Documentation of Training 1 Minutes 1.1 Inledning Jenny Gode, IVL, inledde och hälsade alla välkomna och därefter följde en kort bordspresentation. 1.2 Europeisk uppförandekod för Avtal om energiprestanda Jenny berättade om projektet, däribland att uppförandekoden är uppdelad i 9 principer samt att vi idag har fått 8 signatärer av uppförandekoden. Se även bifogad PPT. Några synpunkter som dök upp: Leverantörer i Sverige följer redan dessa principer, det är inget nytt för dem. I Sverige har vi kommit långt. Kanske behövs det en uppförandekod för beställare? Ett problem är bristen på förtroende mellan leverantör och beställare. Avtal om energiprestanda har idag en negativ stämpel. Många tror att de kan göra det själva. En tanke dök upp gällande principerna. Anders på Caverion undrar om vi (beställare och leverantörer) har samma syn på vad en kostnadseffektiv besparing är, eller vad transparens avser? Det är viktigt att vi har samma synsätt annars öppnar det upp för fler komplikationer. Ebba Lindencrona, EEF, presenterade om EEF som nationell huvudman för uppförandekoden. Avtal om energiprestanda har, som konstaterats, en negativ stämpel idag, ett sätt att få till en nystart är att byta namn. Numera benämns EPC som Avtal om energiprestanda. Vidare har EEF fått finansiering föra dialog med beställare. EEF kommer hålla seminarieserier. 1.3 Status för implementering i 20 europeiska länder Jenny presenterade om statusen för implementeringen av uppförandekoden. eu.esco kommer ta över som europeisk huvudman för koden och i Sverige kommer EEF vara huvudman. Hittills har vi 174 signatärer, varav majoriteten (114) är leverantörer av energitjänster. 1
För beginners market har uppförandekoden haft en stor betydelse, nya ESCOs är väldigt intresserade av att skriva på; dels för att öka sin trovärdighet och sitt rykte och dels för att kunna använda koden gentemot potentiella kunder. Erfarenhet av implementeringen visar att uppförandekoden bidragit till att överföra knowhow till kunder och är viktig som marknadsföringsverktyg för att sälja Avtal om energiprestanda. Tankar och funderingar: Varför har Avtal om energiprestanda varit framgångsrikt i Nederländerna, vad kan vi lära oss? Kan det vara så att koden blir så välbekant att det efterfrågas i förfrågningsunderlag av beställare? 1.4 Hur mår den svenska energitjänstemarknaden? Barriärer och framgångsfaktorer nu och då? 1.4.1 Korta inspel från olika marknadsaktörer Företagen blir mer medvetna, de ser inte bara till kostnadsbesparingar utan har även börjat inse att det finns miljöfördelar. Tyvärr lider vi av de låga energipriserna, vilket medför att incitament saknas. Schneider: När jag är ute och pratar med kommuner går en stor del av tiden till att bemöta kritiken mot Avtal om energiprestanda. Det vill säga, förklara för kommunerna vad skillnaden är mellan vad de tror att Avtal om energiprestanda är och vad det faktiskt är. EEF: Det finns en frustation över att marknaden inte större, den borde vara det. Vi måste jobba med att få bort myter och fördommar om Avtal om energiprestanda. SKL: I mitten av 2000-talet var det en större diskussion om energieffektivisering. De senaste 3-4 åren diskuteras bara nyinvesteringar. Fokus ligger på nyproduktion, långsiktigt har vi inte råd med ombyggnation. Finns inte möjlighet till annan investering än nyinvestering. Caverion: Tyvärr är marknaden för Avtal om energiprestanda sönderskjuten av konsulter. Vi måste sluta skjuta sönder varandras koncept och affärsmodeller. Det finns konsulter som förlorar på att Avtal om energiprestanda växer. Vi behöver därför lyfta fram goda exempel. Företag/kommuner måste våga chansa, det krävs mod. De som har vågat (Ludvika kommun)
är de som inte haft något annat val. Genom investeringar kan man bespara kommunen pengar. 1.4.2 Vilka var barriärerna när Transparense startade och hur ser det ut nu? Resultat från enkät. Jenny presenterade om de barriärer som existerade när Transparense startade och hur det ser ut nu. Resultatet visar att marknadsutveckligen haft en svag nedgång. Bristande stöd från regeringen och minskad efterfrågan utgör de stora barriärerna. Den främsta drivkraften är ökade energipriser men även att eterfrågan ökar är viktigt. Efter lunch presenterade Haben Tekie och Susanna Roth, IVL, ett nytt projekt som IVL har tillsammans med HSB Sörmland Energitjänster och dialog för ökad energieffektivisering i bostadsrättsföreningar. Därefter fortsatte diskussionen kring drivkrafter och barriärer. Jenny sammanfattade förmiddagens diskussioner och vi fick rösta på de hinder och drivkrafter som vi anser vara de främsta för utvecklingen av energitjänster. Myter och rykten samt gör-det-själv-attityden utgör de främsta barriärerna för Avtal om energiprestanda. För att få bukt på dessa barriärer lyftes olika åtgärder upp. Goda exempel, information och kommunikation sam mervärde (underhåll, hälsa, barn) måste lyftas fram för att driva på utvecklingen av energitjänster. 1.4.3 Diskussion kring behov av fortsatta projekt och åtgärd Slutligen gjordes ett gemensamt försök att lista aktiviteter som kan främja utvecklingen av energitjänster. Goda exempel FAQ (EEF) för att avdramatisera problem - myter (långa projekt, entreprenören tar över allt, kommer det bli kallt, entreprenören tar all besparing, måste vara stort) FoU-projekt (IVL) ENEFF Projekt. - Vilka mervärden är viktigast, (arbetsmiljö, innemiljö, luft, produktivitet etc.) - Intressenter (LF, Politiker, vård och omsorg, arbetsmiljöprojekt) är viktigt att få med
- Samhällsekonomisk bedömning, vad har Avtal om energiprestanda bidragit med (mervärde) i form av exempelvis sysselsättning, kanske ska man genomföra en samhällsekonomisk analys Baslinje (FAQ) Förenklat koncept beskrivning (EEF) Kontakt med upphandlingsmyndighet (EM) Vid anteckningarna Haben Tekie Klimat & Hållbara samhällsystem
Annex 1 Invitation
Annex 2 Agenda Ca-tider 9.00 Registrering och morgonfika 9.30 Inledning och agenda Jenny Gode, IVL 9.45 Europeisk uppförandekod för Avtal om energiprestanda o o o o Implementering i Sverige IVL samt korta inlägg från svenska signatärerav uppförandekoden EEF som nationell huvudman för uppförandekoden Ebba Lindencrona, EEF Status för implementering i 19 andra europeiska länder Jenny Gode, IVL Diskussion alla 10.30 Hur mår den svenska energitjänstemarknaden? Barriärer och framgångsfaktorer nu och då 12.00 o Hur ligger den till? Korta inspel från olika marknadsaktörer o Vilka var barriärerna när Transparense startade och hur ser det ut nu? Resultat från enkät. Jenny Gode, IVL o LUNCH Energimyndighetens arbete med energitjänster Anders Pousette, Energimyndigheten 13.00 Forts. Hur mår den svenska energitjänstemarknaden? o Diskussion, exempelvis kring: Hur får vi fart på den svenska marknaden? Vad kan vi lära av Transparense-länder med gynnsam marknad, t.ex. Norge, Nederländerna och Tjeckien? 13.30 Energitjänster för bostadsrättsföreningar presentation av nytt projekt (IVL och HSB) Haben Tekie/Susanna Roth, IVL 14.00 Diskussion kring behov av fortsatta projekt och åtgärder Alla 15.00 Avslutning (fika serveras) 15.00 Referensgruppsmöte Transparense (för referensgruppsledamöter, separat agenda) Varmt välkommen den 31 augusti önskar Jenny Gode, Haben Tekie, Marie Hedberg IVL Svenska Miljöinstitutet (svensk projektpart i EU-projektet Transparense)
Annex 3 List of participants Anders Fagerkrantz Håkan Olsson Anders Pousette Kristin Jonsson Birgitta Parling Andersson Stefan Andersson Tom Lindberg Anders Tenggren Hosni Teque-Omeirat Magnus Kristiansson Ebba Lindencrona Jenny Gode Haben Tekie Susanna Roth Marie Hedberg Caverion Caverion Energimyndigheten Energimyndigheten Ludvika Kommun Ludvika Kommun Mälarenergi Mälarenergi Schneider Electric SKL EEF IVL IVL IVL IVL
Annex 4 Presentations
Annex 5 Photos