9 3/14 FACKTIDNINGEN FÖR DIG SOM ARBETAR INOM SKATTEVERKET SU KONFERENS Verksamhet Framtidsbild 2015 2019 ST inom Skatteverket Teknik Organisation Personal 2015 2016 2017 2018 2019 Omvärld: Genomslag ny regering 15 Omvärld: Presidentval i USA16 Omvärld: Höjd pensionsålder 17 Omvärld: Riksdagsval 18 2020 Majoriteten av företag lämnar Automatiserad ärendehantering Bokföringssystem skickar automatiskt elektronisk information ring från polisen näringsverksamhet Övertagande av passhante Schablonbeskattning viss redovisning elektroniskt Utökning av momsplikt i ideella Effektivare revisionsverksamhet sektorn KUPP till SKV Automatiska rättelsebeslut Konceptkontor fullt utbyggt Ny processförarroll Diarieföring i taxeringen sker Budget i balans Register över utl arbetstagare (från AMV) hantering av värdepapper Förändrad kontrolluppgifts Moms vid import handläggs endast i Tina Mina fullmakter av SKV Central skanning Löpande taxering Öppna tjänster Standardiserad momsdeklaration Ett beslut ett besked (taxering) EU Ökad samverkan med Migrationsverket Förbättrad kompetensöverföring Centralt löneavtal Kompetensväxling mängd 1hantering minskar Ändringar i pensionssystemet Fler individuella överenskommel Varierande och mer jämt fördelade Balans mellan arbete och fritid 16 17 18 2020 Visstidsanställningar minskar Fler kanaler för facklig information Fler företagsbesök Förtroende i lönepolitiken Lönepolitiken ifrågasätts Möjlighet till delpension till 67 års ser inom arbetsuppgifter under året Attraktiv arbetsplats Nytt statligt pensionsavtal ålder Kollektivavtalet Ny lokalpolicy, fler egna rum Barnomsorg och annan personalservice på arbetet Samverkansavtal på HK nivå Uttag av tjänstepension höjs till Högre krav på inflytande, variation Problem: tidigast 62 år En riktålder för pension införs och löneutveckling Teknikutveckling kräver 7 timmars arbetsdag införs Sjuktalen ökar stor utbildningsinsats Problem: Färre antal anställda genom effektiviseringar Färre antal anställda genom effektiviseringar Färre antal anställda genom effektiviseringar Färre antal anställda genom effektiviseringar 15 16 17 18 2020 Virtuella möten utvecklas Hållbar utveckling Verksamhetsnära förändringsarbete Individanpassat arbete med ökat Processtyrning regioner 24 timmarsmyndighet Decentralisering både internt o externt Ökad geografisk närvaro Teamarbete utvecklas Bättre ledning/styrning Ledarskap i mellanrum förtroende försvinner? Strategi för framtida kundmötet Ökade möjligheter till byte av verkmuner Virtuella skattekontor SBE på färre orter Servicecenter i småkom Omorganisation Byte ordf.poster ST inom samhetsort Skatteverket Mini one stop shop (MOSS) 15 16 17 18 2020 Gemensamt ärendehanteringssystem mellan myndigheter Folkbokföringsförnyelse surfplattor Ökad digital samverkan 98 systemen ersätts Alla har dockningsbara Automatiskt utbyte av uppgifter inom EU Adobe används för all Min ärendeöversikt Enhetligt gränssnitt TURbo ersätter Safir blanketthantering Min sida Månadsuppgiftslämnande CT avvecklas Digit kontrolluppgifter Bouppteckning i BUSTER FINA Nytt operativsystem Kompetensflykt pga otydliga utvecklingsvägar som även medför sämre löneutveckling och arbetsmiljö Punktskatter handläggs bara i ett system kompetensöverföring Behov av kompetensöverföring Behov av kompetensöverföring Behov av kompetensöver- 3/14 Hur ser arbetet på Skatteverket ut de närmaste fem åren. Riv ut framtidsbilden och spara den.
ORDFÖRANDEN HAR ORDET Om vi ska orka arbeta längre än till 65 års ålder så behövs nog en generell arbetstidsförkortning. Utvecklingen gav oss längre arbetstid istället för kortare I det här numret har vi med ST inom Skatteverkets framtidsbild. Här speglar vi den framtid som är känd men också sådant som vi vill ska hända. 7- timmars arbetsdag är en sådan fråga som vi anser skulle underlätta för oss alla att få ihop det berömda livspusslet, balansen mellan arbete och fritid. I dag tar arbetet en stor del av vår vardag. Många är ständigt uppkopplade och läser arbetsmail vid alla tidpunkter på dygnet. Många har även fått längre resor till arbetet när kontor har lagts ned och verksamhet har flyttats. Vi ser att sjukfrånvaron ökar på Skatteverket. En generell arbetstidsförkortning till 35 timmar i veckan kan underlätta för medarbetarna att få mer tid över varje dag eller förlänga arbetet i fyra dagar och få en extra ledig dag i veckan. Redan på 1970-talet kom krav på 6-timmars arbetsdag. Över 40 år har gått och fortfarande arbetar vi ca 40 timmar i veckan och många mer än det, fast obetalt. Om vi ska orka arbeta längre än till 65/67-års ålder så behövs nog en generell arbetstidsförkortning. Vid ST:s kongress 2012 fanns två motioner om förkortad arbetstid och kongressen beslutade att ST aktivt ska driva kravet på en lagstadgad arbetstidsförkortning och att denna process skulle starta snarast. Men tyvärr har denna fråga inte drivits aktivt av ST ännu. Men jag anser att det är hög tid att väcka upp frågan inte minst för att minska risken för stressrelaterade sjukdomar, som då också kan medföra en besparing för samhället. Så vår förhoppning är att en arbetstidsförkortning med en timme i veckan införs senast år 2019. innehåll 2 Ledare 3 ST-seminarium i Almedalen Skatteverket var det goda exemplet när man vid ett seminarium diskuterade hur man vinner medborgarnas förtroende. 5 ST-ombud mötte SU ST i Östra regionen samlade i september arbetsplatsombuden på SU till en två dagars konferens i Solna. 7 Framtidsbilden Framtidsbilden är framtagen tillsammans med ST:s avdelningsstyrelse och är delvis en beskrivning av den kända verkligheten för fem år framåt. 11 Avdelningsstyrelsemöte i Örebro ST på Skatteverket hann med både styrelsemöte och ett frukostmöte för medlemmarna när de gästade Örebro. 12 Tar konsulterna över viktiga beslut? NSO samlades i Tällberg och pratade bland annat om risker när besluten underbyggs av konsulter. 13 Karin Gunnarsson blir pensionär 16 Skatteyrket gästar Karlskrona Skattekontoret i Karlskrona inhyser även SU och Servicekontor. Omslagsbild. Shutterstock Ing-Marie Sandin Ordförande ST inom Skatteverket ÅRGÅNG 18 Utges av Fackförbundet ST inom Skatteverket, Box 5308, 102 47 Stockholm www.st.org Ansvarig utgivare Ing-Marie Sandin, ing-marie.sandin@skatteverket.se, telefon 010-5741476, 0709-352457 Redaktion Lars-Göran Fridlund, lars-goran.fridlund@skatteverket.se, telefon 010-576 06 46, 070-3771552 Lena Berntson, lena.berntson@skatteverket.se, telefon 010-5779161, 070-6693709 Linda Englund, linda.englund@skatteverket.se, telefon 010-5762439, 070-2579559 Layout Winform AB Tryck Rolf Tryckeri AB, Skövde Upplaga 11.800 exemplar, ISSN 1102-0784 Tidningen är öppen för alla i Skatteverket. Ditt bidrag ska vara i wordformat och undertecknat med ditt namn. Skriver du under signatur måste du ändå uppge ditt namn för ansvarig utgivare. ST förbehåller sig rätten till text- och bildmaterial. Vi förbehåller oss rätten att stryka ner inkomna bidrag. Tidningen får fritt citeras med angivande av källa. 2 3/14
ALMEDALEN Så vinner en myndighet medborgarnas förtroende Ja så löd rubriken till ett seminarium som ST anordnade under årets Almedalsvecka. Lennart Wittberg som arbetar som verksamhetsutvecklare på Skatteverket började med att ge oss en tillbakablick i hur verket gått från att vara fruktad skattefogde till en modern servicemyndighet. Han menar att det hela startade när det blev stora rubriker i kvällspressen om att Ingmar Bergman har lämnat Sverige! Alla sina tillgångar lämnar han kvar i landet till riksskatteverkets förfogande. Detta var år 1976 och tidigare samma år hade Astrid Lindgren skrivit den satiriska sagan Pomperipossa som kom till då hon upptäckt att hon betalade 102 procent i skatt. Dessa båda händelser var något som gjorde att många såg Skatteverket som något dåligt eftersom de gav sig på våra främsta kulturprofiler. Det blev också startskottet på det arbete som pågått och pågår inom Skatteverket för att vi som myndighet ska få bättre förtroende från medborgarna. Detta anser Lennart Wittberg har skett genom att vi har varit uthålliga under en lång tid och att arbetet har skett inom myndigheten, dvs. vi har inte tagit hjälp av externa konsulter. År 2006 genomfördes filmade intervjuer bland småföretagare som fick berätta om hur de upplevde kontakten med Skatteverket. Detta gav en bra bild över deras förtroende. Det visade sig att ca 70 % hade förtroende för Skatteverket. Vid en senare mätning som gjordes 2012 hade denna siffra ökat till 85 %. Lennart säger också att vi inte har sett bemötandet och förtroendet som ett eget spår utan som en del av den vanliga verksamheten. Vi har gått från enbart kontroll på 1970-talet till service, rätt från början och en väl fungerande e-väg och många elektroniska lösningar på 2010-talet. Detta syns även i de medborgarundersökningar som görs med jämna mellanrum. STs förbundsordförande Britta Leijon menar att förtroende och tillit till våra myndigheter är otroligt viktigt och det främst av två skäl. Det ena är Sverige som demokrati- och välfärdsnation. Det andra är för att det sker på ett rättsäkert och öppet sätt. Det är viktigt att vi har ett öppet klimat och att medborgarna kan lita på att det fattas korrekta och rättssäkra beslut men även internt, dvs. att det är bra villkor i arbetslivet och att det speglas av delaktighet och insyn i verksamheten. Mikael Sjöberg som är relativt nytillträdd generaldirektör på Arbetsförmedlingen menar att en av anledningarna till det dåliga förtroendet för Arbetsförmedlingen beror till viss del på eftersatt verksamhetsutveckling. Det har inte hänt särskilt mycket på den fronten de senaste sju åren. De brottas med höga sjukskrivningar och lågt förtroendet både internt och externt. Han menar ändå att den starkaste resursen är medarbetarna och de kommer att arbeta mycket med förändringsarbete under hösten men varnar för att det kommer att ta tid. Mikael anser att för att bli en modern och effektiv myndighet tar det bortåt sju år att genomföra. Myndigheterna har olika förutsättningar i form av olika regleringsbrev och uppdrag från riksdag och regering. Därför är valet i höst väldigt viktigt för vilken färdriktning de ska ta. Detta instämmer överdirektör Helena Dyrssen foto LINDA ENGLUND Britta Lejon (förbundsordförande ST, Helena Dyrssen (överdirektör Skatteverket) och Mikael Sjöberg (generaldirektör Arbetsförmedlingen). 3/14 3
ALMEDALEN i och säger att Skatteverket har ett relativt kort regleringsbrev jämfört med Arbetsförmedlingen vilket även påverkar inriktningen och verksamheten. Hon är även stolt och glad över att Skatteverket har så gott förtroende trots den verksamhet vi bedriver. Detta uttryckte Helena i ledarvinkeln på intranätet i mitten på augusti så här: Egentligen är det underligt och ologiskt att den som tar in skatt är populär medan den som hjälper arbetslösa med jobb eller utbildning och arbetsgivare att rekrytera har dåligt rykte. Mikael menar att det är lätt att ta fram förslag som politiker, utan att förstå och ta ansvar för hur det påverkar myndigheterna. Hur påverkar resurserna och anslagstilldelningen förtroendet för en myndighet? Han säger också att det kan medföra en krismedvetenhet om man hela tiden ska rodda runt i verksamheten. LINDA ENGLUND Förtroendet för Skatteverket ökar Ingemar Hansson och Helena Dyrssen har i ledarvinklar berättat att nästan 80 procent av företagarna har förtroende för Skatteverket och att hela 97 procent anser att de får ett bra bemötande av Skatteverkets anställda. Det är siffror som onekligen ger råg i ryggen och en grund för fortsatta framgångar. Andra myndigheter har en uppförsbacke att jobba i. Inte minst Arbetsförmedlingen som tillsammans med Skatteverket deltog i ett av ST arrangerat seminarium under Almedalsveckan med fokus på just förtroende hos allmänheten. Helena Dyrssen tillsammans med Lennart Wittberg representerade Skatteverket. Helena har i sin ledarvinkel funderat över logiken i att en myndighet som klämmer folk med skatteuttag får ett högre förtroende än en myndighet som hjälper arbetslösa att hitta ett jobb. Det verkar inte spela någon roll om skatterna höjs, vårt förtroende ökar ändå. Tidningen Skatteyrket kan konstatera att det inte torde finnas ett samband mellan å ena sidan skattetrycket å andra sidan förtroendet för Skatteverket. Även Grönköpings skattechef Elon Ramstedt tycks ha detta faktum i åtanke när det nu vankas skattehöjningar i Grönköping. UR GRÖNKÖPINGS VECKOBLAD MARS SKATTECHOCK Å BANE Njutningar punktbeskattas! Hr skattechefen Elon Ramstedt har nu tröttnat på skattesänkningar och återgår till sitt naturliga beteende med skattehöjningar. Som uppvärmning inför mera rejäla tag som höjningar av kommunalskatten inleder hr R. med punktskattehöjningar å mera lustfyllda företeelser som spr-t, snusning, romanser o dyl. De senaste årens skattesänkningar voro ett misstag, medger nu hr skattchefen Ramstedt och tillstår, att han gav vika för en billig längtan efter skattebetalarnas kärlek. Nu skall här skattehöjas, så att Kommunen får råd med en prima åldringsvård, dekreterar hr R (som själv står inför pensionering om några år) och försäkrar, att aldrig någonsin komma några skatter att sänkas i den här kommunen. Först skall spr-tskatten upp ordentligt, fortsätter hr R.; hörde näml. i Systemkön häromdagen någon-trol. Hr f. förrädaren Hildor Peterzon säga att br-nnvinet kan aldrig komma upp i sitt rätta värde, så då är det ju bara att höja på. Över huvud taget är det god skattepsykologi att lägga skatt å allt som är lustfyllt, förklarar den erfarne gamle taxeringsmästaren. Folk blir inte lika arga då, som när man tar av deras tjänsteinkomst eller aktieutdelning. Tvärtom, om spr-ten eller sn-set blir dyrare, förlänas de en lyxkaraktär och njutningen blir än förhöjdare. Skattefri kärlek? En lustfylld skattebas, som hittills undgått skattemyndigheterna, är kärleken. Och här är det bråttom, understryker hr sk.ch. R., ty nu till våren förestår ju den sedvanliga förlovningsvågen, och då gäller det att hinna före med skatt å förlovningsringar och kanske också med reklamskatt å förlovningsannonser. Sådana skatter komma att tillföra kommunkassan miljoner, ha våra experter räknat ut. Dock har förlovningsskatten redan rönt mothugg, inte från älskande par som stå i begrepp att förlova sig, de har tankarna åt annat håll, men väl från Kgl. Lagrådet i Stockholm. Mena näml. justitierådet därstädes, att Rom fördraget får anses omfatta även fri kärlek, inte blott fria kapitalrörelser o.dyl., varför en skatt härå skulle utgöra ett otillåtet kärlekshinder. Dessutom måste en konsekvensanalys göras, mena justitierådet, ex.vis huruvida fästmö & -man skola sampunktbeskattas eller ej, samt om skatten skall restitueras eller ej i händelse av uppslagen förlovning. 4 3/14
SU-MÖTE Konferens för ST:s fackliga ombud på skatteupplysningen "Det är viktigt att en gång per år få träffas personligt" ST i Östra regionen samlade i september arbetsplatsombuden på SU till en tvådagars konferens i Solna. Avsikten med konferensen var att diskutera verksamheten inom SU och förmedla det som medarbetarna anser behöver förbättras. text och foto Kerstin Nilsson Den första dagen ägnades åt diskussion och förberedelse av frågor till regionchef Andreas Elvén och SU-chefen Christian Hagen som deltog under den andra dagen. Frågorna handlade om allt från hur arbetet fungerar idag med schemaläggning, arbetstider, kundtid, e-post, uppföljning och koncentration av arbetsuppgifter, till nya arbetsuppgifter och ny teknik. Även arbetsmiljö och stress diskuterades ingående. Den andra dagen inleddes med att Andreas och Christian presenterade sig och talade om hur de såg på sina uppdrag som chefer och på SU:s verksamhet. Vi tog upp alla våra frågor och det blev en livlig diskussion om verksamheten på SU. Andreas och Christian svarade på många frågor men en del svar bad de att få återkomma med. Mot slutet av dagen överlämnade vi våra förslag till förbättringar och åtgärder. Ett förslag var ett ändrat schema, 6 timmar i telefon och 2 timmar förtroendearbetstid som används till inläsning, sektionsmöte, friskvård, gemensamma aktiviteter m.m. Det blev två mycket intressanta och givande dagar och alla som deltog var mycket nöjda med konferensen. Det är viktigt att åtminstone en gång per år få träffas personligt vilket även förbättrar de virtuella möten som vi har under året. 3/14 5
SU-MÖTE Reflektioner från konferensen med fackliga ombud på SU För min och Christian Hagens del var det ett mycket bra tillfälle att få träffa STs ombud från våra olika orter där skatteupplysningen är lokaliserad. Det är uppenbart att vi har samma ambitioner uttryckt i att vi vill åstadkomma den allra bästa verksamheten ur ett kundperspektiv samtidigt som vi gör det i en verksamhet där våra medarbetare känner stor meningsfullhet, motivation och arbetsglädje. Vi har en stor utmaning att fortsätta utveckla skatteupplysningens verksamhet och flera utvecklingsinsatser har startats upp bl. a utifrån den målbild som kalllas Kundmötet 2020. I det korta perspektivet kommer vi under hösten göra en omfattande genomlysning av verksamheten med stöd av företaget BRIGHT. Analysen tar fasta på såväl medborgarnas uppfattning om vår service som den upplevda känslan hos våra medarbetare inom skatteupplysningen. Analysen som också kommer innehålla nyckeltal utifrån uppföljningsdata kommer visa på möjligheterna och potentialen till att kunna skapa en ännu bättre verksamhet. Vid sidan om BRIGHT-analysen har Christian också fått ett uppdrag av mig att ta fram en handlingsplan för att ge oss bättre förutsättningar för att öka tillgängligheten i telefonin. En viktig del i det är införandet av ett leveransansvar för varje kontor i syfte att tydliggöra uppdraget för varje del av skatteupplysningen. Mötet med STs ombud var mycket positivt och fokuserat på att vilja bidra med tankar om förbättringar och identifiering av möjligheter. Ett gott exempel på hur jag vill att samverkan mellan personalorganisationer och arbetsgivaren ska fungera, där verksamhetsfrågor och arbetsmiljöperspektivet är integrerade. Flera av de förutsättningar som skatteupplysningen ges idag behöver studeras närmare. Det handlar om allt från planering, uppföljning och styrning till organisering av arbetet, organisation, kompetens och kommunikation. Den analys vi gör tillsammans med BRIGHT kommer ge oss mer fakta om dessa delar i kombination med den kunskap de besök ger som Christian och jag gör under hösten inom varje skatteupplysningskontor. Utifrån min och övriga chefers roll, att ansvara för att ge verksamheten rätt förutsättningar, är kunskap om verksamheten centralt. Lyckas vi med att utveckla förutsättningarna är jag övertygad om att våra duktiga medarbetare kan ge våra kunder en ännu bättre service. Med det menar jag att orsaken till att vi inte lyckas leva upp till den tillgänglighet och tid för våra kunder i mångt och mycket ligger i förutsättningarna och inte hos den enskilde medarbetaren. När medarbetaren väl sitter i mötet med våra kunder är det tydligt att vi håller en hög kvalitet och är mycket effektiva. Andreas Elvén Regionsskattechef Christian Hagen. Andreas Elvén. 6 3/14
Framtidsbild från ST inom Skatteverket Framtidsbilden är framtagen tillsammans med ST:s avdelningsstyrelse och är delvis en beskrivning av den kända verkligheten. Där tar vi hänsyn till kända och förväntade förändringar men även en del kvalificerade gissningar med en omvärldsanalys i botten. För tydlighetens skull har vi gjort ett urval. Framtidsbilden är ett planeringsverktyg för såväl fackliga förtroendemän som för verksamhetens VP-arbete. Den är också tänkt att ge en samlad bild av Skatteverkets utveckling på fyra års sikt. Att kunna se utvecklingsmöjligheter i förändrade yrkesroller var grundmotivet till att ST skapade den första framtidsbilden år 1992. Det är alltså mer än 20 år sedan den första framtidsbilden arbetades fram! Avdelningsstyrelsens vilja med framtidsbilden är att ge en bra grund för att fackligt möta framtiden inom Skatteverket. Vi vill också ge dig som medarbetare möjlighet att hitta vägar för din kompetensutveckling. ETT LEVANDE MATERIAL Framtidsbilden ska vara ett levande material eftersom omvärlden och tekniken rusar fram. Den är ett led i ST:s fortsatta arbete med att möta framtida teknik, nya yrkesroller, arbetssätt och organisation. Vår förhoppning är att du som läsare ska ha nytta av informationen, för att på hemmaplan få en bild om vad som är på gång. Du har då förhoppningsvis lättare att ställa om till nya utmaningar och vara mer förberedd när det blir aktuellt. Vi som medarbetare står ständigt inför förändringar och det är då viktigt att tänka på att Skatteverkets effektiviseringar inte går ut över medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa. ST analyserar vilka konsekvenser dessa förändringar får för medarbetarna men också för att lägga upp den fackliga strategin med stöd av framtidsbilden. Antalet anställda på myndigheten kommer att minska kommande år på grund av effekthemtagningar som beror på mer automatiska flöden, t ex. e-vägen. Detta medför att man inte ersättningsrekryterar i lika stor omfattning och därför har vi lagt in det som en streamer som sträcker sig över flera år. Vi har också valt att lägga in en streamer om att det finns behov av kompetensöverföring eftersom det varit bristfälligt under en längre tid. MEDLEMSDEBATT Det är viktigt att du som medlem får möjlighet att ta till dig framtidsbilden i sin helhet. Till din hjälp har vi lagt in kommentarer till flertalet av bilderna då de ibland är kortfattade och kanske inte alltid lätta att förstå. Har du funderingar eller saknar något så hör av dig så kan vi komma med ett förtydligande. ST vill gärna ha en öppen debatt om konsekvenser och andra funderingar. Använd vårt samarbetsrum ST-skatt medlem riks eller tidningen Skatteyrket till att föra ut din åsikt om vår framtida förvaltning! Vi har som alltid högt i tak. Välkommen med ditt bidrag! Lite historik Linda Englund Nils-Owe Nilsson Kennet Mattsson Hösten 1991 tog ST de första samlade stegen mot en framtidsbild. I ST-SKATT:s tidning Skatteyrket nr 2 1992 presenterade ST-SKATT sin första Framtidsbild för åren 1992 till 1995. Vi konstaterade då att Framtidsbilden var ett i högsta grad levande material. Var gång ST inom Skatteverket har bearbetat bilden sedan våren 1992 har förskjutningar och förändringar uppträtt. Nu är det dags att presentera en ny Framtidsbild för åren 2015 till 2019 och framåt. FRAMTIDSBILD 2015 2019 (riv ut och spara) Vad betyder de olika delarna i Framtidsbilden? Fyra grundbegrepp Bilden är indelad efter de fyra begreppen Verksamhet, Personal, Organisation och Teknik. Dessa begrepp är styrande för ST:s helhetssyn på förändringsarbetet inom Skatteverket. En förändring inom ett område får även återverkningar i de övriga tre. Indelning i genomförandeår Vi har delat in bilden i åren 2015 till 2018 samt 2019 och framåt. Händelser som skrivits in i bilden, är upptagna på det år då ST tror att förändringen slagit igenom fullt ut. Moln på framtidshimlen Det finns markerat en del moln. I dessa har vi beskrivit olika former av problem och öppna frågor som dykt upp i diskussionen. Personalkonsekvenser I några rutor har vi satt in beteckningen. De ska utläsas som PersonalKonsekvenser. Vi menar att dessa händelser medför personalkonsekvenser i samband med genomförandet. Vår definition är då strikt att personalen alternativt resurserna kommer att öka eller minska. ST har inte gjort några mer exakta beräkningar av dessa personalkonsekvenser.
Verksamhet Framtidsbild 2015 2019 ST inom Skatteverket 2015 2016 Omvärld: Genomslag ny regering 15 Majoriteten av företag lämnar redovisning elektroniskt Effektivare revisionsverksamhet Ny processförarroll Moms vid import handläggs av SKV Ett beslut ett besked (taxering) Ökad samverkan med Migrationsverket Omvärld: Presidentval i USA16 Automatiserad ärendehantering Utökning av momsplikt i ideella sektorn - KUPP Diarieföring i taxeringen sker endast i Tina Central skanning Teknik Organisation Personal Förbättrad kompetensöverföring Kompetensväxling-mängd-1hantering minskar Lönepolitiken ifrågasätts Nytt statligt pensionsavtal Samverkansavtal på HK-nivå Högre krav på inflytande, variation och löneutveckling Sjuktalen ökar Problem: Kompetensflykt pga otydliga utvecklingsvägar som även medför sämre löneutveckling och arbetsmiljö Virtuella möten utvecklas både internt o externt Teamarbete utvecklas Strategi för framtida kundmötet Byte ordf.poster ST inom Skatteverket 15 15 Mini one-stop-shop (MOSS) Automatiskt utbyte av uppgifter inom EU TURbo ersätter Safir CT avvecklas Bouppteckning i BUSTER Punktskatter handläggs bara i ett system Centralt löneavtal Visstidsanställningar minskar Ändringar i pensionssystemet Möjlighet till delpension till 67 års ålder Gemensamt ärendehanteringssystem Adobe används för all blanketthantering Digit FINA 16 Problem: Teknikutveckling kräver stor utbildningsinsats Färre antal anställda genom effektiviseringar Färre antal anställda genom 16 Hållbar utveckling Ökad geografisk närvaro Bättre ledning/styrning SBE på färre orter Ökade möjligheter till byte av verksamhetsort 16 hov av kompetensöverföring Behov av kompetensöverföring Behov av kom 8 3/14
2017 2018 2019 Omvärld: Höjd pensionsålder 17 Omvärld: Riksdagsval 18 Bokföringssystem skickar automatiskt elektronisk information till SKV Budget i balans Mina fullmakter Löpande taxering Namnenheten på PRV flyttas till Skatteverket Övertagande av passhantering från polisen Automatiska rättelsebeslut Register över utl arbetstagare (från AMV) Öppna tjänster 2020 Schablonbeskattning viss näringsverksamhet Konceptkontor fullt utbyggt Förändrad kontrolluppgiftshantering av värdepapper Standardiserad momsdeklaration EU 17 Fler kanaler för facklig information Fler individuella överenskommelser inom kollektivavtalet Uttag av tjänstepension höjs till tidigast 62 år 18 Fler företagsbesök Varierande och mer jämt fördelade arbetsuppgifter under året Ny lokalpolicy, fler egna rum 2020 Förtroende i lönepolitiken Balans mellan arbete och fritid Attraktiv arbetsplats Barnomsorg och annan personalservice på arbetet En riktålder för pension införs 7-timmars arbetsdag införs effektiviseringar Färre antal anställda genom effektiviseringar Färre antal anställda genom Verksamhetsnära förändringsarbete Ledarskap i mellanrum Servicecenter i småkommuner 17 18 24-timmarsmyndighet Individanpassat arbete med ökat förtroende Decentralisering Processtyrning regioner försvinner? Omorganisation Virtuella skattekontor 2020 Ökad digital samverkan mellan myndigheter Min ärendeöversikt Min sida 17 18 98 systemen ersätts Folkbokföringsförnyelse 2020 Alla har dockningsbara surfplattor Enhetligt gränssnitt Månadsuppgiftslämnande kontrolluppgifter Nytt operativsystem petensöverföring Behov av kompetensöverföring Behov av kompetensöver 3/14 9
FRAMTIDSBILD 2015 2019 Kommentarer till Framtidsbilden 2015 2019 2015 Ett beslut ett besked innebär att när en utredning är klar och beslutad inom taxeringen går slutskattebesked ut direkt tillsammans med skatt att återfå eller beräkningsbilaga om skatt att betala. För att klara verksamheten i framtidens Skatteverk behöver en förbättrad kompetensöverföring mellan generationer ske på ett strukturerat sätt. De närmaste åren kommer många medarbetare att gå i pension och Skatteverket måste därför få till kompetensöverföring för att klara arbetsuppgifterna, vilket underlättas av det nya omställningsavtalet. Personalen måste erbjudas kompetensväxling till mer kvalificerade arbetsuppgifter då fler arbetsuppgifter försvinner genom ökad grad av automatiserade flöden. Lönepolitiken ifrågasätts då medarbetarna anser att den individuella lönesättningen inte följer löneavtalet. Arbetsmiljön är försämrad och inte individanpassad. I den nya lokalpolicyn framgår att fler ska sitta i storrum och bussittning vilket kan medföra en högre stressfaktor eftersom störningsmomenten och ljudnivån påverkas. Konsekvenserna kan bli att produktionen kommer att gå ner och att sjuktalen ökar. Virtuella mötet utvecklas och kontakter sker bl a genom webinar. Ett webinar är en onlinepresentation som gör det möjligt för dig som deltagare att sitta framför din dator och lyssna på presentationen. Detta kan eventuellt användas vid externa och interna informationer/ utbildningar i stället för fysiska möten. Tekniken ger också möjlighet att spela in föreläsningar för senare uppspelning (hållbar utveckling). Medborgarmöten genom fler kanaler eftersom Skatteverket har ökad tillgänglighet via smartphones, appar, läsplattor, internet, besök mm. En ny strategi för framtida kundmötet tas fram. En EU-gemensam e-tjänst på nätet för moms, Mini-One-Stop-Shop inrättas. TURbo är ett informationshantering och utredningsstöd för revision. 2016 KUPP är ett nytt kontrolluppgiftsprogram som ersätter hanteringen i CT. Skatteverket deltar i utvecklingsarbetet av hållbar utveckling genom att titta på hela organisationens påverkan på miljön. Inte enbart tjänsteresor utan även personalens arbetsresor, möjligheten till distansarbete och virtuella lösningar. Den interna administrationen för chefer automatiseras, vilket innebär möjlighet för effektivare ledning och styrning med fokus på coachning av medarbetare och team. Mer information och kontroll ute hos företagen ger ökad geografisk närvaro Allt material skannas in centralt och hanteras i ett och samma ärendehanteringssystem. Jetform avskaffas och istället används Adobe för all blanketthantering både internt och externt. Alla handledningar och författningshandlingar digitaliseras och finns elektroniskt i Digit Ett nytt fastighetstaxeringssystem, FINA driftsätts. 2017 Fler kanaler för att nå ut med facklig information t.ex. genom appar och sociala medier mm Mina fullmakter är en tjänst som gör det enklare för privatpersoner att få en översikt över egna och utfärdade fullmakter. Den snabba globaliseringen och utvecklingen gör att förändringsarbetet måste vara verksamhetsnära. Framtidens chefer är också ledare i mellanrummen. Med mellanrum menar vi t ex samverkan mellan sektioner/kontor/enheter/regioner. Informationsbyte inom och mellan myndigheter sker genom digital samverkan. Återanvändning av redan insamlat material. Min ärendeöversikt ger privatpersoner och företagare en samlad bild över alla viktigare ärenden och kontakter med offentliga förvaltningar, men även organisationer och företag. Genom Min sida får man som skattebetalare en överblick över alla ärenden på Skatteverket utan att behöva byta mellan de olika e-tjänsterna. 2018 Syftet med öppna tjänster är att integrera skatteverkssystem med de system som företagare och företag använder i sin dagliga verksamhet för att på så sätt underlätta vardagen. Skatteverket ska öppna sin information och sina tjänster för vidareutveckling utanför myndigheten hos företagarna själva. 24 timmarsmyndighet med våra e- tjänster, medborgarnas behov av att komma i kontakt med Skatteverket under hela dygnet. Folkbokföringsförnyelsen har fått avvakta till dess att fastighetssystemet utvecklats klart. 2019 -> En riktålder för pension införs som anpassas efter hur medellivslängden förändras. Ny omorganisation? Den möjliggör att virtuella skattekontor skapas genom en geografisk obundenhet som möjliggör bl.a. decentralisering. Detta kan innebära att regionerna avskaffas och att man istället styr i processer. Även tekniska lösningar underlättar anpassningen till förändringar i omvärlden. Flytta arbetsuppgifterna flytta inte människorna! Förhoppningsvis möts vi av ett enhetligt och användarvänligt gränssnitt i alla verksamhetssystem oberoende av och när de är utvecklade. Förkortningar och projektnamn vad betyder vissa ord? OFR: Offentliganställdas FörhandlingsRåd TINA: Taxering I Ny Applikation. Ett nytt taxeringssystem. SKD: SKatteDeklaration (redovisning av moms och arbetsgivaravgifter) KU: KontrollUppgifter EU: Europeiska Unionen App: Applikation (tillämpningsprogram som snabbt kan installeras) SU: SkatteUpplysningen DIGIT: Digitalisering av handledningar och författningssamlingar FINA: Fastighetstaxering I Ny Applikation. Ett nytt fastighetstaxeringssystem TURbo: Informationshantering och utredningsstöd SBE: SkatteBrottsEnheten 10 3/14
STYRELSEMÖTE Ett trettiotal personer deltog på medlemsmötet. Avdelningsstyrelsemöte i Örebro foto lena berntson I vår strävan att besöka alla skattekontor och möta medlemmar i hela Skatteverket lade vi höstens första fysiska styrelsemöte på skattekontoret i Örebro. Skattekontoret är ett stort kontor med 10 sektioner. Förutom beskattning av privatpersoner och små företag och mittregionens speciella arbetsuppgifter avseende slumpkontroll har kontoret regionansvar för särskilt kvalificerat eko och de offensiva borgenärsuppgifterna. Dessutom har kontoret ett riksansvar för Skatteverkets arbetsuppgifter med vägtrafikskatt, vägavgifter och trängselskatt. Skatteupplysningen har också en sektion på orten. Förutom själva styrelsemötet anordnade vi ett frukostmöte för STs medlemmar. Ett 30-tal medlemmar deltog och fick lyssna på information inför de kommande löneförhandlingarna, nyheterna i omställningsavtalet samt övriga fackliga frågor. Styrelsen gick också runt i huset och såg på lokalerna och pratade med medarbetarna på plats. Det var musikfestival i Örebro och döm om vår förvåning när vi mötte den amerikanska countrysångaren Don Seeger i hotellets foajé. Lena Berntson Fakta om Örebro Örebro är med sina 140 000 invånare Sveriges sjätte största stad. Den grundades på 1200-talet och är belägen vid sjön Hjälmaren i Närke. Från 1900-talets början är den känd som skostaden då det fanns ett stort antal skofabriker där. Det är fortfarande till viss del en industristad men präglas numera av service, tjänster och utbildning. I Örebro finns ett universitet. Örebro slott uppfördes som en försvarsborg och har under många århundraden varit stadens medelpunkt. Den ligger mitt i Svartån som rinner genom staden. Slottet har idag många evenemang som man kan besöka och landshövdingen bor där också. Friluftsmuseet Wadköping ligger på gångavstånd från centrum. Med sina trähus och gårdar skildras Örebros äldre bebyggelse och stadsmiljö. Här finns affärer, hantverkare och även bostäder. Örebro slott. Kronblom sover i Wadköping. Wadköping. 3/14 11
NSO Nordiskt besök i Tällberg Konsulter tar över besluten I mitten av juni i strålande solsken träffades representanter från Sverige, Norge, Finland, Danmark, Färöarna och Island för den årliga konferensen för Nordiska statstjänstemannaorganisationen för att diskutera och utbyta erfarenheter med varandra. Det är centrala fackliga företrädare som tillsammans med arbetsgivarrepresentanter från respektive land träffas vid dessa tillfällen. Fackförbundet ST stod som värd denna gång. Text Linda Englund Det hela startade redan vid Stockholms centralstation där flera av deltagarna sammanstrålade för en gemensam tågresa till vackra Dalarna och Tällberg. Tåget var försenat men när vi 45 minuter efter ordinarie avgångstid kunde lämna perrongen i den charmiga gamla vagnen som ST hade bokat särskilt till oss var vi alla förväntansfulla och glada att träffas igen. Vi bjöds på snittar, kaffe och godis samt underhållning i form av musikquiz som Tobias Bjerman i förbundsstyrelsen hade ordnat. Konsultdemokrati hur göra staten dum och ineffektiv? Ja, denna fråga gav sig Hanna Kuusela som är forskare vid Finska Akademin på att försöka besvara. Hon har skrivit en bok om den ökande användningen av konsulter i statlig verksamhet och pratade om ett nytt begrepp som jag inte hört tidigare, nämligen konsultdemokrati. Framförallt i Finland är detta ett vanligt fenomen men hon ser att det breder ut sig i flera länder. Kostnaden för konsulter är något som har skjutit i höjden och bara i Finland har kostnaden för IT fördubblats på tio års tid. Denna kostnad kunde ha varit betydligt lägre om man utfört arbetet själva på myndigheterna samtidigt som man också då har kvar kunskapen internt och inte blir beroende av en utomstående aktör. Hur påverkas egentligen demokratin av att vi inom staten använder oss av konsulter som tar fram underlag för beslut, framförallt när det gäller nedläggningar och outsourcing. Risken som hon ser är att politiker och tjänstemän använder sig av konsulter när de inte vill ta ansvar för fattade beslut utan gömmer sig bakom det faktum att underlagen tagits fram av utomstående personer. Samtidigt som det kan vara positivt att någon utifrån ger sitt perspektiv. Men om rapporterna inte är offentliga och konsulterna inte tar ansvar för det som påstås hur ska då medborgarna och medarbetarna få insyn i det som sker i det offentliga. Hanna säger också att det är ett problem att konsulterna ofta friskriver sig sitt ansvar: XX reserves all the rights to this report. This report is confidential and created solely for the use of YY. XX is nor accountable for, nor does it give any assurance regarding the validity of the possible cost estimates or any other estimates. Utvecklingen ser relativt lika ut inom staten för de nordiska länderna. Vi fick rapporter från respektive land som vi sedan diskuterade gemensamt. Till exempel i Danmark använder myndigheterna mycket pengar på privata konsulter. Närmare 4 miljarder kronor (535 miljoner euro) kostar det den danska staten och det motsvarar cirka 8 000 arbetstillfällen. Samtidigt har de stora effektiviseringskrav och genomför nu en hel del reformer inom till exempel skatteområdet, arbetsmarknaden, skolan och sjukförsäkringsområdet. På Island lider man fortfarande av svi- 12 3/14 Rätt svar: 24,69 km/h
PROVSIDAN terna från den ekonomiska krisen 2010. Till viss del kan det ha påverkat ökningen av främlingsfientliga partier som nu har fått lite över 10 % av rösterna i valet i slutet av maj i år. De har även en farhåga av att korruptionen ökar i landet. På Färöarna har privatiseringen av statliga uppgifter gått väldigt långt vilket ledde till att medborgarna gick ut och demonstrerade mot det. Lena Marcusson som är ordförande i värdegrundsdelegationen informerade oss om de gemensamma värdegrunder som finns för statsanställda i Sverige. Dessa uttrycks framförallt i grundlagen, regler och rättsprinciper och är basen för ett professionellt förhållningssätt som vi statsanställda har. Den utgår från bland annat; Demokrati: att all offentlig makt utgår från folket och det är medborgarna som är uppdragsgivare Legalitet: att den offentliga makten utövas under lagarna Objektivitet: att beakta allas likhet inför lagen och skydda förtroendet Fri åsiktsbildning: yttrandefrihet, offentlighetsprincipen, meddelarfrihet, efterforskningsförbud Respekt för lika värde: grundläggande fri- och rättigheter samt diskrimineringsförbud, Effektivitet och Service: myndighetsförordning, förvaltningslagen, anställningsavtal mm. foto linda englund Quiz och rodd Kvällarna innehöll förutom gemensamma måltider också lite tid för trivselaktiviteter. Eftersom vi befann oss i trakterna kring Mora var det självklart att vi skulle testa deltagarna i deras kunskap om ämnet Vasaloppet. Vi hade därför en tipspromenad som gick från hotellet Långbers och ner till Siljan via kontroller med namn som Mångsbodarna, Risberg, Evertsberg, Oxberg, och Mora. Vid varje station fick deltagarna något i sig såsom nötter, blåbärssoppa, kaffe, godis mm samtidigt som de svarade på frågor. Det var inga lätta frågor och jag tror att de flesta fick chansa på många frågor.vet ni förresten vilken medelhastighet Jörgen Brink hade när han vann år 2012? 1) 24,29 km/h 2) 24,69 km/h 3) 24,99 km/h. Efter lite träning lyckades NSOrepresentanterna ta sig runt en liten holme och tillbaka in till land igen där alla fick ett fint diplom att ta med sig hem. Rätt svar hittar ni längst ner på sidan. Efter tipspromenaden fanns det chans att prova på kyrkbåtsrodd för de som ville. Med många starka viljor och ledare som ville ta kommandot så hade instruktören det inte så lätt att få 20 personer att ro i takt. Det blev även dansuppvisning av ett lokalt folkdanslag som iförda sina hembygdsdräkter lärde oss deltagare några danssteg. Britta Lejon avslutade konferensen och de gemensamma dagarna genom att lämna över stafettpinnen och värdskapet till Finland som anordnar konferensen nästa år. Detta skedde i form av en skidstav som varit med i Vasaloppet och som var signerad av Daniel Tynell. Hur denna långa skidstav kom med planet till Finland förtäljer dock inte historien. 3/14 13
AGENDA Vinnare i sommarkrysset agenda ST inom Skatteverket HÖSTEN 2014 OKTOBER 21 22 Samverkansinternat med arbetsgivaren NOVEMBER 11 CPO 12 13 Avdelningsstyrelse 26 27 ST:s ordförandekonferens Vinnare i korsordet som får var sin dubbeltriss. Yvonne Olofsson, Skattekontoret i Sundsvall Mona Kraft, Skatteverket Stockholm Anders Carlsson, Skatteverket Solna Ingela Ängberg, Skatteupplysningen Uddevalla Ing-Britt Änghede, Skatteupplysningen Göteborg DECEMBER 9 11 Ordförandekonferens 16 CPO Karin Gunnarsson snart pensionär En trotjänare som facklig företrädare för ST kommer att gå i pension. Officiellt slutar Karin den 9 december men gör sin sista arbetsdag den 15 oktober. foto lena berntson Karin började arbeta 1966 på Karlshamns fögderi. Där blev hon kvar till 2008 då kontoret lades ner och den arbetsmässiga flytten gick till Karlskrona där hon arbetar idag. Restiden ökade snabbt med två timmar per dag vilket Karin Gunnarsson. givetvis var jobbigt. Man orkar inte så mycket när man är borta 11,5 timmar per dag. Karin fick delpension från 61 års ålder med 50% och detta gjorde att resandet blev lite lättare när hon slapp att resa varje dag i veckan. Utvecklingen under dessa år har varit enorm. Från början skedde allt arbete manuellt och för att få kopior var man tvungen att lägga karbonpapper mellan papprena. Om man pratar med Skatteverkets yngre medarbetare om detta tycker de att det verkar vara rena stenåldern. Karin har arbetat med i stort sett alla arbetsuppgifter som finns på ett kontor under årens lopp och har också suttit i växeln som tidigare fanns på varje kontor. Den fackliga banan började 1976 då hon blev kassör i styrelsen i Blekinge. På den tiden fick allt fackligt arbete ske hemma på kvällarna. Man hade mötena hemma hos varandra. I slutet av 1970-talet kom MBL och därmed betydligt större inflytande för de fackliga organisationerna. Alla parter inklusive arbetsgivaren fick lära sig hur MBL fungerade. Under 1980-talet blev Karin ordförande i Blekingesektionen och fortsatte med detta tills Växjöregionen bidades. Därefter har hon fortsatt att vara styrelseledamot. Till sist vill Karin med hänsyn till sin egen delpension trycka på att detta är mycket viktigt för att orka med att få en bra avslutning på arbetslivet. Skatteyrket önskar Karin ett gott liv som pensionär. Lena Berntson 14 3/14
PROVSIDAN avdelningsstyrelsen Ordförande Ing-Marie Sandin Skattekontor 2, 106 61 STOCKHOLM Tel: 010-5741476, 0709-352457 E-post: ing-marie.sandin@skatteverket.se Vice ordförande Lars-Göran Fridlund Skattekontoret, Box 500, 851 07 SUNDSVALL Tel: 010-576 06 46, 070-3771552 E-post: lars-goran.fridlund@skatteverket.se Kassör Lena Berntson Skattekontoret, Box 29, 501 13 BORÅS Tel: 010-5779161, 070-6693709 E-post: lena.berntson@skatteverket.se Ledamot Kerstin Nilsson Skattekontoret Box 942 601 19 Norrköping Tel: 010-576 16 48, 070-5540702 E-post: kerstin.m.nilsson@skatteverket.se Ledamot Nils-Owe Nilsson Skattekontoret 651 89 Karlstad Tel 010-5731923 070-2247377 E-post: nils-owe.nilsson@skatteverket.se Ledamot Anders Tell Skattekontoret 831 87 Östersund Tel 010-577 63 49, 070-450 25 69 Fax: 010-577 63 45 E-post: anders.tell@skatteverket.se Ansvarsområden/ arbetsgrupper Arbetsmiljö: Ing-Marie Sandin Kerstin Nilsson Chefer/ledare: Ing-Marie Sandin Medlemsvård/rekrytering: Anders Tell Maria Arveheim Nils-Owe Nilsson Löne- och villkorsfrågor: Lena Berntson Ing-Marie Sandin Lars-Göran Fridlund Trygghet Ing-Marie Sandin Lars-Göran Fridlund Sekreterare Linda Englund Skattekontoret Box 105, 662 33 Åmål Tel: 010-576 24 39 070-2579559 E-post: linda.englund@skatteverket.se Ledamot Maria Arveheim Skatteverket Regionkansliet 205 31 Malmö Tel 010-5749174 E-post: maria.arveheim@skatteverket.se Ledamot Kennet Mattsson Huvudkontoret Produktionsavdelningen 171 94 Solna Tel 010-5744888 E-post: kennet.mattsson@skatteverket.se Frågor Om du har frågor är du alltid välkommen att kontakta STs representant på din arbetsplats. E-post till skatteyrket: lars-goran.fridlund@skatteverket.se linda.englund@skatteverket.se lena.berntson@skatteverket.se 3/14 15
foto lena berntson Karin Gunarsson, Inger Svensson och Anders Andersson. Någon har kastat in en gatusten på kontoret. Ewa Nilsson. Marie Johansson. Anders Persson. Besök på kontoret i Karlskrona I slutet av augusti passade Skatteyrkets redaktion på att göra ett besök på kontoret i örlogsstaden Karlskrona. I första hand träffade vi arbetsplatsombuden och informerade lite om rekrytering men vi gjorde också en rundvandring på kontoret och pratade med en del medlemmar. Kontoret består av tre sektioner och har ca 70 medarbetare. I huset finns också Skatteupplysningen med två sektioner och servicekontoret men det ligger under Försäkringskassans ledning. Totalt är det ca 120 personer i huset. Det är ett bra ställe att arbeta på både kontoret och på SU. 1998 lades kontoret i Ronneby ned och de flesta flyttade med till Karlskrona medan några valde att arbeta i Karlshamn. 2008 lades även Karlshamn ned och då fick alla flytta in till Karlskrona. Området man har omfattar hela Blekinge då det är det enda kontoret i landskapet. I dag är kontoret ett samverkanskontor med Kalmar vilket innebär att det är gemensam kontorsledning och gemensamma samverkansmöten. Än så länge märks ingen större skillnad av att vara samverkanskontor. Den första gemensamma dagen skulle bli den 12 september då båda kontoren skulle samlas i Kalmar för en kick-off. Karlskrona är ett fullskalekontor förutom att man saknar folkbokföring. Regionens företagsregistrering finns här och på kontoret i Kristianstad. Det finns också viss personbeskattning från andra delar av regionen. Det finns också GEB (grov ekonomisk brottslighet) vilket inte finns på alla kontor i regionen. Vi gjorde slutligen ett besök på Göran Carlssons rum där det sitter en gatsten i väggen. Rummet ligger i gatuplanet och den 15 maj 2005 ca 3.00 3.30 kastade någon in stenen genom fönstret rakt in i väggen där den alltså har blivit kvar. Som tur var arbetade ingen mitt i natten när det hände. På den tiden var det inte heller Göran som satt i rummet. Lena Berntson Fakta om Karlskrona Karlskrona kommun har ca 65 000 invånare och är residensstad i Blekinge län. Det är en gammal örlogsstad som är belägen både på fastlandet och på öarna runtom i skärgården. Centrum av staden ligger på ön Trossö. Vissa delar av staden finns sedan 1998 på Unescos världsarvslista. Namnet kommer efter grundaren Karl XI. Under 1600-talet förlade Sverige sin örlogsflotta till staden och då uppfördes militära befästningar för att skydda flottbasen. Hamnen är isfri under större delen av året och man ville vara nära Danmark. Staden var tänkt att ta över som Sveriges nya huvudstad efter Stockholm och detta kan man se hur staden är byggd med hänsyn till hur rådhus och stadsförvaltning ligger runt Stortorget samt också alla kyrkor som finns. I slutet av 1800-talet och början av 1900-talet eldhärjades Karlskrona. Amiralitetsklockstapeln uppfört 1699 Fakta eller ej men någon sa att det blåser 360 dagar om året i Karlskrona och de övriga fem är det storm. Gubben Rosenbom.