Samband mellan egenupplevd hälsa och olika livsstilsvariabler hos servicemän och tjänstemän som genomgått en friskundersökning

Samband mellan egenupplevd hälsa och olika livsstilsvariabler hos servicemän och tjänstemän som genomgått en friskundersökning Författare: Paulina Lilja Företagshälsan i Jönköping AB Handledare: Per Leanderson Yrkes- och miljömedicinskt centrum i Linköping Projektarbete vid Företagssköterskeutbildning 40 poäng, 2006-2008, Örebro universitet och Arbets- och miljömedicinska kliniken, Örebro

Innehållsförteckning Sammanfattning 1 1. Bakgrund 2 2. Syfte 3 3. Studiegrupper 3 4. Metod 3 5. Resultat 5 6. Diskussion 7 Referenser 9 Bilagor Bilaga 1. Friskundersökningsenkät Bilaga 2. Manual till Åstrands konditionstest

Sammanfattning Befolkningens matvanor, tobaksvanor och motionsvanor räknas till levnadsvanor som är av stor betydelse för hälsan. Hälsorelaterade beteenden som innebär att man utsätter sig hälsorisker med en viss frivillighet brukar också kallas livsstilsfaktorer. De som framförallt tas med i hälsosammanhang är just kostvanor, bruk av tobak och alkohol samt om man lever ett rörligt eller stillasittande liv. En stor del av företagssköterskans ansvarsområde är att främja hälsa och förebygga ohälsa, varför man måste ha god kunskap i detta ämnesområde. Syftet med denna studie var att belysa människans subjektiva upplevelse av hälsa och ta reda på om det finns någon korrelation mellan sin upplevda hälsa och andra hälsomått och om det skiljer sig mellan två olika yrkesgrupper. Studien gjordes på ett urval av 60 personer, 50 män och 10 kvinnor, på Företagshälsan AB i Jönköping. Hälften av personerna var servicemän och den andra hälften var tjänstemän. Samtliga genomgick en Friskundersökning där blodtrycksmätning, konditionstest, blodprovstagning och ett omfattande frågeformulär om livsstilsfaktorer ingick. I det ursprungliga frågeformuläret fanns ingen fråga om egenupplevd hälsa så därför ställdes en 5- delad sådan fråga separat i början på varje friskundersökning. Tjänstemännen var signifikant yngre än servicemännen. De hade även signifikant bättre kondition och ett lägre BMI än servicemännen men upplevde sig dock som mera stressade. När hela gruppen (n=60) studerades kunde en signifikant korrelation mellan hälsa och kondition och hälsa och BMI konstateras. Vidare fanns en positiv korrelation mellan BMI och ålder och BMI och kondition. Ett omvänt samband fanns mellan ålder och kondition, ålder och stress samt för BMI och kondition. När varje delgrupp studerades separat kunde likheter ses men det omvända sambandet mellan kondition och ålder fanns nu bara hos servicemännen (r=-0,51, p<0,01) och sambandet mellan stress och kondition bara hos tjänstemännen (r=0,40, p<0,05). Det kan finnas anledning att i samband friskundersökningen särskilt försöka få individer i övre medelåldern att upprätthålla sin kondition. Vidare visar studien att frågan upplevd hälsa är en variabel som ger ny värdefull kunskap och som därför skulle kunna inkluderas i en ny version av friskundersökningsenkät. 1

1. Bakgrund Utredningar har visat att ohälsan är kostsam för både individen, arbetsplatsen och samhället (1). Det finns därför också starka motiv att göra olika insatser för att komma till rätta med den situation som råder. De traditionella och vanligaste metoder som förespråkas, har som gemensam inriktning att minska ohälsan snarare än att främja hälsan. Det är därför också huvudsakligen kunskap om ohälsans utseende och orsaker som ligger till grund för beslut om vilka åtgärder som ska vidtas. När begreppen hälsa och ohälsa används av politiker, forskare och yrkesverksamma i hälsobranschen, uppstår ibland motsättning eller missförstånd. Det är onödigt eftersom båda begreppen finns och båda behövs. Det finns ett värde i att ha två komplementära synsätt som tillsammans gynnar kunskapsutvecklingen inom hälsoområdet och därmed även ger oss möjlighet att arbeta på flera sätt med att åtgärda och förebygga ohälsa samt att bevara och stärka hälsa. Det finns en stor och ständigt växande kunskap om ohälsans orsaker och hur sjukdomar botas. Hälsan påverkas av omgivnings- och personrelaterade faktorer, som exempelvis den fysiska och sociokulturella omgivningen, genetiskt och socialt arv, psykologisk disposition och beteendemönster, men naturligtvis också av den sammanlagda effekten av alla dessa faktorer. Eftersom livssituationen hela tiden förändras kommer hälsan därför alltid att vara under förändring (2). Vi behöver då också ha mer kunskap om hur och varför hälsan förbättras samt hur den bevaras. Det räcker inte med konstaterandet att hälsa är detsamma som att inte vara sjuk. Att ha god hälsa är inte bara ett självändamål. Hälsa har också ett så kallat instrumentellt värde, det är något som kan bidra till att individen uppnår andra mål. Ett hälsomått utgår nästan alltid från människans fysiologi och anatomi. Hur ser mina värden ut? Analysvärden och undersökningsresultat bestämmer om man är frisk och vad som är normalt avgörs av det statistiska genomsnittet för människor i en viss ålder eller kön. Om man till exempel vid en friskundersökning befinns ha bra eller normala värden så måste också hälsan vara god enligt detta sätt att definiera vad hälsa är. Begreppet hälsa identifieras och beskrivs i tre aspekter: biologisk, psykologisk och social (3). Att ha god hälsa utifrån de sociala aspekterna innebär att hälsa beskrivs som funktionsförmåga och en resurs för att kunna ta del av livet i samhället, klara av vardagen och göra det man vill (4). Hälsa/ohälsa upplevs olika beroende på vilka förväntningar och erfarenheter som människor har. I och med att det finns olika definitioner är det svårt att mäta hälsa. Detta är ett problem inte minst i vetenskapliga beskrivningar om hälsoläget bland befolkningen, när frågan uppstår om hälsa har ökat eller minskat (2). En annan definition som haft stor betydelse för samhällssynen på hälsa och hälsoarbete är Världshälsoorganisationens -WHO:s definition då de uttrycker att: Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte endast frånvaro av sjukdom och svaghet. Detta finns beskrivet bland annat av Winroth och Rydqvist (5). (En skämtare) kan skoja med att hälsa i första hand är ett tecken på att patienten inte är tillräckligt undersökt. Man kan ju vara kliniskt frisk men ändå må dåligt. Man kan vara 2

kliniskt sjuk men ändå må bra. Människan är en helhet och hälsan låter sig inte delas upp efter ett arbetsliv och en fritid. Om är oberoende av varandra (6). Det finns idag ett stort utbud av olika tjänster som erbjuder människor undersökningar för att på ett enkelt sätt ta reda på individens hälsoläge. Vanligtvis innehåller de flesta undersökningar ett formulär med livsstilsfrågor, blodprovstagning, blodtryck och eventuellt ett konditionstest. Personerna får råd och sina provsvar nedskrivna. I mitt dagliga arbete upplever jag ofta att många upplever sig ha en god hälsa trots mindre bra värden och mindre fina profiler. Eftersom detta intresserar mig handlar mitt arbete om människors upplevda hälsa och om det finns korrelationer mellan olika variabler. 2. Syfte Mitt syfte är att undersöka om det finns skillnader beträffande BMI ( Body Mass Index ), konditionstal, stress, kostvanor och tobaksanvändning inom två yrkesgrupper som genomgått samma Friskundersökning samt vilka samband som fanns mellan den egenupplevda hälsan och de ovan nämnda variablerna. 3. Studiegrupper I den ena studiegruppen som bestod av serviceanställda ingick 30 personer som erbjöds friskundersökningar på Företagshälsan AB i Jönköping. Av dessa var 6 personer kvinnor och 24 personer män. Dessa personer är ej slumpmässigt utvalda då det enligt avtal var aktuellt att personal över 45 skulle erbjudas friskunderökningar i år. Sex personer som ej fyllt 45 år hade anmält sig till årets friskundersökningar. Av dessa är 5 kvinnor och 25 män. I den andra studiegruppen som bestod av tjänstemän deltog 85 personer i friskundersökningar men 25 män valdes slumpmässigt ut för att delta i studien. De 5 kvinnor som genomgick undersökningen valdes ut med tanke på att det var bara 5 kvinnor med i den andra studiegruppen. Åldern i denna grupp är betydligt lägre och samtliga personer utom två var mellan 25 och 44 år. De andra två personerna är äldre. Samtliga sextio personer gjorde friskundersökningen under hösten 2007. 4. Metod Personerna fick först vid undersökningstillfället information om att de skulle delta i en studie. De hade med sig ett formulär som var ifyllt och som de erhållit i samband med kallelsen. Undersökningen inleddes med en kort information om projektet och därefter ställdes frågan: Hur upplever du din hälsa? De fick välja mellan följande svarsalternativ: 1. Mycket dåligt, 2. Dåligt, 3. Acceptabelt, 4. Bra, 5. Mycket bra Frågan formulerades så enkelt som möjligt för att det inte skulle bli några missuppfattningar och svaren infördes i de ifyllda formulären. Enkät Jag har valt att analysera data insamlad från enkäten som används vid Friskundersökningar. Enkäten är utarbetad av företagssköterskor som arbetar på olika Företagshälsor i Småland. Enkäten består av frågor rörande fysisk aktivitet, kostvanor, tobaksvanor, alkoholkonsumtion och arbetsmiljö. Det ingår även blodprovtagning för bestämning av p-glukos, Hemoglobin och totalkolesterol, blodtrycksmätning, uträknande av BMI och konditionstest som utförs på en monarkcykel. 3

Konditionstalet är ålder, kön- och viktstandardiserat enligt Åstrands test, se bif. bilaga 1. Testpersonerna cyklar tills de uppnår en puls på lägst 120 slag per minut. Testen genomfördes med olika motstånd beroende på upplevd ansträngning och pulsfrekvens. Testen avbryts tidigast efter 6 minuter. Testcykeln av märket monark är helautomatisk vilket innebär att konditionstalen kommer fram automatiskt i displayen. Vilken konditionsklass man hamnar i är beroende av konditionstalet. Bland de serviceanställda var det fyra personer som avstod från konditionstestet och bland tjänstemännen var det tre personer som avstod konditionstestet. Utformningen av enkäten framgår av Bilaga 1. Förutom den nya variabeln upplevd hälsa som inte fanns med i det använda frågeformuläret och som ställdes inledande i friskundersökningen studerades variablerna kostvanor, tobaksvanor, upplevd av stress och BMI som samtliga fanns med i det ursprungliga frågeformuläret. På samtliga frågor förutom BMI och konditionstal är det en subjektiv upplevelse om hur man tolkar frågorna och hur man bedömer sina vanor. Vid uträkning av BMI har deltagarens vikt (i kilo) delats med dennes längd i meter upphöjt till 2 (kg/m 2 ). Vid den helautomatiska uträkningen av konditionstalet tas hänsyn till kön, vikt, vilopuls, slutpuls och ålder. Beroende på hur personerna har svarat i formuläret på de övriga frågorna har de grupperats i olika klasser enligt följande: Variabel Kriterier Kost Nej på frukost och 1-2 lagade måltider 1 3 ja svar varav ett ja på frukost och ett ja svar, 2 på en till två lagade 2 måltider. 4 ja svar, varav ja måste finnas på frukost och 1-2, 3 lagade måltider 3 Tobak Tobaksfri 1 Snusar 2 Röker 3 Stress Sällan 1 Då och då 2 Ofta 3 Klass BMI Normalvikt 18,5-24,9 Övervikt 25-29,9 Fetma 30 Statistik Medelvärden, standardavvikelser och skillnader mellan grupper (Students t-test) har beräknats med programmet Microsoft Excel. Korrelationer mellan olika studerade variabler uttrycks som Pearson s korrelationskoefficienter (r) och har beräknats med statistikprogrammet SPSS. 4

5. Resultat Tabell 1 visar fördelningen i ålder, kön och de variabler som undersökts. Deltagarna bestod av 30 servicemän och 30 tjänstemän i olika åldrar. De två grupperna skiljde sig åt i flera avseenden. Servicemännen var äldre, 50 år i genomsnitt mot 37 år för tjänstemännen. Motsvarande medelvärden för konditionstestet var 2,7 respektive 3,4 och BMI var 26,7 respektive 24,7 och upplevd stress var 1,7 respektive 2,73. Könsfördelning, tobaksvanor och kostvanor var dock likartade i de två grupperna. Man ser tydliga skillnader för vissa av variablerna mellan de två olika yrkesgrupperna. Beträffande konditionstalet är det statistiskt säkerställt att det finns skillnader. Tjänstemännen har bättre kondition i jämförelse med servicemännen. Det finns även stora variationer i åldersfördelningen mellan de olika grupperna där de yngre är överrepresenterade bland tjänstemännen. Mellan BMI och upplevd stress finns också en statistiskt säkerställd skillnad. Tabell 1. Medelvärden (± standardavvikelse) av de undersökta variablerna för deltagarna på de två företagen. För kost, och stress representerar 1 det bästa alternativet och 3 det sämsta, för tobak representerar 1 ickerökare, 2 snusare och 3 rökare och för kondition och hälsa representerar 1 det sämsta och 5 det bästa alternativet. Variabel Servicemän (n=30) Arbete Tjänstemän (n=30) Ålder 50,3 ± 6,4 36,9 ± 5,0*** Kön (män/kvinnor) 25/5 25/5 Kondition (1-5) 2,7 ± 0,83 3,4 ± 0,82*** BMI 26,7 ± 4,4 24,7 ± 2,2** Tobak (1-3) 1,1 ± 0,30 1,2 ± 0,41 Hälsa (1-5) 4,0 ± 0,87 4,27 ± 0,52 Kost (1-3) 2,67 ± 0,48 2,63 ± 0,50 Stress (1-3) 1,70 ± 0,54 2,73 ±0,45 *** *p<0,05, ** p<0,01, *** p<0,001 (relativt servicemän) Tabell 2 visar korrelationen mellan de olika variablerna för samtliga deltagare. Åldern har ingen statistisk säkerställd inverkan på hälsovariabeln. Med stigande ålder ökar BMI medan konditionen minskar (båda sambanden statistiskt säkerställda, p-värden mindre än 0,05). Intressant är dock att det finns en statistisk säkert inverst samband mellan stress och ålder. Yngre deltagare upplever alltså en högre grad av stress än äldre. Det finns också statistiskt signifikanta samband mellan såväl kondition och hälsa som kondition och BMI. Ju bättre kondition respektive BMI desto bättre hälsa. Likaså visar resultaten att de som har bättre kondition även är de som upplever mer stress. 5

Tabell 2 Korrelationen mellan de olika undersökta variablerna (Pearsons korrelations koefficienter). n=60 Ålder Kön Kondition BMI Tobak Hälsa Kost Stress Ålder 1 Kön -0,098 1 Kondition -0,51** 0,25 1 BMI 0,37** -0,25-0,43** 1 Rökning -0,019-0,063 0,16 0,077 1 Hälsa -0,22 0,17 0,45** -0,38** 0,12 1 Kost 0,091 0,047 0,0-0,21-0,38** -0.11 1 Stress -0,54** 0,011 0,30* -0,22 0,069 0,11 0,076 1 *p<0,05, ** p<0,01 För att se om korrelationerna varierade mellan de två undersökta företagen gjordes också en separat korrelationsanalys i gruppen för servicemännen (tabell 3A) och tjänstemännen (tabell 3 B). Tabell 3A visar på korrelationen mellan de olika variablerna för servicemännen. Åldern har ingen påverkan på hälsovariabeln men ju yngre man är desto bättre kondition har deltagarna (p< 0,01). Man kan även se att det i gruppen finns ett signifikant säkert samband mellan kondition och hälsa. Man kan även konstatera att låga tobakspoäng korrelerar signifikant med bättre kostvanor. Tabell 3 A Korrelationer mellan de olika undersökta variablerna bland servicemän (n=30). Ålder Kön Kondition BMI Tobak Hälsa Kost Stress Ålder 1 Kön -0,29 1 Kondition -0,55** 0,29 1 BMI 0,31-0,24-0,31 1 Rökning 0,035-0,15-0,17 0,18 1 Hälsa -0,068 0,10 0,40* -0,35 0,26 1 Kost 0,015-0,063-0,016-0,26-0,47** -0,083 1 Stress 0,16-0,085-0,32 0,11 0,021-0,074 0,27 1 *p<0,05, ** p<0,01 Tabell 3 B visar på motsvarande korrelationer bland tjänstemännen. Till skillnad från servicemännen fanns det i denna grupp ett statistiskt säkert samband mellan kondition och BMI och kondition och stress. I likhet med servicemännen kunde också ett positivt samband mellan hälsa och kondition konstateras. 6

Tabell 3 B Korrelationer mellan de olika undersökta variablerna bland tjänstemän (n=30). Ålder Kön Kondition BMI Tobak Hälsa Kost Stress Ålder 1 Kön 0,027 1 Kondition -0,13 0,23 1 BMI 0,11-0,35-0,51** 1 Rökning 0,31-0,00 0,18 0,069 1 Hälsa -0,25 0,29 0,49* -0,35 0,01 1 Kost 0,21 0,16 0,12-0,20-0,31-0,14 1 Stress - 0,17 0,067 0,40* -0,33-0,075 0,020 0,10 1 *p<0,05, ** p<0,01 En skillnad mellan de båda yrkesgrupperna är att det finns ett tydligt signifikant samband mellan ökande ålder och en sämre kondition hos servicemännen (r=-0,55, p<0,01) något som inte kan ses hos tjänstemännen. 6. Diskussion Studien har gjorts på ett urval av 30 serviceanställda och 30 tjänstemän. Vad som bland annat skiljde dessa grupper åt var de olika yrkena, utbildningsnivå samt åldrar. Könsfördelningen var sned då 10 personer var kvinnor och 50 personer män. Resultatet visar att grupperna skiljde sig åt i flera avseenden. De serviceanställda var äldre, 50 år i genomsnitt mot 37 år för tjänstemännen. Motsvarande värden för konditionstal var 2,7 respektive 3,4, för BMI 27 respektive 25. Könsfördelning, rökvanor och kost var dock likartade i de två grupperna. Det finns ett starkt samband mellan ålder och konditionstal. Konditionstalet sjunker med ökad ålder. Resultatet visar också att stresstalet är lägre med ökad ålder vilket också är statistiskt signifikant när man tittar på den totala gruppen n=60. Ett problem med ett hälsobegrepp som ytterst vilar på en subjektiv bedömning, är att det är svårare att mäta och jämföra än till exempel rent biomedicinska sjukdomsmarkörer eller antalet dödsfall (7). Personerna i denna studie har gjort en muntlig självrapporterad upplevelse av hälsa. Resultatet visade att åldern har ingen påverkan på hälsovariabeln men ju yngre man är desto bättre kondition har deltagarna. Man kan även se att det i gruppen finns ett signifikant säkert samband mellan kondition och hälsa. Man kan även konstatera att låga tobakspoäng korrelerar signifikant med bättre kostvanor. Man kan dock inte dra för stora växlar av det eftersom tobaksfrågan ej är en gradering på hur mycket man röker eller snusar eftersom svarsalternativ 1 är tobaksfri, 2, snusare och 3. rökare. En skillnad mellan de båda yrkesgrupperna är att det finns ett tydligt signifikant samband mellan ökande ålder och en sämre kondition hos servicemännen något som inte kan ses hos tjänstemännen. 7

Här har jag hittat två grupper där ingen röker vilket är ovanligt. Jag har ingen bra förklaring till varför det är så. Kan det vara slumpen? Jönköping är en region med många kyrkor, finns det ett samband med det? Validitet och reliabilitet Validitet innebär att man idealt med sina frågor eller observationer mäter det man faktiskt vill mäta, det vill säga att man undersöker det man avser att undersöka. Reliabilitet är graden av överensstämmelse mellan mätningar med samma mätinstrument, det vill säga, att få samma resultat varje gång. Man undersöker på ett tillförlitligt sätt. Samma undersökning ska alltså kunna göras med samma material av någon annan person, vilket ska ge samma resultat (8). Det kan vara svårt att mäta sanningshalten i respondenternas svar, men man får utgå ifrån att de svarat ärligt. Validiteten var relativt hög enligt min uppfattning, eftersom frågorna mätte det som var tänkt att mäta, dvs kostvanor, BMI, nikotinanvändning, konditionstal. Däremot kan man ifrågasätta hälsans validitet eftersom den frågan kan tolkas på olika sätt på grund av många olika faktorer. På samtliga frågor fick respondenterna endast fylla i ett alternativ, vilket uppfattades korrekt. Reliabiliteten är lägre eftersom svaren i formuläret kan variera mer eller mindre beroende på hur personen tolkar frågorna och dagsformen. Frågorna i det använda formuläret är ej så preciserande som jag skulle önska vilket gör det svårare att tolka svaren. Jag tror även att det skulle vara en fördel om undersökningsgruppen var betydligt större. Hade jag fått göra om undersökningen i dag hade jag varit noga med att klargöra att svaren de lämnade var ett medelvärde under de senaste 12 månaderna. Bland servicemännen som hade en medelålder på 50,3 år fanns ett omvänt samband mellan ålder och kondition som saknades i gruppen av yngre tjänstemän. En bra kondition minskar risken för olika folksjukdomar och man kan därför fundera på om det skulle finnas anledning att sätta in särskilda åtgärder och upplysa om hur konditionen skulle kunna förbättras och vikten av en bra kondition för en minskad sjukdomsrisk för äldre som genomgår friskundersökningar. Det hade också varit intressant att kunnat studera en grupp av 50-åriga tjänstemän för att kunna visa om ett omvänt samband mellan kondition och ålder hade kunnat påvisas även i en sådan grupp. Den nya variabeln upplevd hälsa korrelerade framför allt till kondition och när alla individerna studerades också till BMI. Det finns alltså ett starkt samband mellan kondition och upplevd hälsa. Upplevd hälsa korrelerar däremot inte till stress, ålder eller kön. Upplevd hälsa finns inte med i den enkät som normalt används i friskundersökningen men resultaten av denna studie indikerar att det skulle kunna finnas en anledning att inkludera frågan upplevd hälsa i en ny uppgraderad version av ny friskundersökningsenkät. Det skulle vara intressant att göra om studien. Svårigheterna med denna undersökning var bland annat att åldersfördelningen var sned vilket gör det svårare att jämföra resultaten med varandra. Det hade även varit av intresse att ha med fler kvinnliga deltagare för att kunna undersöka eventuella könsskillnader. Tyvärr fanns ej tid att göra en studie på en större population. 8

Referenser Bilagor 1. Statistiska centralbyrån. Hälsorelaterade levnadsvanor. 1980-2002. 2. Menckel E & Österblom L. (2000) Hälsofrämjande processer på arbetsplatsen. Om ledarskap, resurser och egen kraft. Helsingborg: AB Boktryck. 3. Ludvigsson M (2006) Begreppet arbetsförmåga- en litteraturgenomgång. Arbete och hälsa. 2006:8 Stockholm. 4. Hansson A. (2004) Hälsopromotion i arbetslivet. Studentlitteratur, Malmö. 5. Winroth J & Rydqvist L-G (1995) Idrott, friskvåd & hälsa. SISU Stockholm: Skogs Grafiska AB. 6. Abrahamsson K, Bradly G, Brytting T mfl. (2003) Friskfaktorer i arbetslivet. Stockholm: Elanders Gummessons AB. 7. Schäfer L & Faskunger J (2006). Fysisk aktivitet och folkhälsa. Statensfall folkhälsoinstitut). 8. Olsson H & Sörensen S (2004) Forskningsprocessen Kvalitativa och kvantitativaperspektiv. Tryck: Elanders Gummessons, Falköping. Bilaga 1: Friskundersökningsenkät Bilaga 2. Manual för konditionstest 9

10

11

12