Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat författat av Jörgen Kennemar Råvarupriserna stiger på bred front när råvaruproduktionen sviktar Swedbanks totala Råvaruprisindex exklusive energi nådde i januari 2011 en ny toppnivå, trots den kortvariga konjunkturåterhämtningen. Under de senaste tolv månaderna har indexet stigit med 37,5 % räknat i dollar där livsmedel och metaller svarar för de största prisökningarna. Förutom en växande global efterfrågan har utbudsförhållandena på flera råvarumarknader stramats åt på grund av otillräcklig produktionskapacitet och ogynnsamma väderförhållanden. Det gäller inte minst för koppar och tenn men även utbudet på livsmedelråvaror begränsas när flera länder bygger upp livsmedelslager för att motverka en ökad inhemsk inflation. En långvarig period med politisk osäkerhet i Mellanöstern ökar risken för att dagens höga råoljepris kan bli bestående. Det kommer att öka trycket på OPEC-länderna att höja oljeproduktionen även om oljelagren alltjämt är på höga nivåer. Swedbanks totala Råvaruprisindex i USD, 2005=100 250 225 200 Total index Totalt exkl energiråvaror Livsmedel Index 175 150 125 100 M etaller 75 05 06 07 08 09 10 Källa: Swedbank De globala råvarupriserna har tagit ytterligare fart under 2011 efter fjolårets starka återhämtning då Swedbanks totala råvaruprisindex steg med 22 % i dollar räknat. Positiva konjunktursignaler både från USA och i Europa samtidigt som expansionen i tillväxtekonomierna fortsätter, driver upp råvarupriserna på bred front. Den ökade efterfrågan på råvaror sker samtidigt som råvaruproduktionen har begränsats delvis på grund av ogynnsamma väderförhållanden och otillräcklig kapacitetsutbyggnad. Det har lett till att lagerstockarna har krympt snabbare än förväntat med risk för bristande tillgång för ett antal råvaror. Det är ett tydligt omslag från våren 2010 då risken för en svagare omvärldskonjunktur präglade råvarumarknaden inte minst i samband med statsskuldskrisens framväxt i EMU-länderna. I januari 2011 steg Swedbanks totala råvaruprisindex i dollar räknat med i genomsnitt 4,1% Ekonomiska sekretariatet, Swedbank AB (publ), 105 34 Stockholm, tfn 08-5859 1000 E-mail: ek.sekr@swedbank.se www.swedbank.se Ansvarig utgivare: Cecilia Hermansson, 08-5859 7720. Magnus Alvesson, 08-5859 3341, Jörgen Kennemar, 08-5859 7730
jämfört med december förra året, vilket är sjunde månaden i rad som indexet stiger. Kronförstärkningen gentemot dollarn innebar dock att råvaruprisuppgången blev mindre omfattande, en ökning med 1,5 % vilket var en tydlig inbromsning jämfört med december då råvaruprisindexet ökade med 6 %. Även räknat i euro blev den månatliga prisutvecklingen mindre framträdande, en uppgång med knappt 3 % i januari jämfört med drygt 9 procents prisökning i december och 5 % i november. På årsbasis har råvarupriserna i eurotermer ökat mer jämfört med andra valutaslag, såsom dollar och svenska kronor, varför risken för en högre framtida inflation i Eurozonen inte kan bortses, vilket också ECB varnade i samband med sitt senaste penningpolitiska beslut. Även om de globala tillväxtutsikterna har förbättrats kvarstår de statsfinansiella obalanserna både i Europa och USA, vilket skulle kunna leda till en förnyad oro på världens finansmarknader och därmed minska riskaptiten för konjunkturkänsliga råvaror. Utvecklingen i den kinesiska ekonomin och utformningen av landets ekonomiska politik för att undvika en överhettning är en annan riskfaktor som kan leda till en ökad volalitilitet på de globala råvarumarknaderna. Den globala konjunkturåterhämtningen har på kort tid dragit upp råvarupriserna på bred front och i januari 2011 var Swedbanks Råvaruprisindex exklusive energi på en högre nivå än vid den föregående toppnivån sommaren 2008. I euro har råvaruprisindexet med råge överträffat prisnivåerna för två år sedan då euron stod som starkast gentemot dollarn. Historiskt brukar råvarupriserna nå sin kulmen i slutet av en konjunkturcykel när resursutnyttjandet i världsekonomin är som högst. Det finns flera bakomliggande faktorer till den snabba råvaruprisuppgången. Framväxten av nya snabbväxande ekonomier och den pågående strukturomvandlingen ställer ökade krav på ett växande utbud av råvaror, inte minst när störningar i råvaruproduktionen inträffar. För att trygga den framtida råvaruförsörjningen kommer kraven på nyinvesteringar och produktivitetsförbättringar inom råvarusektorerna att öka. En annan faktor är den ekonomiska politikens utformning. Låga nominella räntor och centralbankernas okonventionella stimulansåtgärder skapar en växande likviditet på de globala finansmarknaderna där en större andel av kapitalet har gått till råvarurelaterade placeringar, vilket tenderar att driva upp råvarupriserna ytterligare. EU vill därför skärpa reglerna för råvaruhandeln. Livsmedelsråvaror är de råvaror som hade den största prisökningen i januari, en uppgång med 5,7 % jämfört med månaden innan. Sedan januari 2010 har indexet stigit med 32,2 % och är därmed på en högre prisnivå jämfört med den globala livsmedelskrisen under 2008. En väsentligt lägre livsmedelsproduktion i flera stora råvaruproducerande länder under fjolårets andra halvår på grund av dåligt väder driver upp priserna allt ifrån spannmål, socker, kaffe och oljeväxter. Food and Agriculture Organisation (FAO) beräknar att den globala spannmålproduktionen sjönk med 2 % under 2010 där produktionen av vete föll kraftigast med cirka 5 %. Livsmedelslagren har därför sjunkit mer än förväntat men har ännu inte nått de låga nivåer som rådde för drygt två år sedan. Den minskade tillgången på livsmedel har bidragit till att inflationen inte minst i de fattiga länderna stiger i snabb takt. Samtidigt pågår det i flera länder en betydande lageruppbyggnad, inte minst på spannmål, för att dämpa inflationstendenserna och minska risken för inhemska sociala spänningar. Det innebär dock att balansen mellan utbud och efterfrågan på världsmarknaden försämras vilket snarare leder till högre priser. Det krävs således en betydande livsmedelsproduktionsökning under 2011 för att kunna möta den växande globala efterfrågan och för att minska risken för krympande livsmedelslager. 500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 jan 05 Spannmålspriser i dollar räknat, 2000=100 Spannmålsprodukter Vete 06 Korn 07 08 09 10 11 2 (5)
Prisindexet för energiråvaror, kol och olja, steg i dollartermer med 3,5 % i januari, vilket är en något lägre prisökningstakt jämfört med i december. Kol som har haft den snabbaste prisökningen av energiråvarorna förväntas stiga ytterligare de närmaste månaderna inte minst på grund av omfattande översvämningar i Australien som är en av världens största kolproducenter. Vi bedömer att det kommer att ta flera månader innan den australienska kolproduktionen kan uppvisa full produktionskapacitet igen. Den politiska turbulensen i Tunisien och Egypten med risk för spridningseffekter till de stora oljeproducerande länderna i Mellanöstern driver upp oljepriset från redan höga nivåer med risk för att det kan äventyra den globala konjunkturåterhämtningen. Det är dock inte första gången som priset på olja stiger till följd av politiska faktorer, vilket bland annat inträffade under första och andra oljekrisen eller i samband med Iraks intåg i Kuwait 1990. Den osäkra politiska utvecklingen i Egypten gäller främst risken för leveransstörningar i Suezkanalen och den rörledning som förbinder Röda havet och Medelhavet. Uppskattningsvis är det drygt 2 miljoner fat per dag som levereras från dessa två distributionskanaler vilka utgör omkring 2,5 % av den globala oljekonsumtionen. Denna viktiga passage påverkar även andra transporter, vilket skulle väsentligt höja transportkostnaderna om fartygsleveranserna sker runt Sydafrikas sydspets istället. Det finns även en risk att den politiska turbulensen i Nordafrika kan sprida sig till den Arabiska halvön med Saudiarabien i spetsen, som dagligen producerar 8,5 miljoner fat per dag. Det skulle få kännbara effekter på det globala oljepriset. Men samtidigt förefaller det mindre sannolikt att oljetillförseln från denna oljerika region skulle påtagligt minska inte minst eftersom oljan är alltjämt är en av de viktigaste inkomstkällorna. Barrel (billions) 4.4 4.3 4.2 4.1 4.0 3.9 3.8 3.7 Råoljelager inom OECD-länderna, miljarder fat 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 Ett oljepris som i skrivande stund pendlar kring 100 dollar per fat är dock långt i från vår genomsnittliga oljeprisprognos på 87 dollar för i år. Förutom en ökad politisk oro i Mellanöstern drivs oljepriset av en ökad global efterfrågan på grund av en starkare omvärldskonjunktur men också av en kall vinter både i USA och i Europa. Den växande oljeförbrukningen har lett till sjunkande oljelager i OECD-länderna men är trots allt på historiskt höga nivåer, vilket är en bidragande förklaring till att OPEC-länderna inte förväntas höja oljeproduktionen inom kort. Nästa planerade möte är först i juni i år. De oljeproducerande länderna anser att oljeprisuppgången styrs mer av spekulation och förväntningar än om ett bristande utbud på olja varför en ökad oljeproduktion anses inte vara nödvändig. Trycket på de oljeproducerande länderna att höja produktionskvoterna kommer dock att öka om oljepriset biter sig fast på nuvarande nivåer vilket kan äventyra den globala konjunkturåterhämtningen. Vi bedömer att råoljepriset faller tillbaka från dagens höga nivåer när väl den politiska situationen i Egypten stabiliseras samtidigt som lagersituationen på oljemarknaden blir mer riktgivande på oljepriset. En längre period av politisk oro i Mellanöstern skulle däremot leda till ett väsentligt högre oljepris, sannolikt en bra bit över 100 dollar per fat. 3 (5)
USD 60000 55000 50000 45000 40000 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 Prisutvecklingen på icke-järnmetaller i USD Nickel, v-axel Zink, h-axel Koppar, h-axel 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 11000 10000 9000 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 USD I januari steg Swedbanks prisindex för ickejärnmetaller med 4,6 % i dollar räknat jämfört med december förra året. Det innebär att prisnivån har stigit med 39 % under den senaste tolv månadersperioden. Den största procentuella ökningen på årsbasis svarade nickel och koppar för medan priset på zink var lägre jämfört med i januari 2010. Prisutvecklingen på industrimetaller sker samtidigt som utbudet på metaller har begränsats inte minst på koppar och tenn där det till och med förväntas uppstå bristsituation under 2011. Det har inneburit att priset på koppar för första gången är över 10 000 dollar per ton och därmed 10 % högre jämfört med föregående toppnivå under 2008. Vi bedömer att det finns en prisökningspotential för industrimetaller under 2011 men i en avtagande takt när den globala lageruppbyggnaden klingar av och den kinesiska ekonomin växer i en måttligare takt. Det tidigare starka investeringsintresset för guld har börjat svalna av även om prisnivån alltjämt är hög, drygt 1 300 USD per troy ounce. I januari sjönk priset på guld med 2,2 % vilket tyder på en ökad riskaptit på finansmarknaden och förväntningar om en fortsatt konjunkturåterhämtning. Denna bild kan dock snabbt ändras inte minst om inflationsoron stiger vilket torde öka investeringsintresset för guld. Samtidigt råder det alltjämt stora obalanser i världsekonomin med betydande privata och offentliga skuldberg vilket kan öka efterfrågan på guld om den ekonomiska politiken fortsätter att vara expansiv som på sikt kan leda till en högre framtida inflation. Jörgen Kennemar 4 (5)
Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat författat av Jörgen Kennemar Nr 2 2012 02 11 Swedbanks Råvaruprisindex Basår 2000 i USD 11.2010 12.2010 1.2011 Totalt inkl energi 297.1 314.2 327.1 1 mån procent 3.1 5.8 4.1 12 mån procent 16.5 25.0 25.5 Totalt exkl energi 283.8 292.7 308.7 1 mån procent 1.6 3.1 5.5 12 mån procent 34.3 33.2 37.5 Industriråvaror 287.8 294.6 310.5 1 mån procent 0.6 2.3 5.4 12 mån procent 37.6 35.4 39.0 varav massa 956.9 949.8 949.0 1 mån procent -1.0-0.7-0.1 12 mån procent 23.9 19.3 16.5 Icke-järnmetaller 264.0 275.6 288.3 1 mån procent 0.1 4.4 4.6 12 mån procent 24.4 22.2 21.6 varav koppar 8469.1 9130.1 9563.7 1 mån procent 2.1 7.8 4.7 12 mån procent 26.9 31.1 29.5 varav aluminium 2332.6 2347.4 2440.2 1 mån procent -0.6 0.6 4.0 12 mån procent 19.7 7.8 9.1 varav bly 2376.1 2404.9 2600.2 1 mån procent -0.1 1.2 8.1 12 mån procent 2.9 3.5 9.8 varav zink 2291.1 2272.7 2373.9 1 mån procent -3.4-0.8 4.5 12 mån procent 4.5-3.9-2.5 varav nickel 22905.5 24055.5 25609.4 1 mån procent -3.8 5.0 6.5 12 mån procent 34.8 41.6 38.9 järnmalm och skrot 603.0 607.0 653.3 1 mån procent -0.4 0.7 7.6 12 mån procent 75.0 73.4 86.6 Energiråvaror 303.0 323.8 335.2 1 mån procent 3.7 6.8 3.5 12 mån procent 10.4 21.9 21.2 varav kol 406.7 454.7 490.5 1 mån procent 10.2 11.8 7.9 12 mån procent 38.6 48.5 34.2 varav råolja 298.3 317.8 328.1 1 mån procent 3.4 6.5 3.2 12 mån procent 9.0 20.5 20.4 Livsmedel 270.1 286.2 302.5 1 mån procent 5.2 6.0 5.7 12 mån procent 23.4 26.1 32.2 varav kaffe 173.9 183.8 196.8 1 mån procent 7.6 5.7 7.1 12 mån procent 45.3 47.0 55.1 Swedbanks Råvaruprisindex Basår 2000 i SEK 11.2010 12.2010 1.2011 Totalt inkl energi 220.3 233.6 237.1 1 mån procent 5.4 6.1 1.5 12 mån procent 14.8 19.7 17.2 Totalt exkl energi 210.4 217.6 223.8 1 mån procent 3.9 3.4 2.8 12 mån procent 32.3 27.6 28.4 Industriråvaror 213.3 219.0 225.1 1 mån procent 2.9 2.6 2.8 12 mån procent 35.6 29.7 29.9 varav massa 709.4 706.2 688.0 1 mån procent 1.2-0.5-2.6 12 mån procent 22.1 14.3 8.9 Icke-järnmetaller 195.7 204.9 209.0 1 mån procent 2.4 4.7 2.0 12 mån procent 22.6 17.0 13.6 varav koppar 6278.2 6788.0 6933.7 1 mån procent 4.4 8.1 2.1 12 mån procent 25.0 25.6 21.0 varav aluminium 1729.2 1745.2 1769.1 1 mån procent 1.7 0.9 1.4 12 mån procent 18.0 3.2 1.9 varav bly 1761.4 1788.0 1885.1 1 mån procent 2.1 1.5 5.4 12 mån procent 1.5-0.9 2.6 varav zink 1698.4 1689.7 1721.1 1 mån procent -1.2-0.5 1.9 12 mån procent 3.0-8.0-8.9 varav nickel 16979.9 17884.7 18566.8 1 mån procent -1.6 5.3 3.8 12 mån procent 32.9 35.6 29.8 järnmalm och skrot 447.0 451.3 473.6 1 mån procent 1.9 1.0 5.0 12 mån procent 72.5 66.1 74.3 Energiråvaror 224.6 240.7 243.0 1 mån procent 6.1 7.2 1.0 12 mån procent 8.8 16.8 13.2 varav kol 301.5 338.1 355.6 1 mån procent 12.6 12.1 5.2 12 mån procent 36.6 42.3 25.4 varav råolja 221.1 236.3 237.9 1 mån procent 5.7 6.8 0.7 12 mån procent 7.4 15.5 12.5 Livsmedel 200.2 212.8 219.3 1 mån procent 7.6 6.3 3.1 12 mån procent 21.6 20.8 23.5 varav kaffe 128.9 136.7 142.7 1 mån procent 10.0 6.0 4.4 12 mån procent 43.2 40.9 44.9 Swedbanks Ekonomiska sekretariat 105 34 Stockholm tfn 08-5859 7740 ek.sekr@swedbank.se www.swedbank.se Ansvarig utgivare Cecilia Hermansson, 08-5859 7720. Magnus Alvesson, 08-5859 3341 Jörgen Kennemar, 08-5859 7730 Swedbanks Månadsbrev om Råvaror och Energi ges ut som en service till våra kunder. Vi tror oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av analyser, som redovisas i publikationen. Vi kan dock inte garantera analysernas riktighet eller fullständighet och kan inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet eller bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings-)beslut även på annat underlag. Varken Swedbank eller dess anställda eller andra medarbetare skall kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av eventuella fel eller brister som redovisas i Swedbanks Månadsbrev. Ekonomiska sekretariatet, Swedbank AB (publ), 105 34 Stockholm, tfn 08-5859 1000 E-mail: ek.sekr@swedbank.se www.swedbank.se Ansvarig utgivare: Cecilia Hermansson, 08-5859 7720. Magnus Alvesson, 08-5859 3341, Jörgen Kennemar, 08-5859 7730