Värdering av kvalitet, service, relativ kostnadseffektivitet och långsiktighet för vatten- och avloppsledningsnät

Värdering av kvalitet, service, relativ kostnadseffektivitet och långsiktighet för vatten- och avloppsledningsnät Värdering av en verksamhet sker genom benchmarking Benchmarking är ett hjälpmedel för att utveckla en organisations verksamhet. Metoden bygger på att man gör jämförelser inom den egna organisationen eller med andra 1

Benchmarking kan ske på olika nivåer Internationellt (t.ex. IBNET) Nationellt (t.ex. VASS, DANVA, WEVIN) Grupper av VA-verk (t.ex. 6- stadsgruppen) Internt inom ett VA-verk Datamängd Informationsflödet är riktat nedifrån och upp Internationellt Nationellt Grupper av VA-verk Alla data genereras på VA-verken VA-verk 2

Ett strategiskt utvecklingsprojekt inriktat mot att öka effektiviteten i VA-verksamheten Finansiering: VA-Forsk Projektledare: Peter Stahre, Malmö VA-verk Projektgrupp: Jan Adamsson, Göteborg Gunnar Mellström, Marks kommun Bernt Persson, Göteborgs VA-verk Peter Stahre, Malmö VA-verk Styrgrupp: Roger Bergström, Svenskt Vatten Mikael Medelberg, Roslagsvatten Hans Bäckman, Svenskt Vatten Tidplan: Projektet klart i maj 2007 Värderingen avser bara VA-ledningsnät Hela verksamheten Vattenverk VA-nät Avloppsverk Administration Vattennät Avloppsnät 3

Värdering i tre dimensioner Relativ kostnadseffektivitet Långsiktighet Kvalitet, service och miljö Den första dimensionen Värdering av kvalitet, service och miljö Q 4

Kritiska nyckeltal för värdering av kvalitet, service och miljö för vattenledningsnät Aspekt Dricksvattenkvalitet Kritiska nyckletal Mikrobiologisk vattenanalys Kemisk vattenanalys Service och kundnöjdhet Klagomål på dricksvattneys lukt, smak och färg Vattenläckor på huvudledningar Vattenläckor på servisledningar Miljö Vattenläckage Poängberäkning vid jämförelse inom en grupp Poäng = (aktuellt PI värde sämsta PI värde) ( bästa PI värde sämsta PI value) * 90 + 10 5

poäng Värdering av vattenledningsnät Aspekt Kritiska nyckletal Viktfaktor Poäng Dricksvattenkvalitet Mikrobiologisk kvalitet 1,8 18-180 Kemisk kvalitet 0,6 6 60 Service och kundtillfredsställelse Klagomål på dricksvattnets kvalitet 0,6 6-60 Läckor på huvudledningar 1,8 18-180 Läckor på servisledningar 0,8 8-80 Miljö Läckage 0,4 4-40 Totalt 60-600 Resultat av värdering av vattenledningsnäten i 30 svenska kommuner Värdering av vattenledningsnätet 600 500 400 Rörnätsläckage Leveransavbrott serviser Leveransavbrott huvudledningar Klagomål på vattenkvalitet Kemisk kvalitet Mikrobiologisk kvalitet Mark 300 200 100 0 B11 B1 B10 B9 C5 A1 B12 C3 A5 B8 B7 C6 A4 C8 B3 B4 C7 A2 A6 C4 A3 C1 A7 B2 A8 A9 A10 C9 B6 C10 6

Kritiska nyckeltal för värdering av service, kvalitet och miljö för avloppsledningsnät Aspekt Service Kritiska nyckletal Avloppsstopp i huvudledningar Avloppsstopp i servisledningar Källaröversvämningar Miljö Läckage Värdering av avloppsledningsnät Aspekt Kritiska nyckeltal Viktfaktor Poäng Service Stopp i huvudledningar 1,3 13-130 Stopp i servisledningar 0,5 5 50 Källaröversvämningar 1,8 18-180 Miljö Inläckage 0,4 4-40 Totalt 50-400 7

Resultat av värdering av avloppsledningsnäten i 30 svenska kommuner Mark Resultat av värdering av vatten och avloppsledningsnäten i 30 svenska kommuner Mark 8

Värdering av vattenledningsnätet Sammanställning av värderingen för vatten- och avloppsledningsnät Hög C9 B6 poäng C8 Högre än C1 A9 A7 B2 A3 genom- A8 A10 snittet A6 A2 Genom- A4 B3 C5 B4 C6 snitt C3 B7 C7 Lägre C4 A1 A5 B12 B8 än genom- B9 C2 snitt B10 Låg B1 poäng B11 Mark Låg Lägre än Högre än Hög poäng genom- Genomsnitt genom- poäng snitt snittet Värdering av avloppsledningsnätet Den andra dimensionen Värdering av relativ kostnadseffektivitet 9

Förhållanden som måste hanteras vid värdering av relativ kostnadseffektivitet 1. Kostnader för drift och underhåll (inklusive akut underhåll) 2. Kapitalkostnader 3. Förbättring/förnyelse av befintliga ledningar 1. Kostnader för drift och underhåll En normerad kostnad ( börkostnad ) tas fram med hjälp av regressionsanalys Verklig kostnad jämförs med den framtagna normerade kostnaden Ett ledningsnät utses som benchmarkingnät. Övriga ledningsnät jämförs mot detta Modellen kan förbättras om jämförelser görs av olika storleksgrupper av kommuner 10

Påverkansfaktorer Räntesats Taxejämförelse Ansvar Ambitionsnivå Internrevision befogenheter Vision Arbetsbelastning Va-taxa Avskrivningsmetod Kompetens Exploatering Styrning Förnyelsetakt Ständig Avikelsehantering Jagsjälv Avskrivningstid Sluten Policymål förbätring Ledningsproceser redovisning Ledningsystem Fördelning gem.kostnader Helhetsyn Vatenkvalite Klagomålshantering Redovisningsprinciper Defdrift, Omkostnad/investering underhål Läckorostop Kostnadsfördelning Driftparametrar Klimat Utnytjandegrad Geologi Ledningsnätets Temperatur Nederbörd ålder Gundvaten Befolkning Befolkningstäthet Systemlösning Standard Drifto Anslutningsgrad Underhålsrutiner Tätorsgrad Kombineratsystem Tilskotsvaten Omgivningsfaktorer Bebygelsetyp Brädning Centraliseradlösning Förbrukningsmönster Komunstruktur Antal tätorter Teknik Struktur Topografi Skilnaderi jämförelsetal Kvalitéoservicenivå Ekonomi Organisation/personal Värderingsmodell för drift- och underhållskostnader Vattenledningsnätet ln(d&u-kostnad exkl. förnyelseunderhåll tkr) = 1,377 +1,131 * ln(fiktiv ledningslängd km) + 11,429 * antal tryckstegringsstationer/km Avloppsledningsnätet ln(d&u-kostnad exkl. förnyelseunderhåll tkr) = 2,306 + 1,045 * ln(fiktiv spillvattenförande ledningslängd km) + 1,528 *antal pumpstationer/km 11

Beräknad D&U-kostnad tkr Beräknad kostnad jämfört med verklig kostnad för drift och underhåll av vattenledningsnät 25000 Regressionssamband mellan beräknad och verklig D&U-kostnad R 2 = 0,884 20000 15000 10000 5000 0 0 5000 10000 15000 20000 25000 30000 Verklig D&U-kostnad tkr Ranking av kostnader för drift och underhåll mot ett utvalt benchmarkingnät Kommun Verklig Beräknad kostnad tkr kostnad tkr Avvikelse % Normerad avvikelse A3 15846 27221-42 0 A1 13794 23552-41 0 C2 2788 4585-39 0 C3 2823 4493-37 2 A7 14744 19074-23 16 C7 4005 5079-21 18 A8 21058 26653-21 18 C9 5905 7076-17 23 B8 11792 13443-12 27 B3 6695 7297-8 31 C6 4873 5253-7 32 C4 6739 7146-6 33 A10 16468 17058-3 36 A5 21374 20669 3 43 B4 7950 7544 5 45 B7 13189 12341 7 46 C5 5383 4988 8 47 C1 1956 1810 8 47 B10 10622 9597 11 50 B11 12203 10946 11 51 A2 21519 18907 14 53 B6 5479 4787 14 54 B9 11435 9889 16 55 A9 25538 21652 18 57 B12 23498 19747 19 58 C8 3650 2829 29 68 B1 11659 9007 29 69 A6 37748 26313 43 83 A4 51558 30414 70 109 B2 10723 6041 77 117 12

2. Kapitalkostnader Kapitalkostnader hämtade från kommunernas ekonomiska redovisningar är ofullständiga och kan inte användas för jämförande värderingar av relativ kostnadseffektivitet I projektet har valts att istället räkna fram en fiktiv kapitalkostnad för varje kommuns ledningsnät Beräkning av fiktiv kapitalkostnad baseras på: En förenklad åldersprofil för ledningsnätet Ledningsnätets längd En enhetskostnad för anläggning av en ledning En avskrivningstid på 50 år En internränta på 4 % Korrektionsfaktorer vid beräkning av enhetskostnad för anläggning av ledningar Grundläggning A 0,9 B 1,0 C 1,1 D 1,2 Klimat (tjäle) A 0,9 B 1,0 C 1,1 D 1,2 Anslutna kunder per km ledning < 25 0,7 25-50 0,8 51-120 1,0 121-200 1,4 > 200 1,8 Som bas för beräkningarna används en anläggningskostnad på 4 000 SEK per meter ledning 13

kr/m Korrektion av enhetskostnaden för anläggning av ledningar Markförhållanden Klimatförhållanden (tjäldjup) A: faktor 0,9 B: faktor 1,0 C: faktor 1,1 D: faktor 1,2 A: faktor 0,9 0,9*0,9=0,81 0,9*1=0,9 0,9*1,1=0,99 0,9*1,2=1,08 B: faktor 1,0 1,0*0,9=0,9 1,0*1=1 1,0*1,1=1,1 1,0*1,2=1,20 C: faktor 1,1 1,1*0,9=0,99 1,1*1=1,1 1,1*1,1=1,21 1,1*1,2=1,32 D: faktor 1,2 1,2*0,9=1,08 1,2*1=1,2 1,2*1,1=1,32 1,2*1,2=1,44 Anslutna personer per km ledning <25 25-50 51-120 121-200 >200 Faktor 0,7 0,8 1,0 1,4 1,8 Beräknade fiktiva kapitalkostnader för de jämförda kommunerna 100 Beräknade fiktiva kapitalkostnader för vatten- och avloppsledningsnät 90 80 Mark 70 60 50 40 30 20 10 0 B4 B7 C2 B6 C4 C6 B3 C9 A3 B1 B12 C3 C5 A1 A4 A9 C1 A5 C7 B10 B8 C8 A8 A2 A7 A10 B9 A6 B11 B2 14

3. Förbättringsåtgärder på ledningsnäten Mark Ranking av drift- och underhållskostnader och fiktiva kapitalkostnader i de jämförda kommunerna Relativ kostnadseffektivitet för drift och underhåll av vatten- och avloppsledningsnät Hög A1 A3 C2 C3 Högre än A7 C7 C9 genomsnitt A8 B3 B8 A5 Genomsnittlig C5 C6 B4 B11 A10 C1 C4 B7 B10 A2 Lägre än B9 A9 B6 genomsnitt C8 B12 B1 Mark Låg A6 A4 B2 Hög Högre än Genom- Lägre än Låg genomsnitt snittlig genomsnitt Fiktiv kapitalkostnad 15

Den andra dimensionen (ett alternativt angreppssätt) Värdering av relativ kostnadseffektivitet baserad på DEA modellering Schematisk illustration av modellering med hjälp av DEA (=Data Envelope Analysis) Produkter Skaloavhängig front A 4 A 3 Skalavhängig front B D C A 1 A 2 Insatsfaktor 16

Norm score Ranking av relativ kostnadseffektivitet för drift och underhåll av vattenledningsnät baserad på DEA modellering Mark Jämförelse mellan resultaten av DEA-ranking och ranking baserad på regressionsanalys för drift och underhåll av vattenledningsnät D&U-kostnad vatten- och avloppsnät Normerad contra DEA-CCR data ranking 120 100 R 2 = 0,8725 80 60 40 20 0 0 20 40 60 80 100 120 DEA score 17

Den tredje dimensionen Värdering av långsiktiga aspekter för ledningsnät Följande aspekter bör ingå i värderingen av långsiktiga aspekter Ekonomi Finansiell styrka Professionell management Optimal storlek på verksamheten Status på anläggningarna (balanserad förnyelse) Kompetens Förmåga att rekrytera kvalificerad personal Engagemang i olika FoU-aktiviteter Miljö/Ekologi Kvalitetssystem Påverkan på miljön Hushållning med naturresurser 18

Poäng Utveckling av värderingstalen för kvalitet, service/kundnöjdhet och miljö för ett vattenledningsnät 600 500 Utveckling av värderingstalen för kvalitet, service/kundnöjdhet och miljö Miljö 4-40 poäng Service/kundnöjdhet 32-320 poäng Dricksvattenkvalitet 24-240 poäng 400 300 200 100 0 2000 2001 2004 2003 2004 År Illustration av långtidstrender High efficiency Year 2004 Higher than average Year 2003 Relative total cost efficiency Average Year 2002 Lower than average Year 2001 Low efficiency Year 2000 Low scores Lower than average Average Higher than average High Scores for quality, customer service and environment 19