samrådsunderlag Planerad 36 kv ledning mellan Borlänge och Orrberget

samrådsunderlag Planerad 36 kv ledning mellan Borlänge och Orrberget

Beställare: Borlänge Energi Elnät Beställarens projektledare: Peter Johansson Konsult: Ramböll Sverige AB Uppdragsledare: Jean-Pierre Janitzek Granskad av: Maria Danling Uppdragsnummer: 1320012183 Datum: 2015.08.24 Alla foton är tagna av Ramböll Sverige AB Ramböll Sverige AB Skeppsgatan 5 211 11 Malmö T 010-615 60 00 www.ramboll.se Organisationsnummer 556133-0506

Sammanfattning 5 1. Inledning 6 1.1 Bakgrund och syfte 6 1.2 Lagstiftning 6 1.3 Genomförande av samråd 7 2. Studerade alternativ 8 2.1 Metod för framtagande av stråk 8 2.2 Analys av stråk 9 2.3 Metod för framtagande av sträckning 12 2.4 Föreslagen sträckning 12 3. Teknisk utformning 14 3.1 Luftledning 36kV 14 3.2 Markkabel 36kV 15 4. Beskrivning av berörda intressen samt konsekvensbedömning 17 4.1 Grundläggande förutsättningar 17 4.2 Planeringsförutsättningar 21 4.3 Naturmiljö 22 4.4 Kulturmiljö 24 4.5 Friluftsliv 26 4.6 Infrastruktur 26 4.7 Hälsa och säkerhet 27 5. Tidplan och fortsatt arbete 30 6. Referenser 31 Skriftliga källor 31 Kartor och geografiskt material 31 Bilaga 1 - Karta över samtliga intressen, del 1 32 Bilaga 2 - Karta över samtliga intressen, del 2 33 Bilaga 3 - Karta över samtliga intressen, del 3 34 3

Teckenförklaring H 1b Valt stråk och föreslagen sträckning Kopplingsstation H Fördelningsstation Orrberget turbin 1c Lokalnät Regionnät Stamnät 1d Föreslagen sträckning luftledning Föreslagen sträckning markkabel Delsträcka 1a-1f (kabel) 1f Delsträcka 2a & 2b (kabel) Delsträcka 2b (luftledning) 2a Delsträcka 2c (kabel el luftledning) Delsträcka 3a-3d (luftledning) Delsträcka 4 (kabel) 4 3d 3b 3a H 2c 0 1 2 4 Km Figur 1. Karta över valt stråk och föreslagen sträckning 4

Sammanfattning En ny vindkraftpark är planerad att byggas på Orrberget/Stensvedsberget i Ludvika kommun. För att kunna ansluta vindkraftparken till elnätet planeras en ny 36 kv ledning att byggas från en befintlig transformatorstation i Södra Backa i Borlänge till anläggningen på Orrberget. Borlänge Energi Elnät har fått i uppdrag att ansluta vindkraftparken och undersöker nu förutsättningarna för denna anslutning. För att finna en så lämplig ledningssträckning som möjligt inleddes projektet med att undersöka alternativa stråk inom vilka en ledning kan lokaliseras. Samråd kring alternativa stråk hölls i maj-juni 2015. Efter det inledande samrådet kring stråken bearbetades och sammanvägdes de inkomna yttranden med hänsynstagande till natur- och kulturintressen, landskapets karaktärer och funktioner, kommunala planer och framkomlighet i terrängen. Analysen av stråken ledde fram till att en kombination av stråk 1b, 1c, 1d, 1f, 2a, 2c, 3a, 3b, 3d och 4 valdes att arbeta vidare med. Kabelstråket 2a valdes framför luftledningsstråket 2b, framförallt på grund av den miljöpåverkan en ny ledningsgata i obruten terräng skulle ge. Inom det valda stråket har en föreslagen sträckning tagits fram som syftar till att uppnå ett byggbart alternativ med minsta möjliga påverkan på miljö och befintliga intressen. Där det är möjligt har sträckningen lokaliserats intill vägar och befintliga ledningsgator för att minimera intrång på fastigheter och påverkan på annan markanvändning samt landskapsbild, natur- och kulturmiljöintressen. Kabelsträckningar som inte har kunnat förläggas längs med en befintlig väg eller kraftledning har i möjligaste mån förlagts i jordbruksmark eftersom kabeln inte påverkar jordbruksmarkens brukbarhet efter anläggning. Där luftledningssträckningen inte följer en befintlig kraftledningsgata har den lokaliserats i en traktgräns för att orsaka minsta möjliga intrång på skogsfastigheter. Där sträckningen föreslås som kabel består de största potentiella miljökonsekvenserna av påverkan på registrerade fornlämningar och naturmiljöintressen invid vägen där kabeln förläggs. 19 st registrerade forn- eller kulturhistoriska lämningar förekommer i sträckningens närhet. I de flesta fall kan lämningarna undvikas genom att sträckningen anpassas så att lämningen inte påverkas. Längs med väg 646 berörs naturreservatet Smörtjärnarna, nyckelbiotoper och naturvärdesobjekt och områden av regionalt intresse (artrik vägkant) av kabelsträckningen. Konsekvenserna för naturmiljövärdena längs med vägen beror på i hur stor utsträckning det är möjligt att förlägga kabeln inom vägområdet. Där sträckningen föreslås som luftledning består de största potentiella miljökonsekvenserna av påverkan på skogsbruket, friluftsliv och naturmiljö. Luftledningssträckningen löper till största del i en befintlig skogsgata, vilket innebär att få träd behöver fällas för att bygga ledningen. Där luftledningen går i obruten terräng måste en ny skogsgata på ca 6-8 meter röjas och hållas trädfri vilket innebär en större påverkan på skogsbruk, friluftsliv och naturmiljö. Den planerade ledningens påverkan på hälsa och säkerhet bedöms som mycket begränsad då ledningen till största del föreslås utformas som kabel som har ett mycket begränsat och svagt magnetfält. Där ledningen föreslås som luftledning kan tillräckliga avstånd till bostäder hållas. Detaljerade magnetfältsberäkningar kommer att redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen som kommer att lämnas in tillsammans med koncessionsansökan. 5

1. Inledning 1.1 Bakgrund och syfte En ny vindkraftpark är planerad att byggas av företaget OX2 på Orrberget/Stensvedsberget i Ludvika kommun. Den sökta verksamheten har av Mark- och Miljödomstolen bedömts tillåtlig och Länsstyrelsen Dalarnas Miljöprövningsdelegation (MPD) har meddelat tillstånd för verksamheten. Vindkraftparken ligger inom Borlänge Energi Elnäts (BEE) koncessionsområde och kommer att anslutas till BEE elnät. För att kunna ansluta vindkraftparken planeras en ny 36 kv ledning att byggas från en befintlig transformatorstation i Södra Backa i Borlänge till Orrberget. Denna samrådshandling behandlar förutom en ny ledning från Södra Backa till Orrberget även de ledningar som kommer att förläggas inom vindkraftanläggningen för anslutning av de enskilda vindkraftverken. Ledningarna inom vindkraftparken kommer ägas av BEE och kommer att förläggas inom vägområdet för nya vägar inom vindkraftparken. BEE avser att söka tillstånd, sk. nätkoncession för linje, både för ledningarna inom parken och för den anslutande ledningen. Vindkraftparken kommer att bestå av 10 vindkraftverk med en effekt på 2,5-3.2 MW/st, totalt beräknas produktionen till 77 GWh (77 miljoner kwh) per år. Den nya ledningen som planeras kommer att gå via befintliga stationer i Halvarsgårdarna och Tuna-Hästberg. Från BEEs perspektiv ses stora synergieffekter med att ledningen går via dessa stationer. Det finns ett behov av att förstärka elnätet mot Halvarsgårdarna där det finns ett ökat behov av el, främst från Romme Alpin, detta kan göras genom att en befintlig station byggs ut. I Tuna-Hästberg finns ett förnyelsebehov av en transformatorstation som kan samordnas med anslutningen av vindkraftparken på Orrberget. BEE har under många år arbetat med att vädersäkra utsatta delar av elnätet genom att ersätta oisolerade luftledningar med jordkabel alternativt isolerade luftledningar (hängkablar). Denna strategi tas även med i detta arbete. En målsättning i arbetet är att skapa en struktur och teknisk lösning på elnätet som säkerställer en hög driftsäkerhet för vindkraftparken och övriga kunder i området, vidare är det viktigt att identifiera en kostnadseffektiv lösning där man i samråd med berörda fastighetsägare minimerar intrång och påverkan på andra verksamheter. Fågelvägen mellan stationerna som ska bindas samman är ca 25 km. En ny ledning kommer dock att bli längre då den närmsta vägen inte alltid är framkomlig eller lämplig på grund av konflikter med andra intressen. 1.2 Lagstiftning För att få bygga och driva en kraftledning av här aktuell storlek krävs tillstånd enligt ellagen (1997:857), sk nätkoncession för linje. Ansökan om koncession ska föregås av samråd. I en ansökan ska det enligt ellagen också ingå en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Samrådsförfarandet och kraven på en MKB sker i enlighet med vad som föreskrivs i 6 kap. miljöbalken (1998:808). Syftet med samrådet är att förbättra beslutsunderlaget och ge berörda möjlighet till insyn och påverkan. Ansökan om nätkoncession för linje prövas av Energimarknadsinspektionen. När nätkoncession erhålls gäller den i regel tillsvidare. För att få nyttja del av annans fastighet för ledningsändamål krävs en rättighet till marken. De typer av rättigheter BEE tillämpar utgörs av servitutsavtal eller ledningsrätt. 6

1.3 Genomförande av samråd Samråd ska enligt miljöbalken genomföras i första hand med länsstyrelse, tillsynsmyndighet (kommun) och enskilda berörda (fastighetsägare). Om verksamheten anses medföra betydande miljöpåverkan enligt länsstyrelsens bedömning ska samråd även ske med övriga statliga myndigheter, kommuner, organisationer och den allmänhet som kan beröras. BEE avser att redan från början samråda brett, dels för att leva upp till formkraven i miljöbalken men också för att ge möjlighet att följa utvecklingen i projektet. Samråd kring alternativa stråk hölls i maj-juni 2015. Inför samrådet hade ett samrådsunderlag tagits fram som beskrev kraftledningens utformning samt de alternativa stråkens lokalisering och deras påverkan på befintliga intressen. Samrådet skedde genom annonsering i dagspress samt genom brevutskick till samtliga fastighetsägare inom stråken, länsstyrelsen, kommunen samt övriga myndigheter och organisationer. Ett samrådsmöte hölls den 12 maj 2015 i Galaxen i Borlänge där projektet presenterades och det fanns möjlighet att ställa frågor och lämna synpunkter. Efter det inledande samrådet kring stråken har inkomna yttranden bearbetas och sammanvägts med hänsynstagande till natur- och kulturintressen, landskapets karaktärer och funktioner, kommunala planer och framkomlighet i terrängen. Detta arbete resulterade i att stråken breddades på två ställen och ett kompletterande samråd hölls med berörda fastighetsägare, Länsstyrelsen och kommuner. Efter det kompletterande samrådet och en analysen av stråken har BEE beslutat vilket stråk som det blir aktuellt att arbeta vidare med. Inom detta stråk har ett förslag till sträckning tagits fram, vilket presenteras i detta samrådsunderlag. Samråd kring den föreslagna sträckningen sker på samma sätt som beskrivs ovan. Efter genomförda samråd av både stråk och sträckning fastställs en slutlig sträckning. En MKB tas också fram som beskriver kraftledningens påverkan på omgivningen. Framtagande av alternativa stråk Samråd om stråk Analys av stråk och framtagande av sträckningen Här är vi nu Samråd om stäckning Framtagande av MKB Inlämning av koncessionsansökan Figur 2. Illustration av processen från framtagande av stråk till inlämning av koncessionsansökan 7

2. Studerade alternativ I detta avsnitt beskrivs hur olika alternativ för lokalisering av kraftledningen har undersökts, från framtagande och analys av stråk till framtagande av en föreslagen sträckning. 2.1 Metod för framtagande av stråk I samband med att BEE blev kontaktade första gången om anslutning av vindkraftparken på Orrberget 2009 har det gjorts ett antal utredningar kring lämpliga stråk. Vid framtagning av de stråk som samråddes i maj-juni 2015 fanns det ett antal grundförutsättningar som listas nedan. Anslutningen av vindkraftparken på Orrberget skulle samordnas med de förnyelsebehov och förstärkningsbehov som BEE har i befintligt elnät för att nyttja de synergieffekter som detta projekt skapar. Detta innebär att stråken skulle passera förbi Halvarsgårdarna, där det finns ett behov av att förstärka elnätet tack vare ett ökat behov av el, främst från Romme Alpin. Detta kan göras genom att en befintlig kopplingsstation byggs ut. Stråken skulle också passera en befintlig transformatorstation i Tuna-Hästberg som har ett förnyelsebehov. Transformatorstationen behöver även byggas ut för att kunna koppla in vindkraftparken på Orrberget. BEE har under många år arbetat med att vädersäkra utsatta delar av elnätet genom att ersätta oisolerade luftledningar med jordkabel alternativt isolerade luftledningar (hängkabel). Denna strategi skulle även tas med i detta arbete och påverkar vilka stråk som är genomförbara. Utifrån denna strategi utgjordes därför en större del av stråken av kabelstråk. Svårtillgänglig, kuperad och bergig terräng föreslogs dock med isolerad luftledning (hängkabel) eftersom en kabelledning i denna typ av landskap är väldigt kostsam anläggningsmässigt. Strategin för lokalisering av stråken har varit att förlägga dessa längs med befintlig infrastruktur så som vägar och befintliga ledningar, i den mån det är möjligt. Föreslagna stråk för kabel följer i huvudsak befintliga vägar. Kabelstråk är, om ej belägna längs med befintlig väg, oftast belägna i jordbruksmark för att minimera påverkan då kabeln inte påverkar jordbruksmarkens brukbarhet. Målet var att skapa ett gent stråk samtidigt som befintlig miljö och markanvändning beaktades. BEE har också tidigt i processen varit i kontakt med både Trafikverket och Borlänge kommun för att säkerställa att föreslagna stråk inte förläggs invid befintliga vägar och övrig infrastruktur som planeras för ombyggnad som förhindrar eller försenar byggnationen av kraftledningen. Vidare har BEE utifrån den lokalkännedom man har om berörda områden tagit fram stråk som ur ett tekniskt och ekonomiskt perspektiv är så optimalt som möjligt. I den värderingen ingår även att minimera intrång och påverkan på andra verksamheter. Stråken är 100 meter breda med undantag för delar som är 200 meter breda för att säkerställa utrymme för en välanpassad sträckning i den kommande processen i projektet. Utifrån ovanstående principer och arbetssätt arbetade BEE fram alternativa stråk som bedöms som genomförbara tekniskt, ekonomiskt och tillståndsmässigt. Se figur 3-5. Efter stråksamrådet i maj-juni tillkom i analysen av stråken ytterligare stråk som BEE ville undersöka vidare, varför ett kompletterande samråd genomfördes i augusiti 2015. Samtliga stråk har efter genomförda samråd analyserats och utvärderats och lämpligaste stråk att arbeta vidare med har valts, se avsnitt 2.2. 8

2.2 Analys av stråk Tabell 1. Stråk i delsträcka 1 Stråk Argument för Argument mot Slutsats 1a (alt. till 1b) 1b (alt. till 1a) 1c 1d (alt. till 1e) 1e (alt till 1d & 1f) 1f (alt. till 1e) Följer befintlig ledningsgata och påverkar inte ombyggnad av väg 662. Stråket påverar ej våtmark eller ny infrastruktur. Om en kabel läggs i anslutning till vägområdet blir miljökonsekvenserna små och inga registrerade fornlämningar påverkas. Stråket påverkar inte gång och cykelvägen som planeras längs väg 635. Stråket följer en befintlig väg. Stråket påverkar inte gång och cykelvägen som planeras längs väg 635. Inga registrerade fornlämningar i detta stråk. Påverkar våtmark och eventuellt ny infrastruktur. Fler bostäder påverkas än i stråk 1a. Ombyggnad av väg 662 kan påverka en sträckning. Stråket korsar Norån och överlappar fornläminingar. Ombyggnad av väg 662 kan påverka sträckningen. Stråket bedöms som mindre lämpligt på grund av den potentiella konflikten med ny infrastruktur och påverkan på våtmark. Stråket bedöms som lämpligare än 1a då det undviker våtmark och inte riskerar att komma i konflikt med ny infrastruktur. Eftersom en kabel kan läggas i anslutning till vägområdet, och en korsning av Norån bedöms som möjlig utan större negativa miljökonsekvenser, bedöms stråket som lämpligt. Anpassning görs till ombyggnad av väg 662. - Stråket bedöms som lämpligare än 1e då det undviker en potentiell konflikt med den planerade gång och cykelvägen längs väg 635. Stråket påverkar kan komma i konflikt med gång och cykelvägen som planeras längs väg 635. Stråket bedöms som mindre lämpligt på grund av den potentiella konflikten med den planerade gång och cykelvägen längs väg 635. - Stråket bedöms som lämpligare än 1e då det undviker en potentiell konflikt med den planerade gång och cykelvägen längs väg 635. 1c 1a 1b H Delsträcka 1 Teckenförklaring # Orrberget vindkraftverk H Fördelningsstation Kopplingsstation $1 Mindre kopplingskiosk Lokalnät Regionnät Stamnät Delsträcka 1a-1f (kabel) Delsträcka 2a & 2b (kabel) Delsträcka 2b (luftledning) Delsträcka 2c (kabel el luftledning) Delsträcka 3a-3d (luftledning) Delsträcka 4 (kabel) Fornlämning / kulturhistorisk lämning Skog och Historia Fornlämning / kulturhistorisk lämning Skog och Historia Fornlämning / kulturhistorisk lämning Riksintresse Kulturmiljövård, MB 3:6 Nat. bevarandeplan odlingslandskapet 2a 2b 1f 1d 1e Km 0 0,5 1 2 Ängs- och betesmarksinventering Myrskyddsplan Riksintresse Naturvård, MB 3:6 Riksintresse Friluftsliv, MB 3:6 Natura 2000 SCI Naturreservat Områden av regionalt intresse Våtmarksinventering Vattenskyddsområde Skogliga biotopskydd Naturvardsavtal Skogsstyrelsen Nyckelbiotoper Skogsstyrelsen Nyckelbiotoper Storskogsbruket Sumpskogar Talltrakt Grantrakt Figur 3. Karta över alternativa stråk och berörda intressen i delsträcka 1 9

Tabell 2. Stråk i delsträcka 2 Stråk Argument för Argument mot Slutsats 2a (alt. till 2b) 2b (alt till 2a) 2c Stråk 2a ger mindre påverkan på naturmiljö, friluftsliv och landskapsbild än en luftledning stråk 2b. En kabel ger också ett mindre magnetfält och påverkar inte skogsbruket negativt. Färre bostäder berörs i detta stråk jämfört med stråk 2a. Det är också en kortare sträcka än 2a och berör inga registrerade naturvärden. Stråket följer delvis väg 646 där en möjlighet är att förlägga en kabel i anslutning till vägområdet. Stråket förbinder stråk 2a och 2b med stationen i Tuna-Hästberg. Stråket berör naturreservatet Smörtjärnarna samt en artrik vägkant. Områden med måttlig grundvattenförekomst finns inom stråket. Stråket berör betydligt fler bostäder än 2b och är en längre stäcka än 2b. Ombyggnad av väg 662 kan påverka sträckningen. En luftledning i obruten terräng ger större påverkan på naturmiljö, friluftsliv och landskapsbild än en kabel i stråk 2a. Stråket berör ett LISområde. En luftledning ger ett större magnetfält än en kabel. En luftledning skulle också påverka skogsbruket negativt. Stråket berör naturreservatet Smörtjärnarna, en artrik vägkant samt registrerade kulturhistoriska lämningar och fornlämningar. Sjön Hästveden samt området väster om stråket vid Gyllenbergen används för friluftsliv. Stråket bedöms som lämpligare än stråk 2b då detta alternativ undviker den påverkan på naturmiljö, friluftsliv, landskapsbild och skogsbruket som en luftleding i stråk 2b innebär. En kabel ger också mindre magnetfältspåverkan. Genom att förlägga kabeln i anslutning till vägområdet kan påverkan på kringliggande fastigheter minimeras. Anpassning görs till ombyggnad av väg 662. På grund av att luftledningsstråket löper i obruten terräng, vilket ger stor påverkan på miljön och andra intressen, bedöms stråket som mindre lämpligt än stråk 2a. För att nå stationen i Tuna-Hästberg H måste en förläggning av ledning ske inom stråk 2c. En förläggning av kabel via stråk 2a skulle minimera påverkan på natur- och kulturvärden i stråk 2c. 1d 1f 1e Delsträcka 2 Teckenförklaring # Orrberget vindkraftverk H Fördelningsstation Kopplingsstation $1 Mindre kopplingskiosk Lokalnät Regionnät Stamnät Delsträcka 1a-1f (kabel) 2a 2b Delsträcka 2a & 2b (kabel) Delsträcka 2b (luftledning) Delsträcka 2c (kabel el luftledning) Delsträcka 3a-3d (luftledning) Delsträcka 4 (kabel) Fornlämning / kulturhistorisk lämning Skog och Historia Fornlämning / kulturhistorisk lämning Skog och Historia Fornlämning / kulturhistorisk lämning Riksintresse Kulturmiljövård, MB 3:6 Nat. bevarandeplan odlingslandskapet Ängs- och betesmarksinventering Myrskyddsplan 2b Riksintresse Naturvård, MB 3:6 Riksintresse Friluftsliv, MB 3:6 Natura 2000 SCI Naturreservat Områden av regionalt intresse Våtmarksinventering 3c 3b 10 3a H 2c Km 0 0,5 1 2 Vattenskyddsområde Skogliga biotopskydd Naturvardsavtal Skogsstyrelsen Nyckelbiotoper Skogsstyrelsen Nyckelbiotoper Storskogsbruket Sumpskogar Talltrakt Grantrakt Figur 4. Karta över alternativa stråk och berörda intressen i delsträcka 2

Tabell 3. Stråk i delsträcka 3 Stråk Argument för Argument mot Slutsats 3a 3b (alt. till 3c) 3c (alt. till 3b) 3d Stråket följer delvis en befintlig lokalnätsledning och en väg. Stråket förbinder stationen i Tuna-Hästberg med stråk 3b och 3c. Stråket följer en befintlig lokalnätsledning vilket tar mindre mark i anspråk än 3c. Inga registrerade fornlämningar finns i stråket. Stråket följer delvis befintlig väg. Stråket förbinder stråk 3b och 3c med vindkraftetableringen på Orrberget. Tabell 4. Stråk i delsträcka 4 Stråket berör en nyckebiotop, värdetrakt för gran och tangerar tangerar naturreservatet Smörtjärnarna. Stråket berör också ett antal kulturhistoriska lämningar, t.ex. gruvområdet Hästbergs gruvor som också används för friluftsliv och rekreation. Öringvatten finns inom stråket. Stråket berör en nyckebiotop och våtmarksområden. Hästbergs gruvor, Hästbergsflatnan och Gyllbergen som finns i anslutning till stråket är viktiga områden för friluftsliv. Öringvatten finns inom stråket. Stråket går i obruten terräng vilket tar mer mark i anspråk. En registrerad fornlämning finns i stråket. Hästbergs gruvor, Hästbergsflatnan och Gyllbergen finns i anslutning till stråket. Öringvatten finns inom stråket. Stråket berör ett område med naturvårdsavtal, en nyckelbiotop, och två registrerade fornlämningar. Öringvatten finns inom stråket. Stråk Argument för Argument mot Slutsats 4 Stråket löper längs med de vägar som kommer att byggas inom vindkraftetableringen. 4 3d Stråket berör nyckelbotoper och en värdetrakt för gran. Figur 5. Karta över alternativa stråk och berörda intressen i delsträcka 3 och 4 3b 3c 3a H Om en luftledning förläggs i den befintliga ledningsgatan minimeras påverkan på andra intressen och stråket bedöms som lämpligt. I stråk 3b kan en luftledning förläggs i den befintliga ledningsgatan vilket minimer påverkan på andra intressen. Stråket bedöms som mindre lämpligt än stråk 3b då det går i obruten terräng vilket tar mer mark i anspråk och orsakar större miljöpåverkan. Stråket utökades för att hitta en sträckning som följer traktgränsen för att minimera påverkan på skogsbruket. Stråket bedöms som lämpligt då kablarna kan läggas längs med de vägar som kommer att byggas inom vindkraftetableringen, vilket innebär att obruten mark inte tas i anspråk. 2c 2b 2a Km 0 0,5 1 2 Delsträcka 3 & 4 Teckenförklaring Kopplingsstation H Fördelningsstation Orrberget turbin Delsträcka 1a-1f (kabel) 0; Delsträcka 3a-3d (luftledning) Delsträcka 2a & 2b (kabel) Delsträcka 2b (luftledning) Delsträcka 2c (kabel el luftledning) Delsträcka 4 (kabel) Lokalnät Regionnät Stamnät Fornlämning / kulturhistorisk lämning Skog och Historia Fornlämning / kulturhistorisk lämning Skog och Historia Fornlämning / kulturhistorisk lämning Riksintresse Kulturmiljövård, MB 3:6 Nat. bevarandeplan odlingslandskapet Ängs- och betesmarksinventering Myrskyddsplan Riksintresse Naturvård, MB 3:6 Riksintresse Friluftsliv, MB 3:6 Natura 2000 SCI Naturreservat Områden av regionalt intresse Våtmarksinventering Vattenskyddsområde Skogliga biotopskydd Naturvärdesobjekt Skogsstyrelsen Naturvardsavtal Skogsstyrelsen Nyckelbiotoper Skogsstyrelsen Nyckelbiotoper Storskogsbruket Sumpskogar Talltrakt Grantrakt 11

2.2.1 Samlad bedömning Stråk 1b, 1c, 1d, 1f, 2a, 2c, 3a, 3b, 3d och 4 väljs att arbeta vidare med då de bedöms som mest lämpliga utifrån ett helhetsperspektiv som innefattar påverkan på befintliga intressen, miljöpåverkan och kostnader. Stråk 1a väljs bort framförallt på grund av den potentiella konflikt som kan uppstå mellan en kraftledning och ny infrastruktur på platsen. Stråk 1e väljs bort på grund av den potentiella konflikten med den planerade gång och cykelvägen längs väg 635. Stråk 2b väljs bort på grund av den relativt stora miljöpåverkan en ny ledningsgata skulle orsaka, jämfört med kabelalternativet i stråk 2a. Stråk 3c väljs bort framförallt på grund av att det går i obruten terräng vilket medför mer miljöpåverkan jämfört med alternativet stråk 3b där en ledning kan förläggas i en befintlig ledningsgata. 2.3 Metod för framtagande av sträckning Inom de valda stråken har en föreslagen sträckning tagits fram som syftar till att uppnå ett byggbart alternativ med minsta möjliga påverkan på miljö och befintliga intressen. Där det är möjligt har sträckningen lokaliserats intill vägar och befintliga ledningsgator för att minimera intrång på fastigheter och påverkan på annan markanvändning. Att samlokalisera kraftledningen med vägar och befintliga kraftledningar ger också en mindre påverkan på landskapsbild och natur- och kulturmiljö. Kabelsträckningar som inte har kunnat förläggas längs med en befintlig väg eller kraftledning har i möjligaste mån förlagts i jordbruksmark då kabeln inte påverkar jordbruksmarkens brukbarhet efter anläggning. Där luftledningssträckningen inte följer en befintlig kraftledningsgata har den lokaliserats för att orsaka minsta möjliga intrång på skogsfastigheter. 2.4 Föreslagen sträckning För karta av den föreslagna sträcknigen se figur 6. Den föreslagna sträckningen löper från befintlig transformatorstation, söderut, under järnvägen och vidare söderut längs med Lagergatan. Kabelsträckningen löper därefter västerut över åkermarken till Rågåkersgatan. Sträckningen följer Rågåkersgatan söderut till Ludvikavägen och fortsätter sedan västerut längs med Ludvikavägen fram till väg 662. Sträckningen fortsätter sedan längs med väg 662 genom Alderbäcken och vidare mot Täkt. Strax innan Täkt viker sträckningen söderut in på grusvägen mot Norr Sellnäs och vidare till stationen i Skinnarsveden. I Skinnarsveden vänder sträckningen norrut och löper i samma kabelschakt tillbaka till Norr Sellnäs. I Norr Sellnäs viker sträckningen av västerut och korsar Norån mellan Norr Sellnäs och Esaiagårdarna. Kabelsträckningen fortsätter sedan under järnvägen och följer vägen fram till Frostbo där sträckningen löper sydväst om Frostbo och möter upp väg 662 mellan Frosto och Hemberget. Sträckningen fortsätter sedan västerut längs med väg 662 till strax innan Spraxkya där sträckningen viker av norrut och följer vägen i nordvästlig riktning till Bältarbo. Vid Bältarbo avviker sträckningen från vägen och löper söder om Bältarbo för att komma ut till väg 656. Från Bältarbo löper sträckningen längs med väg 656 som gör över i väg 646 efter att väg 50 korsats. Sträckningen löper längs med vägen i anslutning till vägområdet förbi Floda, Idkerberget och Hästveden fram till stationen i Tuna-Hästberg. Från stationen i Tuna-Hästberg fortsätter kabelsträckningen västerut under väg 646 som för att övergå i luftledning strax väster om vägen. Luftledningssträckningen fortsätter sedan västerut i en befintlig ledningsgata genom Tuna-Hästbergs gruvor upp till södra kanten av sjön Gomen. Vid Gomen viker luftledningssträckningen av söderut och går i en traktgräns ner mot en befintlig skogsväg vid Kopplaberget. Här övergår sträckningen till kabel och löper längs med skogsvägen upp till Orrberget. På Orrberget löper sträckningen längs med vägarna inom vindkraftetableringen. 12

Teckenförklaring H Kopplingsstation H Fördelningsstation Orrberget turbin Föreslagen sträckning Lokalnät Regionnät Stamnät Föreslagen sträckning luftledning Föreslagen sträckning markkabel H 0 1 2 4 Km Figur 6. Karta över föreslagen sträckning. Mer detaljerade kartor finns som bilagor. 13

3. Teknisk utformning Ledningen mellan Borlänge och Orrberget föreslås anläggas som en kombination av markkabel och luftledning. Ledningarna inom vindkraftparken kommer att anläggas som markkabel. Nedan beskrivs de tekniska utformningarna av luftledning respektive kabel. Alla stråkalternativ avses att förläggas med två eller tre kabelförband. 3.1 Luftledning 36kV Merparten av luftledningen kommer att byggas i en befintlig ledningsgata. Målsättningen är att den befintliga ledningsgatan ska räcka till för byggnationen och ej behöva utökas. Detta kommer att utredas mer i detaljprojekteringen där det även blir en dialog med berörda fastighetsägare. En luftledning består av stolpar av endera trä eller komposit och byggs enligt branschstandard (EBR). Stolphöjd (9-16 meter) och stolpplacering bestäms av detaljprojekteringen och anpassas då till den omgivande terrängen. För att minimera intrång och säkerställa en hög driftsäkerhet kommer isolerad luftledning (hängkabel) att nyttjas, då bedöms en ca 6-8 meter bred skogsgata räcka. För att klara av effekten från vindkraftparken krävs dubbla ledningar, som byggs med en-ledarkablar (dvs. en kabel/fas) i samma stolpe. Totalt blir det 6 stycken kablar i stolparna. Första sträckan kommer att sambyggas med en befintlig 10 kv ledning, på dessa stoplar kommer det bli 7 kablar. Avtal upprättas för den ledning som byggs med alla berörda fastighetsägare som reglerar de villkor som gäller, bland annat begränsningar i byggnation i närheten av en ledning. En skogsgata vid luftledningen kommer att hållas fri från större buskar och träd för att säkerställa att dessa inte kan skada ledningen. En skogsgata röjs med jämna mellanrum, vanligen vart sjätte år. Även utanför skogsgatan kan kantträd tas bort om det utgör en fara för ledningen, en dialog förs då med markägaren. Även andra underhållsåtgärder utförs på en ledning såsom en årlig driftbesiktning och rötskadebesiktning av stolpar vart åttonde år. Sidoområde Skogsgata ca 6-8 m Ledningsgata Figur 7. Principsektion för luftledning utformad som isolerad luftledning (hängkabel). 14

3.2 Markkabel 36kV Markförlagt kabelförband består av två eller fler parallella kablar för att klara av effekten från vindkraftparken. Markkabel kommer merparten av sträckan förläggas längs med vägar inom vägområdet, normalt i dikesbotten, se figur 9. Vid detaljprojektering kommer dialog med berörda fastighetsägare och väghållare genomföras. Förläggning av markkabel sker genom att ett schakt grävs där kablarna placeras varefter schaktet fylls igen och marken återställs. Arbetsområdets bredd styrs av förhållandena på platsen samt av vilken arbetsmetod som används. Bredden varierar också beroende på om schaktmassor kan läggas upp i arbetsområdet eller om de måste forslas bort. Normalt är arbetsområdet ca 8-10 meter brett, se figur 8. Kabelsand Transportväg Arbetsområde ca 8-10 m Schaktmassor Figur 8. Principsektion på markkabel. Dikesbotten Dike Körbana Vägbana Vägområde Innerslänt Ytterslänt Mark utanför vägområdet Figur 9. Principsektion på väg. Markkabeln kommer att förläggas i dikesbotten eller i mark utanför vägområdet. 15

I driftskedet kommer en ca 4 meter bred ledningsgata ovanför markkabeln att säkerställas via avtal för att kunna komma åt kabeln vid underhåll och reparation. Avtalen upprättas med alla berörda fastighetsägare, och innebär att det 4 meter breda området ej kan bebyggas eller att marknivån ändras utan ledningsägarens medgivande. Kablarna kommer att förläggas på ett djup av 0,6-1 meter och skyddas av en kringfyllnad av finare material s.k. kabelsand. Schaktets bredd kommer normalt att bli ca 1 meter markplan. Vid stenig mark kan kablarna skyddas genom att förläggas i rör. Vid bergig mark sprängs kablarna ner till fullt djup i kabelschaktet. Vid korsning av vägar och vattendrag kan schaktningsfri teknik i de flesta fall användas, t.ex. rörtryckning eller styrd borrning. Vid dessa metoder grävs en tillräckligt djup grop på varje sida om det som ska korsas. Sedan trycks ett rör genom marken under vägen eller vattendraget från den ena gropen till den andra. Mindre vattendrag kan korsas med enklare metoder, exempelvis med schaktning och slamfällor. 16

4. Beskrivning av berörda intressen samt konsekvensbedömning 4.1 Grundläggande förutsättningar 4.1.1 Landskapstyper Den föreslagna sträckningen berör fyra olika landskapstyper: tätort, jordbrukslandskap, skogslandskap och sjörikt skogslandskap. Tätorten utgörs av Borlänge stad och är den landskapstyp transformatorstationen är belägen i och sträckningen utgår ifrån. Tätorten kring stationen består främst av verksamhet- och industriområden av blandad karaktär. Landskapstypen är påverkad av infrastruktur i form av vägar, järnvägar och kraftledningar. Länge söderut går sträckningen in i odlingslandskapet. Odlingslandskapet sydväst om Borlänge är svagt kuperat med högre berg i fonden som fungerar som orienteringspunkter. Landskapet och är mestadels öppet och åkrarna/brukningsenheterna är stora vilket bidrar till känslan av vidd och kontrasten till den slutna skogsmarken. Bebyggelsen är samlad i byar och längs vägarna. Norån och Grängshammrån löper genom landskapet och bildar riktningar tillsammans med de större vägarna. Vid Floda övergår odlingslandskapet till landskapstypen skogslandskap som är kuperat och mestadels slutet. Vyer öppnar upp sig vid byar och i vägarnas riktning samt vid sjöar. Höjder i topografin kan fungera som orienteringspunkter och utsiktspunkter. De större vägarna, till exempel väg 646, som löper längs med sträckningen, är de tydligaste riktningarna i landskapet. Kring Tuna-Hästberg och sjöarna Hästveden och Gomen löper sträckningen genom landskapstypen sjörikt skogslandskap. I denna landskapstyp bryts skogsmarken upp av sjöar och myrar som skapar utblickar och fungerar som orienteringspunkter. Våtmark Figur 10, 11 och 12. Till vänster, exempel sjörika skogslanskapet, uppe till höger, exempel skogslandskapet med befintlig luftledning och nere till höger, exempel odlingslandskapet med skogslandskapet i bakgrunden. 17

H Landskapstyper Tätort Teckenförklaring # Orrberget vindkraftverk Kopplingsstation H Fördelningsstation Föreslagen sträckning luftledning Föreslagen sträckning markkabel Lokalnät Regionnät Skogslandskap Odlingsslandskap Stamnät Landskapstyp Odlingslandskap Sjörikt skogslandskap Skogslandskap Tätort # # # # # # # # # # H Sjörikt skogslandskap 0 1 2 4 Km 18 Figur 13. Orienteringskarta med landskapstyper inom projektområdet.

förekommer också oftare i denna landskapstyp. Terrängen är svagt kuperad och liksom i skogslandskapet är de större vägarna de tydligaste riktningarna. 4.1.2 Markanvändning och bebyggelse Sträckningen berör industri- och handelsområdet i Södra Backa samt jordbruksmark, skogsbruksmark och vägområden. Industri- och handelsområdet i Södra Backa berörs endast på en kort sträcka innan sträckningen går ut i jordbruksmark söder om Borlänge. Sträckningen korsar jordbruksmark vid Rågåker, Norr Sellnäs, Frostbo, Spraxkya och Bältarbo. Sträckningen berör på långa sträckor vägområden för till exempel väg 662, 656 och 646. Sträckningen korsar skogsmark i befintlig ledningsgata mellan Tuna-Hästberg och Gomen och löper i obruten skogsmark i en traktgräns mellan Gomen och Kopplaberget. Lustbäcken korsas vid Rågåker och Norån korsas vid Aldebäcken, Norr Sellnäs och Övre Baggbo. Hyttingsån korsas vid Hyttingsheden och Stenbäcken. Sträckningen passerar bebyggelse i Bergnäs, Järpbo, Alderbäcken, Täkt, Norr Sellnäs, Frostbo, Hemberget, Bältarbo, Floda, Övre Baggbo, Hästhagen, Hyttingsheden, Idkerberget och Tuna Hästberg. 4.1.3 Geotekniska förutsättningar I Borlänge löper sträckningen genom ett område med underliggande lager av isälvssediment. Längre söderut övergår jordarten till glacial silt med inslag av morän mellan Alderbäcken och Täkt. Sträckningen fortsätter att gå i glacial silt fram till Hyttingsån där jordarten övergår till morän. Längs med väg 646 dominerar morän som jordart med inslag av isälvssediment och torv. Vid sjön Hästveden löper sträckningen genom ett område med berg i dagen. Väster om stationen i Tuna-Hästberg löper sträckningen igenom områden med morän, berg i dagen och torv. För karta över jordarter se figur 14. Mellan Hyttings fäbodar norr om Idkerberget och Tuna-Hästberg överlappar eller angränsar sträckningen områden med måttlig grundvattentillgång. 4.1.4 Konsekvensbedömning grundläggande förutsättningar Sträckningens påverkan på landskapsbilden bedöms som liten där sträckningen utförs som kabel eftersom den förläggs i jordbruksmark eller i anslutning till vägområdet på befintliga vägar. En kabel i öppen mark påverkar inga befintliga riktningar eller rumsbildningar i landskapet. Luftledningssträcknigen mellan Tuna-Hästberg och Kopplaberget ligger delvis i en befintlig ledningsgata vilket ger en begränsad påverkan på landskapsbilden då ingen ny skogsgata tillkommer. Mellan Gomen och Kopplaberget, där luftledningen går i obruten mark, ger den en större påverkan i form av en ny skogsgata. Påverkan på markanvändningen är generellt begränsad där kabel föreslås. Förläggning av kabel i jordbruksmark påverkar endast markanvändningen under anläggning. Vid förläggning av kabel i anslutning till vägområdet beror graden av påverkan om kabeln kan förläggas i dikesbotten eller strax utanför vägområdet. Om kabel förläggs utanför vägområdet blir markanvändningen även utanför vägen påverkad. Luftledningssträckningen som föreslås i befintlig ledningsgata ger en begränsad påverkan då den inte förändrar markanvändningen. Störst påverkan på markanvändningen sker mellan Gomen och Kopplaberget där skogsbruket på platsen påverkas av en ny ledningsgata. Schaktning vid kabelförläggning skulle kunna påverka områdena med måttlig grundvattentillgång. Om kabeln förläggs inom vägområdet blir påverkan troligen begränsad. 19

200,36 Skenshyttan Stora Ulvsjön Borlänge Borlänge 169,1 Skenshyttenäs 171,08 Sandvik Norboån 183,71 181,1 202,46 Norbo 181,1 Norbo Finnmark 217 201 163,45 Halldammsån 199 Lilla Ulvsjön Sågån Mårtberget Storån Verkån 256 261,17 280 253 Tuna-Hästberg Myggsjön 238 261,63 20 Rikesb. 296 Sångan 227 241,54 Rämshyttebruk 226 251 Sångberget Flokån Rämsbyn Rämshyttan Rämen 245 254,69 Kråksveden Stormatsbyn Morberget 360,20 Lillmatsbyn Stenbäcken Konstgrind Gyllbergen Gyllenbergen Figur 14. Karta över jordarter från SGU. Projektområdets utgörs i huvudsak av jordarterna morän och Lindbergsbäcken Idkerberget Smitturnb. Orrberget Orrberget 227,58 233,83 225,64 Nedre Malsjö 238,6 166 245,87 Gräsberg 239,50 berg med tunt eller osammanhängande ytlager av morän samt postglacial silt. 303 292,54 255 Storslätten 274 192 218,34 191,8 211 355,4 287,87 207 215,08 Ulvshyttan 193,3 194,33 Sågberget Isälvsränna, bredd <50 m Isälvsränna, bredd >50 m Övergiven fluvial fåra Moränrygg Moränrygg, bredd 30--125 m Geotekniska Drumlin eller liknande Drumlin eller liknande, bredd <30 m Drumlin eller liknande, bredd 30--125 m Berg Liten Stenbrott, eller gruva ingen eller bergtäkt grundvattentillgång, <1 l/s Måttlig Vatten och grundvattentillgång, strandlinjer 1-5 l/s Stor Blockrik grundvattentillgång, yta 5-25 l/s Ovanligt Blockrik till storblockig stor grundvattentillgång, yta >125 l/s Storblockig yta Tunt eller osammanhängande ytlager av torv Tunt eller osammanhängande ytlager av lera--silt Tunt eller osammanhängande ytlager av postglacial sand--grus Tunt eller osammanhängande ytlager av isälvssediment Tunt eller osammanhängande ytlager av morän Underliggande lager av isälvssediment Isälvseroderat område Moränbacklandskap, kullig morän Torv Mossetorv Kärrtorv Gyttja Talus (rasmassor) Svämsediment Svämsediment, ler--silt Svämsediment, sand Älvsediment, grovsilt--finsand Elseholm 6690 60 20' H 6685 6680 Bommarsbo förutsättningar Teckenförklaring Älvsediment, sand Gyttjelera (eller lergyttja) Postglacial silt Lera--silt Blockmark Postglacial sand Kolares Svallsediment, grus 181,93 Glacial silt Glacial grovsilt--finsand Isälvssediment Isälvssediment, sand Skaraborg 220 Morän Sandig morän Berg Tuna Hästberg Urberg 167 215,56 Fallet 208 St. Bråfall Siksjöberget 291 276 243 Rösberg Trollsjöheden 171,75 201,09 Fyllning Gessberg 215,5 223 Vatten 274 265 214,53 525 322 Topografiskt underlag: Ur GSD-Terrängkartan Lantmäteriet 285,51 Rutnät i svart anger koordinater i SWEREF 99 TM. Gradnät i brunt anger latitud och longitud i referenssystemet SWEREF99. 267,51 281 Svarthyttsveden 251,12 Övre Malsjö 303 Skisshyttan Km 0 1 2 4 520 258 236,61 268,16 248,87 Idkerberget # # # # # # # # # # 15 20' Tuna-Hästberg 515 510 15 10' H 0 1 2 3 4 5 km Skala 1:50 000 gentjärnsb.

Rättvik Siljan 4.2 Planeringsförutsättningar Enviken 4.2.1 Översiktsplaner och fördjupade översiktsplaner Sträckningen berör det område på Orrberget som är utpekat som lämpligt område för vindkraft i Ludvika kommuns översiktsplan. Vindkraftetableringen tas också upp i den fördjupade översiktsplanen Fördjupad översiktsplan för Orrberget Stensvedberget från 2008. 4.2.2 Detaljplaner Bjursås Sträckningen berör tre detaljplaner i Borlänge kommun: Rogsjön Sågmyra Detaljplan Gylle 2:76 mfl Fastigheter (Inom södra Backa industriområde), laga kraft 1999-09-29. Detaljplanen redovisar område för befintlig transformatorstation, område för högspänningsledning, industri och järnvägstrafik. Grycksbo Sträckningen berör område Insjön definierat som fördelningsstation. Svärdsjö Detaljplan för utvidgning av Södra Backa industriområde delplan 2 (berörande Rågå-Sundborker 16:2 mfl), laga kraft 1991-11-28. Detaljplanen redovisar bland annat industri, järnvägstrafik, naturområde Amungen och utjämningsmagasin för dagvatten. Sträckningen berör område definierat som järnvägstrafik, industri och naturområde. Ljugaren Ersättning av detaljplaner för del av kv Traversen och Gatuområden Mark- och vattenanvändningskarta mm inom Södra Backa och Rågsåkers industriområde, laga kraft 2009-10-27. Antagen Detaljplanen av kommunfullmäktige ersätter i Falun 2014-06-12 Falun Rättvik delar av ovannämnd detaljplan. Sträckningen berör område och i Borlänge definierat 2014-06-17 som industrigata. Siljan Enviken 4.2.3 Vattenskyddsområden, reningsverk och deponier Sträckningen påverkar inga vattenskyddsområden, reningsverk eller deponier. Bjursås Svärdsjö Norr Amsberg Runn Insjön Idkerberget Sågmyra Norr Amsberg Lantmäteriet Falu kommun Geodatasamverkan och Mät & karta, Falu kommun Grycksbo Ornäs Borlänge Torsång Halvarsgårdarna Rogsjön Falun Runn Idkerberget Sundborn Vika Säter Borlänge Hinsen Halvarsgårdarna Hofors 0 5 10 20 Kilometer Hedemora Översiktsplan FalunBorlänge Ornäs Naturreservat Natura Torsång 2000-område Teckenförklaring Vika Pågående användning Förändrad användning Bebyggelse - tätorter och planlagda områden Planerat bostadsområde -10 år Anläggning (arealkrävande, omgivningspåverkande) Kulturreservat Rekreationsområde Runn Rekreationsområde/jord- och skogsbruk Jordbruk Skogsbruk/stort opåverkat område Skogsbruk Bearbetningskoncession Järnväg Allmän väg - väg av riksintresse Kraftledning Planerat bostadsområde 10-20 år Planerat arbetsplatsområde -10 år Planerat arbetsplatsområde 10-20 år Reservat för framtida järnväg Vägreservat Allmän väg - föreslaget riksintresse Naturreservat - blivande Kulturreservat - blivande LIS-område Utvidgat strandskydd enligt kommunerna Vindbruk/skogsbruk Säter Lantmäteriet Falu kommun Geodatasamverkan och Mät & karta, Falu kommun 0 5 10 Hed Figur 15. Del av BorlängeFaluns mark- och vattenanvändningskarta. 21

4.2.4 Konsekvensbedömning planeringsförutsättningar Sträckningen bedöms inte komma i konflikt med kommunala översiktsplaner eller detaljplaner. 4.3 Naturmiljö I detta avsnitt beskrivs de naturmiljöintressen som berörs av sträckningen. Naturmiljöintressen som beskrevs i samrådsunderlaget för stråk men som inte längre berörs är: Natura 2000, riksintresse naturvård, skogliga biotopskyddsområden, sumpskogar, våtmarksinventering och myrskyddsplan. 4.3.1 Naturreservat Sträckningen berör naturreservatet Smörtjärnarna. Naturreservat är skyddade enligt miljöbalken och är områden med höga natur- och friluftslivsvärden. Naturreservatet Smörtjärnarna ligger vid Tuna-Hästberg och har gammal och värdefull tall- och granskog som är en viktig miljö för många krävande arter som tjäder, tretåig hackspett, kattfotslav mm. 4.3.2 Naturvårdsavtal Sträckningen berör områden med naturvårdsavtal vid Gomen. Ett naturvårdsavtal är ett civilrättsligt avtal mellan markägare och Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen eller kommunen. Syftet med ett naturvårdsavtal är att bevara områden med höga naturvärden. 4.3.3 Nyckelbiotoper och Naturvärdesobjekt Sträckningen berör ett flertal nyckelbiotoper och naturvärdesobjekt. Nyckelbiotoper är skogsområden som har stor betydelse för skogens flora och fauna samt hyser eller kan förväntas hysa hotade och rödlistade arter. Naturvärdesobjekt är områden som inte fyller kraven på att vara nyckelbiotoper men ändå är viktiga för den biologiska mångfalden. Små nyckelbiotoper utgör generell hänsyn vid skogsbruksåtgärder och ska bevaras i enlighet med 30 skogsvårdslagen. 4.3.4 Områden av regionalt intresse I rapporten Borlänges natur - ett planeringsunderlag finns ett antal naturområden av regionalt intresse utpekade. Vägkanten längs med väg 646 från Tuna-Hästberg och norrut till sjön Hästsveden nämns i underlaget och är dessutom utsedd som artrik vägkant av Trafikverket. Vägkanten består av en torr ängsmark med flera sällsynta växter och berörs av sträckningen. 4.3.5 Värdetrakter Värdetrakter är landskapsavsnitt med särskilt höga ekologiska bevarandevärden och en högre täthet av värdekärnor för djur och växtliv. En värdetrakt för granskog överlappar sträckningen på Orrberget. 4.3.6 Konsekvensbedömning naturmiljö Längs med väg 646, där sträckningen föreslås som kabel, berörs naturreservatet Smörtjärnarna, nyckelbiotoper och naturvärdesobjekt och områden av regionalt intresse (artrik vägkant). Konsekvenserna för naturmiljövärdena längs med vägen beror på i hur stor utsträckning det är möjligt att förlägga kabeln inom vägområdet. Om kabeln läggs inom vägområdet blir påverkan naturmiljöintressena troligen mycket begränsad. Om kabeln på någon sträcka måste förläggas utanför vägområdet kan naturmiljöintressena påverkas. I det fortsatta arbetet kommer naturvärdersinventering att genomföras och detaljstudier av sträckningen vid värdefulla naturområden att ske för att minimera påverkan på naturmiljöer. Dispens från Smörtjärnarnas reservatsföreskrifter kommer att sökas. Vid korsning av vattendrag kommer lämplig metod att användas för att minimera påverkan på vattendraget. Mellan Tuna-Hästberg och Orrberget, där sträckningen är föreslagen som dels som luftledning och dels som kabel, berörs nyckelbiotoper, naturvårdsavtal och en värdetrakt. 22

# # # # # # # # # # H H 0 1 2 4 Km Naturmiljö Teckenförklaring # Orrberget vindkraftverk H Fördelningsstation Kopplingsstation Föreslagen sträckning luftledning Föreslagen sträckning markkabel Lokalnät Regionnät Stamnät Myrskyddsplan Riksintresse Naturvård, MB 3:6 Riksintresse Friluftsliv, MB 3:6 Natura 2000 SCI Naturreservat Områden av regionalt intresse Våtmarksinventering Vattenskyddsområde Skogliga biotopskydd Naturvardsavtal Skogsstyrelsen Nyckelbiotoper Skogsstyrelsen Nyckelbiotoper Storskogsbruket Sumpskogar Talltrakt Grantrakt Figur 16. Karta Naturmiljö 23

Där sträckningen är lokaliserad i en befintlig skogsgata bedöms påverkan på naturmiljön som begränsad. Mellan Gomen och Kopplaberget där sträckningen går i obruten mark blir påverkan på naturmiljön större på grund av skogsgatan som måste röjas. Strävan bör vara att undvika påverkan på nyckelbiotopen och naturvårdsavtalet som berörs av sträckningen. 4.4 Kulturmiljö Kulturmiljön är de fysiska spår som människan lämnar genom historien. Kulturmiljöintressen som beskrivs i samrådsunderlaget för stråk men som inte längre berörs är: Nationell bevarandeplan för odlingslandskapet och Ängs och betesmarksinventeringen. 4.4.1 Fornlämningar Fornlämningar skyddas av kulturmiljölagen (1988:950) och får inte skadas. Ett flertal registrerade fornlämningar finns i anslutning till sträckningen. Registrerade fornlämningar i närheten av sträckningen redovisas i tabellen nedan. En fornlämning med den antikvariska bedömningen Fornlämning har ett högre skydd än en med bedömningen Övrig kulturhistorisk lämning. Uppgift om betyder att lämningen endast är känd via kartmaterial eller skriftlig eller muntlig källa och har inte kunnat återfinnas i fält. Bevakningsobjekt innebär att man vid inventeringstillfället inte kunnat ta ställning till om lämningen är en fast fornlämning eller inte, därför måste denna typ av lämning alltid kontrolleras ytterligare före markingrepp. En arkeologisk utredning enligt kulturmiljölagen kommer att genomföras innan koncessionsansökan lämnas in. Tabell 5. Registrerade fornlämningar i anslutning till föreslagen sträckning. RAÄ-nummer Fornlämningstyp Antikvarisk bedömning Avstånd till sträckning Stora Tuna 849:1 Färdväg Fornlämning ca 7m Stora Tuna 232:1 Fyndplats Uppgift om ca 23 m Stora Tuna 232:2 Blästbrukslämning Fornlämning ca 12 m Stora Tuna 854:1 Kvarn Övrig kulturhistorisk lämning ca 18 m Stora Tuna 854:2 Träindustri Övrig kulturhistorisk lämning ca 18 m Stora Tuna 576:1 Gruvhål Uppgift om ca 10 m Stora Tuna 555:1 Bytomt/gårdstomt Uppgift om 0 m Stora Tuna 242:1 Fyndplats Uppgift om 32 m Stora Tuna 556:1 Fäbod Fornlämning 6 m Stora Tuna 556:2 Fäbod Övrig kulturhistorisk lämning 0 m Stora Tuna 760:1 Ristning, medeltid/historisk tid Uppgift om Stora Tuna 756:1 Färdväg Övrig kulturhistorisk lämning 6 m Stora Tuna 720:1 Bytomt/gårdstomt Bevakningsobjekt 0 m Stora Tuna 721:1 Fäbod Fornlämning 16 m Stora Tuna 754:1 Lägenhetsbebyggelse Bevakningsobjekt 30 m Stora Tuna 1025 Fartygs-/båtlämning Övrig kulturhistorisk lämning 20 m Stora Tuna 352:3 Uppfordringsanläggning Övrig kulturhistorisk lämning 0 m Stora Tuna 746:1 Gruvområde Övrig kulturhistorisk lämning 0 m Grangärde 725:1 Gränsmärke Övrig kulturhistorisk lämning 7 m 4 m 24

H Kulturmiljö Teckenförklaring # Orrberget vindkraftverk Kopplingsstation H Fördelningsstation Föreslagen sträckning luftledning Föreslagen sträckning markkabel Lokalnät Regionnät Stamnät Fornlämning / kulturhistorisk lämning Skog och Historia Fornlämning / kulturhistorisk lämning Skog och Historia Fornlämning / kulturhistorisk lämning Nat. bevarandeplan odlingslandskapet Ängs- och betesmarksinventering # # # # # # # # # # H 0 1 2 4 Km Figur 17. Karta Kulturmiljö 25

4.4.2 Kommunalt kulturmiljöprogram Borlänge kommun har ett kulturmiljöprogram från 2002. Område 53 Spraxkya-Sellnäs berörs av sträckningen. 4.4.3 Skog och historia Projektet Skog och historia har inventerat och registrerat forn- och kulturlämningar under drygt tio år. De uppgifter som finns i Skog och historia-skikten är preliminära eftersom de inte har genomgått en fullständig kvalitetsgranskning för överföring till fornminnesregistret. Två färdvägar, en vid Högberget och en vid Idkerberget berörs av sträckningen. 4.1.4 Konsekvensbedömning kulturmiljö Störst risk för negativ påverkan på kulturmiljö finns vid de platser där sträckningen är föreslagen som kabel och passerar registrerade fornlämningar eller övriga kulturhistoriska lämningar. I de flesta fall kan registerade fornlämningar eller övriga kulturhistoriska lämningar undvikas genom att anpassa sträckningen så att lämningen inte påverkas. I de fall då kabelsträckningen korsar lämningen, såsom Stora Tuna 555:1, 556:2, 720:1, 352:3 och 746:1 är påverkan oundviklig. Lämningens typ och antikvariska bedömning är avgörande för hur påverkan bedöms. En arkeologisk utredning enligt kulturmiljölagen kommer att genomföras innan koncessionsansökan lämnas in. 4.5 Friluftsliv Borlänge och Ludvika kommun har ett aktivt friluftsliv tack vare stora skogsområden som används för friluftsliv och rekreation under både sommar och vinter. Sträckningen berör Tuna-Hästbergs gruvor och Hästbergsflatnan som används till rekreation och friluftsliv. Sträckningen korsar också Norån som är populär för kanotpaddling. Gyllenbergsområdet berörs inte direkt av sträckningen, men från utsiktspunkter skulle en luftledning kunna synas. 4.5.1 Konsekvensbedömning friluftsliv Sträckningens påverkan på friluftsliv är som störst mellan Tuna-Hästberg och Orrberget eftersom dessa områden har höga friluftslivs- och rekreationsvärden, samt att sträckningen här är föreslagen som luftledning vilket ger en större visuell påverkan. Där ledningen är förlagd i en befintlig ledningsgata innebär sträckningen ingen försämring av friluftslivsvärdena. Där sträckningen är förslagen som kabel bedöms konsekvenserna för friluftslivet som begränsade. 4.6 Infrastruktur 4.6.1 Väg och järnväg Sträckningen följer till stora delar befintliga vägar. Allmänna vägar som berörs av sträckningen är: Lagergatan, Rågåkersgatan och Ludvikavägen, samt väg 662, 656, 646 och 50. Enskilda vägar vid Norr Sellnäs, Esaiagårdarna, Tuna-Hästberg och Orrberget berörs också. Sträckningen föreslås på långa sträckor, tex längs med väg 646 mellan Floda och Tuna-Hästberg, att förläggas i anslutning till vägområdet. Sträckningen korsar järnvägen Dalabanan vid Rågåker och Bergslagsbanan vid Esaiagårdarna. 4.6.2 Transformatorstationer och kraftledningar Sträckningen berör transformatorstationen i Södra backa samt kopplingsstationen i Halvarsgårdarna och transformatorstationen i Tuna-Hästberg som ledningen ska anslutas till. Sträckningen korsar en regionnätsledning vid Järpbo samt en regionnätsledning och 26