Årsredovisning 2012. Statens väg- och transportforskningsinstitut

Årsredovisning 2012 Statens väg- och transportforskningsinstitut

VTI:s årsredovisning 2012 Foto omslag: Hejdlösa bilder, Katja Kircher Tack till alla medarbetare som medverkat i vår årsredovisning. För mer information, besök www.vti.se. 2 Årsredovisning 2012

Innehåll GD har ordet...4 VTI:s uppdrag och verksamhetsmål...6 Noterat från 2012...8 Resultatredovisning...16 Samhällsmotiverad tillämpad forskning...16 VTI:s forskningsbeställare...16 Uppdragsintäkternas andel av VTI:s totala intäkter...17 Ekonomiskt mål för avgiftsbelagd verksamhet...17 Urval av avslutade projekt år 2012...18 Vetenskaplig publicering 2012...22 Samverkan med universitet och högskolor och tvärvetenskapliga forskningsmiljöer...25 Internationellt samarbete...30 Användning av VTI:s anslag...34 Kompetensförsörjning...35 Verksamhetsuppföljning...39 Tjänsteexport...40 Konkurrensutsatt verksamhet...40 Resultaträkning...41 Balansräkning tillgångar...42 Balansräkning kapital och skulder...43 Anslagsredovisning 2012...44 Redovisningsprinciper och upplysningar till resultat-, balans och anslagsredovisningarna...45 Sammanställning av väsentliga uppgifter...52 Styrelsens beslut om godkännande Tabeller och figurer Figur 1. Externa uppdragsprojekt som avslutats i VTI:s redovisningssystem...16 Tabell 1. Uppdragsintäkt och antal FoU-beställare 2010-2012...17 Tabell 2. FoU- och konsultintäkter, 2010 2012 (tkr)....17 Figur 2. Intäkt per årsarbetskraft 2010-2012 (tkr)....17 Figur 3. Verksamhetsutfall perioden 2010-2012 (Mkr)...17 Tabell 3. Projekt i samarbete med universitet och högskolor samt antal uppdrag, perioden 2010 2012....25 Tabell 4. Intäkter från utländska uppdragsgivare 2010-2012, tkr...30 Tabell 5. Anslagets användning...34 Tabell 6. Verksamhetens totala kostnader fördelade på anslag och avgiftsfinansierad verksamhet...34 Tabell 7. Personalrörlighet...35 Tabell 8. Samverkan UoH, examina och uppdrag...35 Tabell 9. Personalkategorier...37 Tabell 10. Sjukfrånvaro...37 Tabell 11. Verksamhetsuppföljning 2012...39 Tabell 12. Verksamhetsuppföljning 2011...39 Tabell 13. Verksamhetsuppföljning 2010...39 Tabell 14. Tjänsteexport 2010-2012...40 Tabell 15. Resultat för konkurrensutsatt verksamhet...40 Årsredovisning 2012 3

GD har ordet Ett ständigt pågående arbete för att förbättra, förnya och förbereda framtida utmaningar präglar varje framgångsrik organisation. Under år 2012 har VTI bl.a. satsat särskilda resurser för kompetensutveckling för att kunna höja beredskapen inför EU:s aviserade forskningsprogram Horizon 2020. Kompetensutveckling har också erbjudits institutets projektansvariga. Ett antal administrativa system och rutiner har förnyats och driftsatts för att institutet skall stå bättre rustat inför nya uppgifter. Trots ett omfattande och ibland tungrott förändringsarbete har VTI:s forskning i stort kunnat genomföras med hög kvalitet och till kundernas belåtenhet. Till årets glädjeämnen räknar jag VTI:s nya uppdrag att tillsammans med Lunds universitet och Malmö högskola få bygga det nya nationella kollektivtrafikcentret K2. Utöver att leverera excellent kollektivtrafikforskning, kommer VTI även att vara administrativ värd för centrumbildningen. VTI:s egen tunga forskningsutrustning som lämnats till styrelsen pekas på såväl möjligheter som problem med den typen av fasta forskningsresurser. Särskild uppmärksamhet kommer framgent att behöva ägnas körsimulatorerna. Bokslut för år 2012 visar ett underskott som i huvudsak kan förklaras av de insatser för kompetensutveckling som genomförts. Med nya spännande uppdrag, en stabil projektportfölj, moderniserade administrativa system och en framtidsinriktad förnyelse av medarbetarnas kompetens har en god grund lagts för VTI att fortsätta utvecklas. Jonas Bjelfvenstam Generaldirektör Det fördjupade samarbetet med lärosätena i Skåneregionen kring kollektivtrafik är ett viktigt skäl till att VTI:s styrelse i slutet av 2012 beslutade att etablera ett VTI-kontor i Lund. Förutom samverkan kring kollektivtrafik finns sedan tidigare en rad samarbeten med forskningsinstitutioner och andra aktörer i regionen. Under året har också en del klarhet skapats kring framtida villkor för transportforskningen, bl.a. genom regeringens forsknings- och infrastrukturpropositioner. Viktiga frågor att följa upp och fortsätta bevaka är utformningen av ersättningsvillkor och nationell medfinansiering av EU-forskningen samt frågor om utnyttjande och finansiering av tung forskningsutrustning. I en intern översyn av Foto: Hejdlösa bilder 4 Årsredovisning 2012

Till årets glädjeämnen räknar jag VTI:s nya uppdrag att tillsammans med Lunds universitet och Malmö högskola få bygga det nya nationella kollektivtrafikcentret K2. Årsredovisning 2012 5

VTI:s uppdrag och verksamhetsmål VTI genomför tillämpad forskning och utveckling, utredningar, mätning och provning. Verksamheten rör samtliga transportslag. Institutet har en bred kompetensprofil med kärnkompetens inom områdena säkerhet, ekonomi, miljö, trafik- och transportanalys, kollektivtrafik, beteende och samspel mellan människa-fordon-transportsystem samt inom vägkonstruktion, drift och underhåll. VTI:s huvudkontor finns i Linköping där huvuddelen av verksamheten är förlagd och där institutet också har sina laboratorieresurser och tunga forskningsutrustningar. Institutet har lokalkontor i Borlänge och Stockholm, där tonvikten ligger på forskning inom transportekonomi och transportpolicy samt i Göteborg med huvudsaklig forskningsinriktning mot fordonsteknik och fordonssäkerhet. Uppdrag VTI:s huvuduppgift är att bedriva forsknings- och utvecklingsverksamhet enligt särskilda direktiv från regeringen. Samtidigt är VTI en uppdragsmyndighet som skall utföra den forskning som efterfrågas av uppdragsgivare och forskningsbeställare. Som statlig myndighet under Näringsdepartementet har VTI följande uppgifter enligt instruktionen (SFS 2007:964, ändring SFS 2012:13): Statens väg- och transportforskningsinstitut har till huvuduppgift att bedriva forskning och utveckling som avser infrastruktur, trafik och transporter. Institutet ska verka för att de transportpolitiska målen uppnås genom att bidra till att kunskapen om transportsektorn kontinuerligt förbättras. Detta samhällsuppdrag innebär att VTI ska bidra till utvecklingen av ett effektivt och långsiktigt hållbart transportsystem. I instruktionen står också följande: I institutets uppgifter ingår att 1. bedriva samhällsmotiverad tillämpad forskning, 2. tillhandahålla tvärvetenskapliga forskningsmiljöer, 3. samverka med universitet och högskolor som bedriver näraliggande forskning och utbildning. Institutet får medverka i internationellt samarbete på områden som hör till dess uppgifter. VTI:s vision, verksamhetsidé och kärnvärden Vision Ett effektivt, grönt och säkert transportsystem. VTI ska ha en framträdande roll i utvecklingen av framtidens effektivare, grönare och säkrare transportsystem, såväl i Sverige som internationellt. Verksamhetsidé VTI är ett ledande forskningsinstitut med bredd och kundorientering för internationellt högtstående forskning och utveckling samt kvalificerat utredningsarbete för transportsektorns alla aktörer och intressenter. VTI ska kontinuerligt förbättra kunskapen om transportsektorn för att bidra till en effektiv, säker och långsiktigt hållbar transportförsörjning. Verksamhetsidén visar vilken verksamhet VTI ska genomföra, hur och för vilka den ska bedrivas och vad verksamheten syftar till. Kärnvärden Kompetens, samverkan, oberoende. VTI:s kärnvärden representerar grundläggande värden som ska prägla den interna kulturen på VTI och som ska genomsyra det dagliga arbetet och verksamheten på lång sikt. 6 Årsredovisning 2012

Verksamhetsmål Verksamheten indelas i fyra perspektiv (målområden) som ett medel för effektiv verksamhetsstyrning. Viktiga framgångsfaktorer och nyckeltal för måluppfyllelse har formulerats för respektive område. Övergripande mål Kontinuerligt förbättra kunskapen om transportsektorn med syfte att effektivt närma sig det transportpolitiska målet. Verksamhet/ utveckling Kund Medarbetare Ekonomi VTI är ett framstående FoU-institut verksamhet som ger tydlig tillämpning tillförlitlig provningsoch utredningsmetodik kvalitetssäkring/peer review medverkan i EU- och internationella projekt antal publiceringar andel internationella uppdrag VTI har nöjda kunder och uppdragsgivare leverera användbara produkter av rätt kvalitet enligt överenskomna villkor effektiv projektstyrning NKI (Nöjd Kund Index) antal avslutade projekt med underskott VTI är en attraktiv arbetsplats möjligheter till aktivt engagemang och delaktighet i verksamhetens utveckling stimulerande FoU- och arbetsmiljö aktivt arbete för lika villkor stimulera kompetensutveckling friskvård NMI (Nöjd Medarbetar Index) frisktal VTI har en långsiktigt god ekonomisk balans effektiv resursanvändning effektiv ackvisition av uppdrag strategisk marknadsföring effektiv ekonomistyrning verksamhetsresultat /budget debiteringsgrad faktureringsgrad Målområde Strategiska mål Framgångsfaktorer/ verktyg Mått, Nyckeltal Publiceringar, antal referee-granskade artiklar, böcker, bokkapitel, konferenspapper/ FoU-personal (0,7) Internationella uppdrag (18 %) NKI (>4,2) Underskottsprojekt ( 5 %) NMI (>62) Frisktal (>96 %) Verksamhetsresultat/budget* (1) Debiteringsgrad (60 %) Faktureringsgrad (>95 %) *verksamhetsresultat ( resultat på sista raden ) Målnivå 2012 Verksamhetsplaner/handlingsplaner på olika nivåer i organisationen nyckeltal - måluppfyllelse 2012 (2011) Publiceringar 1,2 (0,8) nki 4,3 (4,2) nmi 69 (65) Verksamhetsresultat - 3,3 Mkr (+1,6 Mkr) Debiteringsgrad 54,2 % (55,4 %) Internationella uppdrag 13 % (10 %) Underskottsprojekt 13 % (15 %) Frisktal 97,8 % (97,2 %) Faktureringsgrad 96,8 % (94,4 %) Kommentar till vissa nyckeltal Internationella uppdrag: värdet avser den andel av den totala uppdragsvolymen år 2012 som omfattar internationella uppdragsprojekt. NKI: värdet för Nöjdkundindex 4,3 - på en femgradig skala - är baserat på en enkät med begränsat omfång och svarsfrekvens. Underskottsprojekt: värdet avser antalet avslutade projekt med underskott i förhållande till totala antalet avslutade projekt. Verksamhetsresultat: anges i kronor eftersom en kvot blir missvisande då såväl budgeterat resultat som det faktiska resultatet var negativt. Årsredovisning 2012 7

Noterat från 2012 Verksamhet/utveckling VTI är ett framstående FoU-institut Särskilda forskningssatsningar Kollektivtrafik VTI har under 2012 fortsatt arbetet med att etablera ett nationellt centrum för policyinriktad och praktiknära forskning om kollektivtrafik. I slutet av året meddelades att VTI får finansiering och tillsammans med Lunds universitet och Malmö Högskola ska stå som värd för det kollektivtrafikcentrum benämnt K2 som etableras i Lund från och med år 2013 och tolv år framåt. Verksamheten kommer att baseras på forskning och innovation och ska bidra till och ge drivkraft åt samverkan mellan olika aktörer inom kollektivtrafikområdet. Miljö- och klimat Den under 2012 pågående rekryteringen av en professor inom miljö, energi och klimatsystem kommer att stärka VTI:s närvaro inom området ytterligare. Den nya professorn kommer under första halvan av 2013 med stor sannolikhet att vara på plats och därmed påbörja en uppbyggnad av en kvalificerad forskningsmiljö inom området i samverkan med Linköpings universitet. Ett flertal projekt pågick också under året på miljö- och klimatområdet, som ur olika perspektiv ser på energieffektiviseringen i transportsektorn. VTI har också arbetat med hur man kan uppnå miljövänligare och energieffektivare väginfrastruktur. Godstrafiken är ett annat aktuellt ämne inom miljöområdet. Fordonsteknik och simulering Under 2012 har VTI ökat projektsamarbetet inom ramen för medverkan i nationella kompetenscentra med fokus på tillämpningar i den nya avancerade körsimulatoranläggningen, SIM IV, i Göteborg. Kompetenscentrat VIP Virtual Prototyping and Assessment by Simulation har gått in i etapp två och ett tiotal nya projekt har startat inom ramen för denna verksamhet. VTI har deltagit i ett initiativ som fokuserar på komplexa fordonssystem där institutets körsimulator i Göteborg pekas ut som en viktig pusselbit i utvecklingen av framtidens fordonssystem. Hållbar infrastruktur VTI koordinerar branschprogrammet Bana Väg För Framtiden (BVFF) som etablerades 2011 och som fokuserar på samverkan inom områdena; forskning och utveckling, teknisk utrustning och utbildning. Under 2012 har fem programområden etablerats: Energi- och resurseffektiv infrastruktur, Robust och tillförlitlig infrastruktur, Mer nytta för pengarna, Bättre trafikmiljö i storstäder samt Arbetsmiljö och säkerhet. Två ansökningsomgångar för nya projekt har genomförts under året och fler aktörer har knutits till programmet. Ett trettiotal projekt har fått klartecken bl.a. kring nya regler för effektivare vinterväghållning och vägkonstruktion i kallt klimat. Trafiksäkerhet VTI har under de två senaste åren fått två regeringsuppdrag avseende användningen av mobiltelefoner och annan teknisk utrustning för kommunikation i samband med bilkörning. I redovisningarna av uppdragen, det senaste under 2012, redogör VTI för aktuell forskning om användning av kommunikationsteknik under körning och för andra länders erfarenheter av förbud mot användande av handhållen mobiltelefon under körning. Vidare har VTI tagit fram möjliga åtgärder för att motverka trafikfarlig användning av kommunikationsutrustning. Nationella centra för transport-fou VTI:s medverkan i nationella FoU-centra har fortsatt under 2012. Detta omfattar ledning och medverkan i ViP Virtual Prototyping and Assessment by Simulation och i BVFF - branschprogrammet Bana Väg För Framtiden liksom medverkan i fordons- och trafiksäkerhetscentrum SAFER vid Chalmers samt CTS - Centrum för transportstudier, ECO2 - fordonsteknik och CTR Centrum för Trafikforskning vid KTH. Samverkan med universitet och högskolor Institutets etablerade samverkan med universitet och högskolor fortsatte under 2012, främst genom ovannämnda nationella centra, men också inom ramen för regeringens utpekade strategiska forskningsområden tillsammans med KTH och Linköpings universitet. Samverkan skedde också med KTH knutet till VTI:s professorstjänst inom väg- och banteknik. Den under 2012 pågående rekryteringen av en professor inom klimat-, energi- och miljöstyrning förväntas fördjupa samarbetet med Linköpings universitet ytterligare liksom samverkan när det gäller utveckling av citylogistik i regionen. Internationellt samarbete VTI:s medverkan i internationella samarbeten är ett av måtten på institutets mål att vara ett framstående FoUinstitut. Projektsamarbete sker främst inom ramen för EU:s forskningsprogram. Under 2012 medverkade VTI i ett tjugotal nya ansökningar till EU:s Ramprogram och ERA- 8 Årsredovisning 2012

NET-samarbetet. Under året har VTI internt arbetat med att förbereda inför EU:s kommande forskningsprogram Horizon 2020. Ett samarbetsavtal inom transportområdet har tecknats mellan Sverige och Kina. VTI är utförare på den svenska sidan avseende storskaliga körsimulatorer och svarar också för organisation av den internationella konferensen Road Safety on Four Continents, RS4C, i Beijing år 2013. VTI har även arrangerat slutkonferens och skrivit slutrapport i ERA-NET Road-programmet Safety at the Heart of Road Design. I september arrangerade VTI den internationella konferensen European Pavement and Asset Management som genomfördes i Malmö. Under 2012 har institutet liksom tidigare aktivt medverkat i olika internationella nätverk, främst i europeiska institutsamarbeten. Kvalitets- och Miljöcertifiering Under 2012 genomfördes revision av VTI:s kvalitets- och miljöcertifiering av DNV Certification. Kvalitetscertifikatet ISO 9001 förnyades och gäller under en kommande treårsperiod liksom miljöcertifikatet ISO 14001. I Naturvårdsverkets årliga ranking av myndigheternas miljöledningsarbete fick VTI toppoäng år 2012. Vetenskaplig kvalitet Det interna vetenskapskollegiet har fortsatt utveckla sitt arbete även under 2012. Under året har bl.a. frågor som berört bedömning av VTI:s publiceringskvalitet, den interna seminarieverksamheten samt tillsättningen av en femte professorstjänst behandlats. Arbete har även initierats med att ta fram nytt index för forskningens påverkan, impact factor, som ett mått på kvalitet och nytta. Tung forskningsutrustning Foto: Hejdlösa bilder Arbetsgruppen för tung forskningsutrustning har fortsatt sitt arbete med att ta fram mer långsiktiga utvecklingsoch investeringsplaner för strategiskt viktiga utrustningar under år 2012. Under de senaste åren har ett flertal åtgärder, såväl centralt som på respektive enhet, vidtagits för att på sikt skapa bättre förutsättningar för ekonomi i balans och bättre utnyttjande av utrustningarna. Fokus har legat på körsimulatorerna och krockbanan. Marknadsbedömningen inför 2013 visar i flera fall på en positiv trend avseende möjligheterna att utnyttja forskningsutrustningen. Under året har också en extern utrustningsdag genomförts, för att öka kunskapen om VTI:s befintliga utrustning med fokus på att fördjupa och utveckla samarbete med externa parter. Kund VTI har nöjda kunder och uppdragsgivare Dialog med kunder och uppdragsgivare Under 2012 har förts en aktiv dialog med de myndigheter som finansierar FoU, främst Trafikverket och Vinnova, för att klargöra forskningsbehov samt marknadsföra VTI:s resurser och kompetens. Kundutvärderingar har gjorts löpande, dels i form av kundenkäter efter avslutade projekt, dels i dialog med större kunder. Årsredovisning 2012 9

Resultatförmedling, användning och implementering VTI har under 2012 sökt bredda formerna för resultatförmedling och hur resultat ska presenteras och implementeras hos kund, t.ex. via seminarier, workshops och kurser. Två forskningsavdelningar och det interna vetenskapskollegiet har under 2012 arbetat med ett påverkans/innovationsindex för att bättre kunna mäta resultat och genomslag i transportsystemet och som bidrag till måluppfyllelse. Exempel på bidrag till ett påverkansindex är deltagande i SOU/regeringsuppdrag, framtagning av underlag för styrande dokument och standarder samt innovationer som mätmetoder, utrustning, handböcker och metodik. Marknadsföring VTI har aktivt medverkat på flera olika konferenser och mässor för att presentera resultat och pågående arbete. VTI deltog bl.a. vid konferensen Transport Research Arena i Aten, Via Nordica i Reykjavik och European Pavement and Asset Management i Malmö. Medarbetare VTI är en attraktiv arbetsplats Medarbetarundersökning Under december 2012 genomfördes en ny medarbetarundersökning. Resultatet visar att värdet för det sammanlagda nyckeltalet NMI (NöjdMedarbetarIndex) ökade jämfört med motsvarande undersökning år 2010. Förebyggande friskvård Strategiskt proaktivt arbete gällande arbetsmiljö och friskvård har fortsatt under 2012. Frisktalet år 2012 ökade till 97,8 %, vilket överstiger målvärdet 96 %. Insatser har omfattat förebyggande åtgärder som ergonomigenomgång för nyanställda, motionspeng, arrangemang genomförda av VTI:s motionsförening, etc. Kompetensförsörjning och -utveckling Seminarieverksamhet Seminarier är ett viktigt verktyg för intern vetenskaplig dialog, inte minst över avdelnings- och enhetsgränser samt för att stimulera vetenskaplig kvalitet i forskningsarbetet. Ett 40-tal seminarier är genomförda under året. Ekonomi VTI har en långsiktigt god ekonomisk balans Effektiv ekonomistyrning Utveckling av nya rutiner för månadsbokslut samt budget/ prognosarbetet har pågått. Ett nytt verktyg för budgetplanering har tagits fram liksom vidareutveckling av prognosverktyget. Effektivisering av administrativa rutiner VTI:s nya projektdatabas har driftsatts under året. Arbetet med fastställande av inköpsstrategi och implementering av e-handel har pågått under 2012. Ytterligare händelser Ärenden Under 2012 har VTI yttrat sig över 30 ärenden, varav femton yttranden är remisser från regeringen, åtta från Transportstyrelsen och två från Trafikverket. Regeringsuppdrag VTI har haft två regeringsuppdrag under 2012. Det ena var en fortsättning på 2011 års studie av mobiltelefoner och andra kommunikationsenheter och deras påverkan på trafiksäkerhet och redovisades i april. Det andra uppdraget var en studie av det svenska näringslivets perspektiv på EU-kommissionens förslag angående TEN-T guidelines och infrastrukturfonden Connecting Europe Facility. Uppdraget redovisades i januari. Doktorandprogrammet Under 2012 har institutet haft 21 medarbetare som doktorandstuderande. Personalomsättning Under 2012 var personalomsättningen 3,9 %. Centrala utbildningssatsningar En utbildning för VTI:s projektledare genomfördes under 2012. Foto: Katja Kircher 10 Årsredovisning 2012

Årsredovisning 2012 11

Avdelning infrastruktur Foto: Hejdlösa bilder Gunilla Franzén är avdelningschef på forskningsavdelningen Infrastruktur med ca 55 medarbetare. Avdelningen omfattar forskningsenheterna Väg- och banteknik (VBA), Drift och underhåll (DOU), Krocksäkerhet (KRO), samt Mätteknik och verkstad. Avdelningen har under 2012 bl.a. bedrivit följande framgångsrika projekt: Re-Road - End of Life Strategies of Asphalt Pavements Detta EU-projekt, med en budget på 3,2 miljoner euro, har under de senaste fyra åren fokuserat på att etablera verktyg och strategier för att öka återvinningen av asfalt i Europa. Asfaltåtervinning har en avgörande betydelse för såväl energieffektivitet som miljöpåverkan från Europas transportsystem och är en naturlig del av det livscykeltänkande som har införts på Europanivå avseende avfallshantering. Strategin leder till ett minskat behov av råmaterial, till minskat avfallsberg och behov av deponier. Det i sin tur leder till minskade transportbehov, minskat energibehov och reducering av CO2-utsläppen. Projektet omfattar såväl praktisk hantering av fräsning, tillverkning, undersökningsmetoder och LCA-analyser, som modellering av livslängden hos den återvunna asfalten. Resultaten har publicerats i ett flertal vetenskapliga publikationer och presenterats vid konferenser. Regionalkonferenser har genomförts och en välbesökt avslutningskonferens genomfördes i november i Bryssel. VTI har koordinerat detta projekt. Mer information om projektet finns på http://re-road.fehrl.org HEROAD - Holistic evaluation of road assessment Detta ERA-NET road projekt har drivits under två års tid med VTI som koordinator. Syftet med projektet har varit att skapa en helhetsbild avseende värderingen av tillståndet för vägen. Olika länders sätt att beskriva vägstatusen har utgjort underlag för studien. Man har sammanställt vilka faktorer som ingår i statusbeskrivningen och vilka mål man har samt om de går att värdera. Följande delar har ingått: beläggningen, vägkonstruktionen, vägutrustningen, påverkan på miljön (och hur dessa faktorer inverkar på klimatförändringen), trafikbelastning och nya material. Målsättningen har varit att visa hur ny och gammal teknik kan användas för att på ett effektivt sätt bestämma tillståndet och därmed ge rekommendationer om åtgärder. Total budget för projektet var 4,5 miljoner kronor och resultatet har bl.a. presenterats på den internationella konferensen EPAM i Malmö. Hålrumshalt - underlag till rekommenderade metoder Det är viktigt att på ett korrekt sätt kunna bedöma hålrumshalten vid utfört beläggningsarbete eftersom hålrumshalten är en kvalitetsparameter som avslöjar brister i asfaltlagret, t.ex. dålig packning och separation av asfaltmassa - brister som ofta innebär kortare livslängd på beläggningen genom uppkomna beständighetsskador och ökat slitage. I projektet ges rekommendationer för hur man kan bedöma att rätt metod används för bestämning av hålrumshalten. Resultatet från projektet kommer att inarbetas i Trafikverkets regelverk. 12 Årsredovisning 2012

Avdelning samhälle, miljö och transport Foto: vti Gunnar Lindberg är avdelningschef för forskningsavdelningen Samhälle, miljö och transporter med ca 65 medarbetare. Avdelningen omfattar forskningsenheterna: Transportekonomi Stockholm (TEK-S), Transportekonomi Borlänge (TEK-B), Mobilitet, aktörer och planering (MAP) samt Miljö och trafikanalys (MTA) som under året delats i Trafikanalys och Logistik (TAL) och Miljö (MILJÖ). Under året har bl.a. följande projekt pågått: Sammodalitet Projektet behandlar vilka de samhällsekonomiska konsekvenserna blir om större fordon tillåts på svenska vägar fordon på 90-ton och 30 meter och har krävt kompetenser från alla avdelningar på VTI. Studier har genomförts i VTI:s fordonssimulator med 30-meters ekipage samt på demonstrationsfordon (VTI Rapport 732). Det finns idag inga tydliga resultat som visar på att längre fordon skulle medföra fler eller allvarligare olyckor. Tillsammans med VTI:s kompetens kring emissioner av luftföroreningar, buller och vägslitage har vi även beskrivit den typen av effekter. Marknadseffekterna har analyserats i den nationella godsmodellen SAMGODS (VTI Rapport 2012:764). På så sätt har vi skapat möjligheter till en systemvid konsekvensanalys av dessa nya fordonskoncept. Slutsatsen är att om t.ex. alla rundvirkestransporter byter fordon från 60 till 90-ton kommer trafikarbetet för denna bransch att minska med 21 %. Det betyder en besparing enbart för rundvirkestransporterna på 163 Mkr/år, som t.ex. kan motivera nödvändig förstärkning av broar. Redan idag finns ett antal intressanta vägstråk som inte har några brobegräsningar och som därmed kan tillåtas för dessa fordon, med en samhällsekonomisk vinst som följd. City Move Större fordon ska inte in i städerna. Det ökade godstransportbehovet leder till allt större trängsel mellan godstransporter och övrig trafik. I EU-projektet CityMove har VTI medverkat i utvecklingen av ett simuleringsbaserat utvärderingsverktyg för urbana godstransporter med ett integrerat angreppssätt som innefattar både godsrörelser och övrig trafik. Verktyget möjliggör beräkning av miljöoch framkomlighetseffekter för trafiksystemet som helhet och för specifika fordonslösningar. I projektet har ett eldrivet distributionsfordon utvecklats och de visade sig bl.a. att ökade trafikvolymer inte leder till lika stor ökning av energiförbrukningen för dem som för dieselfordon. Nationella bränsleförbruknings- och avgasemissionsberäkningar På uppdrag av Trafikverket genomförde VTI som vanligt de årliga nationella bränsleförbruknings- och avgasemissionsberäkningarna för avrapportering av transportsektorns miljöprestanda. Jämställdhet i transportsystemet Forskare vid VTI och WSP har tagit fram boken: Att integrera jämställdhet i kommunal och regional transportplanering - En vägledning för alla som arbetar inom transportsektorn, som kommer att ges ut av Sveriges kommuner och landsting, SKL, och som ska vara en hjälp i kommunal och regional transportplanering. Boken föreslår en metod för jämställdhetsintegrering, anpassad för svensk transportplanering. Samma forskare har också arbetat med ett FoI-projekt på uppdrag av Trafikverket, där metoden för jämställdhetsintegrering har testats i järnvägsplaneringen. Projektet redovisas i VTI-rapport nr 768. Årsredovisning 2012 13

Avdelning trafik och trafikant Foto: vti Jonas Jansson är avdelningschef för forskningsavdelningen Trafik och trafikant med ca 50 medarbetare. Avdelningen omfattar forskningsenheterna: Samspel människa, fordon, transportsystem (MFT), Trafiksäkerhet, samhälle, trafikant (TST) samt Fordonsteknik och simulering (FTS). Verksamheten är bred och mycket syftar till att uppnå det transportpolitiska säkerhetsmålet. Avdelningen är aktiv inom ett antal framgångsrika projekt, bl.a.: Förarstödsystem transportpolitiska funktionsmålet. Projektet Next generation test methods for active safety functions syftar till att utveckla nya metoder för utvärdering av förarstödsystem. Det ska göra det möjligt för tillverkarna att producera säkrare fordon och syftar även till att underlätta för myndigheterna att utvärdera systemens säkerhetseffekter. Projektet bryter ny mark inom området för förarstödsystem eftersom system för preventiv säkerhet kräver metoder som inte finns idag. Det är särskilt svårt att utvärdera sådana system i höga hastigheter och komplexa trafikmiljöer. Projektet har koppling till det transportpolitiska säkerhetsmålet, men även till miljömålet eftersom assistanssystem för energieffektiv körning är en del av metodiken som utvecklas. Projektet påbörjades 2012 och pågår till och med 2014. Finansieringen kommer från Fordons- och trafiksäkerhetsprogrammet, Vinnova, tillsammans med fordonsindustrin. Resultatet kommer att spridas genom både vetenskapliga publikationer och utvecklande av metoder som fordonstillverkarna direkt kan tillämpa i sina utvecklingsprocesser. Skydd mot pisksnärtskador Pisksnärtskador förekommer frekvent vid trafikolyckor och kvinnor drabbas oftare än män. För att minska pisksnärtskadorna pågår EU-projektet ADSEAT mellan 2009 och 2013. Projektet fokuserar på innovativ utformning av stolar samt på att ge en vägledning i hur vi bäst bedömer bilsätens effektivitet att skydda både kvinnliga och manliga passagerare från pisksnärtskador. Projektets säkerhetsoch jämställdhetsaspekter syftar till uppfyllnad av det VTI koordinerar ADSEAT och projektet är ett samarbete mellan myndigheter och privata företag i hela EU. Projektet har genererat flera EU-rapporter och vetenskapliga publikationer. Regeringsuppdrag om användning av mobiltelefoner och annan kommunikationsutrustning under körning Ytterligare ett projekt som drivits av avdelningen Trafik och trafikant under 2012 är ett regeringsuppdrag om användning av mobiltelefoner och annan kommunikationsutrustning under körning. VTI fick i uppdrag av Näringsdepartementet att föreslå åtgärder för att minimera riskerna med användandet av kommunikationsutrustning under körning. Projektets fokus ligger både på medborgarnas resor och på näringslivets transporter vid uppfyllande av säkerhetsmålet. Projektet, som genomfördes våren 2012 och resulterade i en rapport (VTI-rapport 770A), har haft ett stort medialt intresse och involverat många forskare. Rapporten innehåller en stor mängd förslag på tänkbara åtgärder och kan ligga till grund för beslut om åtgärder för användande av kommunikationsutrustning. Foto: Hejdlösa bilder 14 Årsredovisning 2012

Årsredovisning 2012 15

Resultatredovisning Samhällsmotiverad tillämpad forskning VTI:s instruktion: VTI har till huvuduppgift att bedriva forskning och utveckling som avser infrastruktur, trafik och transporter. Institutet ska verka för att de transportpolitiska målen uppnås genom att bidra till att kunskapen om transportsektorn kontinuerligt förbättras. Prestationsmått 2012 anknyter till det övergripande verksamhetsmålet i institutets målstruktur: att kontinuerligt förbättra kunskapen om transportsektorn med syfte att effektivt närma sig det transportpolitiska målet. Måluppfyllelse för detta övergripande mål är svårt att mäta med specifika nyckeltal. En form av prestations- och resultatmått som VTI här redovisar är omfattningen av avslutade uppdragsprojekt (figur 1). Figuren visar totalvolym (Mkr) av de uppdragsprojekt som avslutats i redovisningssystemet år 2010, 2011 och 2012. Projektvolymen är relaterad till hur projekten haft inriktning mot den nationella transportpolitiska målstrukturen. Projekten kan ha haft en löptid över flera verksamhetsår och antal projekt som avslutas kan variera stort från år till år. År 2012 har 216 uppdragsprojekt avslutats och år 2011 avslutades 229 projekt. Därutöver sker redovisning mot verksamhetsmålet i form av exempel på större och/eller strategiskt viktiga FoUprojekt som slutförts under verksamhetsåret i form av redovisning av projektresultat till uppdragsgivare, (sid. 18-21). Projekten är vanligen fleråriga med startdatum före 2012. För vissa projekt har ekonomisk slutredovisning inte gjorts ännu, men alla aktiviteter i projektet har avslutats under 2012. Projektförteckningen är vald för att ge en representativ bild av resultat från FoU-verksamheten som lämnat myndigheten under 2012 och visar institutets bredd som forskningsutförare. Resultat av projekten är oftast dokumenterade i någon av VTI:s rapportserier. År 2012 offentliggjorde VTI 72 rapporter och notat, jämfört med år 2011 då motsvarande siffra var 67. Siffran kan variera från år till år, beroende på antal uppdrag och tiden för uppdraget. Resultat av forsknings- och utvecklingsprojekt som lämnar VTI har genererats i projekt som är beställda av uppdragsgivare, främst för att resultaten ska kunna omsättas i produkter, processer, åtgärder eller tjänster som kan bidra till uppfyllande av de nationella transportpolitiska målen. Resultat av enskilda VTI-projekt kan därför inte visas ha inverkan på måluppfyllelse på nationell nivå förrän efter en viss tid då implementering av resultaten har genomförts. VTI:s forskningsbeställare Prestationsmått 2012 är omfattningen av uppdragsprojekt och hur dessa fördelas mellan de större dominerande nationella forskningsbeställarna och övriga uppdragsgivare. VTI strävar efter att bredda kretsen av kunder och uppdragsgivare. Institutet redovisar därför även antal forsknings- och konsultbeställare under året för att följa upp utvecklingen vad gäller diversifiering av kundkretsen. Figur 1. Externa uppdragsprojekt som avslutats i VTI:s redovisningssystem Tabell 1 visar att den totala uppdragsvolymen har minskat jämfört med 2011. De två största beställarna Trafikverket och Vinnova svarar tillsammans för 49 % av volymen 2012, vilket är en minskning sedan året innan då de stod för 56 % av volymen. Även antalet övriga större FoUbeställare har minskat år 2012 jämfört med året innan. 16 Årsredovisning 2012

2010 2011 2012 Andel som finansieras av Vägverket/Banverket/ 60 % 56 % 49 % Trafikverket och Vinnova Uppdragsintäkt, Mkr 134,8 141,1 135,0 Antal FoU-beställare med årlig uppdragsvolym > 100 000 kr 84 93 77 Tabell 1. Uppdragsintäkt och antal FoU-beställare 2010-2012 andel av de totala kostnaderna var 74 %. Målet att avgiftsintäkterna och bidragsintäkterna ska täcka minst 70 % av de totala kostnaderna är därmed uppfyllt. Motsvarande värden för år 2011 var 79 % och år 2010 78 %. Avgifts- och bidragsintäkterna per årsarbetskraft år 2012 uppgår till 802 tkr, vilket är något lägre än föregående år. Total intäkt per årsarbetskraft uppgår till 1 049 tkr, vilket också är något lägre än föregående år. 2010 2011 2012 Belopp Andel Belopp Andel Belopp Andel Vägverket 43 170 32 % Banverket 6 592 5 % Trafikverket 10 970 8 % 60 164 43 % 47 921 35 % VINNOVA 19 816 15 % 19 008 13 % 18 095 14 % Övriga 19 344 14 % 24 175 17 % 22 441 17 % statliga EU 10 242 8 % 10 308 7 % 14 145 10 % Privata 15 445 11 % 22 061 16 % 25 009 19 % Övriga 9 218 7 % 5 371 4 % 6 617 5 % Summa 134 798 100 % 141 087 100 % 135 038 100% Tabell 2. FoU- och konsultintäkter, 2010 2012 (tkr). Omfattningen av EU-projekten är större än vad raden EU visar. Medfinansieringsgraden kan vara upp till 50 % i vissa typer av projekt, oftast från Trafikverket, Vinnova och VTI. I raden Övriga ingår uppdrag från bl.a. kommuner och utlandet. Uppdragsintäkternas andel av VTI:s totala intäkter VTI:s totala intäkter under 2012 uppgick till 190 miljoner kronor, varav 143 miljoner kronor eller 75 % var från uppdragsverksamheten. Motsvarande andel för år 2011 var 79 % och för år 2010 78 %. Figur 2. Intäkt per årsarbetskraft 2010-2012 (tkr). VTI har under alla år sedan 2008 kunnat redovisa positiva verksamhetsutfall, främst beroende på ökande uppdragsintäkter. Verksamhetsutfallet år 2012 är dock negativt, - 3,3 Mkr, (figur 3), främst beroende på minskade uppdragsintäkter, 143 Mkr jämfört med 149 Mkr år 2011. Andra stora bidragande orsaker är bl.a. de särskilda satsningarna på kompetensutvecklande åtgärder som genomförts under 2012. Även etablering av strategiskt viktiga FoU-miljöer samt nödvändig förnyelse och driftsättning av administrativa system är påverkande faktorer. Ekonomiskt mål för avgiftsbelagd verksamhet Mål Enligt VTI:s regleringsbrev 2012: Det ekonomiska målet är att avgiftsintäkterna och bidragsintäkterna ska täcka minst 70 % av de totala kostnaderna för verksamheten. Resultat VTI:s totala kostnader för verksamheten under 2012 uppgick till 193 miljoner kronor. Avgiftsintäkterna och bidragsintäkterna var 143 miljoner kronor. Dessa intäkters Figur 3. Verksamhetsutfall perioden 2010-2012 (Mkr) Årsredovisning 2012 17

Urval av avslutade projekt år 2012 Uppdelade efter de nationella transportpolitiska målen Foto: Hejdlösa bilder Förteckningen omfattar rapporter och annan resultatspridning från ett urval av större och/ eller strategiskt viktiga FoU-projekt med extern finansiering som slutförts under 2012 i form av redovisning av projektresultat till uppdragsgivare. Den totala projektvolymen i respektive projekt överstiger normalt 0,5 mkr. Funktionsmål Tillgänglighet Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Medborgarnas resor och Näringslivets transporter Förbifart Stockholm utvärdering av ett gestaltningsförslag för tunnel VTI Rapport 759 Författare: Christopher Patten, Selina Mårdh Projekt: Förbifart Stockholm Tunnel Utvärdering 2012 Uppdrag/finansiering: Trafikverket Kartläggning av godstransporterna i Sverige VTI Rapport 752 Författare: Magnus Johansson, Anna Mellin, Bertil Hylén, Rune Karlsson, Jenny Karlsson, Inge Vierth Projekt: Kartläggning gods/ Kunskapsunderlag och nulägesanalys om transporter av gods Uppdrag/finansiering: Trafikanalys Uppföljning av avregleringen av godstrafiken på järnväg VTI Rapport 741 Författare: Inge Vierth Projekt: Uppföljning av den avreglerade marknaden för godstransporter på järnväg i Sverige Uppdrag/finansiering: Trafikverket Samhällsekonomisk analys av rundvirkestransporter med 90-tonslastbilar VTI Rapport 758 Författare: Rune Karlsson, Mattias Haraldsson, Mikael Ögren, Lina Jonsson, Inge Vierth, Mohammad-Reza Yahya Projekt: Sammodalitet i praktiken Uppdrag/finansiering: Energimyndigheten, Trafikverket och Vinnova Prognosmodeller för tillståndsmått i Trafikverkets Pavement Management System makrotextur, MPD VTI Rapport 765 18 Årsredovisning 2012

Författare: Thomas Lundberg, Mika Gustafsson, Peter André Projekt: Prognosmodeller för vägytemätdata Uppdrag/finansiering: Trafikverket Terrasstabilisering kunskapsdokument VTI Rapport 747 Författare: Per Lindh, Gunilla Franzén, Helen Åhnberg, Sigurdur Erlingsson Projekt: Terrasstabilisering Uppdrag/finansiering: Trafikverket Vägars strukturella tillståndsförändring under tjälperioden tolkning av fallviktsdata med hänsyn till uppmätt temperatur och fuktkvot från Lv126 Torpsbruk VTI Rapport 738A Författare: Sigurdur Erlingsson, Farhad Salour Projekt: Förstärkningsåtgärder av tjälskadade vägar utveckling av tekniska lösningar Uppdrag/finansiering: Trafikverket Kvantitativ petrografisk analys av bergmaterial en metodbeskrivning VTI Rapport 714 Författare: Fredrik Hellman, Urban Åkesson, Thomas Eliasson Projekt: Energieffektivt utnyttjande av bergmaterial i väglinjen Uppdrag/finansiering: Trafikverket Uppföljning av väg N610 totalentreprenad med funktionellt helhetsåtagande under sju år VTI Rapport 740 Författare: Robert Karlsson, Jonas Wennström Projekt: Uppföljning av funktionsentreprenaden N610 vid Gullbrandstorp Uppdrag/finansiering: Trafikverket Fyrstegsprincipen i praktiken - Tre underlagsrapporter för Riksrevisionens granskning av transportpolitiken VTI Notat 40-2012 Författare: Jan-Eric Nilsson, Roger Pydokke, Jan-Erik Swärdh Projekt: Riksrevisionens granskning av byggande och underhåll av infrastruktur fyrstegsprincipen Uppdrag/finansiering: Riksrevisionen DETRA - Developing a European Transport Research Alliance Projekt i EU:s sjunde ramprogram VTI:s projektledare: Gunilla Franzén Uppdrag/finansiering: EU, VTI http://detra.fehrl.org/ Effekter av längre lastbilar och godståg i en internationell korridor VTI Rapport 764 Författare: Inge Vierth, Rune Karlsson Projekt: Sammodalitetsprojekt Internationella korridoranalyser Uppdrag/finansiering: Vinnova, Trafikverket och Energimyndigheten Kollektivtrafik, gång och cykel Kollektivtrafik som verktyg för regional utveckling en kunskapsöversikt VTI Rapport 739 Författare: Johan Holmgren, Tomas Svensson Projekt: Kollektivtrafik som verktyg för regional utveckling Uppdrag/finansiering: Landstinget i Östergötland, Linköpings kommun, Norrköpings kommun Uppföljning av gång- respektive cykeltrafik med hjälp av resvaneundersökningar och cykelflödesmätningar VTI Rapport 743 Författare: Anna Niska, Annika Nilsson, Liselott Söderström, Maria Varedian, Jenny Eriksson Projekt: Mått och mätmetodik för uppföljning av gångrespektive cykeltrafik Uppdrag/finansiering: Trafikverket SMART-WAY - Galileo based navigation in public transport systems with passenger interaction Projekt i EU:s sjunde ramprogram VTI:s projektledare: Bertil Hylén Uppdrag/finansiering: EU, Trafikverket http://www.smart-way.mobi/ HEROAD Holistic evaluation of road assessment Projekt i Europaprogrammet ERA-NET Road. VTI har koordinerat projektet VTI:s projektledare: Leif Sjögren Uppdrag/finansiering: Danish Road Institute Årsredovisning 2012 19

Hänsynsmål Säkerhet, miljö och hälsa Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas så att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och att ökad hälsa uppnås. Trafiksäkerhet SAFEWAY2SCHOOL Integrated system for safe transportation of children to school Projekt i EU:s sjunde ramprogram. VTI har koordinerat projektet VTI:s projektledare: Anna Anund Uppdrag/finansiering: EU-kommissionen, Trafikverket, VTI http://www.safeway2school-eu.org/ SARTRE 4 - Social Attitudes to Road Traffic Risk in Europe EU-projekt Grant - Directorate-General for Mobility and Transport VTI:s projektledare: Sonja Forward Uppdrag/finansiering: EU, Trafikverket Skyltfonden, VTI http://www.attitudes-roadsafety.eu/ FIMCAR - Frontal Impact and Compatibility Assessment Research Projekt i EU:s sjunde ramprogram VTI:s projektledare: Robert Thomson Uppdrag/finansiering: Trafikverket, VTI http://www.fimcar.eu/ euro-fot - European Field Operational Test on Active Safety Functions in vehicles Projekt i EU:s sjunde ramprogram VTI:s projektledare: Christer Ahlström Uppdrag/finansiering: EU, VTI http://www.eurofot-ip.eu/ ASSESS - Assessment of Integrated Vehicle Safety Systems for improved vehicle safety Projekt i EU:s sjunde ramprogram VTI:s projektledare: Tania Dukic Uppdrag/finansiering: EU, VTI http://www.assess-project.eu/ Effekten av de nya reglerna för AM-behörighet (moped klass I): en för- och efterstudie VTI Rapport 762 Författare: Per Henriksson, Jonna Nyberg, Inger Forsberg, Sonja Forward Projekt: Utvärdering av den nya körkortsutbildningen för behörighet AM Uppdrag/finansiering: Transportstyrelsen Processutvärdering av körkortsutbildning för EU-moped VTI Rapport 756 Författare: Christina Stave Projekt: Processutvärdering av det nya mopedkörkortet AM klass I Uppdrag/finansiering: Transportstyrelsen Det nya hastighetsgränssystemet - regionala beslutsfattares syn, problembilder och erfarenheter efter etapp 2 VTI Rapport 755 Författare: Jonna Nyberg, Tomas Svensson Projekt: Det nya hastighetsgränssystemet i regioner och kommuner efter etapp 2 Process- och genomförandestudie Uppdrag/finansiering: Trafikverket Vägbelysningens betydelse för fotgängares synbarhet i mörker VTI Rapport 751 Författare: Sven-Olof Lundkvist, Sara Nygårdhs Projekt: Fotgängares synbarhet i vägbelysning som funktion av vägytans medelluminans och luminansjämnhet Uppdrag/finansiering: Trafikverket Åtgärder mot trafikfarlig användning av kommunikationsutrustning under körning VTI Rapport 770A Författare: Carina Fors, Christopher Patten, Christer Ahlström, Sonja Forward, Gunnar Lindberg, Jonas Jansson, Katja Kircher, Nils Petter Gregersen, Lena Nilsson, Magnus Hjälmdahl Projekt: Regeringsuppdrag mobiltelefoniåtgärder Uppdrag/finansiering: Näringsdepartementet Motorcyklisters hastigheter nivåer och förändringar i samband med nya hastighetsgränser VTI Rapport 760 Författare: Mohammad-Reza Yahya, Anna Vadeby Projekt: Motorcyklisters hastigheter Uppdrag/finansiering Trafikverkets Skyltfond Anpassning av vägmiljö och vegetation som åtgärd mot viltolyckor VTI Rapport 753 Författare: Annika Jägerbrand Projekt: Anpassning av vägmiljö som åtgärd mot viltolyckor Uppdrag/finansiering: Trafikverkets Skyltfond Skadade fotgängare kostnad för fotgängarskador jämfört med vinterväghållningskostnader VTI Rapport 735 Författare: Anna Arvidsson, Gudrun Öberg Projekt: Skadade fotgängare olika väghållare- kostnader 20 Årsredovisning 2012

Uppdrag/finansiering: Sveriges Kommuner och Landsting Hastighetsspridning och trafiksäkerhet VTI Rapport 746 Författare: Åsa Forsman, Anna Vadeby Projekt: Hastighetsspridningens betydelse för trafiksäkerheten Uppdrag/finansiering: Trafikverkets Skyltfond Analys av rattfylleriolyckor var och när sker olyckorna? VTI Notat 14-2012 Författare: Åsa Forsman, Susanne Gustafsson Projekt: Var sker rattfylleriolyckorna? Uppdrag/finansiering: Trafikverkets Skyltfond Vägtrafikens hastigheter kunskapsinventering VTI Notat 6-2012 Författare: Sonja Forward, Susanne Gustafsson, Jörgen Larsson, Gunilla Sörensen, Anna Vadeby, Lennart Simonsson Projekt: Kunskapsinventering - vägtrafikens hastigheter Uppdrag/finansiering: Trafikverket Strategi för samarbete inom körsimulering en förstudie VTI Rapport 763A Författare: Jonas Jansson, Lena Nilsson, Jan Andersson Projekt: Förstudie Strategiska medel - Strategisk samordning av forskningsutrustning och simulatorverksamhet Uppdrag/finansiering: Chalmers tekniska högskola Begränsad klimatpåverkan Miljövänligare transporter? Mål- och intressekonflikter i kommunala och regionala besluts- och planeringsprocesser VTI Rapport 754 Författare: Robert Hrelja Projekt: Energi och transporter planerings- och beslutsprocesser, aktörer och politik. Uppdrag/finansiering: Energimyndigheten Utformning av kvotpliktsystem för biodrivmedel VTI Rapport 750 Författare: Johanna Jussila Hammes Projekt: STEM - Utformning av kvotpliktsystem för biodrivmedel Uppdrag/finansiering: Energimyndigheten Observationer av funktionskonflikter mellan miljö och drift och underhåll av vägar VTI Notat 3-2012 Författare: Göran Blomqvist, Annika Jägerbrand Projekt: Miljöanpassningsproblem/konflikter i vägbygge, drift och underhåll Uppdrag/finansiering: Stiftelsen Fredrik Bachmans Minnesfond. Fungerar godstransportmarknaden effektivt? Ekonomisk analys av energieffektivisering av godstransporter VTI Notat 39-2012 Författare: Jan-Eric Nilsson, Svante Mandell, Inge Vierth Projekt: Ekonomisk analys av energieffektivisering i godstrafik Uppdrag/finansiering: Energimyndigheten Modeller för rullmotstånd och bränsleförbrukning samt energisparpotential som följd av ändrade vägyteförhållanden VTI Rapport 748A Författare: Rune Karlsson, Jenny Eriksson, Mohammad- Reza Yahya, Ulf Hammarström Projekt: MIRIAM Models for rolling resistance In Road Infrastructure Asset Management Systems Uppdrag/finansiering: Trafikverket Samordning av trafik- och bebyggelseplanering för hållbar mobilitet VTI Rapport 742 Författare: Jonna Nyberg, Robert Hrelja Projekt: Integrerad planering som förutsättning för hållbara transport- och energisystem. Hinder och möjligheter i Uthållig kommun. Uppdrag/finansiering: Energimyndigheten Re-road End of life strategies of asphalt pavements Projekt i EU:s sjunde ramprogram. VTI:s projektledare/koordinator: Björn Kalman Uppdrag/finansiering: EU-kommissionen, Trafikverket, VTI http://re-road.fehrl.org/ Övriga miljökvalitetsmål och minskad ohälsa Driftåtgärder mot PM10 på Hornsgatan och Sveavägen i Stockholm - utvärdering av vintersäsongen 2011 2012 VTI Rapport 767 Författare: Mats Gustafsson, Göran Blomqvist, Michael Norman, Christer Johansson Projekt: Uppföljning av åtgärder mot PM10 i Stockholm Uppdrag/finansiering: Trafikkontoret Stockholms stad CMA+ - PM10 reduction by the application of liquid Calcium-Magnesium Acetate (CMA) in the Austrian and Italian cities Klagenfurt, Bruneck and Lienz Projekt i EU-programmet LIFE+ Environment Policy and Governance VTI:s projektledare: Mats Gustafsson Uppdrag/finansiering: EU, VTI http://www.life-cma.at/ Årsredovisning 2012 21

Vetenskaplig publicering 2012 Publicerade artiklar i referee-granskade tidskrifter ingår i beräkningen av det nyckeltal för publiceringar som VTI följer upp årligen som ett mått på forskningskvalitet. Nedan redovisas artiklar publicerade i tidskrifter år 2012. Under året har 43 artiklar publicerats, jämfört med 44 artiklar år 2011. Nyckeltal för vetenskaplig publicering, se sidan 7. Ahlstrom, C., Kircher, K., Fors, C., Dukic, T., Patten, C., Anund, A. Measuring driver impairments: Sleepiness, distraction, and workload (2012) IEEE Pulse, 3 (2), art. no. 6173094, pp. 22-30. Ahlstrom, C., Victor, T., Wege, C., Steinmetz, E. Processing of eye/head-tracking data in large-scale naturalistic driving data sets (2012) IEEE Transactions on Intelligent Transportation Systems, 13 (2), art. no. 6093970, pp. 553-564. Andersson, H., Ögren, M. Noise charges in road traffic: Pricing schedule based on the marginal cost principle (2012) Journal of Transportation Engineering, 137 (12), pp. 926-933. Andersson, M., Smith, A., Wikberg, T., Wheat, P. Estimating the marginal cost of railway track renewals using corner solution models (2012) Transportation Research Part A: Policy and Practice, 46 (6), pp. 954-964. Asutay, E., Västfjäll, D., Tajadura-Jiménez, A., Genell, A., Bergman, P., Kleiner, M. Emoacoustics: A study of the psychoacoustical and psychological dimensions of emotional sound design (2012) AES: Journal of the Audio Engineering Society, 60 (1-2), pp. 21-28. Biligiri, K.P., Said, S., Hakim, H. Asphalt mixtures crack propagation assessment using semi-circular bending tests (2012) International Journal of Pavement Research and Technology, 5 (4), pp. 209-217. Biligiri, K.P., Kalman, B. Confined E* testing on poroelastic road surface mixtures (2012) Road Materials and Pavement Design, 13 (2), pp. 385-395. Carlsson, A., Siegmund, G.P., Linder, A., Svensson, M.Y. Motion of the Head and Neck of Female and Male Volunteers in Rear Impact Car-to-Car Impacts (2012) Traffic Injury Prevention, 13 (4), pp. 378-387. Dahl, E., Henriksson, M., Levin, L. Konstruktioner av maskulinitet i samtal om kollektivtrafik (2012) NORMA: Nordic Journal for Masculinity Studies, 7(2) Dukic, T., Broberg, T. Older drivers visual search behaviour at intersections (2012) Transportation Research Part F: Traffic Psychology and Behaviour, 15 (4), pp. 462-470. Eriksson, L., Bjørnskau, T. Acceptability of traffic safety measures with personal privacy implications (2012) Transportation Research Part F: Traffic Psychology and Behaviour, 15 (3), pp. 333-347. Erlingsson, S. Rutting development in a flexible pavement structure (2012) Road Materials and Pavement Design, 13 (2), pp. 218-234. Forsman, Å., Forward, S., Hjälmdahl, M. & Gustafsson, S. (2012). Alkohol och droger i trafiken - var står vi idag? Socialmedicinsk tidskrifts temanummer Trafikmedicin och nollvision - svensk trafikskadeforskning och säkerhet, 6. Gidlof-Gunnarsson, A., Ogren,M., Jerson, T., Ohrstrom, E. Railway noise annoyance and the importance of number of trains, ground vibration, and building situational factors (2012) Noise & Health, 14(59), pp. 190-201 Grahn-Voorneveld, S. Sharing costs in Swedish road ownership associations (2012) Transportation Research Part A: Policy and Practice, 46 (4), pp. 645-651. Gustafsson, M., Blomqvist, G., Swietlicki, E., Dahl, A., Gudmundsson, A. Inhalable railroad particles at ground level and subterranean stations - Physical and chemical properties and relation to train traffic (2012) Transportation Research Part D: Transport and Environment, 17 (3), pp. 277-285. Gustafsson, S., Forsman, Å., Hjälmdahl, M. Droger och mediciner är det ett problem i svensk trafik? Socialmedicinsk tidskrifts temanummer Trafikmedicin och nollvision - svensk trafikskadeforskning och säkerhet, 89(6), s. 480-489 Hansson, L. The private whistleblower: defining a new role in the public procurement system (2012) Business and Politics, 14(2), published online Hjälmdahl, M., Vadeby, A., Forsman, A., Fors, C., Ceder, G., Woxler, P., Kronstrand, R. Effects of d-amphetamine on simulated driving performance before and after sleep deprivation (2012) Psychopharmacology, 222(3), pp. 401-411 Hrelja, R., Antonson, H. Handling user needs: Methods for knowledge creation in Swedish transport planning (2012) European Transport Research Review, 4 (3), pp. 115-123. Hrelja, R., Isaksson, K., Richardson, T. IKEA and Small City Development in Sweden: Planning Myths, Realities, and Unsustainable Mobilities (2012) International Planning Studies, 17 (2), pp. 125-145. Hultkrantz, L., Nilsson, J.-E., Arvidsson, S. Voluntary internalization of speeding externalities with vehicle insurance (2012) Transportation Research Part A: Policy and Practice, 46 (6), pp. 926-937. Isaksson, K., Storbjörk, S. Strategy making and power in environmental assessments. Lessons from the establishment of an out-of-town shopping centre in Västerås, Sweden (2012) Environmental Impact Assessment Review, 34, pp. 65-73. Janhäll, S., Molnar, P., Hallquist, M. Traffic emission factors of ultrafine particles: Effects from ambient air (2012) Journal of Environmental Monitoring, 14 (9), pp. 2488-2496. 22 Årsredovisning 2012