Kursrapport II1300 Ingenjörsmetodik HT 2014

Kursrapport II1300 Ingenjörsmetodik HT 2014 Kristian Andreas Boban KTH Skolan för informations- och kommunikationsteknik Electrum 229, 16440 Kista, Sverige kboban@kth.se Sammanfattning I detta projekt har vi blivit indelade i grupper om 4 personer för att genomföra byggandet och programmerandet av en Legorobot som sedan skulle ställa upp i en SUMO-tävling, som gick ut på att vår robot skulle tävla mot andra gruppers robotar genom att knuffa ut dem från en rund tävlingsbana. Vi har använt oss av många metoder för att kunna planera vårt projekt och strukturera upp allt som behövts göras. Detta inkluderas i form av ett arbetsschema, olika strukturscheman som ex. GANTT och PERT-scheman. I denna projektrapport bifogas alla dessa och liknande scheman i kombination med studieplanering och andra aspekter som genomgicks på kursen, dessa är utförda av mig individuellt och av mig tillsammans med andra klasskamrater i olika gruppindelningar. Projektrapporten innehåller grundläggande över vilka utmaningar som fanns i projektet, vad jag tyckte var bra samt mindre bra, etiska dilemman, analys av min grupps gruppdynamik, reflektion av använda metoder för att ta mig an projektet, reflektioner över att intervjua en ingengjör samt funderingar kring hållbar utveckling och en bra arbetsmiljö i mina framtida yrkesroller. Nyckelord Legorobot, Projektrapport, KTH, Studieplanering, SUMO-tävling, Scheman, Ingenjörsintervju. I. INTRODUKTION Målet med ingenjörsmetodikskursen på KTH var för studenterna att lära sig arbeta på ett ingenjörsmässigt sätt och använda sig av metoder som kommer att vara användbara under inte bara utbildningen men även inom ingenjörsyrket. Kursen utfördes främst genom ett Lego-projekt där eleverna delades in i grupper, i vårt fall bestod denna grupp av fyra medlemmar. Dessa grupper skulle sedan bygga ihop en Legorobot, programmera denna och för att sedan tävla med den i en sumo-tävling. Kursen fokuserade främst på muntlig presentationsteknik, projektmetodik och rapportskrivning. Mycket vikt låg även på planeringsmetoder och effektivt arbetande i grupp. Även fast byggandet och programmerandet har en del i kursen så är det viktigaste i kursen förarbetet, presentationerna och arbetssättet då det är detta som lärt oss arbeta bättre som ingenjörer samt i grupper. II. PROJEKT LEGO-ROBOT A. Bakgrund Som en del av kursen genomfördes det ett projekt där flera antal grupper med omfånget 4-5 personer fick i uppgift att framställa en lego-robot som de ställde upp med i tävlingen som ett avslut på projektet. Syftet med projektet var att lära sig om hur man arbetar i projekt och hur man använder sig av den erfarenheten i praktiken. B. Projektresultat Vi valde i vår grupp att inte satsa allt för mycket på byggandet av roboten då vi ville koncentrera oss på den mattekurs som lästes parallellt med ingenjörsmetodik kursen. Inför tävlingen hade vi inga större förväntningar av att vinna någon match, vi hade som ett blygsamt mål att inte förlora varenda match. Vi kände oss därför nöjda med resultatet då vi spelade en match oavgjort och förlorade dem två andra i det inledande grupptävlingsmomentet i robottävlingen. Vår robot var uppbyggd med att den hade två motorer som var kopplade till hjulen, ultraljudsensorn var längst fram och högst upp på roboten som hade till uppgift att känna igen motståndaren och en laseravläsare fanns riktad mot marken, också framför roboten, för att identifiera den svarta linjen som fanns vid kanten på tävlingsbanan så att vår robot inte skulle åka utanför den. På matchen som spelades oavgjort tryckte båda lagens robotar mot varandra under alla ronderna då de var jämviktiga och jämnstarka. Målet för oss var att använda - programmeringsspråken NXT och Legos egna programmeringsspråk för att programmera roboten. Vi hade planerat att få båda språken att fungera i tid men på grund av att vi underskattade hur många arbetstimmar som skulle behöva för att programmera roboten på NXT-språket så blev den programmeringskoden aldrig fullt klar. Vår grupp lyckades däremot med att avklara den andra programmeringen ett par dagar ifrån tävlingen. C. Gruppdynamik I början var gruppen väldigt indelad, jag hade kommit in sent i gruppen det ledde till en viss butter stämning på att gruppen om 3 (nu 4 med mig) redan hade gjort en hel del arbete utan mig. Det jag sedan gjorde var att så snabbt som möjligt försökte hinna ikapp och arbeta så frenetiskt som möjligt för att det skulle bli en mer jämlik fördelning över arbetsuppgifter och arbetstimmar spenderade när projektet i sin helhet blev klart. Jag såg tillfälle vid flera gånger för konflikter, då en i gruppen, som jag inte kommer att namnge, använde otroligt nedlåtande uttryck och beteenden gentemot mig som jag uppfattade som väldigt stötande vid fler än ett tillfälle. Det var viktigt vid detta tillfälle för mig att använda feedback mot denna person som jag gjorde med hjälp Konfidentialitet: Rapporten får inte användas i framtida kurser (och deltar därmed inte i rapporttävlingen)

av jag -modellen som fanns i sida 44-46 i boken Arbeta i projekt (1). Jag-modellen gick i korta drag ut på att ge feedback där man ska berätta att jag upplever nått, alltså subjektivt från sitt mitt håll och inte att något som man beskriver som objektivt. För även om denna person ofta hade rent objektivt rätt i mycket av sin kritik så var det så pass otrevligt och spydigt presenterat så det uppfattades ofta från mitt subjektiva perspektiv som att personen var väldigt nedlåtande, även fast han kanske inte ens menade att vara nedlåtande. Det senare alternativet var nämligen det som stämde; gruppmedlemmen hade ingen som helst syfte av att vara nedlåtande, mycket av dennes tillvägagångssätt var baserat på dennes sätt att försöka vara social och i själva verket visa på att skapa en ökad grupptillhörighet för alla gruppens medlemmar. D. Metodreflektion Gruppens arbete har utvecklats otroligt mycket då vi för början var väldigt oorganiserade, de olika metoderna och arbetsstrukturerna vi byggde upp och fick lära oss fick oss att enklare kunna arbeta med varandra, samarbeta, och arbeta som en enhet än som skilda individer. Vi har använt oss av olika scrum-möten samt något som heter Trello, som fungerar ungefärligen som Google docs, dvs. ett sorts forum där man kan lägga upp dokument och filer osv. för att dela med oss vårt arbete till varandra. Vi använde oss även av en gemensam Facebook-chat där vi skrev till varandra över vad som behövde göras, när det behövde göras och hur det skulle genomföras. Det slutade dock med att vi inte använde den inledande schema planeringen så mycket eftersom denna planering inte tog mycket till hänsyn för oförutsägbara händelser så som sjukdomar och liknande företeelser. Det blev mestadels istället att vi använde den gemensamma Facebook-chatten för att hela tiden gå igenom vad som behövde göras och hur det skulle göras, vi hade möten där och diskussioner nästan varje dag, det fungerade bra med tanke på att vi alla var inloggade på facebook väldigt ofta och därav väldigt lättillgängliga för varandra. Det vår grupp borde ha gjort är att ha gjort vår planering mer anpassningsbar för oförutsägbara händelser, som för sjukdom och för sidoliggande uppgifter som matten som vi parallell läste och som vi rätt ofta behövde extra tid med, detta ledde till att det planerade projektarbetet fick vika åt sidan. Även fast vi också hade en såkallad linjeorganisation i vår grupp, som vi blev inspirerade av från kurslitteraturen att använda oss av(2), så ledde det till slut att denna linjeorganisation inte följdes ordentligt och på ett bra sätt då massa olika saker hamnade i vägen för gruppens olika medlemmar, just pga. oförutsägbara händelser. Det blev istället att om någon hade tid över så fick denne gruppmedlemmen utföra arbetet istället. MUNTLIGA PRESENTATIONER Vi har i den här kursen haft olika tillfällen att presentera oss själva och våra arbeten i olika sammanhang. Detta inkluderade en 5 minuters presentation om oss själva med en medföljande HTML-sida som hade grundläggande information om oss själva samt en bild. Det var kul att återigen använda mig av html som jag innan studerade på gymnasiet i en webbprogrammeringskurs, även om det endast var enkla HTML-script som jag behövde utföra. Vi genomförde också en 3 minuters individuell presentation över våra ingenjörsintervjuer tillsammans med en PowerPoint till vår hjälp. Utöver detta hade vi även en PowerPoint presentationsvisning för en mindre grupp på endast 3-4 personer där man förklarar sin grupps robotprojekt och till sist även en gemensam presentation som vi i vår robotgrupp utförde som gick ut på att presentera en annan robotgrupps arbetsgång genom sitt projekt. Det var väldigt kul och lärorikt att i så många sammanhang presentera sitt arbete som man utfört genom kursens gång. Jag har lärt mig att bättre strukturera mina framtida muntliga presentationer då jag nu haft så många olika tillfällen att öva på det. Något som var extra kul var att vi fick en video med oss själva när vi gav vår 3 minuters muntliga presentation över våra intervjuobjekt vid ingenjörsintervjuerna, då fick man verkligen se vad man gjorde bra i sin muntliga redovisning samt vad man upplevde som mindre bra. Jag fick mestadels positiv feedback, det var ingen som skrev något negativt faktiskt, men lite självkritisk kan jag vara genom att se till att börja med förberedandet av mina presentationer i tid då det blev alltid väldigt mycket arbete i sista minuten. III. STUDIEPLANERING Studieplaneringen fungerade bra för mig när jag arbetade på mitt projekt. Det enda problemet som dock dök upp var att alltid följa planeringen, eftersom planeringen inte tog så mycket stor hänsyn till oförutsägbara händelser som sjukdomar och att mina gruppmedlemmar vid flera tillfällen inte var motiverade till att arbeta en viss mängd timmar på en dag i enighet med vad gruppen från början hade planerat. För även om vår grupp hade planerat en hel del i hur, när och var vi skulle studera ingenjörsmetodiken så blev resultatet sällan att planeringen följdes, just pga. dessa oförutsägbara konsekvenser. Planeringen av mina studier i framtiden kommer därför vara mer betonade på att vara anpassade till att vara mer vattentäta mot oförutsägbara händelser. IV. KARRIÄRUTVECKLING OCH YRKESROLL A. Ingenjörsintervju Personen som min intervjugrupp intervjuade var Robert Kihl, programmerare på DICE. Han har bland annat utvecklat Frostbite II motorn som användes till spelet Battlefield 3. När vi intervjuade honom höll han i huvudsak på med att utveckla nya Starwars Battlefront-spelet, där hans uppgift var i huvudsak se till att terrängen var förstörbar i spelets banor. Även fast social kompetens var viktigt enligt Robert för att lyckas i sitt yrkesliv så var den viktigaste aspekten just att man skulle vara bra på programmering.

Utöver detta var det också viktigt att ha ett brinnande intresse för spel och spelutveckling. Han fick sitt nuvarande jobb genom kontakter och rekommendationer, först började han hjälpa en kompis som höll på att utveckla demon till DICE med programmeringslösningar, och genom detta lyckades DICE få upp ögonen för honom och sedan ge honom en fast anställning. En vanlig dag på jobbet inkluderade allt ifrån att svara på e- postmeddelanden, ha möten och just programmera. Robert var mycket trevlig och tillmötesgående under hela intervjun, och det var ett stort nöje att få tillfälle att tala med någon som arbetade med något som jag själv mycket väl skulle kunna tänka mig att arbeta med i framtiden. Något som var kul var att Robert och dem på DICE använde sig mycket av såkallade SCRUM-möten i deras yrkesliv, detta tyckte vi i intervjugruppen var väldigt roligt då vi själva använd oss av dessa möten till och från i våra respektive robotgrupper. B. Yrkesrollen Någonting som jag märkt av direkt är hur pass olika uppgifter en ingenjör kan ha, alla ingenjörer som mina klasskamrater intervjuade hade mer eller mindre en likartad utbildning inom datateknik och systemvetenskap, men hade ändå så pass olika yrkesuppgifter och yrkesmiljöer. Utifrån detta perspektiv så ser jag min framtida yrkesroller som ingenjör med mycket positivt ljus, då jag kommer att kunna välja och vraka bland mängder av inriktningar och verkligen hitta någonting som jag verkligen tycker är intressant och spännande. C. Karriärutveckling Det finns massa olika saker som jag redan kan göra nu för att på ett positivt sätt främja min framtida karriärsutveckling. KTH-social kan ge mig möjligheten att anteckna och skriva ner mina framsteg och ökade kunskaper successivt under utbildningens gång och har redan visat sig vara bra för under denna kursens gång för att anteckna ner mina tankar och reflektioner om dem olika momenten och vilka lärdomar jag kan dra utav dem som jag kan använda mig av i min framtida karriärsutveckling. Portfolion kommer att vara utmärkt att använda som referens till mina framtida arbetsgivare då dem mer eller mindre kan få tillträde till denna och se alla uppgifter jag gjort och vilka kompetenser jag förskaffat mig under utbildningens gång. Detta inkluderar då matematiska uppgifter, mjukvaruprogrammen jag utvecklat, kretskorten som jag designat och liknande saker. Under intervjun med spelutvecklaren Robert Kihl har jag även lärt mig att jag starkt ska fokusera på att bygga upp mina programmeringskunskaper och göra dem till mitt esse för att på ett effektivt sätt kunna bidra positivt till min framtida karriärsutveckling, då Robert just betonade att även om social kompetens inom arbetslivet var mycket viktigt, så var det just programmeringen som var det essentiella. ekologisk utveckling, dvs. att dessa verksamheter indirekt eller direkt bidrar till ökade miljöfarliga utsläpp runt om i världen. I föreläsningen om hållbar utveckling som vi hade på universitetet betonade föreläsaren att det i högskoleförordningen står att det är viktigt att man verkar för en ekonomiskt såväl som ekologisk hållbar utveckling. KTH har efterföljt detta genom att man betonar i sin värdegrund, som också föreläsaren påpekade, att KTH:s forskning och verksamhet ska bygga på ekologiskt, social och ekonomisk hållbarhet. (3) Det var någonting som fastnade för mig, att grunden till min 3-åriga utbildning rotar sig i att man ska ta hänsyn till att ens framtida yrkesroll ska vara verkande för en hållbar utveckling. Det är definitivt också förmodligen anledningen till att detta existerar som en uppgift för mig att skriva om och reflektera över. INGENJÖRSETIK Det vår många såkallade frestanden som gjordes för vår grupp som föreslog till oss att ta genvägar i vårt projektarbete. Istället för att själva komma fram till hur man bäst kan bygga en robot så fick vi tips från äldre elever som potentiellt sätt kunde ge oss ett orättvist övertag. Vi fick bl.a. tipset om att ha så låg tyngdpunkt som möjligt, att bygga en ramp på vår robot som kunde göra att vi kunde komma under robotarna som vår robot mötte, och att vår robot också skulle vara så tung som möjligt. Det var bland annat detta, bortsätt från den mattekurs som vi läste parallellt, som gjorde att vi ändå inte kände oss allt för frestade i vår grupp att genomföra byggandet av vår robot med dessa tips som en grund, och gruppens tankar sammanföll nästan identiskt med hur jag rent individuellt tänkte också. Vi hade även en föreläsning om just etik i denna kurs, dvs.; vad är okej och inte okej att göra. Där berättade föreläsaren om att det var mer okej att göra någonting som inte riktigt var tillåtet med hänsyn till om det inte är allt för allvarligt och om man i detta sammanhang inte visste om reglerna.(4) Detta hade förmodligen i detta sammanhang kunde ha varit en godtagbar ursäkt för oss då vi fortfarande var nya på KTH och därför inte riktigt visste vad som var okej och inte okej att genomföra. Detta är något som också kan komma upp i mina framtida yrkesutövningar och framtida arbetsplatser, ofta kan bristande vetande om tillvägagångssätt hjälpa mig undan konsekvenser, men samtidigt desto mer ansvars man har i sin position i sin framtida verksamhet kan man ofta riskera att genomföra mer allvarliga fel eftersom dessa potentiella sätt kan ha större konsekvenser. För att motverka att dessa såkallade regelbrott skulle ske så är det viktigt att jag så snabbt som möjligt kan ta reda på ifrån arbetsplatsens ansvariga över vad som är okej och inte okej att göra. V. HÅLLBAR UTVECKLING Jag kan verka för en hållbar utveckling genom att i mitt framtida yrkesliv välja vägar i min karriär där mitt arbete inte stödjer de verksamheter som inte verkar för en hållbar

VI. ERGONOMI OCH ARBETSMILJÖ Ansvaret som finns hos mig som en framtida ingenjör när det gäller ergonomi och arbetsmiljöaspekter i mitt framtida arbete kan i huvudsak delas in i två stycken olika perspektiv. Det första perspektivet fokuserar i huvudsak på samhället i stort och andra samhällen. Här är det viktigt att jag är selektiv med vad jag ska ha för yrkesinriktning inom mitt framtida yrkesliv som ingenjör, många arbetsplatser har stora verksamheter som bygger på att man direkt eller indirekt skadar miljön genom miljöfarliga utsläpp eller andra aspekter som att man skövlar regnskog och liknande. Det är viktigt att jag gör mitt bästa för att undvika till att bidrar och stödja sådana saker genom att just inte jobba för företag som bedriver sådana verksamheter. Det andra perspektivet fokuserar på min framtida arbetsmiljö och ergonomi i mina yrkesplatser. Här är det viktigaste enligt mig att jag skapar en bra grupptillhörighet och bra gruppsammanhållning med dem arbetskamrater som jag kommer ha. Många gånger under denna kurs har det betonats otroligt mycket över hur stor del ens arbetskamrater har påverkan på om ens arbetsmiljö kommer vara bra eller inte. För att komma överens med sina arbetskamrater är det också viktigt att förstår sig på de grundläggande konfliktbeteenden som kan uppstå i en grupp, för detta så har boken arbeta i projekt hjälp mig med att känna igen detta. (5) Bortsätt från detta är det också viktigt att arbetsplatsen jag väljer inte sliter ut min kropp över åren genom att man i arbetsplatsen har tillgång till höj och sänkbara skrivbord, bra stolar och att man inte bara hela dagen på arbetsplatsen sitter still utan att man också har möjlighet att röra på sig. VII. INFORMATIONSSÖKNING I vår grupp använde vi oss av något som hette Google Scholar, som hjälpte oss att ta fram vetenskapliga publikationer som fanns listade på andra databaser som just Google scholar vävde ihop till en gemensam sökmotor. Genom denna sökmotor kunde man hitta olika tips för Lego Mindstorms robotarna som vi höll på att bygga med, även om vi sällan hittade någonting som vi kunde använda oss av för sådana grundläggande saker som vi höll på med nu så kommer detta program onekligen vara viktigt vår mina framtida projekt, inklusive när det gäller informationssökning för mitt framtida kandidatexamens projekt. (5) man behöver tänka på för att man ska kunna klara av sitt framtida examensarbete. Kursen kan förändras genom att man kan försöka att inte ha så många konstanta inlämningar hela tiden som existerade i denna kursen, jag önskar att det var exakt samma arbete man behövde göra totalt som det är nu, men att det är färre inlämningar, så att man istället vid varje inlämning gör fler saker färdigt. Det orsakade mycket förvirring över att det var så pass många konstanta inlämningar hela tiden. 1 Projektdefinition 2 Intervjufrågor 3 PERT-schema 4 Reflektionsfrågor 5 WBS 6 GANTT-schema 7 IPL 8 Studieplanering 9 Studieinventering 10 Terminsplanering BILAGOR REFERENSER [1] Sven Eklund, Arbeta i projekt: Individen, gruppen, ledaren. Upplaga 4, Utgiven: 2011, Förlag: Studentlitteratur, Sida 44-46. [2] Sven Eklund, Arbeta i projekt: Individen, gruppen, ledaren. Upplaga 4, Utgiven: 2011, Förlag: Studentlitteratur, Sida 21. [3] https://bilda.kth.se/courseid/11602/content.do?id=22351891, föreläsning om hållbar utveckling, video 1, Författare/föreläsare: Annica Karlsson, Karin Edvardsson Björnberg. [4] Sven Ove Hansson, Föreläsning I etik och moral, föreläsare, Del 1 länk: https://bilda.kth.se/courseid/11602/content.do?id=22351881 [5] Sven Eklund, Arbeta i projekt: Individen, gruppen, ledaren. Upplaga 4, Utgiven: 2011, Förlag: Studentlitteratur, Sida 64-68. [6] Referenser som hittades och kunde användas med Google scholar: 1.http://dl.acm.org/citation.cfm?id=783002 2.http://ajcisr.eng.umd.edu/~austin/ense622.d/lecture-resources/2014- Lego-Mindstorm-Robots-Guide.pd VIII. DISKUSSION OCH FÖRÄNDRINGSFÖRSLAG Metoderna i kurserna var mer än relevanta för att man skulle kunna ta sig till allt som man behövde lära sig för att man på ett effektivt och bra sätt skulle ta sig an projektet i sin helhet. När jag gått igenom kursmålen snabbt, som på det stora hela sammanfattar och går ut på att man ska lära sig att genomföra ett projekt, så kan jag säga att jag definitivt lärt mig hur man ska genomföra ett projekt. Denna kurs är även A och O i denna utbildning då den sätter upp en mall för allting

1) Projektdefinition Bakgrund (syfte, översikt) Detta projekt genomförs i indelade grupper. Man har i varsin grupp fått en låda LEGO där även en robot infinnes. Uppgiften är alltså att bygga ihop en robot, som sedan ska programmeras samt tävla mot andra grupper i en sumo-liknande kamp. Syftet är att man blir given ett simulerat problem som kan uppstå på arbetsmarknaden för ingenjörer, och att man på något sätt ska lösa uppgiften genom att arbeta med andra. Om man attenderade introkursen för programmering kan man en aning om vad som väntas inför projektet. De som genomförde laborationen har ett gällande NXC-Sheet som kan nu användas och utvecklas hos grupperna. Mål Effektmålet syftar på att vi som grupp ska få bredare kunskaper inom lönsamhet, verksamhet och dokumentation. Även hur man inte bör slösa bort viktig tid samt minska risker för missöden. Resultatmålen syftar på att vi som grupp bör uppnå vissa krav. Ett exempel är att vi nu i början måste få roboten att röra sig fram, bak och snurra runt, vilket utövar en del av resultatet. I slutändan ska vi ha en färdiglagt dokumentation. Hur ska vi då uppnå allt detta? Det är i då projektmålet spelar roll. För att uppnå detta mål, har vi satt upp en WBS och schema för att få en överblick på hur allt detta ska genomföras. För att vara så flexibla som möjligt, uppdaterar vi schemat och arbetssättet allt eftersom. Detta för att bli så effektiva som möjligt. Intereringen förklarar projektet i detalj. Organisation Projektmedlemmar: Emil Norén Projektledare, uppdragsgivare, skribent, programmerare, huvudansvarig, huvuddesigner Fredrik Radholm Projektgranskare, ansvarig huvudskribent, kommunikationsansvarig, designer Stefan Sarkis Flexibel styr- och referensgruppsmedlem Kristian Boban Flexibel styr- och referensgruppsmedlem Kommunikation sker via Facebook, Trello och Gruppens Hemsida. Intressenter De som kan påverkas är de vi ses tävla mot. De kan få information såsom vi, om vad som väntas att komma. Detta kan även fungera som en typ av feedback. Vi som grupp har även ett krav på oss att förväntas att leverera av andra. Detta blir även ett ansvar, inte bara för oss, men även ett krav för andra. Tid och resursplan Detta är bearbetat i intereringen och illustrerar överblicken hos vårt arbete i detalj. Projektet består mestadels av planering, diskussion, design, programmering, dokumentering och granskning. Kostnadsplan Premilinärt ~55h Konfidentialitet: Rapporten får inte användas i framtida kurser (och deltar därmed inte i rapporttävlingen)

Stor Påverkan Liten Påverkan Riskanalys Hög Sannolikhet R2 R6 R1 Datorhaveri R2 Nyckelperson sjuk/borta R1 R4 R3 R5 Låg Sannolikhet R3 Försening enligt itereringen R4 Dålig feedback R5 Personliga problem i gruppen R6 Brist på komponenter För att förebygga problem som kan uppstå, gäller det att vara noga. Datorhaveriet är kanske inte något man kan förebygga, men har lite påverkan då vi lägger ut filer på nätet och har fler datorer. Att någon blir sjuk, är något som inte kan avvärjas. Något som kan ske och skapa stress är när man inte hinner med och försenar saker. Vi måste prioritera och göra saker i god tid, och kompensera för förändringar. Dessutom om man inte gör bra ifrån sig, kan man i gruppen och utanför gruppen få dåligt feedback. Då får vi i gruppen fråga hur vi kan åtgärda problemet. Förändringsplan Denna punkt är kopplad till intressenter och riskanalysen, eftersom de kan påverka ändringar som kan ske i schemat. Vår grupp har klar och snabb kommunikation. Detta bidrag till smidig flexibilitet i förändringar som kan ske framöver. Via Trello betar vi av varje punkt för sig, men kan även fungera på så sätt att vi alla kan föreslå förändringar som tidigt kan diskuteras direkt på Facebook eller i Electrum dagen därpå. Dokumentplan Filer kan även läggas upp i Trello där den dokumentansvariga kan godkänna eller bearbeta filerna. Dessa filer kan nås av alla i gruppen. Verktyg som används är Word, Excel, NXC och LEGO. Utbildningsplan Programmerare, designer, ansvarstagande och generell demokratisk personlighet. Rapportering & granskningar Det sker tids- och arbetsrapportering för varje möte vi gör där projektgranskaren är ansvarig. Granskning sker dagen innan handledning.

Iterationsplanering Schema Projektgrupp Grupp 30, veckor 38-42 Period Söndag Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag V.38 ~9-15 10-12 13-15 ~9-15 V.39 ~10-15 10-12 8-10 8-10 ~10-15 V.40 ~9-15 8-12 ~9-15 V.41 ~9-15 13-16 8-10 ~8-13 V.42 8-10, 13-16 - - - - - - Tidsrapportering/Dokumentation

Period / Aktivitet Söndag Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag V.38 11-12 12-14 10.30-13 12-13 Genomförande LEGO-PROG WBS, PD, INV PD, HEMS PD, RED Deltagare KB, EN, SS EN, FR EN, FR, SS, KB EN, FR, SS V.39 10-12 10-14 13.30-15 Genomförande BG, PD GANTT, PERT Deltagare EN, SS, KB EN, SS V.40 13-15.30 13-15.30 17-20 Genomförande DESIGN, POSTER IDÉ Deltagare FR, SS EN V.41 LEGO-PROG INF.HANDL5 EN, FR, SS, KB Genomförande Deltagare V.42 Genomförande Deltagare

Beslut från bokseminarium Kristian: Det viktigaste var i kapitel ett där det stod om linjeorganisation, där vi i gruppen tar reda på vad vi är bra på och mindre bra på för att sedan kunna kategorisera oss i områden vi blir huvudansvariga i. Kapitel två, undvika att hamna i stresskonen. Man förlorar kreativitet och planering om man hamnar i stress. Har man planerat bättre så kommer man kunna arbeta mer kreativt och lugnt och inte bli desperat. Fredrik: Kapitel nio, projektmodell. Att se till att alla är nöjda, gör vad de ska, sätter upp milstolpar, bidrar till gruppen och använder problemlösning. Gruppens egenskaper, kapitel sju. Man ska som grupp ha gemensamma mål så att de inte krockar. Också att man har specificerade roller. Man ska jobba som ett team och inte bara som en grupp. Stefan: Kapitel fyra, kommunikation. Stefan ansåg det viktigast om kommunikation, lyssna på vad alla har att säga och kommunicera. Tidsuppskattning, kapitel 12. Planera bra och rätt, uppskatta tiden man har och vad som behöver göras under tiden. Uppskatta hur mycket tid som behöver spenderas på varje uppgift. Beslut 1 Att sikta på att arbeta som ett team är viktigt för oss då man har mer gemensamma mål och mer specialiserade roller än i en grupp. Det är i ett team också så att man inte är lika beroende av varandra som man är i en grupp. Beslut 2 Vi tog beslutet om att det är viktigt att vi vet vad samtliga gruppmedlemmars styrkor är och sedan kan fördela uppgifterna så att dessa styrkor används i största möjliga mån. Man spenderar då inte resurser på att en gruppmedlem arbetar med något den inte gillar och kanske då inte presterar bra eller använder sina färdigheter effektivt. Beslut 3 Vi beslutade om att det är viktigt för gruppen att alla är nöjda med vad som bestäms och då jobbar på bra. Det är också bra att alla kan sätta upp mål och bidrar till gruppen så att allt blir gjort så effektivt som möjligt. Beslut 4 Vi beslutade också att det var viktigt med kommunikation då alla borde komma till tals så att man kan överväga fler förslag. Kommunikation är också viktigt då man kan diskutera idéer och på så sätt utveckla dem. Sammanfattning För att sammanfatta ansåg vi att det är viktigast för oss är att arbeta som ett team istället för att arbeta som en grupp. Vi tyckte också att det var viktigt att låta alla få en roll i gruppen och göra det personen är bra på för att effektivt använda våra resurser. Vi anser det också viktigt att sätta upp mål och se till att vi kan nå dem. Sist så kom vi fram till att kommunikation är viktigt för gruppen så att idéer kan diskuteras och utvecklas.

Intervjufrågor Vad gör du en vanlig dag på jobbet? Det är ganska mycket olika saker vi gör, men man börjar alltid med att komma in och så har massa mail att läsa igenom. Eftersom EA har studios över hela världen, så droppar det in lite mail över natten. Det kan vara om lite allt möjligt. T ex supportfrågor. Jag har jobbat ganska länge på EA, så jag programmerar en hel del olika system som används i olika spel. Det kan vara frågor om detta. Så första timmen brukar det vara att bara gå igenom mail. Sedan har vi scrummöten, lite olika på olika tider i projektet. Kanske ett scrummöte man har under dagen, och kanske gå igenom snabbt vad man har gjort under dagen, och om någon behöver hjälp så löser man det. Sedan har vi lite andra möten på olika tidpunkter i projektet. Vi jobbar i feature-grupper, som har en större feature i spelet. Det kan vara vad som helst, t ex fordon i spelet, så har man en grupp om det. Detta går man då igenom veckovis, vad man jobbar med, progress etc. Projektet är även uppdelat i större tidssteg som är upp till 1-2 månader. Och i början och slutet av varje sånt tidssteg så går man igenom planering och vad man ska jobba med för den månaden. Utöver detta sitter jag mycket och programmerar helt enkelt. Jag har ju uppgifter jag ska göra osv. Det är ganska olika vad man jobbar med beroende på var i projektet man är. I slutet är det mer bokfixning, performance jobb etc. Så att spelet fungerar som det ska. I början är det mer utveckling av features. Just nu sitter jag och jobbar med destruction på terrängen, så att terrängen blir förstörbar i nästa Starwars Battlefront spel. Vilken utbildning hade du innan du började här? Civilingenjör i Elektro- och Datateknik på Chalmers Tekniska Högskola. Vad bör man vara bra på för att lyckas i ditt arbete? I huvudsak bör man vara bra på att programmera. Man kan vara bra på många olika saker, kommunicera, etc. Men i slutändan är det programmering. Duktiga programmerare är det viktigaste. Man kan vara rätt almännt duktig på att programmera när man börjar här, sedan specialiserar man sig efter åren. Spelprogrammering är då C++. Så hyfsat bra på C++ och programmering. Hur blev detta jobb ditt? Egentligen genom kontakter. Jag kände en i Göteborg som jobbar på DICE, och han var en s.k. demoprogrammerare. Så han programmerar demos. Så hjälpte jag till med lite grejer där, och lärde känna honom. Sen när jag sökte hit så rekommenderade han mig. Rekommendationer och kontakter helt enkelt. Hur ser utvecklingsmöjligheterna ut inom det du arbetar med? EA har ett framework för detta. Man har ju olika roller och olika ansvarsområden, en karriärsplan inom EA. Man börjar att programmera lite enklare grejer, sedan får man mer och mer ansvar etc. Längre fram kan man välja två olika spår. Man kan välja mer att specialisera sig inom programmering, eller så kan man gå mer åt manager-hållet. Det är de två spåren. Men om man känner att man t ex vill jobba mer med grafik, då finns det absolut möjligheter att kunna byta osv, men det brukar inte vara så vanligt. Konfidentialitet: Rapporten får inte användas i framtida kurser (och deltar därmed inte i rapporttävlingen)

Vad krävs för att trivas? Ett brinnande intresse för datorspel och programmering. För min del som jobbar med grafikprogrammering så är det ju att vara intresserad av grafik. Och så gäller det att kunna trivas med människor etc, beroende lite på vilken arbetsroll man har. Man måste vara beredd på att jobba. Det blir ju en del övertid osv i perioder, beroende på i vilken fas spelet är. Det är inte direkt ett krav, men det blir roligare om man anstränger sig för att göra ett bra spel. Kan du tipsa någon mer person som har liknande uppgifter? *Intervjuobjektet kom inte på några bra exempel så vi lämnar detta blankt. Är det något mer intressant jag borde veta om ditt arbete? Om ni är intresserade av att jobba här så är det främsta att programmera ganska mycket, sätta sig in i allt som har med programmering att göra. Kanske jobba med något sidoprojekt, något spel kanske etc. Det är bra, då lär man sig mycket etc.

(3) PERT - Schema: Aktivitet Veckonummer Beskrivning B(39) F(41) I(42) som målet ska vara klart till. A 38 WBS + rapport B 39 PERT och GANTTschema A(38) C(39) J(43) C 39 Robot prototyp D 38 Kod Beta D(38) E(41) G(41) H(42) E 41 Färdig Kod F 41 Projektrapport Utkast G 41 Slutmodell H 41 Poster I 42 Tävling J 43 Projektrapport

Reflektionsfrågor 1. Vilken betydelse har utbildningen i din framtida yrkesroll? Betydelsen för utbildningen är inte bara betydelsefull utan fullständigt och fullkomligt relevant och bärande för det jag vill syssla med. Jag vill vara med och utveckla programvara, applikationer, systemnätverk, spel och dylik, och då är min datatekniksutbildning absolut nödvändig. 2. Reflektera över vilka personliga egenskaper som är viktiga för dig för framgång i arbetslivet? Social kompetens och bra förmåga att interagera med människor. Även fast min utbildning är inom programmering så kommer den sociala förmågan att vara jämlik programmering inom dem områden jag kommer vilja vara verksam inom i mitt framtida yrkesliv. 3. Ge exempel på hur du hittar sökvägar eller kanaler som leder till jobb? Jobbannonser online och i tidningar, Google och andra sökmotorer, Facebook, Vänner och studiekamrater, genom att söka upp företag på eget bevåg via Internet, Internet i sig självt. 4. Vad kommer att krävas för att du ska trivas i ditt framtida yrke? Bra och flexibla arbetstider med möjlighet att arbeta lite var man vill och gärna ofta hemifrån eller från en strand på thailand. Bra arbetskamrater och trevliga och utmanande arbeten som gör att man växer i yrkeskompetens men också att man växer på ett personligt plan. Lönen är inte alltid lika essentiell, men det är också viktigt med en bra lön för att man ska kunna långsiktigt trivas med sitt arbete, att man får rimlig kompensation och avkastning för sitt jobb. 5. Vad spelar utvecklingsmöjligheterna för roll i ditt yrkesliv? Utvecklingsmöjligheterna är viktiga, då det känns som att jag kommer att växa som en person i takt med att jag blir bättre på det jag håller på med i mitt yrkesliv. 6. Beskriv vad din intervju kan leda till på sikt? Genom min intervju har jag en kontaktperson som vet vem jag är på DICE, och detta är en kontakt och en igenkänningsfaktor som potentiell sätt kan göra det enklare för mig att i framtiden kunna få möjligheter till att genomföra kex-arbete hos detta företaget, för att detta sedan ska leda till en ev. anställning. 7. Vilken betydelse har hållbar utveckling för Yrkesrollen? Om vi alla inom en överskådlig framtid vill vara kvar i våra yrkesroller så kan detta uppnås genom att världen vi lever i inte förstörs på grund av överdriven nedsmutsning, resursförbrukning, koldioxidutsläpp och liknande miljöförstörande aspekter. Hållbar utveckling är därför en grund för vår överlevnad, där vår överlevnad är till att vi ens ska kunna ha ett yrkesliv. Därför är den hållbara utvecklingen essentiell, grundläggande och bärande för min och alla andras yrkesroll i denna värld.

8. Vilka moraliska/etiska aspekter är viktiga att hänsyn till inom yrkesområdet? Att inte ta åt sig äran åt arbete som i huvudsak andra ha gjort och att inte stjäla idéer samt plagiera andras arbeten och idéer. I huvudsak kan behandla andra som du själv vill bli behandlad stämma in på hur jag vill att det moralisk/etiska aspekterna ska vara utformade för mitt yrkesliv, och att alla mer eller mindre ska spela efter samma regler.

WBS

GANTT- Schema

IPL Mål (enligt kursplan) Efter avslutad kurs ska studenten: Aktiviteter, resurser och strategier/taktik för lärande Metoder för att visa måluppfyllelse (examination) Kunna beskriva och jämföra olika typer av utvecklingsprocesser/projektprocesser Genom att gå igenom kurslitteraturen som beskriver olika sådana processer som ex. iterationplanering. Slutrapporten kommer att beskriva hur vi strukturerade upp ex. vår iterationsplanering och varför vi valde att göra planeringen som vi gjorde. Kunna delta i, och på ett strukturerat sätt, genomföra ett enkelt projekt i grupp om max 8 studenter. Genom att tillämpa metoder som PERT och GANTT scheman som beskrivs i föreläsningarna och i kurslitteraturen. Genom att bygga och presentera det färdiga projektet som är legoroboten och sedan dokumenterar det i slutrapporten kan jag visa att jag har uppnått detta målet. Plus att man presenterar PERT och GANTT schemat som man har gjort. För enklare problem tillämpa viktiga verktyg och metoder som stödjer vald utvecklingsprocess. Reflektera över genomfört projekt ur angivna aspekter Genom att läsa kurslitteraturen över arbetsproblem som kan uppstå för gruppen och de samarbetsproblem som också kan uppstå kan man förbereda sig bra på att uppnå målet. Detta är någonting som kommer att göras vid läsning av kurslitteraturen och föreläsningarna. Ex. miljöaspekter och andra sådana. Övning i rapportskrivning Genom att genomföra ett utkast till projektrapporten som alla individuellt ska publicera sedan i gruppen. Kunna tillämpa metoder för muntlig presentationsteknik Läsa kurslitteraturen, gå på föreläsningarna och kunna på tips från studiekamrater. Redovisas i handledningarna över hur man valt att arbeta på sina problem och på sin planering och sin presenation av dessa. Utöver detta kan det också presenteras och visas i den slutgiltiga projektrapporten. Detta är någonting som kommer kunna göras på handledningar vid diskussionen men handledaren och gruppen på dessa handledningar, samt något som även kommer att tas upp i slutrapporten. Genom att presentera och få feedback i utkastet för projektrapporten. Genom att genomföra sin hemsidepresentation och sitt tal på 5 min till denna presentationen. Kunna skapa en enkel hemsida för att presentera resultat och dela information. Läser om HTML på htmllärohemsidor för hur man skriver i HTML, lyssna på föreläsningar i hur det är strukturerat. Genom att genomföra sin hemsidepresentation och sitt tal på 5 min till denna presentationen så har jag visat att jag vet hur man sätter upp en hemsida, genom att på datorn som finns tillgänglig gå in på adressen där hemsidan finns genom Internet.

Mål (enligt kursplan) Efter avslutad kurs ska studenten: Kunna studieplanera enligt vald personlig modell Kunna reflektera över sin framtida yrkesroll ur olika aspekter Kunna ange några perspektiv på "hållbar utveckling" som är relevant för en ingenjör. Kunna ange några etisk/moraliska aspekter som är relevant för en ingenjör. Kunna reflektera över gruppdynamiska skeenden i en projektgrupp Aktiviteter, resurser och strategier/taktik för lärande Genom att läsa kurslitteraturen i hur man kan strukturera upp sitt arbete och undersöka olika mallar och strukturer även på nätet. Genom att reflektera över målen, genom att diskutera i handledningarna. Genom att resonera kring hållbar utveckling och att samtidigt titta på dem medföljande föreläsningarna över temat som finns upplagt i kurshemsidan för ingenjörsmetodik. Kunna diskutera med min grupp vad som är viktigt, vara aktiv på handledningen och fråga läraren, vara hängiven till arbeta i projekt -boken för att se om någonting står där. Genom att läsa relevanta kapitel i kurslitteraturen som just handlar om gruppdynamik. Metoder för att visa måluppfyllelse (examination) Vid handledning 4 kommer en stor del av detta kunna presenteras i vilken modell man har valt för att lägga upp sin studieplanering. Något som man kan presentera i den slutgiltiga rapporten genom att gå igenom vad man har lärt sig från kursen och hur man kan tillämpa denna nyvunna kunskap i sitt framtida yrkesliv. Att man har med i den slutgiltiga rapporten över att man har haft ett miljötänk och att man inte använd onödigt mycket resurser för i förhållande till vad man vill att syftet med roboten ska vara, att man inte slösar resurser så att säga. Diskutera etik och moral i slutrapporten, som sådant som att man ska ge ära till andra när något gått bra och själv våga ta skulden när något går dåligt, att man visar lojalitet och medkänsla till sin grupp. Och att man inte heller plagierar robotdesignen genom att visa att man har en mycket originell och särskiljande design på roboten. Genom att reflektera över detta i seminarier och i den slutgiltiga slutrapporten.

Studieplanering Från Dag: 2014-09-29 Till Dag: 2014-11-02 Färgbetydelse: Ing. metodik Matte Timmar Vecka 40 08:00 09:00 10:00 11:00 12:00 13:00 14:00 15:00 16:00 17:00 SUMMA Måndag 29/09 Övn. Matte Övn. Matte Matte Matte 4 Tisdag 30/09 0 Onsdag 01/10 Matte Matte Matte Ingenjör Ingenjör Ingenjör 6 Torsdag 02/10 Övn. Matte Övn. Matte 2 Fredag 03/10 Hand. Ingenjör Hand. Ingenjör Matte Matte Matte 5 Lör/Sön 04&05/10 0 Vecka 41 08:00 09:00 10:00 11:00 12:00 13:00 14:00 15:00 16:00 17:00 SUMMA Måndag 06/10 För. Matte För. Matte Matte Matte Matte 5 Tisdag 07/10 För. Ingengör. För. Semi. Ingengör. Matte Matte Matte Semi. Matte 6 Onsdag 08/10 Ingenjör Red. Ingenjör Ingenjör Ingenjör. 4 Torsdag 09/10 Matte Matte Matte Red. Matte 4 Fredag 10/10 Lör/Sön 11&12/10 Hand. Ingenjör Ingenjör Ingenjör Ingenjör Ingenjör Ingenjör Ingenjör Ingenjör 4 8 Vecka 42 08:00 09:00 10:00 11:00 12:00 13:00 14:00 15:00 16:00 17:00 SUMMA Måndag 13/10 För. Matte För. Matte 2 Tisdag 14/10 Semi. Semi. Matte Matte Matte Matte 4 Onsdag 15/10 Red. Red. Ingenjör. Ingenjör. 2 Torsdag 16/10 För. Ingengör. För. Övn. Matte Övn. Matte Ingengör. Matte Matte 6 Fredag 17/10 Red. Ingengör Red. Ingengör. Red. Ingengör. Semi. Matte Semi. Matte Konfidentialitet: Rapporten får inte användas i framtida kurser (och deltar därmed inte i rapporttävlingen) Matte Matte 7

Lör/Sön 18&19/10 Ingenjör Ingenjör Ingenjör Ingenjör Ingenjör Ingenjör 12 Vecka 43 08:00 09:00 10:00 11:00 12:00 13:00 14:00 15:00 16:00 17:00 SUMMA Måndag 20/10 Ingenjör Ingenjör Ingenjör Ingenjör Ingenjör Ingenjör 6 Tisdag 21/10 Matte Matte Matte Matte Matte Matte 6 Onsdag 22/10 Matte Matte Matte Matte Matte Matte 6 Torsdag 23/10 Matte Matte Matte Matte Matte Matte 6 Fredag 24/10 Matte Matte Matte Matte Matte Matte 6 Lör/Sön 25&26/10 Matte Matte Matte Matte Matte Matte 12 Vecka 44 08:00 09:00 10:00 11:00 12:00 13:00 14:00 15:00 16:00 17:00 SUMMA Månag 27/10 Matte Matte Matte Matte Matte Matte Matte Matte 8 Tisdag 28/10 Matte Matte Matte Matte Matte Matte Matte Matte 8 Onsdag 29/10 Matte Matte Matte Matte Matte Matte Matte Matte 8 Torsdag 30/10 0 Fredag 31/10 Tentamen Tentamen Tentamen Tentamen 4 Lör/Sön 01&02/11 0

Studeinventering Vecka 40 Hemma = arbetsskrivbord, Skola = korridors studieplatserna i skolan. Dag Summa minuter Plats Ämne/tema Tid på dagen Kvalitet (1-5) Måndag 29 sept 120 Skolan Matte dag 4 Tisdag 30 sept 0 inget inget inget inget Onsdag 1 okt 360 Skolan Matte,Ing. Dag/kväll 4 Torsdag 2 okt Inget Inget Inget Inget Inget Fredag 3 okt 180 Skolan Matte, Ing. dag 4 Lördag 4 okt Inget Inget Inget Inget Inget Söndag 5 okt Inget Inget Inget Inget Inget Vecka 41 Dag Summa minuter Plats Ämne/tema Tid på dagen Kvalitet (1-5) Måndag 6 okt 180 Skolan Matte dag 4 Tisdag 7 okt 120 Skolan Matte, Ing. dag 5 Onsdag 8 okt 180 Skolan Matte. dag 2 Torsdag 9 okt 180 Skolan Matte, Ing dag 2 Fredag 10 okt 180 Skolan Matte,ing. dag 4 Lördag 11 okt 240 Hemma Ingenjörsmetodik Dag/kväll 3 Söndag 12 okt 240 Hemma Ingenjörsmetodik Dag/kväll 3

Vecka 42 Dag Summa minuter Plats Ämne/tema Tid på dagen Kvalitet (1-5) Måndag 13 okt Inget Inget Inget Inget Inget Tisdag 14 okt 120 Skolan Matte,ing. kväll 5 Onsdag 15 okt Inget Inget Inget Inget Inget Torsdag 16 okt 120 Skolan Matte, ing. kväll 3 Fredag 17 okt 120 Skolan Matte, ing. fm 4 Lördag 18 okt 300 Hemma Ingenjörsmetodik Dag/kväll 3 Söndag 19 okt 300 Hemma Ingenjörsmetodik Dag/kväll 4 Vecka 43 Dag Summa minuter Plats Ämne/tema Tid på dagen Kvalitet (1-5) Måndag 20 okt 300 Hemma Ingenjörsmetodik Dag/kväll 4 Tisdag 21 okt 300 Hemma Matte Dag/kväll 5 Onsdag 22 okt 300 Hemma Matte Dag/kväll 3 Torsdag 23 okt 300 Hemma Matte Dag/kväll 3 Fredag 24 okt 300 Hemma Matte Dag/kväll 4 Lördag 25 okt 300 Hemma Matte Dag/kväll 5 Söndag 26 okt 300 Hemma Matte Dag/kväll 3

Vecka 44 Dag Summa minuter Plats Ämne/tema Tid på dagen Kvalitet (1-5) Måndag 27 okt 480 Hemma Fysik fm 4 Tisdag 28 okt 480 Hemma Fysik kväll 5 Onsdag 29 okt 480 Hemma Projektarbete em 4 Torsdag 30 okt Inget Inget Inget Inget Inget Fredag 31 okt Inget Inget Inget Inget Inget Lördag 1 nov Inget Inget Inget Inget Inget Söndag 2 nov Inget Inget Inget Inget Inget Analys: Snitt i antal arbetade minuter per dag från 29 september till 2:a november: 7(dagar i en vecka)*5(antal veckor) = 35 dagar totalt antal minuter totalt: 480 + 480 +480 + 300*7 +300 +300 + 120*3 + 180*4 + 240*2 + 120 + 120 + 360 + 180 = 6480 Snitt i antal arbetade minuter per dag: 6480/35 = ca 185 minuter per dag. Jag är väldigt konsistent med hur, var och när jag arbetar. Mitt skrivbord hemma är den enda platsen jag arbetar på hemma, likväl är studentkorridorerna som finns tillgängliga runt i skolan dem enda platserna där jag faktiskt studerar, så det är dessa platser som symboliserar just hemma och skola. Dygnet jag studerar mest är på dagen och tidig kväll, anledningen till att det har varit olika studieeffektivitet är för att jag delvis har olika åkommor som att jag har ont i käken, och beroende på om jag har mycket ont eller mindre ont så avgör just detta hur i stor utsträckning jag faktiskt kan studera effektivt. Hemma är det alltid tyst, därför är det käken som mest påverkar där, men något som naturligtvis påverkar i skolan är också variabeln av att det är olika mycket ljudnivåer från dag till dag beroende på i VILKA korridorer jag sitter i, därför är detta något som naturligtvis har stor påverkan huruvida effektivt mitt studerande blir.

Terminsplanering Utdrag från vecka 42. Titta på bildtexten ovanför för att se vilken dag varje tabell står för, titta inte på dagarna inne i bilden då dem ger felaktig information. Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag