Diabetes, egenvård och livskvalitét hos äldre personer



Relevanta dokument
Diabetes, egenvård och livskvalitét hos äldre personer

Diabetes och äldre. Marie Olsen Universitetsadjunkt, Spec. SSK vård av äldre., DSSK Högskolan Dalarna. Diabetesforum 2010

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Handläggning av diabetes typ 2

Individualiserade mål för glykemisk kontroll vid typ 2-diabetes

Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken Michael Holmér

Äldres munhälsa en pusselbit för god livskvalitet

Lära när man är äldre

Sökord Hjälptext Exempel OMVÅRDNADSANAMNES

Munhälsa i hemtjänst -utföraremöte 16 sept 2016

KlinikNytt NV Skåne Sidan 1 av 5

DEPRESSION OCH DIABETES. Åke Sjöholm Professor, Överläkare

Egenmätning av blodglukos vid diabetes

Diabetes. Britt Lundahl

Bohusgården. HbA1c- mål Peter Fors Alingsås lasarett

Generella rutiner gällande diabetes och delegering vid diabetesvård inom Katrineholms kommun

Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet

Personnummer x. Vilka åtgärder ska vidtas och vem ska kontaktas, om patientens situation förändras?.ansvarig läkare ska kontaktas.

När kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast?

Definition fysisk begränsningsåtgärd

KUNSKAPSTEST Namn:. Flik 9.5. Insulingivning

Athir Tarish. Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken

10 Vad är ett bra HbA1c?

Ett omvårdnadsperspektiv på äldres mun- och tandhälsa. Helle Wijk, leg. sjuksköterska, docent Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa

Kunskapstest inför delegering

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell

Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen, Del 2 Ladokkod: VSO011 Tentamen ges för: Maryam Khanjari

Behandlingseffekter och upplevelser av insulinpumpbehandling

Diabetes mellitus. Upplägg. mellitus = latin för honung eller söt insipidus = latin för smaklös

Din rätt att må bra vid diabetes

Centrum för allmänmedicin. Centre for Family Medicine. När minnet sviktar

Diabetes och graviditet

ATT LEVA MED DIABETES

Vårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad

Definition fysisk begränsningsåtgärd

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer)

Diabetesläkemedel från MSD

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua.

Nationella programrådet för diabetes

Nordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen

Patientinformation till dig som behandlas med SYNJARDY (empagliflozin/metformin HCl) Information Om din behandling med SYNJARDY

HbA1c och blodsocker-mål (LMV 2017)

VÄGLEDNING. Checklista demens. Hemtjänst

Allmänna frågor Patienter. 6. Hur många patienter är totalt listade/tillhör er vårdcentral/mottagning?

VAD KAN JAG GÖRA FÖR ATT MINSKA RISKEN FÖR ATT UTVECKLA KOMPLIKATIONER TILL DIABETES TYP 1?

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Äldre och läkemedel LATHUND

SDF Vårmöte Karlstad 13 maj 2011

KAD-bara när det behövs

De 3 S:en vid demenssjukdom. Symtomskattning Symtomlindring Symtomprevention

Riktlinje Fotsjukvård

Standardvårdplan Fallprevention anpassad för VOF Helsingborg. Hälsohistoria. Har patient någon/några av följande diagnos/symtom:

Kommunal hemsjukvård vid diabetes - blodsockermätning

BESLUT. Datum

Munnen är en del av kroppen det är säkert

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

SOVA ELLER SÖVAS? S. Omvårdnadens betydelse för god sömnkvalitet hos personer med demenssjukdom

Utvecklingsstörning och åldrande. Monica Björkman

INFORMATION TILL DIG SOM FÅR JARDIANCE (empagliflozin)

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

Glukosmätning. vid typ 2. evidens och erfarenhet?

Patientfall. Diabetesforum 2017

Diabetesvården. kommunal hälso- och sjukvård. Cecilia Lundberg MAS, processledare läkemedelsgenomgångar regional koordinator Senior alert

Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal på vårdcentraler, äldreboenden och i kommunal hemsjukvård. Anteckningarna under

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

PKC-dagen. Multisjuklighet i palliativ fas: svåra beslut på akutsjukhus-vad är rätt vårdnivå?

Diabetes typ-2 patienter - June 2008

Läkemedel genom livet: aspekter på behandling av barn, äldre och gravida

Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska

36 Åldringsvård och hemsjukvård

Vidare se MAS riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter

6. Farmakologisk behandling vid debut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Jämförelse av kvalitetsindikatorer mellan särskilda boenden i Norsjö kommun 2013, vecka 46.

TYP 2-DIABETES Tillstötande sjukdomar vård och uppföljning

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej?


Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom.

LOKALT DEMENSVÅRDSPROGRAM SÖDERKÖPINGS KOMMUN

Kronisk sjukdom hos ungdomar

Typ 2-diabetes behandling

DIABETES KOMPLIKATIONER. Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Introduktion till diabetes mellitus. Niklas Dahrén

Återföringsdagen 27/ Sunderby Folkhögskola. Marianne Gjörup Överläkare, sektionschef Diabetes och endokrinologi Sunderby sjukhus

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Nationella Riktlinjer Diabetesvård stöd för styrning och ledning. Preliminär version

Effekt av Flash Glucose Monitoring hos personer med typ 1 diabetes

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga

Till dig som ordinerats

Diabetes typ 2 måluppfyllnad avseende HbA1c och blodtryck på Forums vårdcentral

Förebygger fall och fallskador på Medicinkliniken VIN

SBU:s sammanfattning och slutsatser

Anhöriga. - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd. Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo.

Transkript:

Diabetes, egenvård och livskvalitét hos äldre personer Marie Olsen Spec. SSK vård av äldre., DSSK, Universitetsadjunkt, Doktorand Högskolan Dalarna Diabetesdag Dalarnas Kommuner Sverige har en åldrande befolkning Prevalensen för diabetes ökar hos äldre Äldre är ofta multissjuka Riktlinjer för diabetes riktar sig inte specifikt till äldre. Marie Olsen 2 I Sverige av ca 350000 personer med Diabetes typ 2 är 50% över 65 år. Av dessa är 10-20% i de högsta åldrarna Stort mörkertal (Äldrecentrum, 2001) 2012-01-23 Marie Olsen Högskolan Dalarna 3 1

Fysiska funktionsnedsättning Kognitiv funktionsnedsättning Depression Polyfarmaci Multisjuk Geriatriskt syndrom (Volpato, Maraldi et al. 2010; Whitmer, Karter et al. 2009; Munchi, Capelson et al. 2006; Gallo, Bogner et al. 2005; Lustman, Andersson et al. 2002; Sinclair, Girling et al. 2000; Gregg, Yaffe et al. 2000 ) 2012-01-23 Marie Olsen Högskolan Dalarna 4 Kronisk smärta Fall Kognitiv funktionsnedsättning Depression Urininkontinens Malnutrition Internationella studier har påvisat att dessa syndroms förekomst ökar hos äldre personer med diabetes (Cigolle, Pearl, 2010; Inouye, Studenski, Tinetti, Kuchel, 2008; Munshi, 2008; Olson,, Norris. 2004; Munchi, Capelson et al. 2006; Gallo, Bogner et al. 2005; Lustman, Andersson et al. 2002; Sinclair, Girling et al. 2000; Gregg, Yaffe et al. 2000 ) Marie Olsen 5 ) Sjuklighet och Funktionsnedsättning Ökad hypoglykemi Minskad compliance Minskad livskvalité Kranskärlssjukdomar Hjärt-kärl sjukdomar Perifer vaskulär sjukdom Kognitiv funktions nedsättning Depression Polyfarmaci Neuropati Retinopati Nefropati Fall Sen komplikationer Diabetes Mellitus Typ 2 Urin inkontinens Geriatriskt syndrom Fysisk funktionsnedsä ttning (Munchi, 2008) 2

Demens Sämre hba1c Svårigheter att själv klara egenvården Depression Immobilitet Sämre hba1c Sämre följsamhet Falsk demens Svårigheter att vara fysisk aktiv Svårigheter att sköta egenvården, eller omöjligt te x kontroll av fötter Inkontinens Dehydrering +hyperglyckmi UVI förvärrar metabol kontroll 2012-01-23 Marie Olsen Högskolan Dalarna 7 Omvårdnad Screenas för depression Årlig kontroll: kognitiv svikt, urininkontinens, fallrisk och ihållande smärta. Kartlägga matvanor problem möjligheter Fysisk funktion ADL -IADL Socialt stöd Diabetes utbildning patienter och familj 10/14/2011 Marie Olsen Ovilja att påbörja en insulinbehandling Problem med fingerfärdigheten Nedsatt syn Äldre kan glömma doser eller ta dubbla på grund av begynnande demenssjukdom 3

Problem att förflytta sig i hemmet Cross the room ADL (n=7443) Icke diabetiker 22% Insulinbehandlade diabetiker 48% (Langa, Vijan, Hayward, ét al, 2002) 2012-01-23 Marie Olsen Högskolan Dalarna 10 Problem att handla hem varor IADL (n=7443) Icke diabetiker 17% Insulinbehandlade diabetiker 36% (Langa, Vijan, Hayward, ét al, 2002) 2012-01-23 Marie Olsen Högskolan Dalarna 11 Studier visar att äldre personer med diabetes anser sig ha otillräckliga kunskaper om egenvården och dess betydelse Multisjuklighet leder till sämre egenvård, diabetes uppfattas inte som viktigast ur patientens perspektiv utan andra samtidiga sjukdomar prioriteras högre (Bruce et al, 2003, Kotani et al, 2004; Sinclair, Armes, et al, 2010; Beverly, Wray et al. 2011). Marie Olsen 12 4

Många studier visar att äldre personer med diabetes upplever dålig livskvalitet på grund av begränsningarna att utföra fysiska aktiviteter och ADL En ökad risk för utveckling av senkomplikationer påverkar livskvaliteten negativt Studier visar att äldre personer med diabetes fokuserar på livskvaliteten istället för blodsockernivån Viktigaste målet var att klara av det dagliga livet utan att bli en börda för sina familjer (Nakano et al, 2007; Chou et al, 2005; ; Huang et al, 2005; Murata et; al, 2003; Trief et al, 2003; Murata et al, 2003; Gillibrand et al, 2001; Sinclair et al,2000;, Ragonesi et al, 1998) Marie Olsen 13 Äldre personer med diabetes uppger att de anser att kraven på egenvården är för höga och upplever att målet för fysiska aktiviteter var för högt uppsatta Många anser att hushållsarbete är tillräckligt som fysisk aktivitet Att utföra fysiska aktiviteter upplevs som ansträngande och orsakerna till det är fysiska begränsningar och senkomplikationer (Whittenmore, Déramo Melkus och Grey, 2005; Murata, Shah, Wendel, Hoffman, Adam, Bokhari, Solvas & Duckworth, 2003) 2012-01-23 Marie Olsen Högskolan Dalarna 14 Vanliga problem på äldreboenden Nutrition viktnedgång Ökad risk för infektioner Urininkontinens Trycksår och bensår Kommunikationssvårigheter Polyfarmaci Fallrisk 10/14/2011 Marie Olsen 5

Äldre personer med diabetes löper större risk att falla. I gruppen äldre med diabetes faller de med diabetes komplikationer oftare än de som inte har komplikationer. Ur denna aspekt hur ska vi tänka med nyttan och riskerna med att sänka blodsockret hos äldre? (Nelson, Dufraux, Cook, 2007; Maurer, Burcham et al. 2005 ) Marie Olsen 16 Många patienter i kommunalt boende har ett lågt HbA1C, framförallt under natten och morgonen Möjliga orsaker Äldre som flyttar tillkommunalt boende går ofta ner i vikt och blir malnutrierade Matintaget kan också komma att variera som följd av svårigheter att inta födan självständigt 2012-01-23 Marie Olsen Högskolan Dalarna 17 Brister på studier gällande patientutbildning för äldre personer med diabetes Patientutbildningarna behöver anpassas till äldres fysiska och kognitiva begränsningar. Medverkan av vårdgivare för assisterad egenvård. Är patientutbildning rätt intervention? Eller är det nått annat? Marie Olsen 18 6

Anhöriga - assisterad egenvård Flera internationella studier visar att anhöriga efterfrågar utbildning och stöd från vården Anhöriggrupper Finns ett fåtal studier om utbildning till anhöriga Anhöriga har stor inverkan på äldre personer med diabetes när det gällde förändring av kostvanorna och förbättring av egenvården (Bruce et al, 2003; Kotani et al, 2004; Abdel W. Awadalla, Ohaeri,J.U Tawfiq, Shafika, Al-Awadi, 2006; Searlea, Norman, Thompsonc & Vedharaa, 2007; Kotani et al, 2004) 2012-01-23 Marie Olsen Högskolan Dalarna 19 16 14 Timmar /vecka 14,4 h 12 10 10,4 h 10,1 h Timmar 8 6 6,1 h 4 2 0 n=6445 n=166 n=528 n=299 Ej DM KB DM TB DM IB DM (Langa, Vijan, Hayward, ét al, 2002) 2012-01-23 Marie Olsen Högskolan Dalarna 20 Kunskaper Både äldre personer med diabetes och deras anhörigas ansåg att deras kunskaper var dåliga 33 % av (n= 98) anhörig vårdare uppgav att de aldrig fått information av diabetes kunnig personal Saknar stöd från vården (Sinclair, Armes, Randhawa, Bayer 2010) 10/14/2011 Marie Olsen 7

Hemtjänsten är den personal som träffar vårdtagaren mest frekvent. Det finns dock belägg i flera studier för att kunskapen hos undersköterskor och vårdbiträden är för låg för att de ska ha möjligheten att göra medicinska bedömningar som t e x hypoglykemi. Behövs mera undervisning till ALL personal Men i synnerhet till de som har delegering (Bylund, Ström et al. 1995; Carlsson & Stattin, 1997; Ödegård och Andersson, 2006) 2012-01-23 Marie Olsen Högskolan Dalarna 22 Kunskaper vårdpersonal Vårdpersonalen upplever sin kunskap om diabetes som bristfällig - Symtom behandling åtgärder Blodsockervärden - vad som är normalvärde, höga respektive låga värden. Detta tyder på att det är svårt för vårdpersonalen att arbeta enligt de nationella riktlinjerna som fokuserar på symtomfrihet och livskvalitet 10/14/2011 Marie Olsen (Olsen, Granth, Wharen, 2011) En 80-årig kvinna med diabetes som varit förkyld i flera dagar, magsjuk och med svårighet att äta. Kvinnan hade yrsel, var irriterad och så darrig att hon inte klarar av att hålla glaset när hon drack. Frågan var vad personalen skulle ha gjort allra först när de kom hem till henne. Antal deltagare (n=1500) ca 10 % svarade att de skulle ha gett henne insulindosen dvs 150 personer Av de med delegation att ge insulin, svarade sex procent dvs 91 personer, att de skulle ha gett henne dosen (Leva med diabetes, nr 5, 2009) 2012-01-23 Marie Olsen Högskolan Dalarna 24 8

Mer forskning i området äldre med diabetes och dess komplexa omvårdnadsbehov Individuella mål där man ser till den förväntade överlevnaden hos individen Livskvalité före glykemisk kontroll??? Patient och anhörig utbildning Personal utbildning 2012-01-23 Marie Olsen Högskolan Dalarna 25 2012-01-23 Marie Olsen Högskolan Dalarna 26 9