad fysisk aktivitet. Vilken av städerna? Borås Mjölby P-värde* Hur upplever du din stress efter avslutad aktivitet? N=57 F (%) F (%) 0,786 Högre 6 (20,7) 5 (17,9) Lägre 23 (79,3) 23 (82,1) *P-värde <0,05 I Mjölby upplever 17 % att stressen blir högre efter avslutad aktivitet. I Borås upplever 20 % att stressen blir högre efter avslutad aktivitet. 82 % från Mjölby samt 79 % från Borås upplever sin stress som lägre efter avslutad aktivitet. Då p-värdet blev 0,786 skiljde sig inte upplevelsen av stress efter avslutad aktivitet signifikant åt mellan städerna. Tabell 2. Samband mellan antalet timmar fysisk aktivitet per vecka och upplevd stress. Upplever du att du är stressad? Ofta Aldrig P-värde* Hur många timmar i veckan utför du fysisk aktivitet? N=59 F (%) F (%) 0,677 0-5 25 (61,0) 12 (66,7) 6> 16 (39,0) 6 (33,3) *P-värde <0,05 61 % av de som upplever stress ofta utför en fysisk aktivitet mellan 0-5 timmar i veckan. 16 % av de som upplever stress ofta utför en fysisk aktivitet mellan 6 timmar i veckan eller mer. De som aldrig upplever stress och är fysiskt aktiva 0-5 timmar i veckan är 66 % och de som är fysiskt aktiva i sex timmar eller mer i veckan och aldrig upplever stress är 33 %. Då p-värdet blev 0,677 skiljde sig inte antal timmar fysisk aktivitet per vecka signifikant åt mellan de som upplever stress ofta och de som aldrig upplever stress. 17

Tabell 3. Skillnader i upplevd stress mellan män och kvinnor. Upplever du att du är stressad? Ofta Ibland Aldrig P-värde* Vilket kön har du? N=57 F (%) F (%) F (%) 0,426 Kvinna 9 (32,1) 11 (39,3) 8 (28,6) Man 5 (17,2) 14 (48,3) 10 (34,5) *P-värde <0,05 Procentuellt är det fler kvinnor (32 %) än män (17 %) som upplever stress. Det är 48 % av männen som upplever stress ibland medan det endast är 39 % av kvinnorna. Det är färre kvinnor (28 %) än män (34 %) som aldrig upplever stress. Då p-värdet blev 0,426 skiljde sig inte den upplevda stressen signifikant åt mellan kvinnor och män. Diskussion Syfte med undersökningen var att undersöka hur fysisk aktivitet påverkar stress i vardagen och beskriva om skillnader finns mellan olika gym i olika städer. Fyra frågeställningar preciserade syftet. Tidigare forskning har visat att regelbunden fysisk aktivetet minskar stressen. Mer ork att kunna hantera stressiga situationer infinner sig också då aktivitet utförs regelbundet (Börjesson & Jonsdottir 2010). De personer som är aktiva regelbundet har mindre risk för att få en stressrelaterad sjukdom då fysisk aktivitet hjälper till att minska stresshormonerna som utsöndras (www.yfa.se). Fysisk aktivitet och minskad stress Undersökningen visade att majoriteten av respondenterna ansåg att deras stress minskade efter avslutad fysisk aktivitet. En liten andel ansåg att stressnivån höjdes efter att de avslutat sin fysiska aktivitet. Att så många av respondenterna anser att stressnivån minskar kan bero på hormonutsöndringen av noradrenalin, som har lugnande effekter. De få som ansåg att stressnivån höjdes kan ha upplevt träningen som ett måste eller att de hade något efter träningen som stressade dem. Frågan som tänktes ges svar till denna frågeställning var Hur upplever du din stress efter avslutad aktivitet. De kan ha upplevt den som en ledande fråga, att vi ville att de skulle svara Lägre eller Mycket lägre trots att fallet inte var så för att vara oss till lags. De kan även ha upplevt att de borde ha lägre stress efter fysisk aktivitet fast att de inte hade det och därmed fyllt i det alternativet. 18

Skillnad mellan städerna i upplevd stress efter avslutad fysisk aktivitet Det var ungefär lika många i Mjölby som i Borås som svarade på enkäten. Det fanns ingen större procentuell skillnad mellan städerna och den upplevda stressen efter avslutad fysisk aktivitet. I och med att Borås är en större stad kunde det antas att andelen som upplevde stressen som högre efter avslutad fysisk aktivitet skulle vara högre. Mjölby som är en mycket mindre stad förväntades ha en mindre andel som upplevde ökad stress efter fysisk aktivitet. Dock visade resultatet annorlunda. Detta kan bero på att fysisk aktivitet minskar den upplevda stressen i högre grad för någon som bor i en större stad än vad den gör för en person som bor i en mindre stad. Mjölby är dessutom mer av en industristad och kan därmed möjligtvis ha bidragit till att andelen som upplever stress är högre. Samband mellan stressnivån och antalet timmar fysisk aktivitet per vecka Resultatet blev att majoriteten som besvarade frågan tränade noll till fem timmar i veckan och upplevde stress ofta medan minoriteten tränade sex timmar eller mer i veckan och upplevde ingen stress. Här förväntates ett resultat som skulle visa motsatsen. Oavsett antal träningstimmar i veckan så föräntades det att majoriteten skulle uppleva mindre stress då hypotesen var att fysisk aktivitet minskar stressupplevelsen. Däremot kan det även ses att de som tränar sex timmar eller mer och upplever stress ofta är även det en stor andel av deltagarna i undersökningen. Därmed kan tendenser ses i undersökningen att oavsett träningstimmar i veckan så verkar stressen ändå vara hög. Här kan dock omkodningen orsaka lite missvisande resultat då alternativ har slagits ihop. Majoriteten i kategorin Ofta kanske egentligen har svarat Ibland och därmed kan det resultatet vara missvisande. Omkodningen var dock nödvändig för att undvika snedfördelning. Orsaker till att fysisk aktivitet inte minskar stressen särskillt mycket kan bero på mycket annat i vardagen, som jobb, familj, intressen, vänner med mera. Skillnad av upplevd stress mellan män och kvinnor Resultatet av denna undersökning är att det var ungefär lika många män och kvinnor som svarade på enkäten, därmed blev det ingen snedfördelning. Tabell 3 visar fördelningen av hur ofta män och kvinnor upplever stress. Här kan det ses en större andel kvinnor än män, både procentuellet och i antal, som upplever stress ofta. Att kvinnor upplever stress oftare kan bero på flera faktorer. Vilket jobb de har, barn, hushållet och träningen kan påverka deras stressupplevelse. Många kvinnor planerar sina liv och det kan vara stressande att hela tiden behöva göra sitt jobb men tänka på vad för mat de ska laga när de kommer hem eller när de ska ha tid att utföra sin träning. Det behöver inte vara så att endast kvinnor är stressande över sådana saker men de blir troligen mer påverkade av det. Män har ofta lättare att koppla bort problem 19

eller tankar som inte är aktuella just för tidpunkten vilket leder till mer avslappning och mindre stress. Eftersom denna undersökning var liten kom inga signifikanta resultat fram. Det betyder att det inte fanns några skillnader mellan män och kvinnor i hur ofta de upplevde stress, men som det kan ses i tabell 3 finns det tendenser till att kvinnor upplever stress oftare än män. Bara för att denna undersökning inte fick fram några skillnader mellan män och kvinnor kan det inte bortses från att en större undersökning skulle få fram skillnader. Slutsats & framtida forskning Vår hypotes, att samband finns mellan fysisk aktivitet och minskad självrapporterad stress, stöds inte av denna undersöknings resultat. Undersökningen visade att majoriteten av alla respondenter upplever stressen som lägre eller mycket lägre efter att de avslutat sin aktivitet. Det resultatet kan bero på att de upplever sin fysiska aktivitet som en stress i sig att hinna med under dagen. Tidigare forskning har visat att elitidrottare, men även motionärer, kan insjunka i stressrelaterade sjukdomar på grund av träningen (Börjesson & Jonsdottir 2010). Så behöver det inte vara i resultaten i denna uppsats men sannolikheten finns att de som inte känner en sänkt stressnivå efter den avslutade fysiska aktiviteten upplever den som en stressor, vilket leder till en ökad stress. Det finns inget som visar i undersökningen att antalet timmar utförd fysisk aktivetet skulle påverka hur stressen upplevs efteråt, men tidigare forskning har visat att träning måste utföras tillräckligt länge för att få något resultat av det (www.yfa.se). Det fanns väldigt lite om fördelningen mellan kvinnor och män i de artiklar som bearbetats men i denna undersökning kan tendenser ses att kvinnor är mer stressade än män (Heponiemi et. al. 2012, Miller et. al. 2002). Resultatet från undersökningen anses ha stor betydelse för samhället och vidare forskning. Undersökningen visar att det finns tendenser till att fysisk aktivitet minskar stress men större studier bör dock göras för att få ett mycket trovärdigt resultat. Då stress är ganska vanligt i samhället och något som ökar och leder till sjukdomar med mera är det både för samhället och för de drabbade viktigt att finna en lösning på hur man kan minska stressen för att få en friskare befolkning. Fysisk aktivitet på recept, FAR, har ökat med tiden vilket kan komma att öka mer om det visas att fysisk aktivitet är ett av svaren på hur stress kan minskas. Samtidigt är fysisk aktivitet inte enbart bra för att minska stressen utan även för hälsan i stort. Förslag på studier för att få en liknande hypotes som får stöd av en undersökning inom samma ämnesområde är att göra en liknande studie med fler respondenter. 20

Metoddiskussion Det inträffade inga större problem med undersökningen, tidsplanen som lagts upp kunde följas under hela processen. De enkäterna som lämnades ut var för få så därmed inkom även för få besvarade enkäter och generalisering kan inte göras av resultatet. Detta kan ha påverkat resultatet i och med att det har blivit för få respondenter i kategorierna och det har även lett till snedfördelningar. Anledningen till att för få enkäter delats ut beror på att vi ansåg att 60 enkäter skulle räcka och att missförstånd även skett kring instruktionerna. Det går inte att anta att stickprovet, de som svarade på enkäterna, motsvarar hela populationen då de fick tillgång till för få enkäter och därmed är stickprovet för litet. Detta kan bero på att det som gjorts är en väntrumsundersökning. Därmed kan de som vill och känner för det ta sig tid att svara på enkäten. Det kan bidra till att det blir en snedfördelning av resultatet. För att få minst fem respondenter i varje kategori i analysen var en omkodning tvungen att göras på några frågor. Svarsalternativ var tvungna att slås ihop för att inte få en allt för stor snedfördelning. Detta kan i sin tur ha lett till missvisande resultat och därmed kan slutresultatet se annorlunda ut än vad det var innan omkodningen genom att fördelningen av svaren förändras. När enkätfrågorna gjordes användes innehållsvaliditet för att försöka säkerställa uppsatsens giltighet, dvs. om frågorna mäter det som det avser att mäta. Den litteratur och forskning som finns inom området användes som riktlinjer för hur frågorna skulle utformas till enkäten. Litteraturen användes som bakgrund till alla de frågor som utformades förutom bakgrundsfrågorna födelseår, stad, civilstånd, sysselsättning och ålder. Begrepp som fysisk aktivitet och stress användes från litteraturen till enkäten för att det skulle vara en säkerhet på vad som mättes (Davidson & Patel 2011). För att säkerställa reliabiliteten i uppsatsen, dvs. om den är tillförlitlig och står emot slumpmässiga inflytanden, gjordes tydliga begreppsförklaringar av de ord som kunde tolkas på flera olika sätt. Eftersom det är svårt att veta i förväg hur reliabiliteten kommer bli av frågorna gjordes så noggrant formulerade frågor som möjligt. Tydliga och lättolkade frågor gjordes utifrån litteraturen som hjälp för att öka chanserna att alla respondenter skulle förstå dem på samma sätt (Davidson & Patel 2011). För att minimera risken för bortfall i undersökningen skrevs ett följebrev som innehöll information om studien, syftet med den, hur insamlat material behandlas och kontaktuppgifter. Det förekom fyra interna bortfall i undersökningen. Två av de interna bortfallen kan bero på att de 21

missade att enkäten var dubbelsidig för de hade missat samma frågor. Naturligtvis kan det även bero på att de helt enkelt inte ville svara på dessa frågor. Två andra tolkade frågan om sysselsättning annorlunda än resten av respondenterna och fyllde i två alternativ var. I den frågan fanns då en otydlighet i vad vi ville veta och där kunde tydligare instruktioner ha skrivits ut. Det skrevs aldrig att det enbart fick fyllas i ett alternativ utan bara att det skulle fyllas i vad som passade bäst på en själv. Där skulle en förklaring stått att det var ett svarsalternativ per fråga som gällde som svar. Reliabiliteten i undersökningen, om det är pålitligt och tillförlitligt gjort vad gäller rätt använd mätmetod till det som avsetts mätas anses vara relativt hög. Den anses vara relativt hög då formuleringen kring enkätfrågorna utfick från tidigare forskning. Enkäter användes med frågor kring stress och fysisk aktivitet då tanken var att styrka de redan funna sambanden mellan fysisk aktivitet och sänkt upplevd stress. Därmed anses det att tillvägagångsättet som användes med enkäterna och de frågorna ger en hög reliabilitet. Tillvägagångsättet var att tidigare forskning användes som ram under undersökningen och vid formuleringen av enkätfrågor. Validiteten i undersökningen, om det är en relevant använd mätmetod, anses vara relativt hög. Användande av enkäter med frågor inriktade på det ämne intresset låg kring ger en högre validitet. 22

Referenser Ahlborg, G.Jr., Börjesson, M., Hadzibajramovic, E., Jonsdottir, I.H. & Rödjer, L. (2010) Preventive Medicine. A prospective study of leisure-time physical activity and mental health in Swedish health care workers and social insurance officers. (sid: 373-377) Sverige: Göteborg Andersson, G., Forsberg, A., & Malmgren, S. (2005) Testledarutbildning. Konditionstest på cykel. Stockholm: SISU Idrottsböcker. Asztalos, M., Cardon, G., De Bourdeaudhuij, I., Duquet, W., Duviqneaud, N., Lefevre, J., Matton, L., Philippearts, R., Thomis, M. & Wijndaele, K. (2008). Journal of Science and Medicine in Sport. Specific associations between types of physical activity and components of mental health. (sid: 468-474) Australien. Börjesson, M., & Jonsdottir, I. (2010) Svensk idrottsforskning. Fysisk aktivitet och stress. (sid: 10-12) Sverige: Göteborgs universitet Citypraktiken (2012). Hämtad 130602 från url: http://citypraktiken.info/ Davidson, B., & Patel, R. (2011) Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur AB Ejlertsson, G. (2003) Statistik för hälsovetenskaperna. Lund: Studentlitteratur AB Folkhälsoguiden (2012). Centrum för folkhälsa. Om fysisk aktivitet. Hämtad 130530 från url: http://www.folkhalsoguiden.se/upload/fysisk%20aktivitet/om%20fysisk%20aktivitet.pdf Harper, F.D. (1979). Jogotherapy: Jogging as a therapeutic strategy. Virginia: Alexandria, Douglas Publ. Harper, F.D. (1978). Journal of Counseling and Development. Outcomes of jogging: Implications for counseling. The Personnel and Guidance Journal, (sid: 74-78).USA: Washington D.C. Henriksson, J., & Sundberg, C.J. FYSS 2008: Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling (Rapport R, nr. 2008:4). Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. Heponiemi, T., Kivimäki, M., Kouvonen, A., Oksanen, T., Pentti, J., Salo, P., Vahtera, J., Virtanen, M., & Väänänen, A. KP. (2012). Occupational and Environmental Medicine. Chronic workplace stress and insufficient physical activity: a cohort study. (sid: 3-8) Finland 23

Jonsdottir, I., H., & Ursin, H. FYSS 2008: Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling (Rapport R, nr. 2008:4). Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. Kristensen, T.S., Prescott, E., Scharling, H. & Schnohr, P. (2004). Scandinavian Journal of Medicine and Science in Sports. Stress and life dissatisfaction are inversely associated with jogging and other types of physical activity in leisure time The Copenhagen City Heart Study (sid: 107-122) Danmark: Köpenhamn Medley (2013). Hämtad 130602 från url: http://www.medley.se/ Miller, G. E., Rueggeberg, R., & Wrosch, C. (2012) Health Psychology. The different roles of perceived stress in the association between older adults' physical activity and physical health. (sid: 164-171) Kanada: Montreal. Mjölby kommun (2010) Världsvan och hemkär. Hämta 130510 från url: http://www.mjolby.se/download/18.3555557a13a229e552d10fd/1350903538120/kommunallm%c3%a4n+2012-09.pdf Mjölby kommun (2012) Fakta och statistik. Hämtad 130510 från url: http://www.mjolby.se/8779.html Morgan, W.P. & Raglin, J.S. (1985) Influence of vigorous exercise on mood state. Behavior Therapist. (sid: 179-183). Reuterberg, S.E., Svensson, A., Wedman, I. & Wester-Wedman, A. (1990). Institutionen för pedagogik. Effekter och sidoeffekter av fysisk aktivitet. Relationen mellan regelbunden motion, vardagskompetenser och fritidsintressenmed särskild tonvikt på skillnader mellan könen. (sid: 1-63) Sverige: Göteborg Socialstyrelsen. (1986). Kost, motion och hälsa. Stockholm: Liber. Stadskansliet (2013) Borås. Hämtad 130426 från url: http://www.boras.se/forvaltningar/stadskansliet/stadskansliet/omboras/omboras.4.7243a9a412 5d5ad4db1800032222.html Stadskansliet (2013) Snabba fakta. Hämtad 130426 från url: http://www.boras.se/forvaltningar/stadskansliet/stadskansliet/samhallsplanering/samhallsplan ering/borasisiffror/snabbafakta.4.7243a9a4125d5ad4db1800017009.html 24

Stresskliniken (2013) Stressorer. Yttre och inre stressorer. Hämtad 130602 från url: http://www.stresskliniken.se/stress-och-stressorer/ Vårdguiden (2010) Stress. Hämtad 130602 från url: http://www.vardguiden.se/sjukdomaroch-rad/omraden/sjukdomar-och-besvar/stress/ Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 130426 från url: http://www.codex.vr.se/texts/hsfr.pdf Wigforss Percy, A. (2006) Massage och hälsa. Lund: Studentlitteratur AB Yrkesföreningar för fysisk aktivitet (2013) Rekommendationer för fysisk aktivitet. Hämtad 130530 från url: http://www.yfa.se/rekommendationer-for-fysisk-aktivitet/ Åstrand, P.O. (1974) Bättre kondition. Fysiologi, kost och träning. Stockholm: Forum. 25

Bilagor Bilaga 1 Undersökning om fysisk aktivitet och stress Bästa Gymbesökare! Detta är en enkät som undersöker fysisk aktivitet och stress. Tidigare studier har gjorts som visar att fysisk aktivitet har en positiv påverkan på stress och vi vill undersöka detta vidare. Vi kommer även titta på eventuella skillnader eller likheter mellan städerna Borås och Mjölby. Deltagandet i undersökningen är frivilligt och Du är helt anonym. Svaren kommer att analyseras statistiskt och redovisas i en uppsats. I resultatet vi får fram kommer man inte kunna urskilja vem som svarat vad. Alla frågeformulär kommer därefter förstöras. Vi är intresserade av personer minst 15 år fyllda som tränar vid Citypraktiken Borås eller vid Medley Lundbybadet Mjölby. Vi som gör undersökningen är två studenter som studerar vid Karlstads universitet. I anknytning till vår praktiktid genomför vi denna undersökning. Tack på förhand för din medverkan! Vid frågor kontakta: Alexandra Friman, tel. 073 98 77 165, alex1992friman@gmail.com, Mjölby. Rebecca Kangas, tel. 0733 17 18 58, kangas92@hotmail.com, Borås. Studenterna Alexandra Friman & Rebecca Kangas 26

Undersökning om fysisk aktivitet och stress Med fysisk aktivitet menar vi: Rörelse med ökad puls och/eller svettningar i minst 30 min. Med stress menar vi: Påfrestningarna, kraven och ansträngningarna i vardagen blir för stora för att man ska kunna koppla av emellanåt vilket leder till negativ psykisk och/eller fysisk påverkan. Sätt ett kryss i rutan som stämmer in på dig. 1. Vilket kön har Du? Man Kvinna 2. Vilket år är Du född? 19 3. Vilken av städerna Borås och Mjölby tränar du i? Borås Mjölby 4. Civilstånd Singel Särbo Sambo Gift 5. Vilken sysselsättning har Du? Kryssa i det som passar bäst in på dig. Arbetar Studerar Föräldraledig Arbetssökande Pensionär/Sjukpensionär Sjukskriven 27

6. Hur många timmar i veckan utför Du en fysisk aktivitet? 0 1 2 3 4 5 6 7 8 > 7. Upplever Du att Du är stressad? Mycket ofta Ofta Ibland Sällan Aldrig 8. Hur upplever Du Din stress efter avslutad fysisk aktivitet? Mycket högre Högre Samma Lägre Mycket lägre 9. Upplever Du träningen som en stressfaktor? Mycket ofta Ofta Ibland Sällan Aldrig 28

10. Använder Du träning/fysisk aktivitet för att stressa ner? Mycket ofta Ofta Ibland Sällan Aldrig Tack för Din medverkan! 29