Semantik och Pragmatik

Relevanta dokument
Semantik och Pragmatik

Semantik: Föreläsning 5 Kontext och inferens & Talaktsteori. Mathias Broth Lingvistik (729G08) ht -12

Semantik och pragmatik

Lingvistik II Semantik och pragmatik

Grice s samarbetsprincip

Lingvistik II. Semantik och pragmatik. (OH-serie 2) (Motsvarar Saeed, kap 4 & 7 4.)

Grice, Logic and Conversation

Semantik och Pragmatik

Kommunikation. Språk och språkteknologier. Semiotik. Kommunikationsmodell. Saussures strukturalism. Finns betydelse? Teckenkod.

FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning II Martin J onsson

Semantik och pragmatik hos längre yttranden. Högerhemisfärskador, subtila språkstörningar - High Level Language

Sanning och bedrägeri

Semantik och pragmatik (Serie 3)

Talhandlingsteori. Talhandlingar. Performativa yttranden. Semantikens fyrkantigt logiska syn på språket

Stödark för avsnittet Politeness

Pragmatik VT07. Inledande exempel. Dagens föreläsning. Deixis. Deixis forts. 1. Några inledande begrepp och kommentarer

Dagens innehåll. Språket, individen och samhället HT07. Sociolingvistikens utveckling. 1. Grunder i sociolingvistisk samtalsforskning

Pragmatik. Olika nivåer. Tumregler. Grice s samarbetsprinciper. Pragmatik och diskurs

Konversationell implikatur

Semantik och pragmatik

Kommunikation och normer: maximer och implikaturer

Tenta i Lingvistik 729G08 ht10 ( )

FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning I Martin J onsson

Språket, individen och samhället VT08

FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning III Martin J onsson

Pragmatik. Vad är pragmatik? Pragmatik forts. Ingen linjär processning, inga vattentäta skott. Vilka frågor svarar pragmatiken på?

Semantik och pragmatik

Introduktion till semantik. Semantik: Föreläsning 1 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet

Semantik och pragmatik

Semantik och pragmatik

Lektion 4 - tisdagen den 11 februari, Svenska för internationella studenter, kurs 1

A. MENING OCH SANNINGSVÄRDE HOS IDENTITETSPÅSTÅENDE. antag att namn A står för objekt a och namn B står för objekt b antag att a och b är distinkta

Tolkning och precisering Föreläsningsanteckningar: Lingvistik delmoment Semantik

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Rekonstruktion av argument

Datorlingvistisk grammatik

Semantik och pragmatik

Förutsättningar för pragmatisk utveckling

Engelska åk 5 höstterminen 2013

Inledande exempel. Levinson och informationsstruktur. Vad är informationsstruktur? Informationsstruktur och pragmatik

A. MENING OCH SANNINSGVÄRDE HOS IDENTITETSPÅSTÅENDE. Freges utgångspunkt: mening och meningsfullhet hos identitetspåståenden

Ta sig i kragen. En kvalitativ studie om relationen mellan samarbetsprincipen, metaforer och liknelser i samtal. Kandidatuppsats

Grundläggande begrepp inom lexikal semantik. Hanna Seppälä Uppsala universitet 1

Semantik och pragmatik (Serie 4)

SVENSKA Inplaceringstest A

TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000

Semantik och pragmatik

Beräkning av implikatur och presupposition

Moralisk oenighet bara på ytan?

Ett pragmatiskt fenomen ur två perspektiv

FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning I Martin J onsson

MATEMATIKENS SPRÅK. Avsnitt 1

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. Mål:

Grammatik för språkteknologer

Föreläsningsserie: Introduktion till språk- och litteraturvetenskap

Skäl för revideringarna är att kursplanerna tydligare ska spegla kursernas innehåll och mål.

Beräkning med ord. -hur en dator hanterar perception. Linköpings universitet Artificiell intelligens Erik Claesson

Hur svårt kan det vara? Sara Lövestam

Generellt kan vi säga att för att vi ska värdera ett argument som bra bör det uppfylla åtminstone följande kriterier:

SORG Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Catrin Ankh

FIO 02 filosofi och språk.notebook August 13, Deltagarna skall vara öppna 'open minded', lyssna och vara beredda på att omvärdera sin åsikt.

Motivet finns att beställa i följande storlekar

Hur stor är sannolikheten att någon i klassen har en katt? Hur stor är

Semantik och pragmatik

Implikatur. Pragmatik VT 06 Staffan Larsson

EN SEPTEMBER-REPRIS SFI. Hur är det idag? Får jag låna ditt busskort? Vad vill du ha, kaffe eller te? Vad vill du ha, nötter eller godis?

MBT 2012 JAG ÄR I GUDS HJÄRTA

Satssemantik. Semantik: Föreläsning 4 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet

Probabilistisk logik 2

7. Moralisk relativism

Logik: sanning, konsekvens, bevis

FTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera argumentation I

Logisk semantik I. 1 Lite om satslogik. 1.1 Konjunktioner i grammatisk bemärkelse. 1.2 Sant och falskt. 1.3 Satssymboler. 1.

Robin Stenwall Lunds universitet

Att kommunicera med personer med demenssjukdom

För dem som är på behandling Detta är en översättning av en publikation godkänd av NA-gemenskapen.

Lektion 4, måndagen den 16 september, Svenska för internationella studenter, kurs 1

Pragmatisk och narrativ utveckling

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Grundläggande semantik II

Fakta om robotar VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR. Lärarmaterial EVA MOSEGAARD AMDISEN

Lektion 4. Vägbeskrivning Norr, söder, öster, väster Verb: 4 verbgrupper Reflexiva pronomen i objekt Possessiva pronomen

Förord. Elevfacit och Test för kopiering utges till varje del av Grammatikövningar för Sfi, del 1 2.

specialpedagogik/grundskola/122_inkludering_och_delaktighet_flersprakighet

Implikatur. Implikatur. Fler exempel. Några exempel. Grice s maximer. Hur CP ska tolkas

TECKENSPRÅK FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE

Beskrivande och resonerande text. Uppgift i SV/SO inom Novus Ordo Mundi

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Utvärdering av argument

Att hantera två eller flera språk

Grammatik för språkteknologer

Djurdoktorn: Linus och Flisa

Semantik VT Introduktion. Betydelse. Dagens föreläsning. Dahllöf: Språklig betydelse - semantik och pragmatik

Visa vägen genom bedömning

Svenska GRAMMATIK ÖVNINGAR OCH SVAR

Kommentarer till bedömningsmatris för Tala Kurs D

Grammatik för språkteknologer

Seminariefrågor om vetenskapsteori för pedagogstudenter Senast uppdaterat:

Mening. Sats. Huvudsats. En mening: Jag gillar kaffe men jag gillar inte te. En mening börjar med stor bokstav och slutar med.! eller?

böckerna om monsteragenten nelly rapp: Besök gärna där författaren läser och berättar.

Ord och fraser. Vi pratar om väder. Uttal. Väder-kommentarer. Grammatik:

Engelska, år Studieplan och bedömningsgrunder i Engelska för år 7 Moment Mål innehåll Bedömningsgrund Läsa

6. Kvasirealism. Slutledningen igen:

Transkript:

Semantik och Pragmatik Inledning: Pragmatik Deixis, kontext, inferens Karin Friberg Heppin Institutionen för lingvistik och filologi Maj 2015

Lärande mål: Pragmatik Redogöra för ett urval teoretiska ansatser som förklarar hur språkliga uttrycks betydelse och/eller referens kan bero på kontexten, samt tillämpa dem i resonemang kring autentiska språkliga data.

Vad är pragmatik? I pragmatik studerar man hur språkets betydelse tolkas i kontext. Det är skillnad på uttryck och yttrande. Ett yttrande har en kontext som påverkar hur det yttrade uttrycket tolkas. Kontexten kan vara: Språklig frasen, satsen, texten där uttrycket förekommer Situationell Situationen där förekommer

Kontext Språklig kontext påverkar betydelsen Churchill är den största brittiska ledaren någonsin, han fick slut på andra världskriget. han älskade att äta gott och mycket. Situationen påverkar betydelsen - Är det inte lite kallt här? - Kan du skicka mig saltet? Vad säger personen egentligen? Hur vet du det?

Pragmatik i förhållande till semantik Både pragmatik och semantik handlar om språklig betydelse Semantiken behandlar ords och satsers konventionella språkliga betydelse Pragmatik är läran om språkets användning, hur språk används och förstås i olika kontexter Pragmatik och semantik är områden som ligger väldigt nära varandra

Betydelse och kontext Ofta inte tillräckligt att förstå den rent språkliga betydelsen av ett yttrande Många samverkande faktorer avgör hur ett yttrande konstrueras och tolkas För att förstå ett yttrande behöver vi ofta dra slutsatser (inferens) utifrån situationen, samtalsämnet, deltagarnas inbördes relationer eller bakgrundskunskap

Deixis I En typ av uttryck som kräver kunskap om den fysiska situationen är de deiktiska uttrycken. Deiktiska uttryck är utpekande och kontextberoende Jag har väntat här en stund, men nu går jag. Du kommer snart att få se dem.

Deixis II Rumsdeixis: säger något om riktning eller belägenhet i förhållande till talaren Exempel: Nära/avlägsen: här/där, hit/dit Kroppsorienterat: (åt) vänster/höger, upp(åt)/ned(åt), fram(åt)(bak(åt) Väderstreck: norr(ut), söder(ut), väster(ut), öster(ut)

Deixis III Persondeixis: säger något om samtalsdeltagarnas roller Exempel: Talaren eller grupp som inkluderar talaren: jag/mig, vi/oss Den tilltalade eller grupp som inkluderar den tilltalade: du/dig, ni/er Annan referent (som inte är talare eller tilltalad) eller grupp som varken inkluderar talaren eller den tilltalade: hon/henne, han/honom, de/dem/dom

Deixis IV Tidsdeixis: säger något om tid och tidpunkter i förhållande till talögonblicket Exempel: Nära/avlägsen tid: nu/då Adverb för mer bestämda tidsintervall: i förrgår igår idag imorgon i övermorgon Uttryck med förra och nästa: förra seklet, nästa år

Deixisorden är egocentriska jag/här/nu Persondeixis: Skillnaden talare kontra ej talare är primär Tidsdeixis: Skillnaden nu kontra då och den mellan före-nu och efter-nu är grundläggande Rumsdeixis: Talarens befintlighet är utgångspunkt

Icke-deiktisk användning av deiktiska uttryck Umeå ligger norr om Stockholm. (Absolut förhållande. Jorden är referensram.) Tandläkaren drog ut en tand på vänster sida i överkäken. (Patientens kropp är referensram)

Referens och kontext I Även andra refererande uttryck än deiktiska måste ibland tolkas med hjälp av kontext Short-hand (förkortning), när någon del av uttrycket utelämnas: En ny Läckberg är på gång. Att lära sig köra diesel kräver ett lite annat körsätt.

Referens och kontext II Synekdoke: att låta en del stå för helheten, eller helheten för en del: Många nya ansikten Sverige gör mål Metonymi: att ersätta ett uttryck med något som är associerat med det som avses: Ta till flaskan Det har Bryssel bestämt

Kunskap som kontext En talare som yttrar sig i en viss situation måste göra antagande om vad andra vet och inte vet, och anpassa sitt yttrande utifrån det. Saeed beskriver olika typer av kunskap som gör att en lyssnare ka förstå yttranden: - Kunskap som följer av den fysiska kontexten - Kunskap som följer av själva samtalet (diskurs) - Bakgrundskunskap eller gemensam kunskap

Den fysiska kontexten Kunskap som följer av att fylla i de deiktiska uttrycken: När utspelar sig samtalet? Var utspelar sig samtalet? Vilka delar i samtalet?

Samtalet som kontext - Diskurs Det som tidigare sagts i samtalet kan ange hur yttranden ska förstås: A: Jag är hungrig B: Jag med Ämnet för samtalet (discourse topic) ger tolkningsramen - Mat, sport, film, lingvistik, spel, etc.

Bakgrundskunskap som kontext Kunskap av allmän karaktär: encyklopedisk, common-sense, sociokulturell, eller bakgrundskunskap. Syftar på den kunskap en talare räknar med att andra har oberoende av den aktuella samtalssituationen. Clark (1994) skiljer mellan: - Communal common ground: Kunskap som följer av att vara medlem i en gemenskap eller grupp - Personal common ground: Kunskap som följer av personers tidigare erfarenhet av varandra

Bakgrundskunskap och flertydighet John jagade hunden John jagade hunden med pinnen John jagade hunden med det röda kopplet John jagade hunden med det vita örat

Slutledning - Inferens När lyssnaren använder kontexten för att skapa betydelse i ett visst sammanhang sker det genom inferens, slutledning. Inferens kan delas upp i olika typer: Anaforer Bridging inference Konversationsimplikatur

Anafor Ett annat slags kontextberoende. Anaforisk referens syftar tillbaka på något som tidigare nämnts Jag såg Anna på stan. Hon verkade ha bråttom. Planet var försenat, hotellet var inte färdigbyggt, det var trångt överallt. Det gjorde henne besviken.

Bridging inference Substantiv i bestämd form som syftar på referenter som inte tidigare har nämnts Jag gick in i rummet. Fönstren vette mot havet. Eva gick på promenad. Stranden var folktom.

Konversationell implikatur Talaren använder språket på ett sätt som i situationen är så effektivt som möjligt Samarbetsprincipen: Make your conversational contribution such as is required, at the stage which it occurs, by the accepted purpose or direction of the talk exchange in which you are engaged (Grice 1975:45, Logic and Conversation).

Grice konversationsmaximer Kvantitesmaximen Kvalitetsmaximen Relevansmaximen Sättsmaximen

Kvantitetsmaximen 1. Gör ditt bidrag i konversationen så informativt som krävs i situationen 2. Gör inte ditt bidrag mer informativt än vad som krävs

Kvalitetsmaximen 1. Säg inte något du tror är falskt 2. Säg inte något du inte har rimliga belägg för

Relevansmaximen 1. Gör ditt bidrag relevant i samtalet A : Ska vi bada idag. B: Det kommer snart att börja regna.

Sättsmaximen 1. Undvik otydligheter 2. Undvik tvetydighet 3. Var kortfattad 4. Var strukturerad

Att gardera sig mot maximerna Gardera sig mot maximerna Kvalitet: Såvitt jag vet, Jag kanske har fel men, Jag vet inte om det är sant men Kvantitet: Du kanske redan vet, Jag kan inte säga mer, Jag behöver kanske inte säga detta men Relevans: Å, förresten Inte för att byta ämne men Sätt: Jag vet inte om jag kan förklara detta Förstår du vad jag menar