övergripande del Årsredovisning 2008

övergripande del Årsredovisning 2008 1

övergripande del Övergripande del Kommunstyrelsens ordförande... 3 Kommundirektören kommenterar... 4 Viktiga händelser under året... 5 Femårsöversikt... 6 Vad kostar det?... 7 Förvaltningsberättelse Resultat, måluppfyllelse och kvalitet... 9 Sammanfattning 2008... 17 Framtidsbedömning... 18 Omvärldsanalys... 20 Finansiell analys för kommunen... 22 Finansiell profil... 28 Driftredovisning och investeringsredovisning... 30 Exploateringsredovisning... 31 Finansiella rapporter kommunen Resultaträkning... 33 Kassaflödesanalys... 33 Balansräkning... 34 Tilläggsupplysningar... 35 Tillämpade redovisningsprinciper... 38 2 Sammanställd redovisning koncernen Förvaltningsberättelse... 41 Resultaträkning... 46 Kassaflödesanalys... 46 Balansräkning... 47 Tilläggsupplysningar... 48 Personalekonomisk redovisning... 50 Miljöredovisning... 54 Välfärdsredovisning... 60 Nämndernas verksamhetsberättelser Kommunstyrelsen... 63 Utförarstyrelsen, Teknisk förvaltning... 71 Utförarstyrelsen, Serviceförvaltning... 77 Miljö- och samhällsnämnden... 83 Kultur- och fritidsnämnden... 89 Barn- och utbildningsnämnden... 95 Vård- och omsorgsnämnden... 103 Socialnämnden... 111 Arvodesnämnd... 118 Överförmyndaren... 119 Valnämnd... 121 Revisionsberättelse... 122 Grafisk mall: Blacke Formgivning: Infobyrån, Östersunds kommun Foto: Bengtola Mattsson Sverker Berggren Roger Strandberg

Kommunstyrelsen gör bokslut för 2008 övergripande del Ytterligare ett bokslut med positivt resultat läggs nu till handlingarna. De tunga orosmoln som finns på den kommunalekonomiska himlen gör att vi kanske inte kan prestera samma goda resultat de närmaste åren. Men med målmedveten styrning av verksamheten där vi också parerar för de snabba svängningar i skatteinkomsterna som nu sker så ska vi klara att fortsätta hålla Östersunds kommuns ekonomi i god ordning. Det är skattebetalarnas pengar och de förväntar sig att vi har kontroll över den ekonomiska utvecklingen. Vi har också goda förutsättningar att klara detta. Den mycket medvetna mål- och styrkedjan ger ekonomisk kontroll och budgetdisciplin. Genom ständig uppföljning av vad som sker i förhållande till de mål som beslutats kan vi också försäkra oss om att beslut leder till önskat resultat. Vi tillåter ingen att glömma att vi arbetar på uppdrag av skattebetalarna i Östersunds kommun oavsett om vi är förtroendevalda eller anställda. Det finns skäl att tacka många för att det går bra för både Östersund och Östersunds kommun. Inte minst alla företag och företagare, alla som arbetar ideellt i föreningar, alla anställda i kommunen och de folkvalda i kommunfullmäktige. Jag hoppas och tror att alla dessa Östersundare också förstår när ekonomiskt svåra tider kräver att vi drar ner på våra kostnader, även om det kommer att drabba en del av de åtgärder som man förväntar sig att kommunen ska klara av. Resultatet för 2008 och den ekonomiska balansen vid årets slut är mycket bra och det är jag glad att kunna säga. Jens Nilsson (s) Kommunstyrelsens ordförande i Östersund 3 När den ekonomiska krisen nu slår hårt mot Sveriges kommuner ska vi notera att kommunerna bara är en del i vår gemensamma samhällskropp. Staten styrs av Regeringen och Riksdagen och de har ett ansvar att bekämpa den ekonomiska krisen nationellt. Om staten tar sitt ansvar och backar upp kommunsektorn i ett skede när skatteintäkterna minskar så dämpas de negativa effekterna i hela samhällsekonomin. Vi får se vad som sker under detta år det avgör mycket av hur vi kan agera i kommunerna. Östersund har dock ett bra läge jämfört med många andra kommuner. Vi har kontroll över vår pensionsskuld något som många andra kommuner betraktar som en kvarnsten runt halsen. Vi har fortfarande ett gott rykte som etableringsort och har en dokumenterad attraktivitet bland inflyttare och företag.

övergripande del Tack för gott arbete 2008! 4 Ett varmt tack till alla våra anställda för ett gott arbete under 2008. Ett överskott på 76 miljoner kr gör att vi även för detta år liksom de senaste fem åren - kan redovisa att vi har mycket god ekonomisk hushållning. Större delen av överskottet hänförs dock till engångsposter, dvs medel som vi inte kan använda för att finansiera framtida verksamhet. Men det finns en trygghet för de kommunanställda genom avsättningen till pensionsfond för att trygga framtida pensioner. Även av årets överskott avsätts t ex 33 miljoner kr till pensionsfonden. Det finns mycket att glädjas åt under 2008; sjukfrånvaron minskade med ytterligare en halv procent och även de långa sjukfallen har minskat. Det är ett medvetet arbete ute i förvaltningarna och enheterna som nu burit frukt. Projektet Drivkraft som arbetar med sjukfrånvaro- och rehabiliteringsfrågor är ett viktigt instrument för att ytterligare få ner sjukfrånvaron. Vi vet inte hur Försäkringskassans nya regelsystem kommer att fungera men vi har nu antagit klara riktlinjer för hur vi som arbetsgivare skall arbeta tillsammans med våra medarbetare. Glädjande nog kan vi också konstatera att medarbetarundersökningen som genomförts i hela organisationen inneburit att de positiva resultaten ökat. Närmare 350 personer chefer och arbetstagare har tillsammans genomgått arbetsmiljöutbildning under 2008. Vi har ett nära och gott samarbete med de fackliga organisationerna baserat på förtroende och respekt för våra olika roller. Det kommer bli än viktigare i tider av ekonomiskt tuffa tider. Ledarprogrammet har nu slutförts och 243 chefer har nu diplomerats efter slutförd utbildning. En utbildning som fått skyhöga vitsord i utvärderingarna från deltagarna. Utbildningen har dessutom resulterat i en mängd åtgärder för att stärka chefen i dennes administrativa vardag och ha möjlighet till ett aktivt ledarskap i förhållande till sina medarbetare. Dessutom har utbildningen givit värdefulla nätverk och kontakter mellan chefer i olika förvaltningar och på olika nivåer i den kommunala organisationen. Östersundarna har såväl genom VM i februari som genom WC i december visat vad ett gott värdskap betyder för skidskyttetävlingarna. I utvärderingarna efter tävlingarna har organisation, planering men framför allt bemötande varit på topp! Vi har visat att vi kan genomföra internationella tävlingar på toppnivå och får också mycket beröm från gäster och representanter för det internationella förbundet. Tack för det! Och tack alla som bidrog med volontärsinsatser utan er insats hade det aldrig blivit så lyckat! Vi står inför betydande ekonomiska svårigheter under de närmaste åren. Just när det är som mest kritiskt behöver vi samverkan mellan arbetsgivare och anställda. Vi vill att våra anställda skall känna stolthet över sin kommun och sitt arbete, känna delaktighet, arbetsglädje och uppleva att man kan göra ett bra arbete. Under en tid kommer vi få pröva alla ekonomiska åtaganden väldigt noga men fortfarande finns chansen att arbeta med verksamhetens utveckling i vardagen. För ett antal år sedan genomförde kommunen och Kommunal ett gemensamt effektivitets- och utvecklingsarbete, Kom An. Gemensamt lyckades vi då spara tiotals miljoner kronor samtidigt som personalen upplevde att man medverkade till en bättre verksamhet och en högre kvalité. Ingenting är omöjligt! Inför det kommande året har jag därför förhoppningen att vi som arbetsgivare tillsammans med medarbetare och fackliga organisationer skall kunna ge medborgarna i Östersund en fortsatt bra verksamhet med mycket god kvalité. Bengt Marsh Kommundirektör Vi har delat ut kommunens Kvalitetspris för första gången och i en knivskarp konkurrens med bland annat Östersunds Städ så blev Omsorgsförvaltningens Biståndsenhet segrare. Ett mycket gott kvalitetsarbete och vi gratulerar varmt Biståndsenhetens chef och anställda till en välförtjänt utmärkelse.

Viktiga händelser under 2008 Övergripande del Östersunds kommun är den första kommunen som miljöcertifierat samtliga verksamheter enligt den internationella standarden ISO 14001 och registrerat sig enligt EMAS förordningen och har behållit sina certifikat under 2008 Kommunen deltar i två kvalitetsprojekt med Sveriges kommuner och landsting (SKL), kommunfullmäktiges kvalitetsredovisning och tillsammans med åtta Norrlandskommuner Måttbandet mäter kvalitet, effektivitet och produktivitet där vi jämför oss med andra kommuner Under året har en bred samhällsdialog förts om ett nytt tillväxtprogram En samhällsdialog har också förts avseende revidering av Agenda Visionen Kommunen deltar i Partnerskapet för Barnkonventionens genomförande i den kommunala verksamheten tillsammans med 10 andra kommuner i landet Kommunens deltar i projekt för mobilisering mot alkohol och droger Projektet Ungas Mötesplatser har utarbetat planer för utvecklingen av Gamla Tingshuset och Fritidsgårdarna Ett kommunövergripande årligt kvalitetspris har inrättats och Östersunds kommuns första, Kvalitetspris 2008 delades ut i oktober till kommunens biståndsenhet. Kommunens nämnder har under 2008 tagit fram 16 olika servicedeklarationer. Ombyggnation av Stortorget har påbörjats Detaljplaner för bostadsbyggande har antagits för Stadsdel Norr och Frösön, för ny handel och ny arena inom Stadsdel Norr och Torvalla industriområde Nya rondeller har byggts för bättre trafiksäkerhet Tillsynsarbetet inom restauranger har samordnats med polis, tull och räddningstjänst många besök på kommunens hemsida Storsjöbadet återinvigdes efter ombyggnaden och Brunflobadet har byggts upp igen Huvudbibliotekets 50-års jubileum uppmärksammades Skidstadion håller världsklass och läktaren har byggt ut och 20 nya vallabodar har kommit till Skidskytte VM genomfördes och det blev en sportslig och publikmässig succé Medborgarnas ökade behov av socialtjänstens insatser har präglat dess verksamhet. Ett nytt boende för personer med tidigare missbruk har iordningställts Barn- och familjehemmet Ankaret samt Öppenvårdsverksamheten Bryggan har utökat sina verksamheter till att gälla även åldersgrupperna 11-15 år respektive 13-17 år. Mottagandet av ensamkommande asylsökande barn inleddes under året. Värmestugan togs i drift under året och samverkan sker med Svenska Kyrkan och Röda Korset 13 nya förskoleavdelningar har öppnats under året Elevantalet i grundskolans senaredel fortsätter att minska medan det skett en omsvängning i tidigaredelen där en svag ökning nu påbörjats Det har skett en volymökning av modersmålsundervisningen och svenska som andra språk på grund av ett ökat antal elever, både inflyttade och på grund av kommunens ökade flyktingmottagande. Förberedelseklassen har fördubblat sin verksamhet och en ny klass finns placerad på Parkskolan Stort fokus har lagts på utvecklingen elevhälsoteam vid skolorna samt rutiner och metoder för hälsokartläggningen. Vård och omsorgsnämnden tog fram två servicedeklarationer under 2008, en gällande särskilt boende för äldre och en gällande hemtjänst. Ett nybyggt äldreboende öppnades våren 2008 med 34 platser på Frösön/Rådmansgatan. Byggnation av ett nytt äldreboende i Torvalla med 35 lgh i ett plan/5 grupper startade 2008, och beräknas vara klart maj 2009. Stor vikt läggs på utformning och inriktning att det skall bli en bra miljö både inomhus och utomhus. Vård och omsorgsnämnden har inför ny upphandling tagit ett strategibeslut som bl.a. innebär att en prisupphandling görs med tydliga skallkrav när det gäller kvalitet, och vara uppdelat så att möjlighet för mindre företag och kooperativ att lämna bud på enskilda delar ges. Utredning om kvalitet och organisation av skolmat startade Utredning om kommunens tekniska it-infrastruktur genomfördes Projekt för övergång till uppgraderat löne- och PA system genomfördes. Slutförs 2009 5

övergripande del Femårsöversikt Resultaträkningar (Mkr) 2008 2007 2006 2005 2004 Verksamhetens intäkter 658,6 687,2 725,8 687,6 699,6 6 Verksamhetens kostnader -3169,3-3 051,3-2 912,0-2 804,1-2 700,0 Avskrivningar -116,0-116,3-106,7-104,9-108,3 Jämförelsestörande poster 29,1 29,8 4,4 8,0 15,1 Verksamhetens nettokostnader -2 597,5-2 450,6 2 288,5 2 213,4-2 093,6 Skatteintäkter 2 178,0 2 146,7 2 069,8 1 952,9 1 899,9 Generella statsbidrag och utjämning 472,7 375,8 338,6 308,1 229,0 Finansiella nettointäkter, koncernbolag 9,3 7,8 11,4 13,6 14,0 Finansiella intäkter 16,7 16,3 13,2 9,6 7,1 Finansiella kostnader -3,1-3,0-2,3-4,6-6,3 Resultat före extraordinära poster 76,1 93,0 142,2 66,2 50,2 ÅRETS RESULTAT 76,1 93,0 142,2 66,2 50,2 Balansräkningar (Mkr) 2008 2007 2006 2005 2004 TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Mark, byggnader och tekniska anläggningar 1 588,1 1 375,6 1 303,9 1 229,0 1 235,4 Maskiner och inventarier 131,4 134,3 137,8 122,6 134,3 Summa materiella anläggningstillgångar 1 719,5 1 509,9 1 441,7 1 351,6 1 369,7 Aktier och andelar 87,8 87,8 86,8 91,5 92,2 Långfristiga fordringar 931,2 934,1 941,5 921,0 910,1 Summa finansiella anläggningstillgångar 1 019,0 1 021,9 1 050,2 1 012,5 1 002,3 SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 2 738,5 2 531,9 2 470,0 2 364,1 2 372,0 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Exploateringstillgångar 14,0 8,7 - - - Förråd 1,3 1,4 1,2 1,4 1,4 Kortfristiga fordringar 140,0 180,4 158,5 117,6 103,3 Kortfristiga placeringar 50,0 50,0 0 100,0 50,8 Kassa och bank 64,6 187,4 176,1 125,2 139,4 SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 269,8 427,9 335,7 344,2 294,9 SUMMA TILLGÅNGAR 3 008,3 2 959,8 2 805,8 2 708,3 2 666,9 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER EGET KAPITAL 2 423,5 2 347,5 2 254,5 2 120,1 2 053,9 AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner 88,3 79,2 59,2 56,9 42,0 Andra avsättningar 33,9 56,0 53,5 53,5 54,1 SKULDER Långfristiga skulder 0 0 0 63,2 120,0 Kortfristiga skulder 462,6 477,2 438,6 414,6 396,9 SUMMA SKULDER, AVSÄTTNINGAR OCH EGET KAPITAL 3 008,3 2 959,8 2 805,8 2 708,3 2 666,9 Befolkning 58 914 58 686 58 583 58 428 58 459

Vad kostar det? övergripande del Antal personer/ Kostnad/plats/ Antal personer/ Kostnad/plats/ besökare besökare kr besökare besökare kr 2008 2008 2007 2007 Grundskoleplats 4 719 85 300 4 982 80 900 Gymnasieplats, ex gymnasiesärskola 2 358 85 900 2 480 79 200 Förskoleplats i egen regi 2 505 121 900 2 341 114 900 varav föräldraavgift 9 400 9 400 varav kommunens kostnad 112 500 105 500 Fritidshemsplats i egen regi 1 706 29 900 1 631 28 700 varav föräldraavgift 5 700 5 500 varav kommunens kostnad 24 200 23 200 Plats i äldreboende 779 422 300 761 460 000 Plats i boende enligt LSS 326 641 000 315 614 000 Plats i daglig verksamhet enligt LSS 298 142 900 263 155 000 Besök på Storsjöbadet 1 129 000 155 135 000 104 varav genomsnittlig avgift 57 36 varav försäljning m m 27 19 varav kommunens kostnad 71 49 7 1 Siffrorna för Storsjöbadet har påverkats av att anläggningen varit stängd pga av ombyggnad, både 2007 och framförallt under första halvåret 2008.

övergripande del 8 Förvaltningsberättelse

Förvaltningsberättelse Resultat, måluppfyllelse och kvalitet Ett demokratiskt, socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart Östersund är den gemensamma grundläggande visionen för Östersunds utveckling och utgångspunkten för det långsiktiga politiska arbetet Kommunfullmäktige har antagit en övergripande vision samt i budgetdirektiv tydligare uttryckt de gemensamma strategiska områdena som bör förbättras och utvecklas inom den kommunala verksamheten för att uppnå ett hållbart Östersund. Utifrån kommunfullmäktiges övergripande vision och kvalitetspolicy formuleras verksamhetens inriktningsmål i kommunfullmäktiges planer för verksamheten (kultur, trafik, socialtjänst, skola, idrott och vård och omsorg) samt i årsbudget. Nämnderna formulerar verksamhetens effektmål i årsbudget och årsredovisningen redovisar om målen är uppfyllda, delvis uppfyllda eller inte uppfyllda. Måluppfyllelsen (resultatet) är en del i verksamhetens totala resultat som utgörs av kvalitet, volym, intäkter och kostnader. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING ekonomisk hållbar utveckling Kommunen har fastställt en styrmodell för hur verksamheten ska styras och följas upp. Kommunen arbetar utifrån en övergripande styrmodell som innebär att formulera mål fördela resurser följa upp och utvärdera utkräva ansvar. En mer detaljerad måloch styrkedja är antagen i kommunfullmäktige och beskriver hur nämnder och förvaltningar ska arbeta på ett målinriktat och systematiskt sätt. Styrmodellen innebär att fullmäktige tilldelar nämnderna ekonomiska ramar och fastställer inriktningsmål, nämnderna föreslår effektmål som ryms inom tilldelad ram och förvaltningarna upprättar handlingsplaner, genomför uppföljningar och utvärderingar. Nämnderna analyserar och redovisar över-/underskott och måluppfyllelse tre gånger per år till kommunfullmäktige. Detta för att säkra kvalitetsarbetet med ständiga förbättringar och god ekonomisk hushållning. God ekonomisk hushållning utifrån ett verksamhetsperspektiv är enligt kommunens syn, att arbeta enligt den antagna styrmodellen med mål och måluppfyllelse avseende såväl ekonomi som verksamhet. En väsentlig del i god ekonomisk hushållning är att ha en buffert för oförutsedda händelser och kunna sätta av medel för framtida pensionskostnader. Se även avsnitt Finansiell analys. Måluppfyllelse ekonomi 2008 Finansiellt mål God ekonomisk hushållning är minst 40 Mkr i överskott Resultat 76 Mkr i överskott Östersunds kommun har uppfyllt målet om god ekonomisk hushållning. 9

Förvaltningsberättelse Verksamhetens resultat: måluppfyllelse och resursanvändning Måluppfyllelse totalt Måluppfyllelse verksamhet Måluppfyllelse miljö Måluppfyllelse personal Resursanvändning ekonomi 1 Kommunstyrelsen 83 % 81 % 100 % 60 % 89,2 % Utförarstyrelsen - Teknisk förvaltning 56 % 63 % 25 % 2 83 % Får ej kommunbidrag - Serviceförvaltning 93 % 80 % 100 % 100 % Får ej kommunbidrag Socialnämnd 76 % 71 % 50 % 80 % 107,3 % Barn- och utbildningsnämnd 67 % 63 % 100 % 60 % 99,1 % Vård- och omsorgsnämnd 3 33 % 11 % 100 % 43 % 99,8 % Miljö- och samhällsnämnd 88 % 83 % 100 % 80 % 102,1 % Kultur- och fritidsnämnd 88 % 82 % 100 % - 99,9 % Totalt hela kommunen 71 % 67 % 78 % 76 % 99,2 % 1) resursanvändning i förhållande till tilldelat kommunbidrag 2) målen avser 2009 därav låg måluppfyllelse 2008 3) de mätmetoder som använts går ej att ställa mot uppsatta mål därav den låga måluppfyllelsen Östersund kommuns redovisade kostnader i förhållande till standardkostnader 10 Standardkostnaden är en förväntad kostnad utifrån de strukturella förutsättningar en kommun har. Exempel på dessa är invånarnas ålder, sociala bakgrund och kommunens geografiska läge och struktur. Kommunens kostnader avviker inte nämnvärt från standardkostnaderna förutom för individ- och familjeomsorgen som uppvisar högre kostnader än vad strukturen motiverar. Notera att vissa verksamheter och år redovisar ingen avvikelse från den förväntade kostnaden exempelvis inom barnomsorgen år 2004, grundskolan år 2007 samt äldreomsorgen 2005. Avvikelser från utjämningssystemets standardkostnader 2004-2007 Östersund 04 Östersund 05 Östersund 06 Östersund 07 60 50 40 30 Procent 20 10 0-10 -20 Barnomsorg Grundskola Gymnasieskola Äldreomsorg IFO

Förvaltningsberättelse Östersunds kommun deltar tillsammans med nio Norrlandskommuner och Sveriges kommuner och landsting (SKL) i ett jämförelseprojekt. Syftet med projektet är att utarbeta effektivitets- och produktivitetsmått och jämföra kommuner emellan för att lära av varandra. Under 2008 har individ- och familjeomsorgen och grundskolan särskilt granskats och jämförts. I Måttbandets rapport om grundskolan visar nedanstående matris att det finns ett starkt samband mellan Sämre resultat högre processkvalitet R 2 = 0,5688 70,0 65,0 60,0 55,0 Sollefteå 50,0 processkvalitet (skolans inre arbete) och meritvärde (elevernas betyg) i denna kommungrupp. Umeå är den kommun i gruppen som har högsta värdet för processkvalitetsindex och som därigenom också får ett högt meritvärde. Bättre resultat Högre processkvalitet 190 195 200 205 Luleå 210 215 220 Kalix Sundsvall Umeå Skellefteå Piteå Östersund Sämre resultat Lägre processkvalitet 45,0 Sämre resultat Lägre processkvalitet 11 KVALITETSARBETET demokratisk, social och ekonomisk hållbar utveckling Syftet med kommunfullmäktiges kvalitetspolicy är att skapa en gemensam grund för kvalitetsarbetet i kommunen. Kvalitetspolicyn består av fyra kommungemensamma kvalitetsdimensioner: tillgänglighet, kompetens, inflytande och bemötande. Policyn är styrande för andra kommunala styrdokument. I kommunens kvalitetsarbete ingår att följa upp och utvärdera verksamheten som ett led i arbetet med ständiga förbättringar. Kvalitetsarbetet är på väg in i en ny fas där uppföljning av kvalitet via medborgarindex (NMI) och medarbetarindex (NMI) kommer att utvecklas i syfte att också kunna jämföra resultat med andra kommuner. Östersunds kvalitet i korthet Under 2008 har Östersunds kommun, tillsammans med Sveriges kommuner och landsting (SKL) och 62 av Sveriges 290 kommuner, deltagit i ett gemensamt projekt med syfte att ta fram indikatorer som beskriver kvalitet ur ett medborgarperspektiv. På föjande sidor redovisas resultatet och värden för mätningen 2008. 68 % av Östersunds värden är lika eller högre i jämförelse med det genomsnittliga värdet för deltagande kommuner. Där inget anges är siffror inom parantes från 2007. Redovisningen, tillsammans med definitioner av måtten, läggs också ut på kommunens hemsida - Om kommun.

Förvaltningsberättelse Din kommuns tillgänglighet Östersunds Resultat Genomsnitt deltagande kommuner Högsta och lägsta värdet 12 1. Hur stor andel av medborgarna som skickar in en enkel e- postfråga får svar inom två arbetsdagar 2008? 2. Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon för att få svar på en enkel fråga får kontakt med en handläggare 2008? 3. Hur många av medborgarna uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till kommunen 2008? 4. Hur många timmar/vecka har huvudbiblioteket i kommunen öppet utöver tiden 08-17 på vardagar 2008? 5. Hur många timmar/vecka har kommunens simhall öppet utöver tiden 08-17 på vardagar 2008? 8. Hur lång är väntetiden i snitt (dagar) för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudan om plats 2008? * Fotnot. Östersund ej med i mätning av frågorna 6 och 7. Trygghetsaspekter i Din kommun 9. Hur trygga känner sig medborgare i kommunen 2008? (antal poäng av max 100) 10. Hur många myndighetsbeslut har ändrats på grund av överklagande till första instans 2008? (Antal per tusen beslut) 11. Hur många olika vårdare besöker en äldre person, med hemtjänst beviljad av kommunen, under 14 dagar 2008? 12. Hur många barn per personal är det i snitt i kommunens förskolor 2008? (2006) 73 % (84) 76 % 96-43 % 46 % (40) 51 % 71-27 % 73 % (100) 64 % 85-41 % 17 tim (17) 11 tim 24 tim 2 tim 42 tim (33,5) 24 tim 46 tim 0 tim 45 dagar (49) 48 dagar 115-1 dagar Östersunds Resultat Genomsnitt deltagande kommuner Högsta och lägsta värdet 56 poäng 53 poäng 73 30 poäng 0,4 (0,8) 0,8 3,6-0 ingen mätning 2008 13 22-3 5,2 (5,3) 5,3 6,5 4,2 Din delaktighet och kommunens information 13. Hur många av kommunens röstberättigade röstade i senaste kommunvalet 2006? 14. Hur god är kommunens information till medborgarna 2008? (Informationsindex %) 15. Hur väl möjliggör kommunen för medborgare att delta i kommunens utveckling 2008? (Medborgarindex, % av max 60 poäng) 16. Hur väl upplever medborgarna att de har inflytande över kommunens verksamhet 2006-2008? (poäng av max 100) Östersunds Resultat Genomsnitt deltagande kommuner Högsta och lägsta värdet 78,2 % 79,4 % 89,4 65,8 % 75 % (65) 59 % 81 40 % 70 % (70) 45 % 72 23 % 43 poäng 42 poäng 53 31 p

Förvaltningsberättelse Din kommuns kostnadseffektivitet Östersunds Resultat Genomsnitt deltagande kommuner Högsta och lägsta värdet 17. Vilket resultat uppnår kommunens grundskolor I förhållande till övriga kommuner 2007? (2006)(SKL skolindex, Placering av 290 kommuner) 18. Hur effektiva är kommunens grundskolor i förhållande till övriga kommuner 2007? (2006) (SKL skolindex, Placering av 290 kommuner) 19. Vilket resultat når de gymnasieutbildningar som kommunens elever tar del av 2007? (2006) (SKL skolindex, Placering av 290 kommuner) 20. Hur effektiva är de gymnasieutbildningar som kommunens elever tar del av 2007? (2006) (SKL skolindex, Placering av 290) 21. Vilket resultat når elever i årskurs 5 i kommunala skolor i de nationella proven? Svenska 2008 (% elever som nått kravnivån i förh till de som gjort proven) 21. Vilket resultat når elever i årskurs 5 i kommunala skolor i de nationella proven? Engelska 2008 (% elever som nått kravnivån i förh till de som gjort proven) 21. Vilket resultat når elever i årskurs 5 i kommunala skolor i de nationella proven? Matematik 2008 (% elever som nått kravnivån i förh till de som gjort proven) 22. Vilken servicenivå har kommunens äldreboende 2008? (Äldreomsorgsindex, andel av max 45 poäng) 23. Vad kostar en plats i kommunens äldreboende i förhållande till servicenivå 2007/2008? (kostnad per kvalitetspoäng) 24. Hur nöjda är brukarna med sitt särskilda boende 2008? (indextal i förhållande till max 100) 25. Vilken omsorgs- och servicenivå har kommunens hemtjänst 2008? (andel av max 67 poäng) 26. Vad kostar en plats i kommunens hemtjänst i förhållande till omsorgs- och servicenivå 2007/ 2008? (kostnad per kvalitetspoäng) 27. Hur nöjda är brukarna med den hemtjänst de erhåller 2008? (indextal av max 100) 99 (50) - - 229 (218) - - 89 (74) - - 15 (69) - - 92 % 84 % 100 53 % 92 % 84 % 100 53 % 97 % 89 % 100 77 % 74 % (64) 68 % 92 45 % 9 507 12 142 20 916 7 192 Kr/poäng Kr/poäng Kr/poäng 67 70 80-59 85 % 59 % 85 37 % 1 544 3 994 7 681 1 544 Kr/poäng Kr/poäng Kr/poäng 76 75 84-65 13

Förvaltningsberättelse Din kommun som samhällsutvecklare Östersunds Resultat Genomsnitt deltagande kommuner Högsta och lägsta värdet 28. Hur många fler/färre invånare har kommunen fått under de 530 (222) 731 5369 (- 612) 4 fem sista åren 2002-2007? (2001-2006) 0,9 % (0,4 %) 1,2 % 10,9 (- 5,9 )% 29. Hur hög är kommunens sysselsättningsgrad 2007? (2005) 79,9 % (77) 79,9 % 86,9 67,0 % 14 30. Hur många nya företag har startats per 1000 invånare i kommunen det första halvåret 2008? 6,1 (6,3) 6 13 1 31. Hur många fler/färre förvärvsarbetande har tillkommit/försvunnit i kommunen under 2007? (2005) 639 st (-621) 315 st 1910 (-42) 32. Hur stor andel av befolkningen får försörjningsstöd under 2007? (2006) 3 % (3,7) 4 % 11 1 33. Vad ger företagarna för sammanfattande omdöme om företagsklimatet i kommunen 2008? (Enkätsvar 2008) 162 134 283-7 33. Vad ger företagarna för sammanfattande omdöme om företagsklimatet i kommunen 2008? (Totalranking) 126 (189) - - 34. Hur högt är ohälsotalet bland kommunens invånare 2007? (dagar/befolkning 16-64 år) (2006) 45,7 dag (47,1) 41,5 dag 56,4-18,2 dag 34. Hur högt är ohälsotalet bland kommunens invånare 2008? (dagar/befolkning 16-64 år) 43 38,6 52,8-17,6 35. Hur stor är andelen miljöbilar av kommunens totala antal 35 % bilar 2008? (inkl.kommunala bolag) Kommunen 50 % 29 % 84-0 % 36. Hur stor är andelen inköpta ekologiskt livsmedel 2008? 13 % 5 % 18-0 38. Upplever medborgarna att kommunen är en attraktiv plats att leva och bo i? (Index max 100) 70 64 78-47 4 Minskat antal/andel redovisas inom parantes SCB:s medborgarundersökning (NMI) Kommunstyrelsen beslutade våren 2008 genomföra SCB:s medborgarenkät för att kunna jämföra resultaten med andra kommuner. Under 2008 deltog 97 kommuner i undersökningen. Enkäten genomfördes under september och oktober med ett urval personer i åldrarna 18 84 år. Undersökningen består av tre delar: A. Medborgarna om kommunen som en plats att bo och leva på B. Medborgarna om kommunens verksamheter C. Medborgarna om inflytandet i kommunen Betygsindexet för hur medborgarna bedömer Östersunds kommun som en plats att bo och leva på Nöjd- Region-Index (NRI) blev 70. Genomsnittet för samtliga 97 kommuner 2008 blev 64. NRI för Östersunds kommun är statistiskt säkerställt högre än genomsnittet för de 97 kommunerna. Betygsindexet för hur medborgarna bedömer de kommunala verksamheterna Nöjd-Medborgar-Index (NMI) i Östersunds kommun blev 58. Genomsnittet för samtliga kommuner 2008 blev 54. NMI för Östersunds kommun är statistiskt säkerställt högre än genomsnittet för de 97 kommunerna. Betygsindexet för hur medborgarna bedömer möjligheterna till inflytande på kommunens verksamheter och beslut Nöjd-Inflytande-Index (NII) i Östersunds kommun blev 43. Genomsnittet för samtliga kommuner 2008 blev 40. NII för Östersunds kommun är statistiskt säkerställt högre än genomsnittet för samtliga 97 kommuner. Servicedeklarationer Kommunstyrelsen beslutade hösten 2007 att alla nämnder under 2008 skulle ta fram servicedeklarationer för sin verksamhet. Under 2008 togs 16 servicedeklarationer fram av kommunens olika nämnder varav 8

har offentliggjorts på kommunens hemsida och övriga är under bearbetning och kommer att läggas ut inom kort. Synpunkter Medborgarna kan via kommunens hemsida eller skriftligt via en folder lämna beröm, förslag och/eller klagomål. Redovisning av inkomna synpunkter är systematiserade utifrån kommunens kvalitetsdimensioner och redovisningen av antal och typ av synpunkter sker i budgetuppföljningen. För 2008 har 85 beröm, 13 förslag och 77 klagomål kommit in. Östersunds kommuns kvalitetspris Kommunstyrelsen beslutade under 2007 om kriterier och former för ett kommunövergripande kvalitetspris, vilket delades ut för första gången den 20 oktober 2008 till kommunens Biståndsenhet. Deltagande är öppet för alla kommunala enheter/arbetsplatser eller för externa som utför verksamhet på uppdrag av kommunen. Sveriges Kvalitetskommun I oktober 2005 utvärderades Östersunds kommun genom kommunkompassen och kommunen uppnådde ett bra resultat. Mot bakgrund av det goda resultatet beslutade kommunstyrelsen våren 2006 att ansöka om utmärkelsen Sveriges Kvalitetskommun 2007 men vi nådde inte målet att bli en av 5 nominerade kommuner. Kommunstyrelsen har därefter beslutat att ansöka om utmärkelsen Sveriges kvalitetskommun 2009. Kommunfullmäktiges utvärdering av nämnderna Fullmäktige beslutade i mars 2008 att innevarande år utvärdera nämndernas och styrelsernas arbete med Förvaltningsberättelse två delar ur strategierna för ett socialt hållbart Östersund åtgärder för att stärka den sociala ekonomins organisationer samt åtgärder för att medverka i kampen mot droger. Utvärderingen konstaterar att Strategierna för att uppnå ett socialt hållbart Östersund inte gjorts tillräckligt kända i nämnder och förvaltningar. Utvärderingen redovisas i berörda nämnder och till kommunfullmäktige samt ligger till grund för nämndernas handlingsplaner och beslut om åtgärder för att utveckla sitt kvalitetsarbete MILJÖARBETET - ekologisk hållbar utveckling Certifiering enligt ISO 14001 och EMAS registrering Kommunen har under flera år bedrivit ett offensivt miljöarbete samt de senaste åren arbetat med att bygga upp ett miljöledningssystem enligt den internationella standarden ISO 14001 för att kvalitetssäkra miljöarbetet och att alla arbetar med ständiga förbättringar. 2007 erhöll Östersunds kommun som första kommun i Sverige ett ISO 14001 certifikat och som andra kommun en EMAS-registrering för all kommunal verksamhet. Uppföljande miljörevisioner har genomförts två gånger per år. Den senaste externa revisionen i december 2008 resulterade i att kommunen fick behålla sitt certifikat. 15

Förvaltningsberättelse 16

Förvaltningsberättelse Sammanfattning 2008 Kommunen redovisar ett positivt resultat för 2008 med 76 Mkr som är 44 Mkr bättre än budget. Av årets resultat avsätts 33 Mkr till pensionsfond inom eget kapital. Av överskottet är 24 Mkr hänförligt till finansförvaltning, bland annat upplösning avsättning borgensåtagande, 23 Mkr. Nämndernas verksamhet redovisar överskott med 20 Mkr som främst är hänförligt till kommunstyrelsen. Investeringsnivån uppgick till 329 Mkr vilket är en ökning med 125 Mkr jämfört med 2007. Kommunens finansiella mål för god ekonomisk hushållning om ett resultat på minst 50 Mkr är uppfyllt. Av verksamhetsmålen, inklusive mål för miljö och personal uppfylldes 71 % vilket är en förbättring jämfört med 2008 då 66 % av målen var uppfyllda. Sjukfrånvaron minskade under året med 0,7 procentenheter och uppgår vid 2008 års utgång till 9,0 %. De långa sjukfallen har minskat med 25 % jämfört med föregående mätperiod.. Koncernen Östersunds kommun redovisade ett årsresultat uppgående till 198 Mkr (159). Avstämning mot finansiella nyckeltal i budget I budget för 2008 finns ett antal finansiella nyckeltal/ mått m m redovisade. Nedan anges uppfyllelsen av nyckeltalen enligt bokslutet för 2008 Nyckeltal/mått etc Budget Bokslut Årets resultat 32 Mkr 76 Mkr Nettoinvesteringar 362 Mkr 328 Mkr Skattefinansieringsgrad av investeringar 42 % 54 % Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna inkl finansnetto 98 % 98 % Sammanfattning av finansiell analys Resultat och kapacitet: Under 2008 tog kommunens löpande driftverksamhet inklusive avskrivningar och finansnetto i anspråk 98 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Nettoinvesteringarna 2008 uppgick till 329 Mkr. Skattefinansieringsgraden uppgick till 54 procent. Den långfristiga betalningsberedskapen, soliditeten, är god och har marginellt förbättrats jämfört med 2007. Risk och kontroll: Den finansiella beredskapen på kort sikt har försämrats under 2008. Orsak till detta är främst hög investeringsnivå som finansierats genom ianspråktagande av befintlig likviditet istället för att helt eller delvis finansieras av lån. För framtida utbetalningar på pensionsförpliktelser före 1998 har 413 Mkr avsatts som pensionsfond inom eget kapital. Likvida medel motsvarande pensionsfond saknas emellertid, varför upplåning behöver ske när pensionslösning i enlighet med kommunfullmäktiges beslut ska verkställas. Pensionsförpliktelser intjänade före 1998 uppgår till 1 545 Mkr och redovisas som ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Borgensåtagandena är omfattande och uppgår till totalt 1 127 Mkr, varav merparten, 741 Mkr (953) avser kommunens egna företag. Risk för borgensinfriande föreligger för en bostadsrättsförening, i övrigt bedöms inga ytterligare risker för infrianden finnas. Borgensåtagandena har sjunkit med 236 Mkr jämfört med föregående år. Uppföljning av internkontrollplaner har skett under året i enlighet med övergripande plan fastställd av kommunstyrelsen. Balanskrav och god ekonomisk hushållning Det redovisade resultatet för 2008, 76 Mkr, innebär att kommunen klarade det lagstadgade balanskravet och även resultatmåttet för god ekonomisk hushållning, nämligen ett resultat på minst 50 Mkr. 17

Förvaltningsberättelse Framtidsbedömning 18 De ekonomiska förutsättningarna försämras Redan under 2008 har skatteintäkterna blivit lägre än budget. Denna minskning fortsätter 2009 och kommunstyrelsen har redan beslutat att upprätta en handlingsplan för att minska kostnaderna under 2009. Anledningen till att skatteintäktsökningen mattas av är den finansiella krisen med följande lågkonjunktur. Den prognos som upprättades i slutet av december 2008 innebär en mycket lägre nivå för skatteintäktsutvecklingen jämfört med vad som ligger i den flerårsbudget för 2010 2011 som fullmäktige antog den 9 december 2008. De ekonomiska förutsättningarna inför kommande flerårsbudget 2010 2012 har successivt försämrats. Prognos den 19 februari 2009 visar på att kommunsektorns skatteintäkter beräknas öka med endast 2,3 procent 2009 och med 1,6 procent 2010. Denna låga ökningstakt av skatteintäkterna medför att kostnaderna måste minska med 100 Mkr för att kommunen ska klara balanskravet. För att nå god ekonomisk hushållning 2010 krävs kostnadsminskningar med 160 Mkr. Hög investeringsnivå Kommunens investeringsnivå 2008 och enligt gällande flerårsbudget är de högsta som någonsin planerats i kommunen och för att finansiera dessa investeringar måste upplåning ske utöver det kassaflöde som genereras av avskrivningar och årets resultat. Upplåningen i sig generar räntekostnader som belastar årets resultat. Investeringsnivåerna motiveras av det omställningsarbete som följer av att försvarsmakten avvecklat all verksamhet i Östersund. Omställningen ger tillväxt inom kommunen och driver infrastruktursatsningar för utvecklingen av nya stadsdelar där det tidigare varit försvarsverksamhet. Generationsperspektiv god ekonomisk hushållning Den senaste femårsperioden har kommunen haft en stark ekonomi. De sammanlagda resultaten uppgår till 427 Mkr. God ekonomisk hushållning, vilket för kommunen har definierats som ett resultat på minst 50 Mkr, har uppnåtts alla år. Med den lägre investeringsnivå som gällt under samma period har de starka resultaten kunnat avsättas för att kommunen ska ha reserver att möta de ökade pensionsutbetalningar som kommer de närmaste åren avseende pensioner som tjänats in före 1998. De gjorda avsättningarna täcker cirka en fjärdedel av pensionsförpliktelserna före 1998. Pensionsutbetalningarna ökar starkt de närmaste åren och kommer att kulminera år 2025 och då på en nivå som ligger ca 30 Mkr högre än dagens nivå. Med de avsättningar som skett till pensionsfonden räknar kommunen med att ha reserver för att kunna matcha de ökade betalningarna och att de kostnader som behöver debiteras ut via skattsedeln ska kunna ligga kvar på dagens kostnadsnivå om ca 47 Mkr per år. Kommunkoncernens resultat 2008 visar att kommunen har en väl fungerande styrning. Kommunens modell för ekonomi- och verksamhetsstyrning förbättrar möjligheten till analys av produktivitet och måluppfyllelse. Styrmodellen integrerar ekonomistyrning med kvalitetsstyrning och ska förbättra möjligheterna att bedriva kommunal verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt.

övergripande del 19

Förvaltningsberättelse Omvärldsanalys 20 Kraftigt ras i svensk ekonomi Efter investmentbanken Lehman Brothers fall i september övergick oron på de finansiella marknaderna i en akut förtroendekris. Den finansiella krisen har påverkat den reala ekonomin genom högre riskpremier, stramare kreditvillkor och fallande tillgångspriser, vilket hållit tillbaka investeringarna och hushållens konsumtion. Den svenska konjunkturen har med anledning av finanskrisen försvagats i snabb takt. Nedgången i den svenska ekonomin kan utläsas genom den negativa utvecklingen av bruttonationalprodukten, BNP, som sjönk med 4,9 procent under fjärde kvartalet, jämfört med motsvarande kvartal 2007. Det är första fallet på årsbasis sedan kvartalsmätningarna började 1994. Ingen gång sedan dess har tillväxten legat på minusnivå på årsbasis. Försämrat skatteunderlag Den svaga ekonomiska tillväxten innebär små ökningar av skatteunderlaget fram till 2010, främst till följd av minskande sysselsättning och avtagande löneökningstakt. När sysselsättningen därefter vänder upp väntas löneökningarna också bli något större, med skatteunderlagstillväxt som följd. Sjunkande inflation Fram till och med september 2008 steg inflationen mätt med KPI snabbt, främst på grund av högre räntekostnader egna hem och högre priser på energi och livsmedel. I början av september höjde Riksbanken reporäntan till 4,75 procent till följd av bland annat farhågor att den höga inflationen skulle leda till varaktigt högre inflationsförväntningar. På grund av främst fallande råvarupriser och kraftigt nedreviderade konjunkturutsikter under hösten har Riksbanken sedan oktober i snabb takt sänkt reporäntan med totalt 2,75 procent till 2,00 procent. Riksbanken sänkte den 11 februari på nytt reporäntan, denna gång med 1,0 procentenheter. till 1,0 procent. Arbetsmarknad Den svaga konjunkturen har ännu inte påverkat Östersunds kommuns arbetsmarknad i någon större utsträckning. Den totala arbetslösheten minskade nämligen under 2008 och uppgår 31 december till 7,0 % att jämföra med 7,1 % vid föregående årsskifte. Efter en minskning av antalet lediga platser i slutet av 2007 ökade både antalet nyanmälda och lediga platser i början av 2008 för att därefter åter sjunka i slutet av året. Arbetsmarknaden visar på en långsam försvagning framöver. Ökad befolkning Under 2008 har kommunens befolkning ökat med 228 personer. Det är tredje året i rad som kommunens invånarantal ökar. Befolkningsökningen 2008 berodde både på ett positivt födelsenetto och inflyttningsnetto. Antalet invånare är en faktor som i hög grad påverkar kommunens skatteintäkter och därmed de totala intäkterna. Befolkning 59 000 58 800 58 600 58 914 58 400 58 686 58 583 58 200 58 361 58 467 58 428 58 000 58 156 57 800 57 600 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 400 0-400 In- och utflyttningsnetto 164 100 103 27-3 -90-205 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2007

Förvaltningsberättelse Näringsliv En stor andel av kommunens arbetsmarknad är beroende av den offentliga sektorn. År 2003 arbetade 41 % inom offentlig sektor att jämföra med 31 % för resten av riket. Under 2008 är förhållandena 37 % resp 30%. Antalet arbetstillfällen har ökat med 667 st till 32 161 under 2008. Bostäder Efterfrågan på bostäder är fortfarande hög. Priserna på bostadsrätter och villor har stigit de senaste åren. Antalet bygglov för att bygga nya villor har blivit fler i områdena närmast Östersund och i kommunens tomtkö står fortfarande ca 300 personer. För närvarande finns färdiga byggrätter för ca 980 lägenheter varav ungefär 180 i småhus. Det största antal av dessa lägenheterna finns i Torvalla. Därtill pågår detaljplanearbete som sammantaget omfattar ca 140 nya villatomter och ungefär 400 lägenheter. Av exploatörers vilja att påbörja nya projekt att döma så kommer trenden med ett ökat byggande att fortsätta. Östersundsbostäder disponerar ca 450 byggrätter varav ett bostadsprojekt på ungefär 60 lägenheter beräknas vara färdigbyggt 2009. 21

Förvaltningsberättelse Finansiell analys för kommunen För att analysera kommunens finansiella ställning och utveckling används fyra perspektiv; resultat, kapacitet, risk och kontroll. 22 Vilken kontroll har kommunen över den ekonomiska utvecklingen? Vilken kapacitet har kommunen att möta finansiella svårigheter på lång sikt Kontroll Kapacitet Risk Resultat Föreligger några risker som kan påverka kommunens resultat och kapaitet Vilken balans har kommunen haft över sina intäkter och kostnader under året och över tiden Budgetföljsamhet Prognossäkerhet Internkontroll Soliditet Skuldsättningsgrad Långfristiga skulder Jämförelser med riket Till dessa perspektiv finns femton olika nyckeltal kopplade. Med hjälp av nyckeltalen kan finansiella problem identifieras. (Se avsnitt 19 och 20) Resultat och kapacitet 1. Nettokostnadsandel Driftkostnadernas andel av skatteintäkter och generella statsbidrag visar hur stor del av skatteintäkterna inklusive statsbidrag som går till den löpande verksamheten inklusive finansnetto. Om kommunen ska leva upp till kravet på god ekonomisk hushållning ska nivån ligga på lägst 98 procent. I enlighet med nedanstående tabell framgår att kommunen de senaste fem åren redovisat resultat som klarar nivån för god ekonomisk hushållning enligt detta nyckeltal. Detta framgår även av (diagram över resultatutveckling på sidan 23) Kontroll Kapacitet Risk Resultat Likviditetsmått Ränterisker Borgensåtaganden Totala pensionsskulder Nettokostnadsandel Självfinansieringsgrad Nettoinvesteringar Finansnetto Årets resultat Avstämning balanskravet De båda sista åren, 2007 och 2008 har nettokostnaderna ökat mer än skatteintäkterna. Orsak till den lägre ökningstakten för skatteintäkterna är den vikande konjunkturen. 2. Nettoinvesteringar och självfinansieringsgrad En hög självfinansieringsgrad innebär att kommunen kan finansiera investeringarna utan att låna eller att minska den befintliga likviditeten. 100 procent innebär att kommunen kan skattefinansiera samtliga investeringar som är genomförda under året, vilket i sin tur innebär att kommunen inte behöver låna till investeringar och att kommunens finansiella handlingsutrymme stärks. 2004 2005 2006 2007 2008 Verksamhet 93 % 93 % 91 % 93 % 94 % Avskrivningar 5 % 5 % 4 % 5 % 4 % Finansnettot 0 % 0 % -1 % -1 % - 1% Driftkostnadsandel 98 % 98 % 94 % 97 % 98 % Mkr 2004 2005 2006 2007 2008 Nettoinvesteringar 70 107 202 201 328 Finansiering: Via internt tillförda medel (kassaflöde) 142 184 243 205 176 % 9 7 5 3 1-1 Nettokostnads- och skatteintäktsutveckling 7,1 6,16,2 6,5 6,0 4,5 4,7 5,1 3,5 1,2 2004 2005 2006 2007 2008 Nettokostnadsökning Ökning skatteintäkter inkl generella statsbidrag Självfinansieringsgrad av investeringar % 203 171 120 102 54 Den höga investeringsnivån under 2008 har resulterat i att självfinansieringsgraden av investeringar sjunkit till 54 %. Det låga självfinansieringsgraden av investeringar är den bidragande orsaken till den negativa utvecklingen av kassaflödet under 2008 (se kassaflödesanalys sid 33).

3. Nettoinvesteringar i relation till avskrivningar Nyckeltalet visar i vad mån kommunen reinvesterar i den takt som anläggningstillgångarna minskar i värde genom årliga avskrivningar. För att inte urholka kommunens anläggningskapital bör nettoinvesteringarna i minst ligga på samma nivå som avskrivningarna. Den senaste fyraårsperioden har nettoinvesteringarna överstigit avskrivningarna med nära 400 Mkr vilket innebär att kommunens anläggningskapital ökat i samma utsträckning. Mkr 2004 2005 2006 2007 2008 Nettoinvesteringar 70 107 202 201 328 Avskrivningar 108 102 107 116 116 Nettoinvesteringar/ avskrivningar (%) 65 102 180 173 283 Mkr 300 250 200 150 100 50 0 M kr 25 20 15 10 5 0 Nettoinvesteringar och avskrivningar 328 202 201 108 107 105 107 116 116 70 2004 2005 2006 2007 2008 Nettoinvesteringar Avskrivningar 14,9 18,6 Finansnetto 22,3 21,1 22,9 2004 2005 2006 2007 2008 Förvaltningsberättelse minskat med aktieägartillskott. För 2008 redovisas en nettointäkt på sammanlagt 9,1 Mkr (7,8) från koncernbolaget. I finansnettot ingår även ränteintäkt på likvida medel, 8,3 Mkr, aktieutdelning från Jämtkraft AB, 5,8 Mkr samt borgensavgifter från koncernföretag, 2,3 Mkr (3,3). 5. Årets resultat Av nedanstående diagram framgår att kommunen de senaste fyra åren med råge klarat kravet på god ekonomisk hushållning som är ett resultatkrav på minst 50 Mkr i överskott. M kr 150 125 100 75 50 25 0 Årets resultat 50,2 66,2 142,2 93,0 76,1 2004 2005 2006 2007 2008 6. Avstämning mot balanskravet I kommunallagen stadgas om god ekonomisk hushållning och balanskrav. Balanskravet är definierat så att intäkterna ska överstiga kostnaderna, det vill säga resultatet skall vara minst noll. Vid beräkning av resultatet ska vissa poster särbehandlas. I nedanstående beräkning har realisationsvinster och förluster som uppkommit i samband med försäljning av anläggningstillgångar frånräknats resultatet. Mkr 2005 2006 2007 2008 Årets resultat enligt resultaträkningen 66,2 142,2 93,0 76,1 Realisationsvinster/förluster -1,4-7,7-17,2-3,0 Justerat resultat 64,8 134,5 75,8 73,1 23 4. Finansnetto Med finansnetto menas skillnaden mellan finansiella intäkter och kostnader. Finansnettot är en viktig post i kommunens resultaträkning och har den senaste femårsperioden bidragit till att förbättra budgetbalanseringen. Den största posten inom finansnettot är den finansiella nettointäkten från koncernbolaget Östersunds Rådhus AB. Den finansiella intäkten består av ränta på lånefordran gentemot koncernbolaget på 897 Mkr 7. Soliditet Soliditeten beskriver den finansiella styrkan på lång sikt. Den anger hur stor del av tillgångarna som är självfinansierade med eget kapital. Ju högre soliditet, desto starkare långsiktig finansiell handlingsberedskap har kommunen. Kommunens soliditet är jämfört med snittet för övriga kommuner i Sverige bättre. Snittet för större städer i Sverige uppgår 2007 till 59 %. Som framgår nedan är kommunens soliditet klart bättre. En orsak till den goda soliditeten jämfört med andra kommu-

24 Förvaltningsberättelse ner är bl a att kommunen i samband med utlåning till koncernbolaget på 897 Mkr gjorde en uppskrivning av tillgångar och eget kapital på 830 Mkr. De positiva resultaten den senaste femårsperioden samt amortering av låneskuld är de främsta orsakerna till att soliditeten förbättrats. Enligt budget 2009 2011 kommer emellertid den höga investeringsnivån tillsammans med försämrade resultat och upplåning att medföra en successivt försämrad soliditet. 81,0 80,0 79,0 78,0 77,0 76,0 75,0 77,0 78,3 Soliditet 80,4 79,3 2004 2005 2006 2007 2008 80,6 8. Långfristiga skulder 2006 löstes det sista kvarvarande lånet som ett led i att optimera finansnettot. Orsak till att möjlighet funnits att ta bort låneskulden är det pensionskapital som successivt byggts upp och som enligt bokslut 2008 uppgår till 413 Mkr. Enligt budget 2009-2010 kommer emellertid nyupplåning återigen att ske beroende på dels den höga investeringsvolymen, dels för delfinansiering av försäkringslösning av pensioner. Mkr 140,0 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 120,0 Långfristiga skulder 63,2 Mkr till 0 kr. Den minskade skuldsättningsgraden är en positiv utveckling och är ett tecken på att ekonomin stärkts. 2004 2005 2006 2007 2008 Tot. skuldsättningsgrad 23 % 22 % 20 % 21 % 19 % - varav avsättningsgrad (pensioner) 2 % 2 % 2 % 3 % 3 % - varav avsättningsgrad, övrigt 2 % 2 % 2 % 2 % 1 % - varav kortfristig skuld sättningsgrad 14 % 16 % 16 % 16 % 15 % - varav långfristig skuldsättningsgrad 5 % 2 % 0 % 0 % 0 % 10. Kostnader och intäkter jämförelser med riket Nedanstående siffror är hämtade från SCB:s räkenskapssammandrag för 2007. Jämfört med länets kommuner har Östersund väsentligt lägre bidrag via utjämningssystemet. Östersund har också väsentligt lägre nettokostnader än länets övriga kommuner. Östersund har även högre egna skatteintäkter än både länet och riket. Kronor per invånare 2007 Östersund Hela riket Länet Verksamhetens intäkter 12 359 11 701 13 925 Verksamhetens kostnader -52 116-51 408-62 483 Avskrivningar -1 982-1 773-1 951 Verksamhetens nettokostnader -41 739-41 481-50 509 Skatteintäkter 36 559 33 555 33 312 Generella statsbidrag och utjämning 6 403 8 717 17 715 Finansnetto 361 121 138 Resultat före extraordinära poster 1 584 913 657 Extraordinära poster 0 441 86 Årets resultat 1 584 1 354 744 20,0 0,0 0 0 0 2004 2005 2006 2007 2008 9. Skuldsättningsgrad Den del av tillgångarna som är finansierade med främmande kapital brukar benämnas skuldsättningsgrad. Kommunens totala skuldsättningsgrad har under den senaste femårsperioden minskat från 23 % till 19 %. Nedgången i skuldsättningsgraden beror fram för allt på att de långfristiga skulderna reducerats från 176