OXL200 v 1.0 2006-11-13 1 (13) Datum 2015-07-08 Kvalitetsredovisning Läsåret 2014/2015 Peterslunds rektorsområde Grundskola 1-5, förskoleklass, fritidshem och grundsärskola 1-5 Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan 26 0155-380 00 (vx) www.oxelosund.se 212000-0324 613 81 OXELÖSUND OXELÖSUND 0155-305 24 (fax) registrator-un@oxelosund.se
Organisation och förutsättningar för verksamheten Grundskolan Verksamheten är organiserad i fyra arbetslag. Arbetslag F-2, 3-5, förskoleklass och fritidshem samt ett resursarbetslag med ansvar för särskola och övriga former av stöd. Grundskolans arbetslag har arbetslagstid på tisdagar och torsdagar på eftermiddagstid. Förskoleklass och fritidshem har arbetslagstid på dels förmiddagstid och kvällstid. Varje arbetslag har en arbetslagsledare med samordningsfunktion. Arbetslagstiden används dels för gemensamma pedagogiska möten och diskussioner samt till gemensam arbetslagsplanering. Rektor deltar i pedagogiska möten i samtliga arbetslag. Ledningsgrupp bestående av rektor och arbetslagsledare träffas i möte varannan vecka. F-5 Arbetslaget består av årskurserna förskoleklassen och årskurserna 1-5. 240 elever finns i arbetslaget och 11 åa lärare finns i arbetslaget, lärare i mu och slöjd arbetar deltid i kombination med tjänster på andra skolor. Speciallärare och andra resurspersoner är organiserade i ett resursarbetslag tillsammans med personal i särskolan. Total lärartäthet på grundskolan 1-5 inkl resurslärare och särskola är ca 8 lärare/100 elever. Resursarbetslaget Alla stödresurser i form av specialpedagog, speciallärare, Sv2-lärare, resurslärare och särskolelärare är organiserade i ett särskilt resursarbetslag. Resursarbetslaget arbetar nära F-5-arbetslagen och har ansvar för all stödundervisning på skolan såväl stöd i befintliga grupper som särskild undervisningsgrupp och enskild undervisning. Gemensamt för arbetslagen Arbetslagen arbetar med mentorskap där lärarna har ansvar för 15-20 elever. Vi arbetar med olika former av grupperingar där två lärare finns tillgängliga ibland, framförallt med de yngre eleverna. Speciallärare och resurspersoner finns tillgängliga för elever med behov av särskilt stöd. Tillgången på lokaler är goda. Varje årskull disponerar två klassrum och tillhörande studiehall. Alla klassrum har multimediautrustning och Smart-board. I klassrummen finns stationära elevdatorer och i studiehallarna finns datavagnar med bärbara elevdatorer. I skolan är trådlöst nätverk installerat. På skolan finns ett mediatek. Mediateket används av eleverna till grupprum, bibliotek samt matsal. Det används även som konferenslokal för personal. Centralt i skolan ligger gymnastiksalen som används till idrottsundervisning på både skoltid och fritidstid. Den används även som samlingslokal när hela skolan samlas i sk storsamlingar. Slöjdsalar för både trä och textilslöjd finns centralt i skolhuset. 2
Förskoleklass och fritidshem Förskoleklassen och fritidshemmet bildar eget arbetslag. Förskoleklassen har detta år haft 42 elever och fritidshemmet har haft ca 180 elever inskrivna, dessa är uppdelade på fyra hemvisten. Eleverna har sina fritidshemvist i samma lokaler som de får sin undervisning i på förmiddagstid. Arbetslaget har gemensamma möten på kvällstid. Fyra förskollärare har sin tjänst delad mellan förskoleklassen och fritidshemmet. Utöver dessa finns 5 fritidspedagoger/förskollärare och 4 barnskötare med tjänst på fritidshemmet. Personaltätheten på fritidshemmet är ca 20 elever/åa fritidspedagog/förskollärare. Fritidshemmets lokaler består i huvudsak av klassrum med tillhörande studiehallar, ett stort rum för skapande verksamhet, gymnastiksal, skolskog och en källarlokal. Fritidshemmet har material för skapande verksamhet, leksaker, spel, pussel, teknik, utomhusleksaker samt material för utomhuspedagogik. Särskolan Särskolans personal som ingår i resursarbetslaget består av specialpedagog, speciallärare och resurslärare. Särskoleeleverna är klassplacerade och får där så är möjligt sin undervisning inkluderade i klasserna men de är också tillsammans med elever med diagnoser inom autismspektrat placerade i en särskild undervisningsgrupp. Genom det nära samarbete med 1-5-arbetslaget har även andra elever med behov av särskilt stöd till och från fått sin undervisning i denna grupp. Den särskilda undervisningsgruppen disponerar ändamålsenliga lokaler med multimedia och datorer. Elevhälsan På skolan finns en skolsköterska på halvtid och tillgång till kurator, psykolog och talpedagog finns centralt i kommunen. Elevhälsoteamet bestående av rektor, skolsköterska, speciallärare och talpedagog träffas regelbundet varannan vecka i EHT-möten. Varannan vecka är det öppna möten där övrig personal kan lyfta elevärenden. Lärare som känner oro för elev anmäler sitt ärende till elevhälsoteamet som utreder och ger förslag på beslut till rektor. Elevhälsoteamet ger stöd och hjälp till övrig personal i det förebyggande elevhälsoarbetet. 3
Beskrivning av det systematiska kvalitetsarbetet på Peterslundsskolan Yttre cirkeln Skolan arbetar med verksamhetsåret i fokus. I den yttre cirkeln är vårt uppdrag, arbetet med barn och ungdomars lärande och utveckling beskrivet i ett systematiskt kvalitetsarbete. Eleverna och deras föräldrar är delaktiga genom ett strukturerat arbete med utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner Vid gemensamma pedagogiska konferenser genomförs kontinuerligt kontroller och uppföljning av elevernas lärande och utveckling. Inre cirkeln Personalen är den viktigaste resursen där vi arbetar systematiskt med arbetsmiljöfrågor och med förutsättningsskapande åtgärder. I den inre cirkeln är detta beskrivet som systematisk arbetsplatsutveckling. Vårt interna verksamhetsår innehåller fyra gemensamma APT, med olika tema/innehåll. Vart annat år görs medarbetarundersökning med personalen. Resultatet ligger till grund för en handlingsplan med tydliga åtgärder för att utveckla och förbättra arbetsmiljön. Åtgärderna är till för att skapa en positiv hälsofrämjande arbetsmiljö för både elever och personal. Kunskapsvärdering. Individuella samtal med eleverna om måluppfyllelse och de individuella utv.plan Åtgärdsprogram för elever med behov av detta Nationella prov och diagnoser LUS, DLS och Diamant. Gemensamma analyser i arbetslagen Utvecklingssamtal. Individuella mål i elevernas utvecklingsplaner Nya målformuleringar Kvalitetsredovis ning in från föreg. år Verksamhetsåret start kompetensplan APT 2 verksamhetsplan APT 1 Medarbetarunder sökning APT 3 Handlingsplan för arbetsmiljön Inre cirkeln arbetsmiljön Systematisk arbetsmiljön arbetsmiljöarbete APT 4 Utvärdering Utvecklingssamtal. Uppföljning och värdering av individuella mål och åtgärdsplaner Elevernas IUP Arbetslags-/elev utvärderingar Enkät-undersökn. Av elevernas trivsel och syn på sitt lärande Överlämn konf år 5 Resultatanalyser 4
Kvalitetsarbete För verksamheten finns ett gemensamt ledningslag som förutom rektor består av arbetslagsledare från varje arbetslag. Ledningslaget träffas varannan vecka. I ledningslaget tydliggörs uppdraget. Strategier för det pedagogiska arbetet läggs fast för att driva på utvecklingsarbetet och säkra kvaliteten. Arbetslagen träffas varje vecka i pedagogiska konferenser. Här följs måluppfyllelse upp och strategiska utvecklingsfrågor med förankring i läroplan och kursplaner diskuteras. Rektor deltar ofta på arbetslagsmöten. Vad gäller elevernas läsutveckling mäts den regelbundet i LUS och med DLSprov i samtliga grupper. Provresultaten samlas och dokumenteras så att arbetslagen kan analysera utvecklingen och ta ställning till åtgärder för ökad måluppfyllelse. I matematiken används delvis Diamantmaterialet för att följa elevernas utveckling. Arbetet runt de nationella proven ger mycket kunskap om elevernas måluppfyllelse och verksamhetens kvalitet. Resultaten dokumenteras centralt och uppföljningar med analyser görs i arbetslagen. Förslag till förbättringsåtgärder tas fram och nya mål för verksamheten sätts i början på läsåret. Samtliga elevers måluppfyllelse i alla ämnen sammanställs vid läsårets slut. Analyser och jämförelser med tidigare år görs i arbetslagen och ligger till grund för förbättringsåtgärder. Elevernas trygghet och trivsel samt upplevelse av inflytande mäts med enkäter. Resultaten sammanställs och dokumenteras. Analyser görs i arbetslagen och förbättringsförslag tas fram. De resultat som mäts med diagnoser och enkäter ställs i relation till lärarnas egna bedömningar. I samband med den årliga utvärderingen som görs efter läsårets slut används resultaten från de mätningar som redovisats ovan. Arbetslagen dokumenterar sina utvärderingar och dessa ligger till grund för denna kvalitetsredovisning. Vid uppstarten av nästa läsår sätts nya mål för de förbättringsåtgärder som tagits fram vid utvärderingen. 5
Nuläge utifrån tidigare åtgärder Utvecklingsområde 1 Matematikundervisningen Genom fortsatt arbete med matematiklyftet, har matematikundervisningen utvecklats, mer arbete med konkreta material och problemlösningar, mer av matematikprat där alla elevers tänkande stimuleras. Måluppfyllelse och inställning till ämnet har förbättrats. Näst intill 100% är godkända i nationella proven för år 3. Utvecklingsområde 2 Svenskundervisningen med fokus på läsning. Samarbetet med kommunbibliotekarien och utvecklande av RT-metoden har ökat måluppfyllelsen i läsförståelse. I någon grupp visade DLS-testen på svaga resultat. Där sattes extra åtgärder in med styrda läsgrupper vilket kommer att fortsätta för att höja elevernas resultat. Även i svenska var det näst intill 100% godkända i nationella proven för år 3. Utvecklingsområde 3 Värdegrundsarbetet Respekten och sättet att vara mot varandra. I början på läsåret repeterades skolans respekteraregler. Skolans trivselregler diskuterades och omarbetades i alla grupper och fastställdes därefter av elevrådet. Vid utvärderingen ser man att reglerna är väl kända och att de har påverkat eleverna på ett positivt sätt. Svaren på elevenkäterna visar tydligt att eleverna i högre grad än tidigare känner till och följer skolans regler. Utvecklingsområde 4 Elev och föräldrainflytandet Införandet av digitalt verktyg för planering, uppföljning och bedömning har gått trögt och inte kommit till den nivå vi satte som mål. Strul med tekniken och avsaknad av IT-pedagog är några av förklaringarna. Nystart med detta utvecklingsarbete kommer att ske nästa termin. Fasta tider för utbildning kommer att läggas in i kalendariet och en person kommer att få ansvar för att driva på detta arbete. 6
Måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen Grundskolan F-5: Den sammantagna måluppfyllelsen bedöms som god, i vissa ämnen mycket god. Enligt sammanställningen av elevernas måluppfyllelse i alla ämnen ser man att den samlade måluppfyllelsen är fortsatt god och ligger på ca 95%. Resultaten på nationella proven för år tre stämmer också med denna måluppfyllelse. Av sammanställningen av LUS och DLS kan man utläsa vissa förbättringar från föregående år främst vad gäller läsförståelsen. I någon årskull har brister upptäckts och åtgärder i form av styrda läsgrupper har satts in. Arbetet med NTA-materialet i samtliga grupper ger ett förändrat arbetssätt som stämmer väl med de nya kursplanerna. De ger också fortsatt hög måluppfyllelse i alla NO-ämnen och lärarnas bedömning är att elevernas motivation för NO-ämnena har ökat. Eleverna uttrycker i enkätsvar att de trivs och att de lär sig mycket i skolan. De är nöjda med sina utvecklingssamtal men tycker inte alltid att de får vara med och påverka hur de ska arbeta. Bilden är ganska lika i alla klasser och stämmer med lärarnas bedömningar. Det behövs även undervisning om vad delaktighet är och vad man som elev har möjlighet att ha inflytande på. Inom elevens val har bl a en skoltidning producerats. Det gemensamma temat Mitt Oxelösund har skapat vi-känsla och ökat samarbetet mellan klasserna. Temat avslutades med ett välbesökt Öppet Hus för föräldrar som kunde ta del av redovisningarna av temat. Genom egna planeringsböcker ges eleverna möjlighet att ta ansvar och ha inflytande över sitt eget lärande. Genom klassråd, elevråd och matråd tränas praktisk demokrati. Mycket tid läggs på att samtala med eleverna om deras mål och prestationer så att de är insatta i sina individuella utvecklingsplaner. De pedagogiska planeringarna ger också eleverna tydlig information om syfte, mål och vad som kommer att bedömas. Särskolan F-6: Även för särskoleeleverna bedöms måluppfyllelsen utifrån deras förutsättningar som god. Fokuseringen på läsinlärning och lästräning med stöd av RT-metoden har gjort att eleverna utvecklat sin läsförmåga. Språkträning sker bl a genom rim och ramsor. Genom god struktur och tydliga mål samt ett välutvecklat kommunikationssystem med bildstöd har eleverna presterat goda resultat. 7
Analys och bedömning av måluppfyllelse God måluppfyllelse är ett bevis för att insatta åtgärder har gett resultat. Bornholmsmodellen som används i förskolekassen ger eleverna en bra grund för den fortsatta läs och skrivinlärningen. RT-metoden som utvecklar elevernas läsförståelse och lässtimulans samt riktade åtgärder till elever med specifika svårigheter har ökat måluppfyllelsen i sv. Lässtimulansen från kommunbiblioteket har också ökat måluppfyllelsen. Korrekta formativa bedömningar stärker elevers självkänsla och ökar förutsättningarna till god måluppfyllelse. Vi är på god väg men målet är givetvis att alla elever ska nå uppsatta mål. Arbetet med att utveckla metod för pedagogiska planeringar ger goda förutsättningar för korrekta formativa bedömningar. Arbetet med NTA-lådorna upplevs positivt av eleverna och har ökat måluppfyllelsen i NO-ämnena. Utvecklingsinsatsen inom matematiklyftet har utvecklat matematikundervisningen och ökat måluppfyllelsen i ämnet. Värdegrundsarbetet som grundar sig i skolans respekteraregler har gett en bra grund. De flesta eleverna känner till reglerna och tycker att de är viktiga för att vi ska få ett positivt klimat på skolan. Tydlig struktur och fasta rutiner skapar trygghet för alla elever. Storsamlingar med alla elever och personal stärker gemenskapen. Det är ett bra sätt att skapa vikänsla och ger möjligheter att stärka och uppmärksamma goda resultat och positiva beteenden. Beskrivning av arbetssätt och rutiner: Arbetet med elevernas kunskapsutveckling samt dokumentation av elevernas måluppfyllelse Pedagogiska diskussioner förs kontinuerligt i arbetslagen. Genom arbetet med de individuella utvecklingsplanerna ges elever och föräldrar information om och möjlighet till inflytande på kunskapsutvecklingen. LUS används i alla grupper och görs tre gånger/år för att följa elevernas läsutveckling. DLS och God läsutveckling används som komplement. Resultaten dokumenteras och analyseras i arbetslagen. Vid behov sätts åtgärder in. Diagnosmaterialet Diamant används för att analysera elevernas matematikkunskaper. Nationella proven analyseras gemensamt i arbetslagen och resultaten dokumenteras centralt. För elever som riskerar att inte nå de nationella målen upprättas åtgärdsprogram efter beslut av rektor. 8
Arbetet med normer och värden samt hur vi dokumenterat och följt utvecklingen Eleverna är delaktiga i framtagandet av skolans ordningsregler. Förslag till förändringar behandlas och beslutas av elevrådet. Genom etiska samtal i grupperna följs respekteraregler och trivselregler upp. Fadderverksamhet där äldre elever får ta ansvar för yngre har införts i några grupper. Vid storsamlingar med hela skolan stärks goda exempel och gott kamratskap premieras. Skolans respekteraregler har varit en bra grund för framtagande av skolans trivselsregler. Trivselreglerna omarbetades i början av läsåret och beslutades av elevrådet. Inför revidering av likabehandlingsplanen görs en kartläggning tillsammans med eleverna över vilka platser på skolgården och vid vilka tillfällen under skoldagen som det kan bli bråkigt och upplevas risk för kränkningar bland eleverna. Kartläggningen behandlas på elevrådet och ligger till grund för ändringar i skolans trivselregler. Utifrån kartläggningen organiseras närvaron av vuxna under raster och vid de platser på skolgården som upplevs som stökiga av eleverna. Under detta läsår har styrda rastaktiviteter införts med gott resultat. Kartläggning av kritiska platser och tidpunkter görs kontinuerligt i alla grupper. Det ger signaler om att vuxennärvaron eventuellt behöver ökas. Rastvärdssytemet har omarbetats under slutet av vårterminen. Justeringar kommer att göras och därefter kommer det att införas fullt ut fr o m läsårsstarten. Det kommer att bli tydligare för eleverna vilka vuxna som är rastvärdar och även att öka vuxennärvaron på raster. Arbetet med elevernas inflytande och delaktighet samt hur vi dokumenterat och följt utvecklingen Eleverna har planeringsböcker där de dokumenterar sina mål och reflekterar över sin måluppfyllelse. Elevernas individuella utvecklingsplaner som grundar sig på lärarnas formativa bedömningar upprättas i samråd med föräldrar vid utvecklingssamtalen. Arbetet med NTA-lådorna bygger på ett upplevelsebaserat arbetssätt där elevernas frågor och funderingar till stora delar styr undervisningen. Undervisningen särskilt i de yngre åldrarna utgår från elevernas frågor och funderingar. Genom klassråd, elevråd och matråd tränar eleverna praktisk demokrati. Protokoll skrivs från elevrådsmötena och efterbehandlas i alla grupper. Elevledda utvecklingssamtal stärker elevernas möjlighet till inflytande. Eleverna har skrivit inbjudan och bestämt vad som ska tas upp på utvecklingssamtalet. I vissa grupper har det upplevts mycket positivt. 9
Likabehandlingsplanen/årlig plan mot kränkande behandling Målen i Likabehandlingsplanen är att ha en skola som är trygg och fri från kränkningar och diskriminering. Måluppfyllelsen mäts med enkät till eleverna och samtal i klasserna. Måluppfyllelsen anses god överlag. Elevernas språk och sättet att hantera konflikter har förbättrats. Klimatet på skolan över lag upplevs som öppet och tillåtande. Nolltolerans råder vad gäller våld eller hot om våld. Planen utvärderas årligen och åtgärder för förbättringar skrivs in i den nya planen. Uppdagas det att någon elev utsatts för kränkningar utreds detta av personalen. Utredningen dokumenteras och åtgärder enligt likabehandlingsplanen sätts in. Vid avslutat ärende lämnar personalen dokumentationen till rektor som anmäler ärendet till huvudmannen. Värdeorden: Respekt, hjälpsamhet och omtanke skall genomsyra all verksamhet på skolan och ligga till grund för det förebyggande arbetet för att motverka alla former av kränkande beteenden. Kortfattad beskrivning av hur vi har arbetat med de koncerngemensamma målen! 1. Peterslundsskolan med sin detaljerade arbetsplan för tillsyn och säkerhet samt den aktuella likabehandlingsplanen gör att skolan är en trygg och säker plats för alla elever. Detta bekräftas av de enkätsvar från eleverna om dessa frågor. 2. Den hälsofrämjande profilen på skolan kanske inte är så framträdande men elevernas upplevelse av delaktighet och möjlighet att påverka skapar i sig ett hälsofrämjande klimat. Elevernas enkätsvar även på detta område bekräftar att måluppfyllelsen är god. 3. Genom att skolans resultat har förbättrats samt att eleverna uttrycker att de trivs och lär sig mycket i skolan bidrar säkert till att Oxelösund blir en attraktiv stad att flytta till. Ett av de övergripande målen på skolan är att vara en attraktiv skola där alla: elever, föräldrar och personal känner sig delaktiga och väl bemötta i alla situationer. 4. Genom att skolan arbetar för hållbar utveckling genom bl a källsorterinssystem och sophantering bidrar detta till att kommunens mål att motverka klimatförändringar uppnås. 10
Rektors sammanfattande analys och bedömning av arbetssätt och rutiner i ett helhetsperspektiv Peterslundsskolan är en välkomnande skola med positiva lärandemiljöer såväl inomhus som utvändigt. Elevernas lärande och måluppfyllelse står i fokus och personalen är genomgående seriösa och engagerade. Det aktiva värdegrundsarbetet med värdeorden: Respekt, hjälpsamhet och omtanke som grund för hur vi ska behandla varandra hjälper alla elever till bättre självkänsla och ökad måluppfyllelse. Eleverna är stolta över sina prestationer. De upplever också att de har ett reelt inflytande över sin skolgång genom utvecklingssamtal och klassråd/elevråd. Matematikundervisningen har utvecklats genom personalens deltagande i matematiklyftet. Satsningen på läsinlärning och lässtimulans samt tidiga insatser till barn som behöver särskilt stöd har ökat måluppfyllelsen. Jag känner stolthet i att få vara rektor för denna skola och ser fram emot att få vara med och utveckla verksamheten vidare mot ökad måluppfyllelse för alla barn. Nästa läsår kommer vi att arbeta med skapande-skolatemat Cirkus. Målet med detta arbete är att stärka samarbetet mellan äldre och yngre elever. Målet är också att stärka det entreprenöriella lärandet. 2015-07-08 Göran Forss 11
Kommande åtgärder/lokal verksamhetsplan Utvecklingsområde 1: Entreprenöriella lärandet Vilka enheter/ verksamheter berörs: Utvecklingsområde: Insats: Tidplan: Ansvarsfördelning: Uppföljningsplan: Mål/Förväntad effekt: Förskoleklass och 1-5 på Peterslundsskolan Samarbete och entreprenöriellt lärande Skapandeskola temat Cirkus. Arbete i ålderblandade grupper på elevens valtid Höstterminen Alla pedagoger på skolan Pedagogiska diskussioner regelbundet i arbetslagen. Utvärdering av insatsen efter genomfört projekt. Målet är ökad Vi-känsla samt utvecklande av det entreprenöriella lärandet. Utvecklingsområde 2: Vilka enheter/ verksamheter berörs: Utvecklingsområde: Insats: Tidplan: Förskoleklass och åk 1-5 på Peterslundsskolan Svenskundervisningen med fokus på läsning Fortsatt lässtimulans genom samarbete med kommunens bibliotekarie. Fortsatt utvecklande av RT-metoden som stöd för läsförståelse. I samband med skolstarten HT-15 12
Ansvarsfördelning: Uppföljningsplan: Mål/Förväntad effekt: Alla pedagoger På de pedagogiska träffarna i arbetslagen. Uppföljning med LUS och DLS samt de nationella proven för år 3 100%-ig måluppfyllelse i ämnet svenska Utvecklingsområde 3: Vilka enheter/ verksamheter berörs: Utvecklingsområde: Insats: Tidplan: Läsåret 15/16 Ansvarsfördelning: Uppföljningsplan: Mål/Förväntad effekt: Förskoleklass, fritidshem och åk 1-5 på Peterslundsskolan Förebyggande elevhälsoarbetet Utvecklande av elevhälsoteamets arbete mot mer förebyggande elevhälsoarbete Elevhälsopersonal i samarbete med all personal På pedagogiska möten med arbetslagen. Elever, föräldrar och personal uttrycker ökad frekvens av tidiga insatser för elever med behov av stöd. Utvecklingsområde 4: Utvecklingsområde: Insats: Tidplan: Ansvarsfördelning: Uppföljningsplan: Mål/Förväntad effekt: Elev och föräldrainflytandet Införandet av digitalt verktyg för planering, uppföljning och bedömning för att effektivisera arbetet och för att ge elever och föräldrar större möjlighet att ta del av och kunna ha inflytande på arbetet. Läsåret. Samtlig personal med stöd av IT-pedagog Utvärdering i samband med läsårsslutet VT-15. Ökat elev och föräldrainflytande på verksamheten. 13