EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel, den 19.11.2003 C (2003)4415 Ärende: Statligt stöd N 294/2003 Sverige Ändring av systemet med gröna certifikat Fru Minister, 1. FÖRFARANDE Genom en skrivelse av den 2 juli 2003, registrerad av kommissionens generalsekretariat den 7 juli 2003, anmälde Sveriges ständiga representation den ovannämnda stödordningen till kommissionen enligt artikel 88.3 i EG-fördraget. Genom en skrivelse av den 28 juli 2003 begärde kommissionen ytterligare upplysningar, som inkom genom en skrivelse av den 18 augusti 2003, registrerad den 22 augusti 2003, och en skrivelse av den 17 oktober 2003, registrerad den 22 oktober 2003. 2. BESKRIVNING AV ÅTGÄRDEN Genom anmälan ändras den befintliga stödordningen N 789/2002 Elcertifikatsystemet, som godkändes av kommissionen den 5 februari 2002 1. Enligt den stödordningen beviljas certifikat sedan den 1 maj 2003 avgiftsfritt till ägare av kraftverk som använder förnybara energikällor 2. Staten har skapat en efterfrågan på certifikat genom att ett köptvång har ålagts elkonsumenterna, som måste köpa ett visst antal certifikat per MWh el som konsumeras. Av administrativa skäl föreskriver lagen att konsumenterna skall låta sina elleverantörer köpa och hantera certifikaten. Leverantörerna skall föra över den fulla 1 EUT C 120, 22.5.2003, s. 8. 2 De stödberättigande energikällorna är enligt N789/2002 följande: vattenkraft (på vissa villkor), vindkraft, solenergi, geotermisk energi, biobränslen och vågenergi. Statsrådet Laila FREIVALDS Chef för Utrikesdepartementet Arvfurstens palats Gustav Adolfs torg 1 SE 103 23 STOCKHOLM Europeiska kommission, B-1049 Bruxelles/Wetstraat 200, B-1049 Brussel - Belgien Telefon: direktanknytning (+32-2)29.58603, växel 299.11.11. Fax: 29.61242
kostnaden på konsumenterna genom att specificera kostnaden för certifikaten och en hanteringsavgift för elräkningarna. En konsument eller leverantör som inte köper det antal certifikat som krävs skall betala böter. Erlagda böter förs in på ett statsägt konto och används till att erbjuda producenter ett garanterat pris per certifikat under de fem första åren av stödordningen (2003 2007). Det garanterade priset kan användas sådana år då certifikatpriset är mycket lågt, vilket kan inträffa under nederbördsrika år med stor produktion av vattenkraft och därmed ett stort antal certifikat på marknaden. I den anmälda stödordningen, N 294/2003, föreslås det att den befintliga stödordningen N 789/2002 utvidgas genom att torv tas med som en certifikatberättigad energikälla, om den används i kraftvärmeverk. Ändringen föreslås träda i kraft när kommissionen godkänner den och gälla tills stödordningen för elcertifikat löper ut den 30 april 2008. Syftet med ändringen är att upprätthålla torv som ett konkurrenskraftigt bränsle i kraftvärmeverk i förhållande till kol, eftersom användningen av kol orsakar mer miljöskadliga utsläpp än torv när det gäller konventionella luftförorenande ämnen. Omkring 10 50 kraftvärmeverk som använder torv för energiproduktion kommer att beviljas certifikat för den del av produktionen som gäller torvbränning. Det garanterade priset per certifikat är detsamma som i den befintliga stödordningen, dvs. 60 SEK (ca 6,62 euro) per MWh för certifikat som utfärdats 2003, och det skall minskas till noll före slutet av 2007. Enligt tabellen nedan motsvarar detta 2003 cirka 13 46 % av skillnaden mellan produktionskostnader och marknadspris. Inkomster av försäljningen av värme har dragits av från de förväntade produktionskostnaderna. Den förväntade genomsnittliga stödnivån sjunker linjärt under de fem åren. Det genomsnittliga månatliga marknadspriset på el varierade under perioden januari-juni 2003 mellan 243 och 644 SEK per MWh. Priserna har varit ovanligt höga på grund av det mycket svaga vattenflödet i Sverige, som i hög grad är beroende av vattenkraft. Det långfristiga marknadspriset väntas ligga på mellan 150 och 270 SEK per MWh. Certifikatpriset väntas vara mellan 60 och 200 SEK per MWh, och på grund av att de obligatoriska kvoterna kommer att höjas årligen och att nya investeringar krävs, väntas certifikatpriset stiga. Användningen av garantipriset kommer följaktligen att minska. Tabell 1. Andel av skillnaden mellan produktionskostnader och marknadspriset på el som omfattas av det garanterade certifikatpriset (SEK per MWh): År Produktionskostnad 3 (1) Marknadspris på el (2) Skillnad (3)=(1)-(2) Garanterat certifikatpris (4) Andel som omfattas (4):(3) 2003 400 610 150 270 130 460 60 46 13 % 2004 400 610 150 270 130 460 50 38 11 % 2005 400 610 150 270 130 460 40 31 9 % 2006 400 610 150 270 130 460 30 23 7 % 2007 400 610 150 270 130 460 20 15 4 % De svenska myndigheterna har försäkrat att alla svenska kraftvärmeverk uppfyller kriterierna för högeffektiva kraftvärmeverk enligt förslaget till Europaparlamentets och rådets 3 Eftersom torv i regel används i kombination med träbränsle, har de svenska myndigheterna inte kunnat lägga fram statistiska uppgifter om produktionskostnaderna om enbart torv används. Därför används produktionskostnaderna vid kraftvärmeverk som drivs med biobränslen som referens. Intervallet beror på skillnader i anläggningarnas storlek och i kapitalkostnader. 2
direktiv om främjande av kraftvärme på grundval av efterfrågan på nyttiggjord värme på den inre marknaden för energi 4 (nedan kallat utkastet till kraftvärmedirektiv). De svenska myndigheterna kommer att lämna in en årlig rapport gällande den delen av ordningen som utgör stöd. 3. BEDÖMNING De svenska myndigheterna har fullgjort sin skyldighet enligt artikel 88.3 i EG-fördraget genom att anmäla stödordningen innan den genomförs. Åtgärden består av två delar, de avgiftsfria certifikaten och det garanterade priset. Att de svenska myndigheterna ger de elproducenter som använder torv i sina kraftvärmeverk en extrainkomst genom försäljningen av certifikat på marknaden utgör en fördel för dem. Kommissionen har dock redan tidigare fastställt att det inte innebär någon förlust av statliga medel att erbjuda producenter avgiftsfria certifikat, eftersom certifikaten endast är ett bevis på att stödberättigande el har producerats 5. Kommissionen anser därför att den fördel som ges till producenter av stödberättigande el genom försäljningen av certifikat på marknaden inte utgör statligt stöd. Det garanterade certifikatpris som staten erbjuder under de fem första åren av stödordningen har samma effekt för producenter när det gäller fördelar och förbättrad konkurrenskraft som försäljningen av certifikat. I detta fall härrör resurserna dock från de böter som betalas av konsumenter och leverantörer som inte har fyllt sina obligatoriska kvoter. Dessa har placerats på ett särskilt statligt konto, som måste anses motsvara en fond och därför skall betraktas som statliga medel enligt gällande rättspraxis 6. Kommissionen anser följaktligen att det garanterade priset, som står till buds som ett alternativ för dem som producerar el med förnybara energikällor eller med torv vid kraftvärmeverk, utgör statligt stöd till sådana producenter när det används. Kommissionen har bedömt stödets förenlighet med den gemensamma marknaden enligt artikel 87.3 c i EG-fördraget, med hänvisning till avsnitt E.3.4 i gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till skydd för miljön 7 (hädanefter kallade miljöstödsriktlinjerna ). Det bör noteras att torv inte utgör en förnybar energikälla och att detta beslut därför är begränsat till torv som används i godkända kraftvärmeverk. Avsnitt E.3.4 av miljöstödsriktlinjerna handlar uttryckligen om driftsstöd till kraftvärmeproduktion, som av miljöskäl prioriteras av gemenskapen. Miljöstödsriktlinjerna är emellertid tillämpliga på kraftvärmeverk endast om det kan påvisas att åtgärden gynnar miljön därför att verkningsgraden 8 är ovanligt hög, därför att energiåtgången kan minska eller därför att tillverkningsprocessen påverkar miljön mindre (punkt 31 i miljöstödsriktlinjerna). I detta sammanhang har de svenska myndigheterna bekräftat att samtliga kraftvärmeverk, som kom- 4 KOM (2002)415 2002/0185, som ändrades genom KOM(2003)416. 5 Se exempelvis statligt stöd N 789/2002 Sverige Gröna certifikat, EUT C 120, 22.5.2003, s. 8 och statligt stöd N 504/2002 Förenade kungariket Skyldighet att använda förnybar energi och kapitaltillskott till teknik för förnybara energikällor, EGT C 30, 2.2.2002, s. 15. 6 EG-domstolens dom av den 2 juli 1974 i mål C-173/73 Italien mot kommissionen, Rec. 1974, s. 709, och EG-domstolens dom av den 22 mars 1997 i mål C-78/76, Steinike mot Tyskland, Rec. 1977, s. 595. 7 EGT C 37, 3.2.2001, s. 3. 8 Med verkningsrad avses den mängd primär energi som används för alstring av sekundär energi och den mängd sekundär energi som faktiskt alstras. 3
mer att beviljas stöd, uppfyller kriterierna för högeffektiva kraftvärmeverk enligt förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om främjande av kraftvärme på grundval av efterfrågan på nyttiggjord värme på den inre marknaden för energi 9, i vars bilagor I-III begreppet högeffektiv värmekraftgenerering definieras. Kommissionen anser därför att de berörda kraftvärmeverken uppfyller kriteriet avseende ovanligt hög verkningsgrad, som ställs i punkt 31 av miljöstödsriktlinjerna. Dessutom har användningen av torv i kombination med andra bränslen inom energiproduktionen tekniska fördelar i fråga om förbränning. Torv används oftast i kombination med andra bränslen, exempelvis trä. En torvblandning på 5 30 % minskar exempelvis de tekniska förbränningsproblem (slaggning, sintring, korrosion, osv) som uppstår vid energiproduktion med träbränsle. Användningen av torv i kraftvärmeverk främjar således användningen av träbränslen, som anses mindre skadliga för miljön. Slutligen har man i stora svenska kraftvärmeverk där torv används för energiproduktion noterat besparingar av primärenergi på 21 30 %. Kriterierna avseende minskad energiåtgång och mindre påverkan av tillverkningsprocessen på miljön är därför också uppfyllda. Kommissionen anser därför att kriterierna i avsnitt E.3.4, med hänvisning till punkt 31 i miljöstödsriktlinjerna, uppfylls. Om kostnaderna för att producera elkraft i kraftvärmeverk överstiger marknadspriset, kan stöd beviljas företag som distribuerar elkraft och värme till allmänheten i enlighet med punkterna 58 65 i miljöstödsriktlinjerna. Enligt punkterna 66 och 67 kan medlemsstaterna bevilja driftsstöd till godkända kraftvärmeverk enligt de allmänna regler i punkterna 45 och 46 som styr sådant stöd (alternativ 4). Kommissionen anser att det anmälda stödet uppfyller de allmänna villkoren av följande skäl: Enligt de svenska myndigheterna är stödet till elproduktion i kraftvärmeverk som använder torv, främst i kombination med andra bränslen, nödvändigt för att hindra att användningen av kol ökar i kraftvärmeverken. Dessutom har de svenska myndigheterna visat att även med ett relativt högt beräknat marknadspris på el och med det högsta garanterade priset för certifikat, kommer producenterna inte att överkompenseras i förhållande till sina merkostnader för produktionen efter avdrag för inkomsterna av värmeförsäljningen (punkt 43 i riktlinjerna tillsammans med punkterna 66 och 67). Det garanterade priset täcker högst 46 % av merkostnaderna under det första året. Dessutom sänks den genomsnittliga stödnivån linjärt under en period på fem år och stämmer därför överens med artikel 45 i riktlinjerna. 4. SLUTSATS Kommissionen har därför beslutat att åtgärden delvis inte utgör stöd, och delvis utgör stöd som är förenligt med artikel 87.3 c i EG-fördraget eftersom det uppfyller villkoren i gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till skydd för miljön. Den svenska regeringen påminns om att den årligen skall lämna in en rapport till kommissionen om hur stödet genomförs. Om denna skrivelse innehåller konfidentiella uppgifter som inte bör spridas till tredje part uppmanas Ni att informera kommissionen om detta inom 15 arbetsdagar räknat från dagen för mottagandet av denna skrivelse. Om kommissionen inte har mottagit en motiverad begäran inom den föreskrivna fristen, kommer den att anse att Ni lämnat Ert 9 KOM (2002)415 2002/0185, som ändrades genom KOM(2003)416. 4
samtycke till att denna skrivelse kommuniceras i sin helhet till tredje part och offentliggörs på det språk som är giltigt på följande webbadress: http://europa.eu.int/comm/secretariat_general/sgb/state_aids/. Er begäran skall sändas med rekommenderat brev eller fax till: Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för konkurrens Registreringsenheten för statligt stöd B-1049 Bryssel Faxnr: (32-2) 296 12 42 Högaktningsfullt, På kommissionens vägnar Mario MONTI Ledamot av kommissionen 5